Konsekvenser av felaktigheter i kronofogdemyndighetens register

Interpellation 2006/07:533 av Hamilton, Carl B (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-05-15
Inlämnad
2007-05-15
Besvarad
2007-05-29
Sista svarsdatum
2007-06-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 maj

Interpellation

2006/07:533 Konsekvenser av felaktigheter i kronofogdemyndighetens register

av Carl B Hamilton (fp)

till finansminister Anders Borg (m)

Tidigare har jag ställt en skriftlig fråga till finansminister Anders Borg rörande uppgifter från Kronofogdemyndigheten om bland annat betalningsanmärkningar utfärdade på felaktiga grunder och som sedan – bland annat via kreditupplysningsföretag – spritts vidare till banker, leverantörer, med flera och åsamkat enskilda och företag stor ekonomisk och mänsklig skada (fråga 2006/07:979, den 3 april 2007).

Enligt tidningsuppgifter sitter sålunda hundratals oskyldiga svenskar fast i kronofogdens register (DN den 31 mars, den 3 och 13 april samt den 9 maj 2007). Sedan det blivit bekant att jag som riksdagsman intresserat mig för frågan har jag fått ett flertal e-postmeddelanden som beskriver fall av i en rättsstat helt oacceptabel rättslöshet och utsatthet på grund av dagens lagstiftning och dess praktiska konsekvenser. De exempel som refereras till i DN, liksom andra fall som jag själv fått vetskap om, visar bortom varje tvivel att enskilda människor med nuvarande regler, helt utan egen förskyllan, råkar synnerligen illa ut.

Det värsta i sammanhanget är kanske att en enskild eller ett företag inte kan få till stånd en rättelse som i det ekonomiska livet där lagarna tillämpas faktiskt fungerar som en rättelse. ”Många helt oskyldiga svenskar är registrerade hos kronofogden inte av egen förskyllan utan på grund av slarv från myndigheterna själva. … De som vänder sig till kronofogdens enhet för rättelser i Visby och begär att få bli strukna ur den så kallade utsöknings- och indrivningsbasen samt basen för betalningsföreläggande och handräckning får alla ett likalydande svar. ’Vad som skett är givetvis beklagligt, men innebär inte att de registrerade uppgifterna i databasen blir att betrakta som oriktiga’, brukar det heta.”

Inget eller föga förefaller ha gjorts från Finans- och Justitiedepartementens sida trots bland annat en hemställan för mer än tre år sedan (sic!) från Kronofogdemyndigheten själv om en lagändring.

Anders Borg har den 12 april i sitt frågesvar till mig icke funnit anledning att ifrågasätta de faktiska omständigheterna, problemet eller berättelserna om dessa olyckliga fall. Han har redogjort för att olika regelverk kommit i konflikt med varandra. Han lägger skulden primärt på kreditupplysningsföretagen.

Detta svar skulle innebära att helt oskyldiga människor och företag drabbas ekonomiskt och personligt av myndigheters misstag och skadas. Detta pågår hela tiden, till synes utan reaktioner från regering och myndigheter.

Självklart måste lagar och regler nu ändras så att dagens situation undanröjs. Regering och riksdag har lagstiftningsmakten och det är för regeringen nu tvunget att sätta i gång och utnyttja densamma och snarast komma till riksdagen med lagändringar. Det som måste åtgärdas är både regelverket, så att inte felaktigheter som uppkommer får dagens vittomfattande konsekvenser, och att säkerställa rättstrygga och smidiga möjligheter att få rättelse. Den balans av myndighetsmisstag av detta slag som nu ligger för avgörande måste snabbt undanröjas.

Det är de hederliga och oförvitliga medborgarnas och företagens intressen som regering och riksdag har att främst bevaka och inte till exempel inkassoföretagens vinstintresse.

Frågor:

Vilka lagändringar och åtgärder ämnar finansministern vidta för att hindra att myndigheters felaktiga beslut sprids till bland annat Kronofogdemyndigheten och av denna vidare till banker, leverantörer och inkassoföretag?

Vilka åtgärder tänker finansministern vidta med anledning av Kronofogdemyndighetens tre år gamla brev till regeringen med krav på lagändring i denna fråga?

Vilka initiativ och lagändringar ämnar finansministern vidta för att lösa den gamla konflikten med kolliderande regelverk?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta på kort sikt i syfte att minska balansen på ännu ej avgjorda ärenden?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att återupprätta förtroendet hos de drabbade människorna och företagen för myndigheterna och rättsväsendet?

