Kraftsystemets funktion under sommaren
Interpellation 2020/21:634 av Joar Forssell (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-07
- Överlämnad
- 2021-04-09
- Anmäld
- 2021-04-13
- Svarsdatum
- 2021-04-20
- Besvarad
- 2021-04-20
- Sista svarsdatum
- 2021-04-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svenska kraftnät meddelade via ett urgent market message den 23 mars att man mellan den 22 maj 2021 och den 20 juni 2021 kraftigt kommer att begränsa möjligheten att föra över el från norra till södra Sverige och att möjligheterna till handel med el över gränserna kommer att begränsas ännu mer.
Bakgrunden är att kraftsystemet i söder har förlorat stora volymer planerbar elproduktion. Kraftsystemet är kraftigt försvagat, och vi har under våren sett hur SVK får ta till kraftfulla åtgärder för att hantera tämligen normala fel. När reaktorerna till sommaren genomför sina underhållsstopp blir situationen akut. Svenska kraftnät tvingas då göra de här begränsningarna trots att det egentligen behövs mer elöverföring till södra Sverige.
Enligt Elmarknadsförordningen, (EU) 2019/943 artikel 16.8, får inte kapaciteten i överföringarna mellan prisområdena begränsas hur som helst för att lösa tekniska problem. Minst 70 procent av kapaciteten ska alltid finnas tillgänglig för marknaden. Trots det meddelar SVK att man begränsar flera överföringar mer än vad som är tillåtet. Flödena till södra Sverige stryps, och handeln med grannländerna begränsas kraftigt. Konsekvensen kommer att bli höga elpriser i södra Sverige även denna sommar. Begränsningarna under förra sommaren ledde till att priset i Skåne stundtals var 100 gånger högre än priset i Oslo och uppåt 20 gånger högre än i norra Sverige. Under 2020 var genomsnittspriset i Skåne 237 procent av priset i norra Sverige.
Marknadsmekanismerna fungerar. Men effekterna är inte nödvändigtvis önskvärda. Höga prisskillnader signalerar att något inte fungerar som det ska. Förra året rådde en liknande situation med den skillnaden att Ringhals 1 då fortfarande var i drift. SVK kunde avhjälpa situationen genom att ersätta Vattenfall för att starta Ringhals 1 tidigare än planerat. Den möjligheten finns som bekant inte längre. Trots att Ringhals 1 då kom till undsättning ledde begräsningarna i överföringarna till mycket stora prisskillnader mellan södra Sverige och omkringliggande områden.
Särskilt uppseendeväckande inför sommaren är att importen från Finland till SE3 stoppas helt. Orsaken till denna mycket kraftfulla åtgärd är att kraftsystemet är illa anpassat för öst-västliga flöden. Det väcker frågor då flödena i öst-västlig led är på väg att öka mycket kraftigt. I höst börjar Olkiluoto 3 leverera el till nätet. Norge tar också i drift ytterligare en utlandsförbindelse, North Sea Link till Storbritannien, samtidigt som Nordlink från Norge till Tyskland kommer upp i sin fulla kapacitet. De här tre händelserna innebär stora förändringar för elens flöde genom Sverige.
SVK har tidigare aviserat att den så efterlängtade Sydvästlänken kommer att begränsas från 1 200 megawatt till 800 MW. De förändrade flödena till följd av stängningarna av reaktorerna och de nya kablarna gör att länken inte kan användas som planerat.
Den kraftfulla åtgärd som kan vidtas på kort sikt är att Ringhals 1 återstartas. Det skulle ta oss tillbaka till det något mindre dåliga läge som rådde förra sommaren. Alla andra tänkbara åtgärder ligger långt fram i tiden, oavsett om det gäller ny nätkapacitet eller ny planerbar elproduktion i södra Sverige. Liberalerna har föreslagit att lagen som förbjuder en återstart tas bort.
Elektrifieringen av industrin och transportsektorn ställer stora krav på kraftsystemet, inte minst i södra Sverige. Allt tyder på ett kraftigt ökat behov av leveranssäker el. Samtidigt ser det ut som att det överskott på planerbar elproduktion som i dag finns i norr är på väg att tas i anspråk av industrins elektrifiering. I princip ingen ny planerbar elproduktion planeras i Sverige. Med undantag av kärnkraftsprojekten i Finland är också grannländerna på väg att avveckla alltmer av den planerbara elproduktion som södra Sverige i dag är helt beroende av.
