Konsekvensanalyser av statliga företag
Interpellation 2006/07:422 av Ringholm, Bosse (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-03-20
- Inlämnad
- 2007-03-20
- Besvarad
- 2007-04-10
- Sista svarsdatum
- 2007-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2006/07:422 Konsekvensanalyser av statliga företag
av Bosse Ringholm (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Regeringen har motiverat utförsäljningen av statliga bolag med den nyliberala dogmen att staten inte ska äga företag. I den nyligen avlämnade propositionen finns inte heller några konsekvensanalyser av vad som händer vid en utförsäljning i fråga om statsfinanserna, konkurrenssituationen på respektive marknad, försämringar för kunder och konsumenter, risk för utflyttning av huvudkontor, personalminskningar, utflyttning av forskning, minskat svenskt inflytande på vissa internationella marknader och så vidare.
Näringsminister Maud Olofsson uppger emellertid att sådana konsekvensanalyser görs inom Näringsdepartementet, men att de uppenbarligen inte offentliggörs eller redovisas för riksdagen. Det handlar bland annat om att ”ytterligare tydliggöra samhälls- och marknadsuppdragen”.
Analysen för de sex aktuella bolag – OMX, Nordea, SBAB, Telia Sonera, Vasakronan samt Vin & Sprit – som föreslås säljas ut är enligt Maud Olofsson ”klar, men det är den inte för de övriga ”. Det vill säga för alla övriga statliga bolag som ska säljas ut.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till näringsministern:
1. När avser näringsministern att redovisa konsekvensanalysen av de sex statliga bolag som är aktuella för försäljning för riksdagen och allmänheten?
2. När kommer näringsministern att redovisa motsvarande konsekvensanalys för övriga statliga bolag som kan bli aktuella för försäljning?
3. Vilka är motiven för näringsministerns taktik att först föreslå utförsäljning av vissa statliga bolag och sedan i efterhand – om ens då – redovisa aktuella konsekvensanalyser som uppenbarligen görs inom Näringsdepartementet men som hemlighålls?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:422
Webb-tv: Konsekvensanalyser av statliga företag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:87 Tisdagen den 10 aprilProtokoll 2006/07:87 4 § Svar på interpellation 2006/07:422 om konsekvensanalyser av statliga företag
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Bosse Ringholm har ställt tre frågor till mig.
För det första frågar Bosse Ringholm när jag avser att redovisa konsekvensanalysen av de sex statliga bolag som är aktuella för försäljning för riksdagen och allmänheten. För det andra frågar Bosse Ringholm när jag kommer att redovisa motsvarande konsekvensanalys för övriga statliga bolag som kan bli aktuella för försäljning. För det tredje frågar Bosse Ringholm vilka motiven är för min taktik att först föreslå utförsäljning av vissa statliga bolag och sedan i efterhand - om ens då - redovisa aktuella konsekvensanalyser som uppenbarligen görs inom Näringsdepartementet men som hemlighålls.
Jag svarar på frågorna i ett sammanhang.
Frågorna baserar sig på flera missförstånd från Bosse Ringholms sida. Regeringen anmälde i budgetpropositionen att vi avsåg att genomföra en genomgång av alla statligt ägda företag där argument för och emot ett statligt ägarengagemang vägs mot varandra.
Regeringen lämnade den 2 mars 2007 propositionen
Försäljning av vissa statligt ägda bolag
till riksdagen. Av den framgår att regeringen gjort bedömningen att en försäljningsprocess för sex av de statligt ägda bolagen nu kan inledas. Regeringens motiv för förslaget framgår av propositionen. Regeringen säger också i propositionen att vi kommer att rapportera om försäljningarna till riksdagen i kommande skrivelser, rapporter och budgetpropositioner.
Resultatet av den genomgång av övriga statligt ägda bolag som regeringen aviserade i budgeten kommer att presenteras när den är klar men så är ännu inte fallet. Regeringen bedriver inte något hemlighetsmakeri som Bosse Ringholm tycks tro.
Anf. 2 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Maud Olofsson försöker sig på det klassiska knepet att hon, när jag ställer tre frågor till henne och hon varken kan eller vill svara på någon av de tre frågorna, säger att frågorna är fel ställda, att det är ett missförstånd bakom frågorna. Men, Maud Olofsson, det var tre ganska enkla frågor. Regeringen har deklarerat att den vill sälja ut en del statliga företag. Regeringen har lämnat en proposition om på vilket sätt man ska sälja ut de sex statliga företagen - och sedan eventuellt en fortsättning. Jag har ställt enkla frågor som handlar om förutsättningarna för utförsäljningen. Om man ska sälja något brukar man ju först tänka efter: Är det bra eller dåligt att sälja de statliga företagen? Vad är skälen för att sälja? Vad är skälen mot att sälja? Det kallas för en konsekvensanalys, Maud Olofsson.
