Konsekvenser av Arctic Challenge Exercise
Interpellation 2014/15:548 av Stig Henriksson (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-04-27
- Överlämnad
- 2015-04-27
- Anmäld
- 2015-04-28
- Sista svarsdatum
- 2015-05-19
- Svarsdatum
- 2015-05-26
- Besvarad
- 2015-05-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Om en dryg månad deltar sex Natoländer i en flygövning i Norrland. Världens största påstås det, med över 100 stridsflygplan i luften och omfattande en tredjedel av Sveriges totala yta. Trots att en så stor del av Sveriges yta berörs sker det hela i medieskugga.
Det var för att tillgodose Försvarsmaktens och den inhemska vapenindustrins behov som Robotförsöksplats Norrland skapades för snart 60 år sedan. Det var JAS-planets föregångare Draken som skulle testas. Även om området vid ett antal tillfällen användes av utländska försvarsmakter var det fram till början av 2000-talet till för den svenska Försvarsmakten och den vapenindustri som trots allt större utländskt ägande åtminstone till namnet fortfarande var svensk.
Den stora förändringen kom år 2004 med en utredning som dåvarande regering hade beställt. Potentialen för norra Sverige låg enligt utredningen i att utvecklas till än mer av ett testområde. Rapporten, som kom att kallas Snö, mörker och kyla, pekade bland annat på möjligheterna till testverksamhet för personbilar. De största möjligheterna fann utredningen emellertid inom försvarssektorn.
Robotförsöksplats Norrland döptes om till Vidsel Test Range och slogs ihop med rymdraketbasen Esrange till North European Testrange – Neat. Det nya området är Europas största landbaserade testområde. Det permanent avspärrade luftrummet täcker 24 000 kvadratkilometer (något större än staten Israel) och den totala markarealen är 3 300 kvadratkilometer (något större än landskapet Blekinge). Enligt Försvarets materielverk är området helt obefolkat.
Skiftet innebar inte bara att området utökades. Området öppnades för helt nya användare. Utländska vapenindustrier testar numera såväl obemannade flygplan, eller så kallade drönare, som konventionella stridsflygplan och missiler där. Den största förändringen var emellertid att andra länders försvarsmakter började använda området för egna krigsövningar. Hittills har 24 länder övat där. USA har varit där oftast, men även det ryska flygvapnet har hyrt in sig där vid ett tillfälle.
Ur de nationella träningarna växte också allt större internationella övningar. Cold Response genomfördes första gången 2006 och var då en norskledd övning. I det första scenariot ingick att undsätta ett jordbävningsdrabbat land. Denna övning har sedan dess genomförts i stort sett vartannat år, och i takt med att övningen har vuxit har mer och mer av övningen överförts till Sverige. Antalet deltagande soldater har gått från ca 10 000 till ca 16 000. Det var i samband med Cold Response 12 som ett norskt Herkulesplan krockade med en bergvägg i Kebnekaisemassivet.
Nästa Arctic Challenge Exercise, ACE, äger rum under perioden den 25 maj–4 juni 2015. Även om Vänsterpartiets huvudinvändningar mot dessa övningar handlar om motviljan att utan föregående, offentlig debatt och beslut successivt och smygande tvinnas ihop allt fastare med Nato och dess strukturer, så finns det även viktiga miljöaspekter att beakta. Den allmänna miljöpåverkan med buller och utsläpp som över 100 övande flygplan skapar är inte att förringa.
Människor drabbas både av miljöpåverkan och buller men också av avspärrningarna som förhindrar normal rörlighet i detta område – både för samer och andra. Den civila flygtrafiken drabbas av inskränkningar.
Störst skada riskerar djurlivet att få. En så stor militär flygövning under denna känsliga tid för fåglar och andra djur, inte minst nyfödda renkalvar, hotar att ge stora skador som inte tar slut i och med att övningen tar slut.
Mot denna bakgrund vill jag därför fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:
- Är det ministerns uppfattning att Artic Challenge Exercise inte medför negativa konsekvenser för klimat och miljö i det berörda området?
- Är det ministerns uppfattning av Sveriges värdlandsavtal med Nato inte innebär fler och större övningar i Sverige, med åtföljande negativ miljöpåverkan?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för att regeringen ska lämna förslag för att helt stoppa eller begränsa skadorna av denna världens största flygövning, som påverkar en tredjedel av Sveriges territorium?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:548
Webb-tv: Konsekvenser av Arctic Challenge Exercise
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:103 Tisdagen den 26 majProtokoll 2014/15:103 Svar på interpellation 2014/15:548 om konsekvenser av Arctic Challenge Exercise
Protokoll från debatten
Anf. 82 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Stig Henriksson har frågat klimat- och miljöminister samt vice statsminister Åsa Romson:
Är det ministerns uppfattning att Arctic Challenge Exercise inte medför negativa konsekvenser för klimat och miljö i det berörda området?
