Konstnärliga utbildningar
Interpellation 2024/25:480 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-02-27
- Överlämnad
- 2025-02-28
- Anmäld
- 2025-03-06
- Sista svarsdatum
- 2025-03-21
- Svarsdatum
- 2025-03-25
- Besvarad
- 2025-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Ljudteknikutbildningen på LTU:s campus i Piteå hotas av nedläggning. Det är bara den senaste i en lång rad kulturella, konstnärliga och kreativa utbildningar där som i så fall läggs ned.
Den 5 februari i år sa rektor i SVT att hon är besviken på att alla beskriver kulturen som viktig för den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige, men när det väl kommer till kritan är det ingen som vill satsa pengar på den. Regeringens uteblivna uppräkningar av anslagen till de konstnärliga utbildningarna är ett symtom på samma sak.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Johan Pehrson:
Hur avser ministern att agera för att det fortsatt ska kunna finnas konstnärliga utbildningar i Piteå och på andra orter runt om i hela landet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:480
Webb-tv: Konstnärliga utbildningar
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:89
- Protokoll 2024/25:89 Tisdagen den 25 marsProtokoll 2024/25:89 Svar på interpellation 2024/25:480 om konstnärliga utbildningar
Protokoll från debatten
Anf. 49 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att det fortsatt ska kunna finnas konstnärliga utbildningar i Piteå och på andra orter runt om i hela landet.
Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Universitet och högskolor har ett stort ansvar för att organisera sin verksamhet så att detta mål uppnås. De övergripande kraven på högre utbildning finns i lag och förordning. Lärosätenas självbestämmande när det gäller hur verksamheten ska läggas upp och hur resurserna ska användas är en viktig principfråga. Med några få undantag styr inte regeringen var lärosätena ska bedriva verksamhet.
Jag vill också ta tillfället i akt att förtydliga att alla utbildningsanslag räknas upp med den årliga pris- och löneomräkningen. Detta inkluderar även de konstnärliga utbildningarna. Under mandatperioden har ersättningsbeloppet för utbildningar inom kultur och musik ökat med 8,5 procent.
Det är genom den samlade kunskapen där man lär av andra som samhället förs framåt. I en värld där samhällsproblemen blir alltmer komplexa krävs framsteg på fler områden för att kunna lösa dem. Regeringens utbildningspolitik ska skapa förutsättningar för utbildning och forskning av hög kvalitet. Utbildning av hög kvalitet ger individen förutsättningar att utveckla sin kompetens och möjliggör etablering på arbetsmarknaden.
Utbildningar inom universitet och högskolor bidrar till bildning och till individuell utveckling, samhällsengagemang och kritiskt tänkande. Universitet och högskolor har ett viktigt ansvar för att organisera och utveckla sin verksamhet för att uppnå hög kvalitet i utbildningen, stärka kompetensförsörjningen för arbetsmarknadens behov och säkerställa att resurserna utnyttjas effektivt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill avsluta med att konstatera att lärosätenas självbestämmande är en förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning och att dessa principer ska värnas.
Anf. 50 Linus Sköld (S)
Herr talman! Bakgrunden till interpellationen är i vidare mening att kultur och kreativitet är viktiga delar i det svenska samhället. De är kanske extra viktiga i län som så tydligt som Norrbotten präglas av en arbetsmarknad med tung industri som bas.
Mot den bakgrunden är Campus Piteå på LTU, Luleå tekniska universitet, ofta kallad Musikhögskolan i Piteå, en otroligt viktig verksamhet. Den verksamheten har under lång tid levt en tynande tillvaro.
Sedan 2019 har åtta olika utbildningar eller forskningsämnen avlövats från just Campus Piteå. De har alla förtecken som konstnärliga och kreativa. Det handlar om musikpedagogik, visuell gestaltning, journalist- och medieutbildningar, scenproduktion och nu senast om ljudteknik.
Den utvecklingen är allvarlig inte bara för LTU och Piteå som ort utan för hela Norrbotten och egentligen i vidare mening norra Sverige. Nedläggningen av utbildningen till musiklärare eller för den delen journalist riskerar att drabba kompetensförsörjningen i de områdena regionalt. Det är rätt fatalt i längden.
Beslutet om att lägga ned ljudteknikutbildningen riskerar att drabba kompetensförsörjningen i hela branschen eftersom Piteå har varit ett av få ställen där man utbildar ljudtekniker på akademisk nivå.
