kostnader för museum

Interpellation 2003/04:59 av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-10-28
Inlämnad
2003-10-28
Besvarad
2003-11-11
Sista svarsdatum
2003-11-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 oktober

Interpellation 2003/04:59

av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till kulturminister Marita Ulvskog om kostnader för museum

Museerna är en viktig del i vårt kollektiva minne. Därför är vi också beredda att satsa en hel del pengar på att bevara kulturarvet och framför allt låta så många som möjligt ta del av det.

Moderna Museet kommer från och med nästa år att ha gratis entré och därmed inga intäkter, bortsett från försäljning i butiken.

Moderna Museet har redan kostat stora summor i dyra renoveringar, kostnaden lär i slutändan komma att motsvara nästan halva budgeten för själva bygget för fem år sedan.

Nu sägs att arkitekten inte planerat för tillräckligt många kontorslokaler i själva museet. Därför vill Statens fastighetsverk @ för Moderna Museets räkning @ kontorisera den gamla kanonverkstaden, byggnad 117, på Skeppsholmen, en ombyggnad som i sig kommer att kosta minst 10 miljoner kronor, som nu används för bygget av Stockholmsbriggen.

Riksantikvarieämbetet konstaterar dessutom att en kontorisering av verkstadslokalen är olämplig och motverkar byggnadsminnesskyddets syfte och innebörd.

Jag vill därför fråga ansvarigt statsråd:

Har kulturministern för avsikt att göra något med anledning av ovanstående?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:59, kostnader för museum

Interpellationsdebatt 2003/04:59

Webb-tv: kostnader för museum

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Marita Ulvskog (S)
Herr talman! Lena Adelsohn Liljeroth har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder angående Moderna museets behov av kontorslokaler. Jag är helt överens med Lena Adelsohn Liljeroth om att kulturarvet och museerna är en viktig angelägenhet. Vi är också överens om att så många som möjligt ska få ta del av det. Museerna är en del av det offentliga rummet och en del av vårt gemensamma kulturarv som alla ska kunna ta del av. Med fri entré på de statliga museerna skapas även ett öppet icke-kommersiellt rum där allmänheten kan mötas, diskutera och fördjupa sina kunskaper om kulturarvet. Det är också bakgrunden till reformen med fri entré som införs på Moderna museet i samband med att det åter flyttar in i sina lokaler på Skeppsholmen. Fri entré innebär dock inte att Moderna museet står utan egna intäkter. Verksamheter inom museet - exempelvis visningar, ateljé, kurser, depositioner, turnerande utställningar och försäljning i butiken - kommer även fortsättningsvis att skapa intäkter. Redan vid inflyttningen i de nya lokalerna 1998 var det en förutsättning för Moderna museets verksamhet att fler lokaler på Skeppsholmen skulle tas i anspråk. Statens fastighetsverk har nu för avsikt att bygga om delar av den före detta så kallade kanonverkstaden till ca 30 kontorsplatser för Moderna museet. Byggnadsarbetena beräknas starta i januari 2004. Museets önskemål är att samla så många arbetsplatser som möjligt i en och samma byggnad i nära anslutning till museibyggnadens personalentré. Lena Adelsohn Liljeroth ställde en fråga i mars 2003 om byggandet av Stockholmsbriggen på Skeppsholmen. Frågan besvarades av finansministern. I svaret framhölls det att Stockholmsbriggen AB, enligt en muntlig överenskommelse mellan Statens fastighetsverk och Stockholmsbriggen AB, sedan år 2000 utan kostnad fått disponera större delen av det undre planet i den så kallade före detta kanonverkstaden. Statens fastighetsverk har sagt upp såväl hyresavtalet som den muntliga överenskommelsen per den 31 december 2003, då det skriftliga avtalet går ut. Enligt den information som jag nu har inhämtat har Statens fastighetsverk tagit fram förslag och erbjudit alternativa lokaler för Stockholmsbriggen från och med årsskiftet 2003/04 och fram till dess att Briggen är färdigställd. Dessa lokaler ligger i anslutning till den tidigare byggnaden på Skeppsholmen. De frågor som Lena Adelsohn Liljeroth tar upp i sin interpellation har de berörda myndigheterna - alltså Moderna museet, Statens fastighetsverk och Riksantikvarieämbetet - till uppgift att hantera. Jag finner därför ingen anledning att vidta några åtgärder.