Jag har för det första frågat: Har regeringen för avsikt att redovisa någon konsekvensanalys av de sex företag som man nu vill sälja ut? Jag har för det andra frågat: Har regeringen för avsikt att redovisa någon konsekvensanalys för övriga statliga företag som man möjligen vill sälja ut i framtiden? Jag har för det tredje frågat: Vad är det för strategi, för taktik, som regeringen har att hemlighålla den eventuella konsekvensanalys som finns eftersom vi i riksdagen inte har fått se den? Svenska folket har inte fått se den.
Maud Olofsson säger att det inte är något hemlighetsmakeri. Ska jag tolka det som att det inte finns några konsekvensanalyser? Regeringen har alltså stuckit huvudet rätt ut och sagt att vi säljer. Om det är bra eller dåligt tar vi möjligtvis reda på i efterhand, när vi redan har sålt, men inte innan vi säljer. Vem annars skulle bete sig på ett sådant sätt oavsett om det gäller att sälja statliga företag eller någon annan form av egendom? Man försöker väl först ta reda på om det är bra eller dåligt för samhällsekonomin, om det är bra eller dåligt för statsfinanserna.
Att det är dåligt har ju redovisats i massor av sammanhang. I massor av tidningar och i andra sammanhang har man kunnat påvisa att det är en stor statsfinansiell förlust att sälja ut statliga företag och få in några få miljarder kronor per år som man kan använda för att betala av på statsskulden när man i stället kunde få ett par tre gånger fler miljarder kronor varje år i utdelning från de statliga företagen nu och i framtiden. Det är en dålig affär för staten.
Jag förstår att Maud Olofsson mot den bakgrunden över huvud taget inte vill se någon konsekvensanalys. Men, Maud Olofsson, de tre enkla frågorna hade då kunnat besvaras genom att ni sagt: Vi är inte intresserade av någon konsekvensanalys från regeringens sida. Vi tänker sälja ut oavsett om det är bra eller dåligt. Det är vår linje i den borgerliga regeringen. Då hade jag sagt att jag beklagar att det är så, att ni slösar med skattebetalarnas pengar, att ni inte bryr er om samhällsekonomin. Ni bryr er inte om jobben. Ni bryr er inte om var huvudkontoren för de här företagen finns i framtiden. Ni bryr er inte om forskningen. Ni bryr er över huvud taget inte om de här företagen, deras anställda och vad de levererar för produkter.
Det hade varit ett ärligt svar, Maud Olofsson, om regeringen hade sagt att den inte bryr sig om konsekvenserna. Nu säger Maud Olofsson: Vi ska redovisa konsekvensanalyserna senare. Då är min fråga än en gång: Vad är det för poäng med att redovisa konsekvensanalyserna efter det att man har sålt företagen? Vem annars skulle komma på denna strålande idé, att först sälja ut och sedan ta reda på om det var bra eller dåligt, det vi gjorde? Uppenbarligen har Maud Olofsson kommit på den idén, om det är det jag ska tolka in i svaret, att hon i efterhand möjligen ska presentera någon form av konsekvensanalys.
Därför är min slutfråga: När kommer ni att sluta med hemlighållandet av konsekvensanalyserna, som Maud Olofsson enligt uppgift i Dagens Nyheter har sagt ändå finns, men som vi andra inte har fått ta del av? När kommer hemlighetsmakeriet att upphöra, Maud Olofsson?
Anf. 3 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Jag skulle framför allt vilja tala lite om SBAB. Många bedömare har ju menat att SBAB har haft en återhållande effekt när det gäller bolånen och räntorna på dem. Vi har kanske aldrig tidigare haft en situation i Sverige där så många har lån som i dag. Det hänger också ihop med att räntorna har varit låga. Det är många som till exempel har köpt bostadsrätt, hus eller något annat där man har tagit lån. Då är det ju helt avgörande att räntenivåerna på hus hålls nere. Det är också många bedömare som menar att redan måttliga räntehöjningar skulle leda till att många blev skuldsatta i Sverige, och kanske till och med tvingades sälja huset för att klara situationen.
SBAB är bara ett av de företag som man planerar att sälja ut. Därför tror jag att det är väldigt viktigt att man ser lite bredare på konsekvenserna. Det här är något som jag tror skulle drabba väldigt många. Det är tråkigt, tycker jag, precis som Bosse Ringholm sade, att man kommer med konsekvensanalysen efteråt. Man brukar ju göra det före och utifrån det sedan avgöra om det är värt priset, alla de merkostnader, både mänskligt och ekonomiskt, som det kan innebära i längden.
Sedan är ju de här företagen också kassakor för staten. Det är långsiktiga pengar som vi går miste om även om man får en engångssumma. Det måste man naturligtvis också väga in. Man förlorar också kontrollen över verksamheter som är väldigt viktiga för svenska folket. Sedan är det så klart också arbetstillfällena inom de här verksamheterna som vi inte kan garantera.