Är det ministerns uppfattning att Sveriges värdlandsavtal med Nato inte innebär fler och större övningar i Sverige, med åtföljande negativ miljöpåverkan?
Avser ministern att vidta några åtgärder för att regeringen ska lämna förslag för att helt stoppa eller begränsa skadorna av denna världens största flygövning, som påverkar en tredjedel av Sveriges territorium?
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Den svenska fjällvärlden och de stora skogsområdena representerar ett mycket stort naturvärde. Jag är väl medveten om att den militära övningsverksamheten i norra Sverige från tid till annan påverkar djur- och naturlivet och de människor som lever och arbetar där. Försvarsmakten har under övningen, precis som under alla dagar under året, att följa kraven i miljöbalken. Hänsyn kommer under övningen att tas till såväl djur- som naturliv samt även till människors hälsa och säkerhet. Området i norra Norden utgör sammantaget ett mycket stort övningsområde som är glest befolkat och med lite civil luftfart, vilket gör området lämpligt för större övningar. Det är avgörande för Försvarsmaktens övningsverksamhet att övning kan genomföras i olika typer av terräng och under olika omständigheter. Inga svenska skjutövningsområden kommer att användas under övningen.
Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde är en av de viktigaste försvarspolitiska frågorna nu att höja den operativa förmågan i krigsförbanden. Arctic Challenge Exercise är en utveckling av tidigare flygövningar i området och genomförs nu för andra gången. Det är inte en Natoövning. Sverige, Finland och Norge arrangerar övningen, och Norge är övningsledare 2015. Samarbetet med och möjligheten att samöva med Natoländer är avgörande för att utveckla interoperabiliteten i närområdet och höja Försvarsmaktens förmåga. Därtill visar vi att Sverige är med och tar ansvar för säkerheten i närområdet. Övningen är att anse som viktig ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
Omvärldsutvecklingen, inte avtal med Nato om värdlandsstöd, medför ett större behov av att upprätthålla förmågan att värna vårt territorium och därmed av att öva, även med andra länder. Värdlandsavtalet är en viktig komponent i arbetet med att förenkla övningssamarbetet och skapa förutsättningar för att kunna omsätta den solidariska säkerhetspolitiken i handling. Avtalet i sig innebär inte fler eller större övningar, och det är fortsatt Sverige som fattar beslut om vem som bjuds in för verksamhet på vårt territorium.
Arctic Challenge Exercise är en övning som höjer krigsdugligheten i krigsförbanden och som ökar interoperabiliteten med våra partner. Övningens storlek och breda deltagande är positivt, då det ger möjlighet att öva realistiska hotscenarier med olika flygplanstyper. Jag välkomnar därför övningen. Försvarsmakten kommer inom ramen för detta uppdrag, liksom all verksamhet som genomförs, att följa kraven i miljöbalken.
Anf. 83 Stig Henriksson (V)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Det är klart att jag har många synpunkter på detta med stora och frekventa mångnationsövningar över svenskt territorium. Men då interpellationen primärt rör miljökonsekvenser ska jag i huvudsak hålla mig till dem.
Jag noterar det som jag uppfattar som en motsägelse i ministerns svar. Å ena sidan medges det att det finns ett ökande behov av att öva krig med andra länder och att värdlandsavtalet är "en viktig komponent i arbetet med att förenkla övningssamarbetet". Å andra sidan säger försvarsministern att avtalet i sig inte innebär fler eller större övningar.
Det är kanske semantiskt korrekt att avtalet i sig inte medför det. Men oavsett om värdlandsavtalet är hönan eller ägget är slutsatsen ändå, som jag förstår det, att det kommer att bli fler övningar. Utlovar vi största möjliga stöd till Natos verksamhet lär det ändå betyda någonting.
Apropå semantik kan jag inte låta bli att som norrbottning säga att om man vill ha en Arctic Challenge uppe i Norrbotten är kanske denna årstid inte den lämpligaste, då myggen i princip är den värsta fienden vad gäller en arktisk utmaning. Men det är en parentes.