Anf. 2 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Tack för svaret, kulturministern! Kulturministern talar om det som vi är överens om, det vill säga att vårda kulturarvet. Men sedan går åsikterna isär, och det är inte så konstigt eftersom vi tillhör olika partier. Att det faktum att vi betalar entréavgift på ett museum - tydligen ett tecken på kommersialism, enligt svaret från kulturministern - skulle förhindra möjligheten att mötas, diskutera och fördjupa våra kunskaper om kulturarvet har jag svårt att förstå. Om det är så att själva entréavgiften var hindret för detta är det riktigt illa. Det i sin tur innebär ju att människor inte har så mycket pengar kvar efter skatt att de kan unna sig att gå på museum. Så är det kanske för väldigt många, men det är en helt annan debatt och ett annat problem, som vi får ta upp vid nästa tillfälle. Vad jag helst vill diskutera här är frågan om hur mycket ett museum ska tillåtas kosta, på bekostnad av andra museer och andra kulturella verksamheter. Jag frågar av omsorg om skattebetalarnas pengar, för nu verkar det dra i väg bortåt 1 miljard kronor för Moderna museet om man räknar in vad det från början kostade att bygga själva museet. Budgeten för ombyggnaden - den senaste - låg på 110 miljoner. Den är ännu inte klar. Redan någon gång i somras kom det uppgifter om att det skulle bli betydligt dyrare, uppemot 170 miljoner kronor. Nu blir det dessutom fri entré. För detta har Moderna museet fått extra pengar i budgeten. De här intäkterna skulle, om man hade haft kvar entréavgiften, ha motsvarat runt 15 miljoner kronor - för de besökare man förut hade. De pengarna drar man alltså inte in. Detta innebär naturligtvis att andra museer får det tuffare, för det är de som måste betala de här 15 miljonerna. Det är kärvt på många håll i museivärlden. Grannen till Moderna museet, Nationalmuseum, är ett av de museer som har problem i meningen att man har ont om pengar. Staten lägger på fler uppgifter utan att alltid finansiera sina krav. För Nationalmuseum är det nog tur att inte också de tyngs med fri entré; de hade kanske inte fått samma goda villkor som Moderna museet nu får. När Moderna museet år 1998, för ungefär sex år sedan, stod klart var det planerat för 33 kontorsrum. När man flyttade in var det 50 anställda. När man nu flyttar tillbaka är det 88 anställda. Man planerar dessutom att utöka personalen för att möta den anstormning som man hoppas blir resultatet av gratis entré. Nu vill Moderna museet dessutom kontorisera den gamla kanonverkstaden på Skeppsholmen för att få ytterligare 30 arbetsplatser. Men museets personal sitter redan på flera håll. Man får inte ihop dem i och med detta. Däremot kör man ut de hantverkare som nu bygger Stockholmsbriggen, ett projekt väl i klass med omskrivna Ostindienfararen i Göteborg. Kulturministern talar om att det fanns alternativa lokaler, men vad man talar om på Skeppsholmen är ett tält utan travers och utan de möjligheter att bygga som finns i dag. Det är alldeles rätt att jag tidigare agerat i sammanhanget - genom en skriftlig fråga som gick vidare till finansministern. Jag tycker nämligen att detta är viktigt både för själva bygget och principiellt. Men det svar jag då fick var inte till fyllest. Sedan har mer vatten - eller kanske snarare kostnader - runnit för Moderna museet. Vad det kommer att kosta att kontorisera den gamla kanonverkstaden har vi ännu inte sett. Det talas om minst 10 miljoner, förmodligen 15 miljoner. Med tanke på hur kostnaderna dragit i väg när det gäller andra projekt kring Moderna museet lär inte heller det räcka. Därför vill jag fråga kulturministern: Hur mycket är det rimligt att ett museum får kosta?