Jag tycker inte riktigt att det svar som Bosse Ringholm har fått förklarar varför inte konsekvensanalysen kommer före. Så bråttom kan det väl ändå inte vara? Regeringen har trots allt ett par år sig innan nästa val då man skulle kunna sälja ut. Man hade faktiskt kunnat presentera det här innan. Jag hoppas verkligen att det som nu kommer, vilket vi får hoppas att det gör, ändå innehåller någon form av konsekvensanalyser där man går lite på djupet med merkostnaden och vad den kan innebära.
Vi har också avreglerat en del verksamheter i Sverige. Detta har inte fått odelat positiva konsekvenser. När man nu går steget längre och dessutom säljer ut borde man faktiskt titta lite i backspegeln. Borde vi inte lära av tidigare erfarenheter och borde vi, framför allt, inte tänka efter före i stället för efter? Jag hoppas att vi kan få ett svar på de här frågorna.
Anf. 4 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Tack, Bosse Ringholm, för en väldigt välformulerad interpellation om konsekvensanalyser med anledning av utförsäljningarna.
I dag har Vänsterpartiet begärt att finansutskottet ska ta initiativ till en revisionsliknande utredning. Sedan Riksrevisionen infördes har man sett till att utskotten kan ta sådana initiativ. Detta gör vi därför att vi anser att finansutskottet har ett särskilt intresse av att följa det som sker i detta ärende eftersom det har en stark påverkan på budgeten, det undandrar framtida intäkter, och det påverkar också självklart framtida utgifter.
Därför tycker jag att det har varit intressant att följa denna debatt där Maud Olofsson säger att hon inte tänker redovisa några konsekvensanalyser av sina förslag. Det hade man förväntat sig när propositionen kom.
Men vad kan man titta på i en revisionsliknande utredning från finansutskottet? Bland annat kan man titta på vilka konsekvenser som detta får utifrån ett medborgarperspektiv. I vilken del kan medborgarna ta del av denna process? Vilka konsekvensanalyser skulle de ha behövt ta del av för att man skulle kunna ta ställning till själva utförsäljningen här i riksdagen? Hur har upphandlingen gått till när det gäller de företag som ska genomföra försäljningarna? Vi har ju alldeles nyligen kunnat ta del av att en chef har hoppat av på grund av att man anser att man har bristande resurser för att genomföra detta. Hur påverkas marknaden? Det är också viktigt att veta.
Vi fick i dag höra i finansutskottet att EU-kommissionen tänker ta fram en rapport eftersom bankmarknaden inte fungerar. Det är ett oligopol. Och regeringen funderar på att sälja ut en helägd bank och en delägd bank. Det får självklart konsekvenser både för förutsättningarna för marknaden och för kunderna.
Det finns annat att ta del av i fråga om forskning och utveckling för finansutskottet och självklart i fråga om ett arbetsmiljöperspektiv. Man ska ju enligt arbetsmiljölagen också göra konsekvensutredningar av sådana här beslut.
Det ska därför bli intressant att se om Maud Olofsson kommer att utveckla sitt svar till Bosse Ringholm och klargöra en del som återstår trots att vi har debatterat denna fråga flera gånger i kammaren hittills. Jag tycker inte att vare sig Mats Odell tidigare eller Maud Olofsson i dag har kunnat svara på de frågor som finns från medborgarnas representanter i denna kammare.
Jag tycker också att det är viktigt att titta på hur utförsäljningen går till eftersom det är väldigt sällan som vi har sålt ut så stora delar av medborgarnas gemensamma egendom som vi gör i detta fall.
Jag kommer ihåg när vi hade en borgerlig regering förra gången. Då sålde man bland annat ut Assi Domän. De som köpte Assi Domän då fick tillbaka det som de gav för bolaget på tre år. Nu har man från regeringens sida inte begärt undantag från bästa möjliga pris. Man kan däremot ifrågasätta hur marknaderna kommer att påverkas, till exempel bankmarknaden. Det gäller även när man säljer ut Telias kopparnät.
Anf. 5 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det är ett känt trick att säga att någon inte har svarat på frågorna när man inte gillar svaren. Jag har svarat på frågorna. Jag har svarat att den här regeringen har gjort analysen att dessa sex bolag ska säljas. Varför? Jo, därför att vi inte tycker att staten ska äga bolag när det finns andra på den kommersiella marknaden som kan sköta dessa bolag mycket bättre.
Staten ska äga bolag när det handlar om att staten har ett särskilt uppdrag. Jag har jättesvårt att se varför staten ska producera sprit. Bosse Ringholm som är en känd nykterist borde kunna förklara här i riksdagen varför staten ska producera sprit. Varför ska staten sälja sprit? Vad är det för uppdrag som staten ska ha som är så unikt och så viktigt?
Vi har redovisat, både i propositionen och före valet, varför vi tycker att dessa bolag ska säljas. Vi ser inte att staten har en uppgift att fylla när det gäller just dessa sex bolag.