De kraftfulla åtgärder som SVK aviserat, och de mycket stora prisskillnader mellan olika delar av den nordiska elmarknaden som numera är vanliga, är viktiga signaler om att allt inte står rätt till. Kraftsystemet framför allt i södra Sverige befinner sig i stora svårigheter. Marknaden kommer inte att reda ut den situation som har uppkommit. Ansvaret vilar på regeringen och dess myndigheter.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
- Hur ser statsrådet på att Svenska kraftnät återkommande begränsar överföringskapaciteten mer än vad som är tillåtet och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder i anledning av detta?
- Hur ser grannländerna på att Sverige inte kommer att leva upp till sina åtaganden och vilka kontakter har statsrådet haft med länderna?
- Kommer de planerade nätförstärkningarna från norr till söder att hjälpa, eller kommer de nya ledningarna också att begränsas när de väl är på plats?
- Utöver elnät, vilka åtgärder ser statsrådet för att stärka kraftsystemet i södra Sverige, och när kan vi förvänta oss att situationen normaliseras?
- Är regeringen beredd att diskutera en lagändring så att Ringhals 1 kan återstartas för att avhjälpa den allvarliga situation som södra Sverige befinner sig i?
- Anser statsrådet att Sverige lever upp till sina åtaganden enligt förordningen om riskberedskap inom elsektorn (EU) 2019/941, agerar Sverige enligt förordningens artikel 15.1 ”i en anda av solidaritet för att förebygga och hantera elkriser”, och förändras bedömningen av de av SVK aviserade begränsningarna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:634
Webb-tv: Kraftsystemets funktion under sommaren
Dokument från debatten
- Tisdag den 20 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:110
- Protokoll 2020/21:110 Tisdagen den 20 aprilProtokoll 2020/21:110 Svar på interpellation 2020/21:634 om kraftsystemets funktion under sommaren
Protokoll från debatten
Anf. 76 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Joar Forssell har frågat mig hur jag ser på att Affärsverket svenska kraftnät återkommande begränsar överföringskapaciteten mer än vad som är tillåtet och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder i anledning av detta. Vidare har Joar Forssell frågat mig hur grannländerna ser på att Sverige inte kommer att leva upp till sina åtaganden och vilka kontakter jag har haft med länderna. Joar Forssell har också frågat mig om de planerade nätförstärkningarna från norr till söder kommer att hjälpa, eller om de nya ledningarna också kommer att begränsas när de väl är på plats.
Sedan har Joar Forssell frågat mig om vilka åtgärder, utöver elnät, jag ser för att stärka kraftsystemet i södra Sverige, och när vi kan förvänta oss att situationen normaliseras. Vidare har Joar Forssell frågat mig om regeringen är beredd att diskutera en lagändring så att Ringhals 1 kan återstartas för att avhjälpa den allvarliga situation som södra Sverige befinner sig i.
Slutligen har Joar Forssell frågat mig om jag anser att Sverige lever upp till sina åtaganden enligt förordningen om riskberedskap inom elsektorn (EU) 2019/941, om Sverige agerar enligt förordningens artikel 15.1 "i en anda av solidaritet för att förebygga och hantera elkriser" och om bedömningen förändras av de av Svenska kraftnät aviserade begränsningarna.
Låt mig inleda med att ge en något ljusare bild av läget än vad Joar Forssell gör. Vi har mycket goda förutsättningar att ställa om till ett förnybart elsystem jämfört med många andra länder. Vi har låga koldioxidutsläpp inom elsektorn. Vi har gott om el, och Sveriges rekordstora export på årsbasis är en tydlig indikation på att elen kostar mer i andra länder. Vi ser också flera exempel på investeringar och etableringar från industrin mot bakgrund av det jag just har nämnt.
Men det finns också utmaningar som vi tidvis kan uppleva såsom nätbegränsningar och prisskillnader inom landet. För att lösa detta behövs utbyggnad av nätinfrastruktur och rätt incitament för marknaden att göra investeringar i elproduktion. Förutom att Svenska kraftnät nästan tredubblar sina nätinvesteringar den kommande treårsperioden arbetar regeringen med flera initiativ.
Förra veckan presenterade vi förslag för att korta ledtiderna i tillståndsgivningen när det gäller nya elnät. Det är de största förändringarna av tillståndstider som har lagts på bordet sedan Sverige elektrifierades. Regeringen har lagt ett uppdrag till Svenska kraftnät att lämna förslag till nya ersättningsmodeller och regeländringar när det gäller stödtjänster i elsystemet. Regeringen har också nyligen remitterat förslag för att minska elproducenternas kostnader för att ansluta havsbaserad elproduktion till elnätet.