Anf. 3 Marita Ulvskog (S)
Herr talman! Beslutet att bygga det nya Moderna museet på Skeppsholmen togs av en moderatledd regering, av regeringen Carl Bildt. Jag tyckte att det var ett av få bra beslut som den regeringen tog, ska jag säga. Samtidigt är det naturligtvis så att det är den regeringen som lade fast ramarna för det Moderna museet som vi i dag har. Kostnaden för museet lades naturligtvis fast i och med att man bestämde hur projektet skulle utformas. Jag har som kulturminister haft ansvaret - det angenäma ansvaret vill jag säga - för att se till att det här blev så bra som möjligt. Jag tycker att det är ett fantastiskt museum. Det kostar, precis som alla nybyggda museer. Det kostar mer än vad min borgerliga företrädare som kulturminister hade räknat med. Men det var inte vi i den nuvarande regeringen som skrev ut beställningen så att den hamnade på just detta belopp. Jag tror att det kommer att vara väl värt pengarna när museet har fått fungera ett tag i lugn och ro. De renoverings- och ombyggnadskostnader som nu förs på museet är ingenting som belastar museibudgeten eller som Moderna museet har att skaffa med, utan det är ett åtagande som Fastighetsverket har gjort. Det är Fastighetsverket som har varit ansvarigt för uppbygget av detta moderna museum. Hur Fastighetsverket finansierar det med alla de avtal, försäkringar och liknande processer som Fastighetsverket har i förhållande till de byggföretag som har ansvaret för att det inte blev så bra kvalitet i själva huset från början kan inte jag svara för. Om byggföretag, byggare och den som är ansvarig för hela projektet inte klarar att leverera ett museum som inte möglar då ska man inte anklaga museet eller klaga på museets kostnader. Det är helt separata verksamheter. Jag tror att Moderna museet kommer att visa sig vara ett museum som är värt vartenda öre.

Anf. 4 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag är inte riktigt lika säker på det. Jag vill gärna återkomma till det här med kanonverkstaden. Det finns principiella frågor kring det. Jag gläds åt de ideella verksamheterna och de initiativ som tas, till exempel bygget av Stockholmsbriggen. Hittills har man dragit in 14 miljoner från engagerade medlemmar - inga statliga bidrag här! Det återstår ungefär lika mycket innan bygget är klart. Det har blivit försenat därför att det är tuffa tider i Stockholm. Konjunkturerna är sådana. Men man bygger hela tiden, och det här skeppet ska sjösättas 2005. Vänföreningen för Briggen har fått in 13 500 namnunderskrifter - det är rätt mycket - för bevarande av den här gamla kanonverkstaden på Skeppsholmen, som i dag fungerar som ett hantverkshus för bygget av Stockholmsbriggen och som också drar många besökare. Ett sådant kulturengagemang tycker jag borde imponera på kulturministern. Där finns nämligen en del frågor som även rör Kulturdepartementet. Det är just det här hantverkshuset som Moderna museet vill kontorisera. Skeppsholmen ägs av staten, och därmed finns det goda möjligheter för kulturministern att stödja den maritima kulturen på ön och de projekt som finns, exempelvis att skapa en museikaj för de historiskt värdefulla fartygen. Det här har Sveriges segelfartygsförening verkat för under nästan 30 år. Det statliga byggnadsminnet Skeppsholmen-Kastellholmen har kulturhistoriskt skydd sedan 1935. I regeringens förteckning över skyddade byggnader från 1933 står det att området ska hållas i sådant skick att dess karaktär inte förvanskas. Men jag anser att en kontorisering av denna verkstad, bortsett från de höga ombyggnadskostnaderna, faktiskt innebär en förvanskning. I ett mycket skarpt formulerat brev från Riksantikvarieämbetet till Statens fastighetsverk skriver man dessutom att den före detta örlogsstationens kulturhistoriska värden är överordnade Skeppsholmens museala verksamheter. Här ingår den marina verksamheten med kanonverkstaden och Briggenbygget. I svaret på min interpellation tar kulturministern inte upp att Riksantikvarieämbetet strikt avråder från att kontorisera huset. I brevet till Statens fastighetsverk står det: Riksantikvarieämbetet anser att verkstadslokalen är av mycket stor betydelse för nuvarande och framtida maritim verksamhet på Skeppsholmen. En kontorisering av verkstadslokalen anses därför av Riksantikvarieämbetet som olämplig. Därför vill jag fråga kulturministern om hon har förtroende för Riksantikvarieämbetets bedömningar.