Det är riktigt att detta inte är en Natoövning. Men en majoritet, till och med en kvalificerad majoritet, av de deltagande länderna är medlemmar i Nato. Det är därför lite svårt att helt komma runt det.
Jag har ställt några konkreta frågor som jag menar fortfarande väntar på svar, eller också har jag inte riktigt förstått svaret. Vi får väl klargöra det i debatten.
Den första frågan är: Vilka är de förväntade miljökonsekvenserna avseende buller, utsläpp och inverkan på djurliv?
Chefen för F 21, Carl-Johan Edström, säger följande: Vissa moment kommer att ske på lägre höjd. Då kommer det att bullra lite.
Jag har sett filmer från andra övningar som visar vad det konkret betyder för människor och djur. Jo, det bullrar lite. Vilka är alltså de miljökonsekvenser jag har frågat efter?
Anf. 84 Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Jag tackar försvarsministern för möjligheten att debattera den här viktiga övningen uppe i norr - det vackra norr, som jag kommer ifrån. Jag har alltid hållit Norrland väldigt mycket om ryggen; jag tycker att det är en härlig del av Sverige som jag önskar att fler fick ta del av. Även myggen tycker jag stundtals är härliga, men det finns ju botemedel mot dem numera.
Jag tänker på den påverkan på miljön som sker. Alternativet för oss - för vi är väl alla överens om att vi behöver den här typen av övningar - är ju att vi åker iväg någon annanstans och gör övningen. Vi kanske åker tillsammans till USA, eller möjligtvis kan man åtminstone leka med tanken att åka någonstans i Europa. Flygutrymmet i Europa är dock oerhört begränsat, och därför är det en möjlighet för oss att göra övningen här. När jag träffade en man som flög för Finland sa han också att de sparar mycket bränsle genom att kunna vara på nära håll, i Sverige, jämfört med om de skulle skicka över sina flygplan till USA. Den fördelen finns alltså också för oss som håller till i den här delen av världen.
Syftet med övningen är dock att vi, i det försämrade säkerhetsläge som nu råder i vårt närområde, ska stärka säkerheten i vår region. Vi måste på något vis höja tröskeln så att vi kan visa att dessa militära incidenter inte får inträffa här. Vi måste göra allt som står i vår makt för att träna tillsammans med andra, och vi ska vara tacksamma för att vi har den möjligheten och för att flera länder vill komma till oss. De ser möjligheten att göra saker här, tillsammans med oss, så att vi kan bli många.
Vi ska ju inte använda några skjutfält den här gången, och jag tycker att det är bra att vi debatterar frågan nu. Jag har nämligen sett att man i medierna blandar ihop övningar som sker samtidigt. Just i den här övningen kommer vi inte att använda skjutfält, utan man flyger i de högre fälten. Jag vet också att många av oss från försvarsutskottet kommer att åka upp nu på måndag och tisdag, och jag tror att Stig Henriksson kommer att följa med för att se hur det här går till. Det är en mycket större övning än vi i vårt land kanske tidigare har deltagit i på det här sättet.
Jag är alltså mycket tacksam för att vi får lyssna till debattörerna här och dessutom för att vi har möjlighet att resa upp och se detta med egna ögon. Då kan vi ställa de frågor vi känner att vi behöver ställa om vad fördelarna med att vara just här i Sverige var.
Anf. 85 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Det finns två delar i den här debatten. Dels finns det en säkerhetspolitisk dimension, dels finns den dimension av miljökonsekvenser Stig Henriksson för in.
Om jag börjar med miljökonsekvenserna vill jag bara understryka att Försvarsmakten för en fortlöpande dialog med Samernas Riksförbund när det gäller större övningar. Kravbilden är självklart att vi förutsätter att man följer det som sägs i miljöbalken och att man inte gör några avsteg från de regelverk som gäller för den här typen av övningar.
Jag kan också konstatera att övningen kommer att genomföras på hög höjd och att inga svenska skjutområden kommer att användas. Man måste även bedöma det faktum att detta är ett område som lämpar sig för den här typen av övningar utifrån att det är lite civil flygtrafik i området. Det menar jag är en plusfaktor i sammanhanget.
De regler som gäller, som miljöbalken och andra regelverk i sammanhanget, förväntar vi oss alltså att man följer. Jag är också övertygad om att man kommer att göra det.