Det som man också ska komma ihåg är att det redan har fattats beslut i riksdagen om försäljning av Telia, Nordea och OMX. Det lade den gamla socialdemokratiska regeringen fram en proposition om, och vi har fattat beslut i riksdagen om det. Då kan man fundera på vad det fanns för analys då. Vilken analys gjorde regeringen när det gällde att dessa tre bolag skulle säljas? Någon sådan har mig veterligt aldrig redovisats. Men det skulle vara intressant att kanske få den redovisad här och nu.
Jag har också sagt att vi har pekat ut två företag som inte ska säljas, nämligen Vattenfall och LKAB. Skälen till det är att det är fråga om naturtillgångar som är viktiga för samhället. Där ser vi ett motiv för det statliga ägandet.
Men i övrigt kommer vi att gå igenom alla bolag som staten äger för att se följande: I vilka lägen har vi ett bolag som har ett samhälleligt ansvar som är väldigt tydligt? I vilka lägen har vi ett samhälleligt och ett kommersiellt ansvar som kanske är ungefär lika stort? Och i vilka lägen finns det bara ett kommersiellt skäl att äga? Detta kommer vi att gå igenom, och jag kommer att redovisa det när det är klart.
Jag tycker naturligtvis att det är viktigt att vi är ansvarsfulla vid denna försäljning. Det handlar om att följa den budgetlag som riksdagen har fattat beslut om och där det tydligt sägs att vi ska ta ansvar för skattebetalarnas pengar. Vi kommer att göra det med stor omsorg, och vi kommer att redovisa till riksdagen hur den försäljningsprocessen fortlöper.
Det som jag tycker är viktigt att komma ihåg när man äger statliga bolag är att det inte alltid är guld och gröna skogar i det statliga ägandet. Det kan behöva tillskjutas medel av olika slag under årens lopp. Det har också skett i dessa bolag. Då är det viktigt att säga att det tränger ut andra viktiga satsningar om vi måste tillskjuta medel till det statliga ägandet. Det kan tränga ut satsningar på lärare, sjuksköterskor, vårdpersonal och annat. Därför är det viktigt att staten faktiskt bestämmer sig för när man ska äga bolag och inte.
Jag tycker att det är tydligt att det finns en ideologisk skillnad mellan vänstersidan och Allians för Sverige. Vi tror på det privata näringslivet, och vi tror på det privata företagandet. Vi tycker att staten ska äga bolag bara när det finns ett tydligt motiv för det, medan vänstersidan tycker att det statliga ägandet i sig har ett värde. Det är väl en ideologisk skillnad som vi får acceptera. Men vi kommer på ett mycket ansvarsfullt sätt att förvalta de bolag som vi har kvar men också de bolag som vi nu kommer att sälja. Sedan må vänsteroppositionen ogilla det. Men det är väl mer av ideologisk karaktär.
Anf. 6 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! De statliga företagen går just nu lysande. De lämnar ett oerhört bra resultat för 2006, och de har gjort det under de senaste åren. Det är ett resultat av en välskött socialdemokratisk statlig företagspolitik, där den statliga arbetsgivaren i de olika statliga företagen har känt ett stort stöd från sina uppdragsgivare, det vill säga från regering och riksdag under den socialdemokratiska regeringen.
Uppenbarligen är det så att de som nu jobbar i de statliga företagen inte längre känner detta stöd, och inte har detta stöd hos den nya regeringen. Den nya borgerliga regeringen har tagit över en guldgruva från den tidigare socialdemokratiska regeringen i form av ett stort antal välskötta statliga företag. Och det första som man gör är att näpsa företagen och säga: Ni ska säljas ut så fort som möjligt. Varför? Det ska vi ta reda på i efterhand.
Ska man ha en konsekvensanalys av hur det går för våra jobb i de statliga företagen? Det är över 200 000 människor som jobbar i de statliga företagen. Det sägs att man i efterhand kan ta reda på hur det går för jobben.
Hur ska det vara med konkurrenssituationen? Det är man inte ett dugg intresserad av nu i varje fall. Det kan någon forskare ta reda på i efterhand om det hade någon betydelse.
Skälet till att staten har ägt och äger företag är bland annat att man har velat medverka till en bättre konkurrens. Hillevi Larsson nämnde SBAB. Det har varit för att värna viktiga nationella intressen och för att ge folkhushållet goda ekonomiska tillgångar också naturligtvis. Detta struntar Maud Olofsson i. När jag i min interpellation har frågat om konsekvensanalysen, som man bör göra innan man säljer ut någonting, är det generande att Maud Olofsson inte har något svar.
Maud Olofsson har inte gjort någon konsekvensanalys. En liten tunn proposition på några få sidor är lämnad till riksdagen. Den handlar i huvudsak om hur man ska sälja statliga företag, inte varför. Den handlar inte om någon konsekvensanalys, inte om motivet. Den har ingen genomgång av vad det betyder för jobben, för forskningen, för landets ekonomi och för statsfinanserna. Allt detta är ointressant för en regering som av ideologiska skäl vill säja ut varje statligt företag.