Så till Joar Forssells frågor. När det gäller den första och andra frågan har Svenska kraftnät såvitt jag förstår inte några planer på att införa större begränsningar än vad som är tillåtet. När det gäller den tredje frågan om nätförstärkningar arbetar Svenska kraftnät på kort sikt med att genomföra åtgärder och investeringar i stationer. På längre sikt behövs kompletterande ledningskapacitet i öst-västligt riktning. Svenska kraftnät har i sitt Nord-Syd-program beslutat om en öst-västlig ledning från Hamra i Stockholm över Västerås och vidare till Hallsberg, vilken kommer att förstärka nätet i detta avseende.
När det gäller frågan om icke nätrelaterade åtgärder vill jag hänvisa till mina exempel inledningsvis om att bland annat stärka förutsättningar för havsbaserad elproduktion.
Sedan har Joar Forssell frågat om återstart av Ringhals 1. Här vill jag påminna om att Ringhals huvudägare Vattenfall AB redan 2015 fattade ett inriktningsbeslut om en stängning av reaktorerna Ringhals 1 och 2 i tidsintervallet 2018-2020. Ett formellt beslut om stängning togs senare av Ringhals styrelse. Jag har i rollen som energiminister inte några synpunkter på Vattenfallkoncernens marknadsmässiga bedömningar.
Slutligen är mitt svar ja på frågan om jag anser att Sverige lever upp till sina åtaganden enligt den så kallade riskberedskapsförordningen. Förordningens syfte är att förebygga, förbereda sig inför och hantera elkriser. Arbetet med detta koordineras på EU-nivå, och regeringen har tidigare utsett Statens energimyndighet till behörig myndighet enligt förordningen.
Anf. 77 Joar Forssell (L)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Till att börja med kan jag konstatera att vi är ense om den enorma vikten av att elektrifiera Sverige och världen i kampen mot klimatförändringarna. Det går inte att fortsätta ha tillväxt och bygga Sverige starkare och på så sätt också skapa möjlighet till välfärd genom att först bygga välstånd om man inte elektrifierar. Det vore oseriöst. Det är genom elektrifiering som vi kan rädda klimatet och samtidigt fortsätta att utvecklas som land.
Fru talman! När jag lyssnar till statsrådets svar blir jag dock lite oroad. Min interpellation handlar om att det här och i dag finns stora problem i kraftsystemet. Mina frågor handlar om hur statsrådet ska hantera de problem som finns här och i dag. De svar som jag får handlar delvis om sådant som sker i dag. Där finns också en hel del sådant som statsrådet vill göra och som i många fall är bra, men de ska göras i framtiden.
Vi behöver såklart vara långsiktiga, men det är just nu som vi har problem. Vi har en exceptionell situation. Systemet funkar inte som det är tänkt.
Låt mig ge några konkreta exempel för att belägga mitt påstående om att systemet inte redan i dag funkar så som det bör. Svenska kraftnät har infört importstopp och exportbegränsningar för att klara normaldrift. De förlitar sig på så kallad mothandel, som de för bara ett år sedan - inte särskilt länge sedan - sa att de bara tar till om de har en situation som kan få mycket stora konsekvenser. Nu används detta för att upprätthålla normaldrift i systemet.
Den brist på förståelse som jag upplever att statsrådet visar för att systemet här och i dag står inför stora utmaningar och har stora problem är vad som gör mig orolig. Vi behöver ha ett system som levererar och uppfyller de krav, kriterier och mål som vi har för energipolitiken, inte bara i framtiden när man har kunnat genomföra en del reformer utan här och nu.
Statsrådet sa något i sitt svar som jag skulle vilja få ett förtydligande om. Han påstod att Svenska kraftnät inte har några planer på att begränsa mer än tillåtet. Enligt mig är det en missuppfattning hos statsrådet, fru talman. Svenska kraftnät har nämligen aviserat att flera ledningar ska begränsas till under 70 procents kapacitet. Jag undrar om statsrådet inte känner till detta, och om han känner till det undrar jag om han tänker agera på något sätt med anledning av det.
Jag vill även passa på och svara på frågan om Sverige uppfyller solidaritetsklausulen. Jag skulle säga nej. Det gör vi inte när vi har så stora problem som vi har i dag. Vi kan ju inte vara säkra på att vårt system klarar stora störningar. Då uppfyller vi inte solidaritetsklausulen.
Anf. 78 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Tack, Joar Forssell! När det gäller de 70 procenten är det ett besked som Svenska kraftnät ger. Ytterst är det varken jag eller Joar Forssell som utövar tillsyn över det här, utan det gör Energimarknadsinspektionen. Hittills har de inte haft några synpunkter. Vi får se om de kommer att ha några synpunkter. I den europeiska frågan är det i sin tur Acer, European Union Agency for the Cooperation of Energy Regulators, som kan ha synpunkter på frågan. De har inte haft några synpunkter i frågan. Det återstår att se om de kommer att ha det i framtiden.