Sedan kan man föra in olika typer av dimensioner i en debatt som ytterst handlar om Sveriges säkerhetspolitik, för att möjligen kasta lite grus i det maskineriet. Då vill jag bestämt säga att det är regeringens tydliga uppfattning att den här typen av övningar ska genomföras både nu och i framtiden. Det är oerhört nödvändigt att i det säkerhetspolitiska läge som råder samverka med andra länder och visa att vi på det sättet kan få fram en militär förmåga som blir tydlig och en bra signal till omvärlden.
Nu ska vi också rent sakligt konstatera att det som ligger till grund för övningen är ett scenario som utgår från ett FN-mandat och en krishanteringsoperation. När det här beskrivs i olika sammanhang tycker jag alltså att man ger en bild som inte stämmer med de intentioner som finns i de scenarier övningsledningen har dragit upp i sammanhanget.
Vi genomför ungefär 40 övningar per år på Nordkalotten inom ramen för Cross Border Training. Jag har uppfattat att det är någonting det finns en bred uppslutning bakom och att man i samtliga länder känner en viss stolthet över att vi kan formera oss på det sättet. Övningen utgår från F 21 i Luleå, Bodö flygbas och Örland flygbas i Norge samt Lapplands flygflottilj i Rovaniemi, och den är egentligen en utveckling av det tänkande som Cross Border Training-operationerna präglas av.
Vi måste alltså på olika sätt agera i den omvärld vi lever i nu. Jag vill också läsa ur den inriktningsproposition vi nu lägger fram: Deltagande i multinationella gemensamma operationer ställer krav på interoperabilitet med andra länder och organisationer inom samtliga stridskrafter. Det förutsätter att Sverige även fortsättningsvis kan delta i kvalificerade gemensamma övningar tillsammans med andra aktörer. Utvecklingen av övningar tillsammans med andra länder bör i första hand ha sin grund i samarbetet med de nordiska och baltiska staterna samt Nato och USA för att utveckla interoperabiliteten och övningsverksamheten i närområdet.
Att vi ska bedriva den här typen av verksamhet menar jag alltså är förankrat i fem partier i riksdagen. Vi har en ungefär 75-procentig majoritet bland riksdagens partier. Det kommer också att bli ytterligare en övning framöver. Den heter Baltops och är en marin övning. Det är nog alltså så att vi i det förändrade omvärldsläge vi ser kommer att vara aktiva när det gäller övningsverksamhet, och det är någonting jag står bakom.
Anf. 86 Stig Henriksson (V)
Fru talman! Jag förstår att man gärna vill göra det här till en säkerhetspolitisk debatt. Det är inte orimligt med tanke på ämnet i sig.
Jag känner dock lite grann att det nog är min sak att föra i den här dansen. Jag har ställt miljörelaterade frågor och kommer därför att uppehålla mig vid dem. Jag har gärna en säkerhetspolitisk debatt om självklarheten i att vi måste öva och att det naturligtvis finns en konflikt mellan att öva hemma och att öva borta. Sedan kan vi diskutera andra saker, som huruvida det här verkar sänka spänningsnivån i vårt närområde och så vidare, men nu är jag som sagt inne på miljökonsekvenserna.
Jag tycker att det är bra att man för en fortlöpande dialog, och jag tror att man från Försvarsmaktens sida har ansträngt sig på den punkten - med information till och med på meänkieli, vilket uppskattas särskilt av mig som är född i det språkområdet.
Ministern säger att man förväntar sig att miljöbalken följs. Anledningen till att jag blev intresserad av det här med miljökonsekvensbeskrivning var att jag var lite osäker på om det här behöver göras, om det ska göras och så vidare. Jag tittade på Naturvårdsverkets riktlinjer, och där står det: "En verksamhetsutövare som vill ha tillstånd att anlägga, driva eller ändra en verksamhet enligt vissa bestämmelser i miljöbalken ska bedöma miljökonsekvenserna och sammanställa en miljökonsekvensbeskrivning. Verksamhetsutövaren ska också göra uppgifter om projekt offentliga och skapa möjlighet för samråd."
Nå, då tänkte jag att jag skulle kontakta Försvarsmakten för att fråga om detta är gjort och om jag kan få ta del av miljökonsekvensbeskrivningen, så att jag inte träter i oträngt mål här. Jag fick då tillbaka en mejlkonversation där en handläggare frågade om det verkligen var en begäran om en allmän handling, varpå jag fick svar från en major som skrev: Hej Stig, du bör gå via RUT! Det är kanske inte riktigt så Naturvårdsverket anser att man ska hantera en miljökonsekvensbeskrivning - om det nu finns någon. Jag vet inte. Detta tycker jag alltså lite grann strider mot den öppenhet och dialog man strävar efter på många andra håll.