Mot den bakgrunden ställde jag den 13 februari en fråga till Johan Pehrson på riksdagens frågestund om just hur uppräkningen av de konstnärliga prislapparna har sett ut. Det var vad rektor i medierna sa var en bidragande orsak till utvecklingen.
Johan Pehrson svarade att det kan finnas skäl att återkomma till detta. Johan Pehrson har varit tydlig med att det för satsningar på teknik och vetenskap inom STEM krävs ett fokus även på konsten, och dit hör den utbildning som nu nämns. Låt oss alltså återkomma, sa han.
Nu står vi här i kammaren och återkommer. I Johan Pehrsons svar i dag hänvisar han bland annat till att det har skett uppräkningar av ersättningsbeloppet för utbildningar inom kultur och musik med 8,5 procent sedan Liberalerna intog Utbildningsdepartementet den här rundan.
Jag provade att kontrollera hur mycket det skulle ha krävts för att ge kostnadskompensation för inflationen. Det gäller inte några utvecklingsmedel eller egentliga satsningar utan bara vad som krävs för att bibehålla värdet på de anslag som går till musik och kultur. Det skulle kräva 12,7 procent under samma period. Det betyder att var tredje krona av anslagen som hade behövts tillföras saknas.
Är det en önskvärd utveckling vi ser i Piteå, Johan Pehrson? Det är en avveckling av musik, kultur och kreativitet på universitetet i Luleå. Om det inte är det, vad ska Johan Pehrson göra åt det?
Anf. 51 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Sedan vi talades vid senast här i kammaren i frågan Linus Sköld och jag kan jag konstatera att Luleå tekniska universitet har beslutat att avveckla utbildningsprogrammet och utbildningsämnet ljudteknik vid Campus Piteå.
Samtidigt har universitetets styrelse beslutat att utreda den konstnärliga verksamhetens förutsättningar och framtida utvecklingsmöjligheter vid Luleå tekniska universitet utifrån olika scenarier. Det gäller exempelvis en samlokalisering av all dess konstnärliga verksamhet till Luleå alternativt en utveckling i en ny konstnärlig verksamhet i Piteå. Därför är det för tidigt att uttala sig om de långsiktiga konsekvenserna av just detta.
Jag menar att det inte är regeringen som i huvudsak ska reglera var lärosätena ska bedriva sin verksamhet. Jag återkommer till att det är en viktig princip, och det är en ordning som gällde även under tidigare socialdemokratiska regeringar.
Vad gäller den svåra inflationen, som på många sätt har påverkat Sverige mycket negativt, kan jag konstatera att den nu är betydligt lägre. Viktiga insatser har gjorts. Men det är för tidigt att säga att allt är frid och fröjd i och med detta eftersom omvärlden, herr talman, påverkar hela Sverige, inklusive Luleå tekniska universitet, väldigt mycket. Det beror på vad som händer. Det kan helt enkelt komma nya inflationsimpulser.
Jag avser såklart att i nästa års budget återkomma till olika former av, förhoppningsvis, förstärkningar som jag kan se av utbildningsväsendet. Men det är för tidigt att uttala sig om detta nu.
Anf. 52 Linus Sköld (S)
Herr talman! Den beskrivning som Johan Pehrson ger av vad Luleå tekniska universitet har satt igång för arbete när det gäller den egna inre organisationen stämmer i allt väsentligt med vad som är återgivet i medier, såvitt jag kan bedöma. Man utreder alltså om man över huvud taget ska finnas kvar i Piteå. Man utreder egentligen förekomsten av de konstnärliga utbildningarna över huvud taget – hur framtiden för dem ska se ut.
Detta är egentligen inte ett svar på min fråga. Det jag frågade Johan Pehrson var om han bedömer att det är en önskvärd utveckling att utbildning på utbildning på utbildning vid Sveriges nordligaste lärosäte läggs ned när det gäller konst, medier och kreativitet.
Tycker Johan Pehrson att det är en önskvärd utveckling, eller tänker han intervenera på något sätt? Att intervenera behöver inte vara att man beslutar i lärosätets ställe var en viss utbildning ska vara eller vilken utbildning som ska ges. Det skulle ju kunna vara att man till exempel ställer ut ett löfte om ökade summor på prislapparna, som svarar mot uppräkningen eller den uteblivna uppräkning som har varit sedan Johan Pehrsons parti tillträdde på den post han nu har. Det skulle innebära att man behöver skjuta till 50 procent mer än vad man redan har gjort sedan tillträdet – till de konstnärliga utbildningarna.