Jag har ställt ännu en fråga till Maud Olofsson. När får vi se konsekvensanalysen för de företag som nu inte föreslås säljas ut - ytterligare ett 50-tal företag? Maud Olofsson säger: Det håller vi på med, men det kommer vi att hemlighålla på samma sätt som vi har hemlighållit konsekvensanalysen för de första sex företagen.
Jag tycker inte att vare sig kammaren eller svenska folket har anledning att nöja sig med beskedet att Maud Olofsson ska sitta på sin kammare på sitt departement och hemlighålla eventuella konsekvensanalyser som har gjorts av tjänstemän i departementet. Vi ska få veta det efter det att man har fattat beslut om att avyttra en del av företagen. Vi ska få veta det efter det att företagen har sålts ut och kapitalet har förskingrats och efter det att möjligheten att utveckla svenska jobb och svenska produkter och tjänster har försämrats via utförsäljning. Vi vet ingenting om vem som tar hand om dem. Det kan vara utländska köpare. Det kan vara monopolliknande och oligopolliknande förhållanden i en del av branscherna vid utförsäljningen. Vi har ingen aning om vad utförsäljningen kommer att landa i.
Maud Olofsson säger: Konsekvensanalysen får ni se efter det att vi har gjort affären.
Maud Olofsson har ju viss erfarenhet av näringslivsverksamhet, även om det, såvitt jag förstår, har varit en ganska dyster erfarenhet på hemmaplan i Västerbotten med omkullkörda företag och annat. Nu håller Maud Olofsson på att köra omkull de statliga svenska företagen också. Det borde svenska folket sätta stopp för och se till att Maud Olofsson inte säljer ut framgångsrika statliga företag utan att ge oss någon som helst information om konsekvensanalyserna.
Anf. 7 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Vi har fått höra motiven till att man säljer ut. Det verkar vara ideologiska motiv. Motiv är ju inte detsamma som konsekvensanalys. Man kan ha ideologiska motiv och ändå inse de negativa konsekvenser som kan komma och bestämma sig för att det positiva eller det negativa överväger och att man inte genomför utförsäljningen.
Det är otvivelaktigt så att vi förlorar kontrollen över viktiga verksamheter. Erfarenheten visar att när man släpper marknaden totalt fri leder det inte automatiskt till bättre konkurrens och lägre priser; man har snarare sett en motsatt tendens. Det kan man se när det gäller bensinbolag som trissar upp priserna. Tidigare har man kunnat se det inom livsmedelssektorn, men där har det blivit bättre. På område efter område kan man se att utan statlig kontroll kan man förlora viktiga samhällsvärden. Man kan få motsatsen till det som kanske var anledningen till att man en gång genomförde utförsäljningen.
Med de erfarenheterna i ryggsäcken är det ännu viktigare att göra en konsekvensanalys. Det blir lite märkligt när man säger att det här området är viktigt för folk och anledningen till att man åtminstone än så länge inte säljer ut Vattenfall. SBAB är däremot inte viktigt. Det är inte viktigt för människor att ha låga boräntor trots att de bygger hela sitt boende på detta. Om situationen ändras kanske man riskerar att få sälja hus och hem och flytta.
Jag tycker att det är väldigt viktiga frågor för gemene man. Det har också blivit en väldigt kraftig reaktion från svenska folket på den här utförsäljningen. Jag tycker att folket förtjänar svar på varför det inte har blivit någon konsekvensanalys.
Anf. 8 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Jag reagerade på något som statsrådet sade. Hon sade att ägande i sig har ett ideologiskt värde för dem på vänsterkanten. Jag tycker att det är ett märkligt påstående. Det verkar vara ett större ideologiskt värde för dem på högerkanten som hela tiden säger sig stå för en ideologi där demokratin inte ska omfatta ekonomin.
Självklart är ägande i sig en ideologisk fråga eftersom ägande medför makt. Visst handlar ägandefrågor om ideologi, men vi har helt olika ingångslägen. Från vänsterkanten anser vi att även medborgarna ska ha makt över väsentliga delar av ekonomin. Det försöker man i dag utestänga medborgarna från, bland annat genom det förslag som alliansen har lagt fram.
Med det här förslaget privatiserar man vinsterna men socialiserar förlusterna. Vi beräknar att staten förlorar ungefär 10 miljarder per år i intäkter genom det förslag som ni har lagt fram. Intäkterna från bolagen är mycket större än vad ni avser att betala av på statsskuldens räntor.
Ni säger att marknaden sköter det här bättre. Om man tittar tillbaka i historien kan man se att staten många gånger har gått in och räddat marknaden. Inte är det staten som har gått i konkurs gång på gång eller ständigt gjort dåliga affärer. Det är snarare tvärtom så att staten har räddat oerhört många marknader. Det har man till exempel gjort nu med SBAB när man har pressat räntekostnaderna för bolånekunderna.