Jag är själv född och uppvuxen i Norrbotten. Jag åker dit i slutet av veckan och kommer även att delta i en del av övningarna i Luleå. Jag både förstår och delar den ilska som många där känner över att, återigen, bli behandlade som lite av en koloni inom landets gränser. En stor flygövning över en tredjedel av landets yta under den kanske känsligaste årstiden är inte helt lättsmält.
Hela Sverige har haft en ofantlig nytta av skogen, malmen och vattenkraften. Men i den allmänna debatten kan man ibland tro att rikedomarna har flödat åt det andra hållet.
Visst är det, som försvarsministern påpekar, glest befolkat. Och det har blivit allt glesare eftersom naturrikedomarna inte generar arbetstillfällen på samma sätt som förr. Men det finns människor kvar i både Norrbotten och Västerbotten. De, precis som djurlivet, måste visas respekt. Att göra en tredjedel av Sverige till övningsområde känns inte som ett prov på det.
Sverige borde inte och ska inte vara till salu.
Anf. 87 Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Jag har självklart förstått att det här handlar om miljön. Och den är mycket viktig. Men alternativet till att inte öva i Sverige är att öva i ett annat land; vad jag har förstått är vi överens om att övningar behövs. Det betyder då att vi ska frakta våra flygplan över Atlanten, till USA, eller om möjligt söderut. Det är då bekymren kommer. Det kostar nämligen också på för miljön, även om det kanske blir på ett annat ställe.
Jag tror att om vi kan ha de här övningarna i norra delen av Sverige, kanske vartannat år - det finns en förhoppning om att det ska bli på det sättet - skulle vi ändå kunna få en ganska hyfsad miljöprövning av det här. Det skulle vara gott även för Norrland.
Det är klart att om man bor uppe i Norrland och känner att man har vidderna alldeles för sig själv, är det en njutning i sig. Men det här är en kort period. Under en fjortondagarsperiod övar man tio dagar.
Jag tror att vi verkligen behöver det här. Vi behöver fler övningar. Och det är nödvändigt att vi gör det tillsammans med andra. Det har vi gjort i många år, tillsammans med Norge och Finland. Flera av oss har varit uppe och tittat när man har övat. Men att kunna bjuda in fler och använda vårt luftutrymme där uppe tror jag ändå är bra, i förhållande till att flyga någon annanstans. För vi är nog överens om att övningarna behövs.
Anf. 88 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Det är inte lätt att gå in i en diskussion om mejlväxlingar och kontakter mellan en myndighet och en riksdagsledamot när man får det presenterat på det här sättet. Jag förutsätter att Försvarsmakten har följt lagen. Det är den inställning som jag kommer att ha tills dess att motsatsen är bevisad. Därför tänker jag inte delta i spekulationer, ryktesspridning eller andra aktiviteter för att underminera trovärdigheten i den här viktiga verksamheten.
Det är inte bara Stig Henriksson som har anknytning till Norrbotten. Jag själv har bott i Luleå i tre år och är hyfsat bevandrad i fråga om förhållandena i Norrbotten. Jag vet att F 21 är en viktig verksamhet. Jag vet att de andra militära verksamheterna i Norrbotten är viktiga. Jag vet också att Vidselbasen är viktig. Och jag vet att det där förekommer återkommande både prov- och övningsverksamhet i olika former.
Om vi inte tycker att det är viktigt bör vi nog tala om det i klartext och säga att vi bör avveckla den verksamheten. Förekomsten av både Vidsel och F 21 ger nämligen upphov till kontinuerlig övningsverksamhet av olika slag. Jag tror att det är viktigt, inte bara för Norrbotten. Det är viktigt också för Sverige. Jag känner dessutom en stolthet över kompetensen hos den personal som jobbar inom Försvarsmakten i Norrbotten och även över förmågan att kunna utveckla stora och väl fungerande övningskoncept.
Till detta bör vi lägga att Nordkalotten numera är en region av stor militärstrategisk betydelse. Det hänger inte minst ihop med den ryska aktiviteten i förhållande till Arktis. I det sammanhanget blir det viktigt att verksamheten med Cross Border Training fortsätter. Den här övningen kan betraktas också ur det perspektivet.
Jag vill också understryka - så att det inte sker alltför mycket desinformation på den punkten - att scenariot är fredsbevarande. Det är scenariot. Schweiz är ett av de länder som deltar. Och det är inte bara av en händelse, utan naturligtvis efter nogsamt övervägande. Att de har anslutit sig till övningen har också en poäng i sammanhanget.