Anf. 5 Marita Ulvskog (S)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag är imponerad av det kulturarbete och den kulturverksamhet som bedrivs i anslutning till Briggenbygget. Jag tycker inte att man behöver ställa kulturverksamheter mot varandra, utan de kan befrukta varandra. Jag har fullt förtroende för Riksantikvarieämbetet. Jag vill fråga vad det är för brev som du citerar ur. Riksantikvarieämbetet har gett tillstånd till Statens fastighetsverk att anpassa den före detta kanonverkstaden till kontorslokaler med 30 arbetsplatser. Vad som har hänt på vägen mellan det du citerade ur och det beslut som Riksantikvarieämbetet sedan har fattat kan jag inte svara på. Men jag har fullt förtroende och full respekt för de självständiga beslut som myndigheten har fattat. Jag vill inte riktigt släppa den inledande diskussionen. Den interpellation som du ställt till mig innehåller minst fyra faktafel. För det första är det fel att man inte kommer att ha några intäkter på Moderna museet i och med att man inför fri entré. Det kommer att ha egna intäkter. För det andra lär den kostnad som du beskriver i interpellationen i slutändan komma att motsvara nästan halva budgeten för själva bygget för fem år sedan. Men det är inte en kostnad som faller på Moderna museet, utan den faller eventuellt på något byggföretag som inte har skött sig, om det inte har gjort det, eller på Fastighetsverket för att det inte har skött sig. Men du kan inte belasta Moderna museet för detta. Om du köper en bil som är ett måndagsexemplar ska jag inte anklaga dig för det. För det tredje handlar det om att kontorisera den gamla kanonverkstaden. Det är ingen ny sak, utan i hela förutsättningen för etablerandet av Moderna museet på Skeppsholmen ingick att man skulle ha kontorslokaler i byggnader runtomkring. Annars hade Moderna museet inte kunnat byggas där det byggdes. Det här var något som regeringen Bildt också var väl medveten om när man fattade beslutet. Sedan detta med verkstadslokalen och byggnadsminnesskyddet - där kan jag bara utgå från det beslut som Riksantikvarieämbetet har fattat. Jag har alltså full respekt och förtroende för dess arbete och bedömning. Jag tycker att det är viktigt att påpeka detta.

Anf. 6 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! De extra medel som Moderna museet får kommer naturligtvis att föras på även andra museer. Det kommer att kosta för dem också, även om de inte behöver stå för själva byggkostnaden för Statens fastighetsverk. Det måste ändå vara någon form av gräddfil för Moderna museet. Alla andra ska dra ned överallt, men det får utökade medel, och det redan innan man har infört fri entré. Dessutom tycker jag att det principiellt är fel att putta undan ideella verksamheter som bygget av Stockholmsbriggen därför att man absolut ska kontorisera den gamla kanonverkstaden, som är den sista som finns kvar. Det finns andra byggnader på Skeppsholmen om man nu måste anställa fler och samla personal på ett ställe, vilket ändå inte kommer att bli möjligt. Om nu väldigt mycket av det här ligger hos Statens fastighetsverk kanske man ska be Riksrevisionen att titta på hur det faktiskt har fungerat och hur upphandlingar och annat har skötts. Det kanske finns mer begravt här än mögel. Nu är det så mycket rykten i svang att jag tror att det också skulle vara i Kulturdepartementets intresse att be Riksrevisionen titta igenom hur det egentligen har fungerat.

Anf. 7 Marita Ulvskog (S)
Herr talman! Just när det är väldigt mycket rykten i svang tycker jag att det är kolossalt viktigt att vara noggrann med fakta. Det är därför jag tycker att det är viktigt att tala om att det finns ett antal allvarliga fel i den interpellation som du har författat. Datumet på det brev från Riksantikvarieämbetet som jag inte har läst men som naturligtvis existerar är ju intressant. Uppenbarligen har Riksantikvarieämbetet kommit till ett helt annat beslut vid ett senare tillfälle. Det är det vi har att utgå ifrån. Ska man bekämpa illvillig eller felaktig ryktesspridning är det väldigt viktigt att man håller sig till fakta. När det gäller de frågor som Lena Adelsohn Liljeroth ställde i det senaste inlägget är det samma sak där: Sprid inte rykten om att andra museer drabbas av Moderna museets verksamhet! Sprid inte rykten om att det finns en gräddfil för Moderna museet, för det är helt enkelt inte sant! De statliga museianslagen har kraftigt räknats upp under de senaste fem sex åren. Sedan vet vi ju att det är som med all kulturverksamhet, att man har höga ambitioner. Museerna vill göra så mycket mer. Kanske lägger vi också på dem för många uppdrag ibland. Där kan jag vara självkritisk och säkert rensa i regleringsbrev och liknande. Men det handlar om att man hela tiden vill göra mer inom kultursektorn. Man tänjer på sig själv och på sina resurser och jobbar oerhört intensivt. Det ska vi försöka att möta, men inte genom att ställa museer mot museer. Moderna museets kostnader för lokaler belastar icke budgeten för något annat museum. De inverkar inte heller på möjligheterna till ökade budgetar för de andra museerna. Tvärtom har det skett en väldigt kraftig pris- och löneomräkning i år som för nästa år innebär att museerna kommer att ha en ganska hyfsad ekonomi. Inget annat museum har betalat för Moderna museet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.