Debatt

(5 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 73 Anders Borg (M)
Fru talman! Carl B Hamilton har bland annat frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta så att människor inte oförskyllt kan hamna i kronofogdemyndighetens register. Till att börja med vill jag säga att mitt intryck är att det faktiskt finns ett problem. Det är också riktigt att en framställning om lagändring kom in från Skatteverket för nästan exakt tre år sedan. Som Hamilton säkert inser överblickar jag vad som hänt i departementet bara när det gäller en mindre del av den tiden, men jag har förstått att man under ganska lång tid avvaktade att en annan fråga som togs upp i samma framställning skulle lösas genom domstolsavgöranden i mål som var under prövning. Det gällde möjligheten att rätta uppgifter om juridiska personer. Vad det nu handlar om är möjligheten till rättelse av uppgifter i databasen som inte i strikt mening är felaktiga, men som på grund av de bakomliggande omständigheterna kan anses som missvisande. Som Hamilton är inne på finns det en konflikt mellan olika intressen och regelverk i den här frågan. Databasen i fråga utgör kronofogdemyndighetens diarium. Man måste därför alltid i efterhand kunna se vad som faktiskt har ägt rum, även när det är något som egentligen inte borde ha ägt rum. Samtidigt ska ingen behöva på felaktiga grunder figurera med uppgifter som leder till negativa konsekvenser. Ett annat viktigt intresse är att kreditupplysningsverksamheten fungerar på ett bra sätt. När man söker efter en lösning måste allt detta beaktas. Jag har tidigare sagt att konsekvenserna av att felaktigt hamna i kronofogdemyndighetens register i hög grad har att göra med kreditupplysningsverksamhet, men jag tror inte vi kan nöja oss med det konstaterandet. Vi måste också undersöka om något kan och bör göras för att förbättra det regelverk som styr kronofogdemyndighetens databaser. Frågan bereds nu inom Finansdepartementet med sikte på att i en nära framtid kunna ta ställning i frågan om eventuella lagstiftningsåtgärder.

Anf. 74 Carl B Hamilton (Fp)
Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Det var ett ovanligt bra interpellationssvar, vill jag säga. Jag börjar med ett litet referat. Det är bra att finansministern erkänner att problemet som Dagens Nyheter och jag har tagit upp finns. Implikationen av att en minister i riksdagens kammare säger att det finns ett problem är att han eller hon då också är försvuren till att försöka få fram en lösning. Summan av kardemumman i interpellationssvaret är att fogdens fel ska försvinna och att något slags lex DN-Hamilton införs. Det tackar jag för. Det hedrar också Anders Borg att han tar frågan seriöst och att han också tar upp Skatteverkets begäran för tre år sedan om en lagändring. Att brevet har kunnat ligga i tre år utan att det egentligen har gjorts något åt det är en mycket allvarlig punkt, även om ett annat rättsfall har varit på gång. Det är tusentals människor som har drabbats i mellantiden. Det är inte Anders Borgs fel utan hans företrädares. Jag är mycket förvånad över att både Ringholm och Nuder har haft en så dåligt utvecklad känsla och så lite intresse för att rätta till dessa enskilda människors situation. Anders Borg skriver att ingen på felaktiga grunder ska behöva figurera med uppgifter om den egna personen eller företaget som leder till negativa konsekvenser. Anders Borg vill inte heller nöja sig med konstaterandet om kreditupplysningsföretagens felsteg. Sedan kommer slutklämmen, nämligen att frågan nu bereds inom Finansdepartementet med sikte på att i en nära framtid ta ställning i frågan om eventuella lagstiftningsåtgärder. Jag upprepar detta, jag refererar detta och jag gnuggar in dessa formuleringar, fru talman, därför att nu när Anders Borg säger detta i Sveriges riksdags kammare är han fastnaglad vid detta. Det finns ingen återvändo till status quo eller passivitet i denna sak. Det är mycket bra. Men det är mycket viktigt att notera att Anders Borg nu i konstitutionell mening är starkt bunden till en förändring. Någon frisedel kan jag naturligtvis inte skriva ut förrän den dagen propositionen kommer till riksdagen och kanske till och med blir antagen och en lagändring genomförs. Avslutningsvis ställer jag följande frågor till Anders Borg: Begreppet "nära framtid" som står i avslutningen, vad är det? Är det före sommaren eller före årsskiftet? Vad är beredningsläget? Är detta en svår juridisk nöt att knäcka? Mitt intryck när jag först tittade på detta var att det är det. Sedan har jag blivit mindre och mindre övertygad om det. Det är viktigt för hur lång tid det tar innan människor befrias från dessa problem. Ännu en fråga gäller alla de som sitter fast i denna sits. Kan man på något sätt, genom ett förenklat förfarande, lösa upp alla de rättstvister som belastar inte bara enskilda personer och företag utan även domstolsväsendet? Kort sagt, när kommer förslag om detta presenteras?