När det gäller framtiden har det säkerhetspolitiska läget utvecklats negativt. Jag vet att det finns krafter som vill negligera det förhållandet, som på olika sätt hittar angreppspunkter när vi genomför nödvändig verksamhet och som på olika sätt försöker underminera den delen. Men jag vill vara tydlig: Vi kommer att driva det här vidare. Det är förankrat i inriktningspropositionen som bygger på den tidigare Försvarsberedningen och de överväganden och slutsatser som gjordes där.
Jag är också glad över att en bred Sveriges riksdag står bakom det här. Det är nödvändigt. Det handlar nämligen också om att Sverige ska hålla ihop, långsiktigt, och att vi ska kunna klara av vår säkerhet. Då måste vi också göra det tillsammans med andra.
När vi gör den här typen av övningar bygger vi också säkerhetspolitiska nätverk kring vårt land. Vi fördjupar samarbeten med andra. Och jag kan inte se det som särskilt dramatiskt att vi övar ihop med exempelvis Norge, ett grannland, och att vi övar ihop med Danmark. Jag kan inte heller se det som särskilt dramatiskt att vi övar ihop med Finland. Jag tycker till och med att den transatlantiska länken till USA är viktig för att åstadkomma den rätta balansen i Europa.
Anf. 89 Stig Henriksson (V)
Fru talman! Med en druckens envishet återvänder jag till det som jag har ställt frågor om. Ministern förutsätter att Försvarsmakten har följt lagen och vill inte hålla på med spekulationer eller ryktesspridning. Jag vet inte om han anser att det är det som jag håller på med när jag citerar från den konversation som jag har haft med Försvarsmakten.
Det hade varit enkelt att undvika, om han hade svarat på de frågor som jag har ställt. En fråga är: Vilka är de förväntade miljökonsekvenserna? Och den andra frågan är: Har det gjorts någon miljökonsekvensanalys eller liknande av just ACE 2015? Jag tror att ministern kanske hade fått ett bättre svar än att man bör gå via RUT för att ta reda på det. Det var beklämmande, ska jag ärligt säga.
Jag har förstått här att man vill gå vidare med processerna. Det må vara hänt. Det finns, som ministern påpekade, en riksdagsmajoritet för det. Jag är dock glad över det tydliga ställningstagandet att vi, trots att vi tvinnas ihop så mycket med Natos strukturer, inte ska bli medlemmar. Jag tar ministern på största möjliga allvar på den punkten.
Nu har jag lärt mig av en viss partiledardebatt att man inte ska gå över golvet och lämna över saker. Jag håller därför bara upp en liten knapp inför kammarens ledamöter, på vilken det står "Nej till Nato". Om ministern skulle vilja ha en sådan har jag några stycken i fickan.
Anf. 90 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Vi behöver bara gå tillbaka till regeringsförklaringen för att inte få någon diskussion om att vi är på väg in i Nato på något sätt eller för att det inte ska spridas en bild av att det som vi gör på övningssidan är ett sätt att närma oss Nato. Det blir ingen medlemskapsansökan. Det är inte regeringens avsikt. Vi håller fast vi den samarbetslinje som vi valde 1994 i det här landet, när Thage G Peterson var försvarsminister. Vi arbetar alltså vidare inom partnerskapet med Nato.
Det är den förankringen vi har för våra ställningstaganden i dag till att utveckla bland annat övningsverksamheten men även andra samarbeten. Det behöver inte finnas någon farhåga om eller oro för att vi skulle vara beredda att göra en medlemskapsansökan. Det är en debatt som har kommit och gått under en längre period. Och en del tror att det pågår någonting under ytan, vilket det absolut inte gör. Andra försöker på olika sätt skapa ett läge för att öka grogrunden för det. Men vi håller fast vid den linjen, som dessutom är brett förankrad i Försvarsberedningen.
Jag kan också konstatera att vi i den uppgörelse som vi gjorde nu, med bred riksdagsmajoritet med fem partier, ska utvärdera de olika försvarspolitiska samarbetena. Det är Sverige-Finland, det är Norden, det är Baltikum, det är EU, det är FN och det är partnerskapet med Nato. Men vi säger också att alliansfriheten inte ska utvärderas.
Det är ett sätt att sända en säkerhetspolitisk signal om att den svenska linjen ligger fast och att det inte finns någon grogrund för spekulationer eller otydligheter på den punkten. Och jag är glad över att alla var överens om att det var så det skulle formuleras.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.