Vi kunde alldeles nyss höra att det är ett oligopol på bankmarknaden. Det är väl inte ett bra sätt att sköta marknaden.
En sak som vi inte har diskuterat är att en huvuddel av Vasakronans kunder i dag är statliga myndigheter. 40 procent av kunderna är statliga myndigheter. Erfarenheter av när man säljer ut offentliga lokaler där man själv är hyresgäst är att hyrorna stiger - i min kommun med 11,8 procent första året. Det kan sägas vara en mycket dålig affär.
Konsekvensanalyser efterlyses fortfarande.
Anf. 9 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Huvudfrågan i interpellationen från Bosse Ringholm handlar alltså om konsekvensanalyser av statliga företag, ingenting annat. Det är huvudfrågan. Man kan fundera på varför Maud Olofsson väljer att avstå från att svara på frågan om konsekvensanalyserna.
Är det inte viktigt att få reda på hur många jobb som kan försvinna nere i Skåne på Vin & Sprits bolag? Är det inte viktigt att ta reda på vilka konsekvenser det får?
Är det inte viktigt att ta reda på vad som händer med räntan för alla som har skaffat sig ett bolån? Är det inte viktigt att göra en konsekvensanalys?
Är det inte viktigt att fundera på hur mycket statskassan förlorar på att sälja de här bolagen? Varför är det inte viktigt för den borgerliga regeringen?
Den enda konsekvens som vi känner till i samband med de statliga bolagen är att den borgerliga regeringen har gått in och fördubblat arvodena för styrelseordförande och ledamöter i Vin & Sprit när man har deklarerat att man ska sälja det. Är det en av de konsekvenser som man inte vill redovisa?
Om två veckor kommer jag att delta i flera bolagsstämmor för att se om det är en av de konsekvenser som vi kommer att få se.
Det är lite intressant att Maud Olofsson väljer att inte svara på frågan varför man inte vill redovisa en konsekvensanalys utifrån arbetsmarknadsperspektiv och konsekvenserna för den statliga ekonomin.
För oss socialdemokrater är det viktigt att ha ett ägande. Det handlar inte bara om att tjäna pengar. Det handlar om vad man kan göra av sitt ägande, precis som flera här har redovisat. Om man bara går på den borgerliga synen skulle man kunna ifrågasätta varför vi har sjukvård. Kan inte marknaden sköta det? Varför ska landstinget sköta sådant? Varför ska vi ha skolor i kommunens regi? Det kan väl marknaden sköta.
Vi har konstaterat att det finns sådant som marknaden inte klarar av att sköta. Några saker har vi haft i vår ägo sedan gammalt. Vi har konstaterat att det har fungerat bra. Vi har inte just nu funnit det nödvändigt att sälja ut allt.
När kommer näringsministern att redovisa motsvarande konsekvensanalys för övriga statliga bolag som kan bli aktuella för försäljning? Maud Olofsson säger att det bara är Vattenfall och LKAB som man inte tänker sälja. Folkpartiet har faktiskt här i kammaren sagt att man vill sälja Vattenfall.
Om man är intresserad av att sälja Posten, SJ, Sveaskog, SAS, Euromaint och Green Cargo kommer det då att vara intressant att göra en konsekvensanalys och innan man säljer redovisa vilka konsekvenser det får för marknaden, vilka konsekvenser det får för Postens kunder, vilka konsekvenser det får för flygets kunder och vilka konsekvenser det får för dem som åker tåg? Kommer man även vid det tillfället att strunta i att göra en konsekvensanalys?
Jag tycker, herr talman, att det brister i logiken från regeringens sida när det gäller att inte redovisa de här konsekvensanalyserna. Därför tycker jag att Bosse Ringholms tredje fråga är väl motiverad.
Vilken är alltså taktiken från näringsministern med att inte redovisa de här konsekvensanalyserna - varför väljer man att inte redovisa dem här? Den frågan skulle jag gärna vilja ha ett svar på. Jag tror inte att jag är ensam i denna kammare om det.
Anf. 10 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tror inte att det är så hemskt stor skillnad om jag står här och pratar länge eller om jag pratar en kort stund. Ni gillar inte motiven för försäljningen. Det är det som är problemet. Vi har helt olika ingångar i detta sammanhang. Vi tror på marknadsekonomin. Vi tror att det är bra när marknaden fungerar och det finns privata företag som kan sköta verksamheten. Det tycker vi är bra. Ni tycker inte att det är bra. Det finns en ideologisk skillnad mellan oss.
Sedan gäller det detta med en konsekvensanalys. Eva-Lena, som senast pratade här, säger: Kommer man att säga upp folk i Skåne, och kommer det att försvinna jobb? Ja, det är helt avhängigt av vem det är som köper. Det går faktiskt inte att beräkna i förväg vilka konsekvenser det kommer att få.
Det vi kan konstatera är att mycket av det som skett när det gäller att gå från statligt ägande till privat ägande har varit bra både för konsumenter och för marknaden och ekonomin.