När det gäller det svenska elnätets beskaffenhet kan jag bara konstatera att när IEA rankar de nästan 200 nationella elnäten i världen kommer Sverige etta eller tvåa i de rankningarna. När det gäller rankningarna inom EU ser det ungefär likadant ut. Om Joar Forssell hävdar att Sverige inte lever upp till solidaritetsklausulen är det sannolikt inget land i EU som gör det. Men jag hävdar motsatsen: att Sverige gör det och att andra länder gör det. Det får bli Joar Forssells debatt med de europeiska myndigheterna om han hävdar detta, för de har i alla fall hittills varit på samma linje som jag.
Anf. 79 Joar Forssell (L)
Fru talman! Det här är statsrådet Anders Ygemans bästa gren: att låta lite trött, sävlig och lugn trots att vi har stora problem.
Fru talman! Jag är glad att Ygeman inte är landslagsspelare och jag chef för landslaget. Han dribblar som Ronaldinho, men det blir sällan mål, för det kommer inga svar på de frågor som jag ställer. Detta handlar om här och nu. Vårt nät och vårt kraftsystem har stora problem. Begränsningarna som vi har pratat om är förbjudna, men man kan göra undantag.
När man tittar på situationen nu kan man säga att vi har en patient, Sverige, som har lindriga förkylningssymtom - under ett år när det inte är pandemi då kanske. Det borde inte vara så stor oro kring detta. Men Sverige har så stora problem att vi tvingas sätta in bredspektrumantibiotika mot lindriga förkylningssymtom för att vårt system inte klarar av situationen. Om man tar till så kraftfulla åtgärder som man nu har tagit till, och som det verkar som att man kommer att ta till även i sommar, i en situation när systemet inte borde vara särskilt ansträngt och när läget är normalt är det självklart alarmerande här och nu.
Man kan "djupa" i några av de olika delfrågorna. Jag har ju ställt ganska många frågor i min interpellation, fru talman. En av de sakerna, som också statsrådet gärna pratar om, är den efterlängtade Sydvästlänken och stärkningen av Sveriges överföringskapacitet. Detta är såklart efterlängtat, men enligt SVK själva kommer den överföringen att begränsas från 1 200 megawatt till 800 megawatt. De förändrade flödena, som är en följd av stängningen av reaktorerna och de nya kablarna, gör att länken inte kan användas som planerat.
Statsrådet lyfter fram olika idéer på vilka åtgärder man skulle kunna vidta, men det finns ganska mycket problem kopplade till en efter en av de idéerna. Statsrådet försöker, som Ronaldinho, mycket skickligt att dribbla bort de här frågorna. Han gör det genom att i stället prata om saker som ska ske i framtiden. Men problemen finns ju här och nu. När jag har varit i samtal med Svenska kraftnät har de själva menat att det behövs planerbar produktion också i södra Sverige för att kunna lösa den situation vi har just nu.
En sak som man faktiskt hade kunnat göra här och nu är att se till att Ringhals 1 återstartar för att lösa de akuta problemen. Sedan kan vi ha långa och många samtal om hur vi ska lösa de långsiktiga problemen. Där tror jag att vi delar mycket som handlar om att det är viktigt med elektrifiering. Men vi delar uppenbarligen inte synen på att vi har stora problem i systemet här och nu som måste lösas med åtgärder nu och inte sedan.
Anf. 80 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Låt mig först tacka Joar Forssell för berömmet. Ronaldinho! Det är ju ingen dålig liknelse. Jag tror tyvärr att mina blygsamma insatser som fotbollsspelare inte riktigt når upp till de kvaliteterna. Men jag tackar och slickar i mig, även om jag inte riktigt får ihop det med att vara lugn, sävlig och trött. Det var inte min bild av Ronaldinho. Men vi kan ha olika syn på brasiliansk fotboll.
Låt mig också konstatera att jag svarade på Joar Forssells frågor med ja och nej. Det är inte att dribbla. Däremot gillar inte Joar Forssell svaren, men det är en annan sak.
Svaret är enkelt. Det finns tillsynsmyndigheter som ska se till detta. Hittills har de haft samma uppfattning som Svenska kraftnät. Skulle de komma att ha en annan uppfattning får vi återkomma i den frågan. Men jag ser inte det framför mig.