Anf. 75 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag skulle med stor glädje se att vi fick en lex Hamilton på denna punkt. Det är naturligtvis så att hederliga människor som har betalat sina räkningar inte ska drabbas. I artiklarna som har varit har vi sett det ena mer orimliga exemplet efter det andra. Det har rört sig om någon som har fått sin fordonsskatt från en statlig myndighet felsänd eftersom adressen var så lång att räkningen inte nådde fram. När det då blivit en försening har man fått en anmälan till kronofogdemyndigheten att det ska ske en indrivning, när det hela handlar om ett enkelt administrativt misstag som aldrig borde ha drabbat den enskilda personen som hela tiden har försökt göra rätt för sig. Det handlar om mackägare som har hamnat i den sitsen att leverantörer kräver betalning i förskott eftersom de trots att de har fullgjort allting har hamnat i dessa register. Nu vet vi att registren är kronofogdemyndighetens diarium, och öppenhetsprincipen är något som vi ska vårda i Sverige. Det gäller att hitta en lösning där man kan klargöra att hederliga människor inte ska ha betalningsanmärkningar när de inte har gjort några misstag. Nu ska det sägas att det är väldigt många hederliga människor som får betalningsanmärkningar också. Jag ska inte formulera mig så, för det kan ge intryck av att den som har gjort ett misstag med en räkning inte är hederlig. Men människor som har fullgjort sina förpliktelser ska definitivt inte drabbas av den typen av problem. Vår bedömning är att det här problemet kan lösas, att de svårigheter man har diskuterat inte är oöverstigliga. Man kan inte gå in i efterhand och ändra i ett diarium. Det är ju, som jag konstaterar i svaret, så att har det varit fel ska det återspeglas. Man måste hitta andra lösningar. Vår bedömning är att det bör vara möjligt att hitta sådana lösningar och att vi inom en nära framtid ska ha kunnat lösa den här frågan. Den exakta lösningen vill jag dock återkomma med. Jag vill vara försiktig. Jag har inte varit finansminister i många månader men en sak har jag lärt mig. Det är att man aldrig har sett att något är klart förrän man är framme vid propositionen. Beredningar kan stöta på problem i ett sent skede. En nära framtid är så snabbt vi kan komma framåt, och vi skulle inte formulera oss på det sättet om vi inte i dag hade en klar bild av att det finns en tänkbar lösning. Det krävs ett visst ytterligare beredningsarbete men det finns ändå en tänkbar lösning på svårigheterna. Jag måste säga att jag uppskattar och välkomnar att Carl B Hamilton har lyft fram den här frågan, och skulle vi få en lex Hamilton som ett resultat av detta tror jag att det är många svenskar som skulle vara tacksamma för det.

Anf. 76 Carl B Hamilton (Fp)
Fru talman! Jag är väldigt glad över att finansministern säger att det bör vara möjligt att lösa enligt hans bedömning och att han har en någorlunda klar bild av en tänkbar lösning. Jag har förståelse för att han inte vill ge ett definitivt svar förrän han faktiskt har den här lösningen på pränt, juridiskt granskad från alla upptänkliga vinklar. Jag vill bara säga att det ju egentligen är två problem som finns. Det första felet är att människor över huvud taget hamnar där. Fel begås - som det här med adressen på kuvertet. Det andra felet är att människor som råkar ut för ett fel, och det kommer att ske i framtiden, på något sätt måste kunna få det tillrättat. Det är alltså både det första ledet, att inte hamna där, och att det, om olyckan är framme och man hamnar där, ska vara någorlunda enkelt att få rättelse utan att behöva gå via domstol och mycket komplicerade förfaranden och kanske ändå misslyckas, som ju situationen är i dag. Fru talman! Det är väl väldigt trevligt om det införs en lex Hamilton, inte bara för namnet på denna lag utan framför allt för att det är tusentals människor som har råkat ut för detta. Jag är väldigt glad att Anders Borg har tagit tag i detta på ett seriöst sätt, för det är flera finansministrar dessförinnan som har låtit denna tingens ordning fortgå år efter år trots att man rimligtvis måste ha varit ha varit medveten om den. Så jag ber att få tacka Anders Borg för svaret. Jag tror att det var det bästa interpellationssvar jag har fått någon gång.

Anf. 77 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag vill tack Carl B Hamilton för en mycket intressant och viktig frågeställning som vi i alla samhällen kommer att hamna i: att starka stater klämmer åt enskilda medborgare. Vi har ett gemensamt ansvar som parlamentariker och statsråd att se till att när det sker i Sverige ska vi göra vårt yttersta för att de hårda krafter som staten ska ha, och har, inte på ett oförskyllt sätt drabbar människor som försökt göra rätt för sig och som har följt de lagar och regler vi har. Vi ska försöka hitta en form för att göra det. Om det sedan blir en lex Hamilton måste jag säga att jag tycker att Carl B Hamilton har bidragit till något viktigt i Sverige, nämligen att vi på den här punkten har fått ett väsentligt bättre system. Så tack så mycket för interpellationen och den här debatten!

Intressenter

Frågeställare

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.