Alla kommer vi ihåg Televerket. Vi fick inte själva ens bestämma vilken telefon vi skulle ha. Så var det när jag var lite yngre. Sedan bolagiserades företaget. Vi har fått ett telekommunikationsföretag som fungerar väl på marknaden och som har varit bra. Det bolaget har ju ni socialdemokrater själva sett till att sälja ut aktier i. Det har ni gjort medvetet. Till det beslutet tog ni också både OMX och Nordea.
Jag har inte fått något svar från Socialdemokraterna, från Bosse eller någon annan här. Ni kan väl berätta för mig vilken konsekvensanalys ni hade. Det skulle det vara intressant att här i kammaren få reda på. Det finns ju ett sådant beslut.
Jag ställde en fråga om Vin & Sprit. Vilka motiv finns det egentligen för en stat att äga en spritproduktion?
Varför ska staten producera Absolut Vodka? Varför ska staten vara ute på olika marknader och sälja sprit? Jag har jättesvårt att förstå att staten har ett särskilt intresse i sådana sammanhang.
Sedan gäller det de övriga bolagen. Jag måste vara hemskt otydlig, eller också vill ni inte lyssna. Jag kommer att göra en genomgång av alla de bolagen. Det kommer att redovisas hur vi ser på det ägandet, men det är inte klart. Vi försöker inte hemlighålla någonting. Vi tycker att det är rimligt att vi först får göra en genomgång. Sedan kan vi ge en redovisning.
De sex bolag som vi nu har pekat ut är klara. Vi har motiverat i texten i propositionen varför vi säljer dem. Vi tror att det är bra både för företagen och för marknaden att de säljs.
Dessutom är det så att ingen i dag kan avgöra priset på företagen. Det finns de som försöker spekulera i vinster eller förluster - jag hörde siffran 10 miljarder - men det är en helt omöjlig sak att beräkna. Det vi kan konstatera är naturligtvis att de här bolagen i dag går bra. Bosse Ringholm försöker ta åt sig äran av detta. Till en del kan jag tillskriva den socialdemokratiska regeringen att den har skärpt skötseln av de statliga bolagen. Men vi kan väl också säga att högkonjunkturen kan spela en viss roll i det här sammanhanget. Möjligen är det fråga om en kombination.
Det finns mer att göra för att professionalisera ägandet av de statliga bolagen. De bolag som vi har kvar ska vi sköta på ett professionellt sätt. Vi ska se till att det är professionella styrelser - där har vi gjort en ordentlig genomgång nu inför bolagsstämmorna. Bolagen ska leverera goda inkomster till Sveriges medborgare.
Vi är mycket tydliga: Vi tänker sälja de bolag som bättre kan skötas av den kommersiella marknaden där det finns en fri konkurrens och där det inte finns något tydligt motiv för att staten ska äga dem. Vi tror nämligen på marknadsekonomin.
Det är väl bra om Bosse Ringholm nu utnyttjar den sista möjligheten att för mig redovisa varför staten ska producera och försälja sprit.
Anf. 11 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Det må väl vara Maud Olofsson förlåtet att hon - hon har ju varit i regeringsställning bara ett halvår - ställer frågor till mig. Tanken med interpellationsdebatter är att vi riksdagsledamöter ska ställa frågor till regeringen - inte tvärtom, Maud Olofsson! Jag förstår att det kanske är lite nybörjarproblem så här under de första månaderna.
Det finns någonting i resonemanget, Maud Olofsson, som inte går ihop. Maud Olofsson säger: Vi ska sälja ut alla statliga företag som finns på en privat marknad därför att det privata kan sköta dem bättre. Ulla Andersson redovisade tidigare att det privata inte kan sköta dem bättre. Det finns en massa exempel på hur det privata har misskött företag, så det är inte någon sanning att det privata alltid kan sköta företagen bättre.
Om nu Maud Olofsson har uppfattningen att det privata alltid kan sköta företag bättre än de statliga företagen, varför då över huvud taget göra en konsekvensanalys, Maud Olofsson? Då behövs det väl ingen konsekvensanalys? Om Maud Olofsson till varje pris ska sälja ut företag, oavsett om det är bra eller om det är dåligt, kan hon strunta i konsekvensanalysen. Men nu gör hon det fantastiska att konsekvensanalysen görs
efteråt
. Nu säljer hon ut företagen. Sedan säger hon: Oj, var det så här? Hade vi vetat det innan hade vi kanske inte gjort precis så som vi gjorde.
Dessutom hemlighåller hon konsekvensanalysen i Näringsdepartementet. Sex företag ska enligt förslag till riksdagen säljas ut. I propositionen finns ingen konsekvensanalys redovisad. När det gäller de nya företag som Maud Olofsson ska sälja ut ska hon, som sagt, redovisa konsekvensanalysen
efteråt
. Nu frågar hon mig, eftersom hon vänder på hela debatten, vad det finns för anledning att ha kvar exempelvis Vin & Sprit. Ja, fråga dem som jobbar i Åhus och Kristianstad som kan bli av med sina jobb om de inte tycker att det kanske är ett starkt skäl att staten är en viktig aktör på en marknad som kan ge många jobb även i framtiden! Maud Olofsson bryr sig inte om jobben.