Något sådant svar ger inte Johan Pehrson. Kanske finns det något annat man skulle kunna göra. Inte vet jag vad Johan Pehrson vill göra för att stoppa en sådan här utveckling, om han tycker att den icke är önskvärd. Han skulle återkomma till det, sa han senast vi pratade om det. Jag hör inte något som Johan Pehrson ska göra. Jag hör bara Johan Pehrson återge vad han bedömer att LTU gör. Min fråga kvarstår alltså.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad ska Johan Pehrson göra? Tycker han att det är en önskvärd utveckling med allt färre kulturella och kreativa utbildningar på Sveriges nordligaste lärosäte? Eller tänker han intervenera på något sätt – i så fall hur?
Anf. 53 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Jag vill bara återkomma till den ganska viktiga principen: Det här är något som lärosätena själva styr över. Alla beslut om utbildningsdimensionering ska fattas av landets rektorer och lärosätenas styrelser. Jag tycker att det i grunden är en väldigt bra ordning. Det är de som kan dimensionera gentemot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, som är något som man har att ta hänsyn till.
Man ska också komma ihåg att en annan utbildningsform som är viktig för kompetensförsörjning inom de kulturella och kreativa branscherna är yrkeshögskolan. I yrkeshögskolan finns bland annat viktiga konst- och kulturutbildningar som utvecklar och kvalificerar yrkeskunnandet inom det konstnärliga och kulturella området samt förbereder för utbildningar som kan leda fram till konstnärliga högskoleexamina. Vi vet att flera av dessa yrkesutbildningar också innehåller moment av företagande.
Jag måste, så att säga, kunna återge vad styrelsen vid Luleå tekniska universitet har sagt. Man vill göra ett omtag när det gäller detta. Man vill titta på hur det ser ut för framtiden. Jag har inget mer att tillägga. Jag litar på att styrelsen fattar kloka beslut.
Anf. 54 Linus Sköld (S)
Herr talman! Tack, Johan Pehrson, för icke-svaret!
Jag vill börja där jag startade den här interpellationsdebatten. Norrbotten som län präglas av en arbetsmarknad och ett näringsliv som domineras av tung industri. Förekomsten av och tillgången till kultur och kreativa uttryck och intryck blir extra viktig i ett sådant sammanhang. Därför kan jag, utan att göra anspråk på att försöka styra vilka beslut Luleå tekniska universitets rektor ska fatta, säga att den här utvecklingen är allvarlig. All minskning av tillgången till kultur och kreativa uttryck och intryck i länet Norrbotten är oönskad, om du frågar mig.
Jag tänker att rektor måste få fatta sina beslut. Jag tycker att det är en bra princip som Johan Pehrson här respekterar. Men icke desto mindre svarar Johan Pehrson för stålarna, det vill säga de förutsättningar som rektor har för att bedriva sin verksamhet.
Hans egen uppskattning är att man har ökat summorna på prislapparna för musik- och kulturutbildningar med 8 ½ procent under åren som gått sedan hans parti intog den post han nu har. Och SCB:s beräkningar av prisindexering säger att det hade behövt vara 12,7 procent för att motsvara det värde detta hade 2022.
Det betyder att det Johan Pehrson gör, och säger sig fortsätta vilja göra, är att skära ned på konstnärliga utbildningar – även om han skulle instämma i mitt påstående om att utvecklingen inte är önskvärd. Det tycker jag är synd.
Anf. 55 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Man kan väl lägga till att regeringen också har formulerat en strategi till riksdagen för inte minst företagen i kulturella och kreativa branscher. I den strategi som gäller mellan 2024 och 2033 formuleras en vision för 2033, där Sverige har stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Av den här visionen framgår det att Sverige ska vara ett land där det finns en god tillväxt i dessa branscher. De ska bidra till svensk ekonomi, ett dynamiskt näringsliv i hela landet, en ökad export och en bättre bild av Sverige generellt.
Vi vet att människor går den typ av utbildningar som vi lyfte fram tidigare – det kan också vara andra utbildningar – och att företagen i de här branscherna på ett bra sätt bidrar just till en mångfald av kulturella uttryck och kulturupplevelser i hela landet.
Regeringen har som en del i denna strategi också gett UKÄ i uppdrag att följa upp de konstnärliga utbildningarnas bidrag till kompetensförsörjningen. Uppdraget ska redovisas i mars 2026.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.