Joar Forssell talar om att återstarta Ringhals här och nu. Men Ringhals kan inte återstartas här och nu, inte ens om ägarna skulle vilja det och om all lagstiftning i övrigt var på plats. Det beror på att beslutet om att lägga ned Ringhals togs 2015 och ett antal investeringar som skulle krävas för fortsatt drift inte gjorts. Det skulle enligt företaget krävas omfattande investeringar för att det skulle vara meningsfullt med fortsatt drift. Då väljer de ägarna att göra investeringar i andra anläggningar.
Vi ska ändå komma ihåg att det här är anläggningar som det fattades beslut om att bygga på 60-talet och som uppfördes och startades i mitten av 70-talet. Jag tror inte att Joar Forssells familj har kvar någon bil från 1976. Jag tror inte att han har kvar tv:n från 1976. Jag tror absolut inte att han har kvar någon telefon från 1976. Det säger sig självt att det är bättre att investera i moderna anläggningar om man ska göra den typen av investeringar, oavsett vad man tycker om kraftslaget som sådant. Det tror jag även gäller Joar Forssell. Om han fick en hög med pengar framför sig skulle han säkert investera den i kärnkraft, men i modern kärnkraft och inte i kärnkraft från 60-talet.
Jag tror att jag med det har besvarat de frågeställningar som Joar Forssell tog upp.
Anf. 81 Joar Forssell (L)
Fru talman! Jag tackar för de svar jag hittills har fått.
Liknelsen vid Ronaldinho är möjligen lite haltande. Den handlar om hur väl Ygeman dribblar bort sina frågor, inte om hur många mål han gör. I det fallet är väl hans insatser mer blygsamma än Ronaldinhos.
Fru talman! Det är ändå talande, får man säga, att vi använder mycket kraftiga åtgärder i ett läge där situationen faktiskt är normal. Jag säger igen det jag har sagt tidigare: Vi har en patient, Sverige, vars system vi debatterar här i dag och som har lite lätta förkylningssymtom. Men vi tvingas sätta in bredspektrumantibiotika. Det är klart att det måste ses som alarmerande. De kraftfulla åtgärder som vi använder ska kunna användas när det verkligen hettar till, så att säga, när det verkligen är ett akut läge. De ska inte behöva användas i ett sådant här läge, som faktiskt är normalt.
De begränsningar som vi har debatterat här tidigare i dag är förbjudna, men man kan göra undantag. Som statsrådet säger har vi myndigheter som ska göra de bedömningarna. Det är korrekt. De ventiler som finns för de åtgärder som jag har skrivit om i interpellationen finns ju till för när patienten är riktigt sjuk, inte för när patienten har lätta förkylningssymtom - inte för när det är normaldrift, utan för när det går riktigt snett. Då ska de användas, men Ygeman saknar svar på varför de behöver användas redan nu.
Anf. 82 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Ska man skicka ett analogitips till Joar Forssell får det bli att gå lite tillbaka i historien till Garrincha, också en känd brasiliansk dribblare, vars vänsterben var sju centimeter kortare än hans högerben, vilket gjorde att han alltid lutade lite åt vänster. Det kanske kan passa i de fortsatta debatterna. Tyvärr dog han alldeles för tidigt och var också alkoholiserad, vilket kanske gör att det namnet blir mindre väl använt som epitet på ens politiska motståndare.
Jag tror dock att Joar Forssell är lika illa ute som farmaceut som han är med att sätta fotbollsepitet på folk. Om det nu är så som Joar Forssell ger uttryck för, att vi har ett sjukt elsystem, blir han ändå svaret skyldig. Han har haft några inlägg på sig att förklara varför vårt elsystem rankas om ett av bästa i världen.
Om det är som Joar Forssell har gett uttryck för i den här debatten, varför rankas vårt system som ett av de bästa elsystemen i Europeiska unionen? Om det är så att Sverige skulle bryta mot solidaritetsklausulen, är det då något land som följer den och så vidare?
Sanningen är att Sverige har en i grund god position. Vi har ett mer ansträngt läge nu än för några år sedan. Men det beror på att vi är mitt i en grön omställning. Precis som Joar Forssell var inne på i inledningen ska vi göra en enorm resa.
Vi ska ta höjd för en fördubblad elproduktion, en tredubblad ledningsutbyggnad och halverade ledtider. Det är klart att i den enorma transformationsprocessen blir läget i övergångstiden lite ansträngt.
Men det är en utmaning som vi måste ta för att klara klimatet och klara framtiden och vara med och bidra till Europas klimatomställning. Där är jag övertygad om att Joar Forssell och Liberalerna har viktiga bidrag att ge till klimatarbetet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.