Jag hoppas på att möta Maud Olofsson på SBAB:s bolagsstämma om någon vecka. Jag hoppas alltså att Maud Olofsson inte fegar ur och skickar dit en tjänsteman eftersom vi där kan fortsätta debatten, Maud Olofsson!
Anf. 12 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Maud Olofsson, det är korrekt att vi inte delar den borgerliga regeringens motiv för en försäljning av de statliga bolagen. Men det betyder inte att vi, trots att vi inte gillar utförsäljningen, inte vill ha konsekvensanalyser. Där tror jag att vi har varit ganska tydliga.
Den enda konsekvensen vi nu känner till är, som sagt, att vi kommer att tappa inkomster. Vi vet att ni fördubblar arvodena för ordförande och styrelseledamöter. Det känner vi alltså till, men någonting mer får vi inte reda på.
Precis som Bosse Ringholm redovisade har Vin & Sprit många anställda i Sverige. Vilket intresse har en kanadensisk sprittillverkare av att behålla en spritfabrik i Sverige? Varför ska man över huvud taget ha det? Det kan man diskutera. Kunde det vara en konsekvens?
Fortfarande tycker jag att du inte vill svara på de här frågorna. Du säger att det är ideologiskt motiverat att sälja bolagen. Det har jag förstått. Ni gillar inte att äga bolag. Vi gillar att äga bolag. Där är vi överens. Men varför kan man inte redovisa vilka konsekvenserna blir för statskassan?
Vi ska ta en vårbudget här i riksdagen. Och vi ska ta en höstbudget och så småningom en vårbudget igen. Det kommer att få konsekvenser om man inte har de intäkter som man tidigare haft. Sedan kan man tycka vad man vill om de bolag som ger intäkterna. Antingen kan man säga att det är viktigt att ha ett ägande. Då kan man bestämma sig för att styra dem på ett visst sätt - att ägaren, staten, ger direktiv och säger: Ni ska sköta er på bästa sätt därför att ni ska föregå med gott exempel. Det är
ett
sätt att vara en ägare. Eller också kan man säga: Vi struntar i hur de här företagen drivs. Vi säljer dem till vilket pris som helst.
Maud Olofsson, en konsekvensanalys är inte samma sak som en genomgång av statliga företag. En konsekvensanalys efter det att man har sålt är ungefär som att kasta ut barnet med badvattnet.
Anf. 13 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Då måste Eva-Lena Jansson förklara för mig hur man kan göra en konsekvensanalys av en försäljning som antas komma att genomföras. Man måste först se vad det är för köpare. Sedan kan man ta ställning till om någon produktion kommer att flyttas, om man kommer att bygga ut eller om det blir fler jobb - vilket lika gärna kan bli konsekvensen. Du måste alltså först se vem det är som köper.
Det andra som jag måste säga är att vi tycker att det när det finns en marknad, en kommersiell marknad där staten agerar precis som vilken kommersiell aktör som helst, inte finns motiv för staten att äga. Jag tog exemplet med Vin & Sprit av just den anledningen. Om det ska finnas ett samhälleligt intresse för att äga Vin & Sprit måste det gälla alkoholpolitiska saker. Men sådana ägardirektiv finns inte! Vin och & Sprit ska inte ta någon som helst hänsyn till alkoholpolitiska konsekvenser av sin försäljning. Det har inte heller den socialdemokratiska regeringen skrivit in i något ägardirektiv.
Jag tror att det är rätt angeläget att man bestämmer sig för vad som är viktigt för samhället att äga. Det kan handla om naturresurser. Det kan handla om tjänster som ingen annan utför eller som kompletterar den kommersiella marknaden. Men när staten är ute och konkurrerar med de privata bolagen, precis på samma sätt som marknaden gör, tycker inte vi att det finns motiv för att äga. Där finns det en ideologisk skillnad mellan Allians för Sverige och oppositionen.
Det sägs att man tappar inkomster. Det vet ni väl ingenting om. Det är inte så att de här statliga bolagen alltid har gått plus. Det har skett ägartillskott, och det tar resurser från lärarkåren, från sjuksköterskor, från vårdpersonal och annat som man kan behöva satsa resurser på. Det är också intressant att ni gör den prioriteringen.
Det tredje jag vill säga är att vi tror på marknadsekonomin, och vi tror på den privata äganderätten. Vi tror att de privata är mycket duktigare på att också äga företag. Men det finns ibland skäl för staten att äga, och de skälen kommer vi att hålla fast vid. Vi kommer också att sälja på ett
mycket
ansvarsfullt sätt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.