Konsekvensanalyser av statliga företag som kan bli aktuella för försäljning
Interpellation 2007/08:433 av Ringholm, Bosse (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2008-03-03
- Svar fördröjt anmält
- 2008-03-05
- Sista svarsdatum
- 2008-03-25
- Besvarad
- 2008-04-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 25 februari
Interpellation
2007/08:433 Konsekvensanalyser av statliga företag som kan bli aktuella för försäljning
av Bosse Ringholm (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Regeringen har fått omfattande och allvarlig kritik för att inte ha presenterat ett ordentligt beslutsunderlag för sitt förslag om utförsäljning av sex statliga bolag. Denna utförsäljningsprocess pågår för närvarande utan att någon närmare klarhet nåtts om grunderna för regeringens ställningstagande. Det riskerar att bli rea på statliga företag, något som i sista hand kommer att få betalas av medborgarna och skattebetalarna.
Trots Riksrevisionens påpekande att regeringens agerande kan vara stridande mot grundlagen har regeringen helt negligerat kritiken.
Näringsministern har vid olika tillfällen antytt att ett analysarbete pågår i Näringsdepartementet av övriga statliga företag som kan vara aktuella för utförsäljning. I en interpellationsdebatt för nästan ett år sedan deklarerade Maud Olofsson:
”Resultatet av den genomgång av övriga statligt ägda bolag som regeringen aviserade i budgeten kommer att presenteras när den är klar men så är ännu inte fallet.”
Nu har det gått ett år och regeringen har ännu inte meddelat resultatet av den aktuella konsekvensanalysen.
Jag vill därför fråga näringsministern:
1. När kommer statsrådet att offentliggöra den analys av övriga statligt ägda bolag som är aktuella för utförsäljning och som statsrådet aviserade för ett år sedan?
2. Kan statsrådet redovisa de skäl som uppenbarligen har funnits för att den aktuella analysen inte har presenterats för riksdagen under närmare ett år?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:433
Webb-tv: Konsekvensanalyser av statliga företag som kan bli aktuella för försäljning
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:91 Tisdagen den 8 aprilProtokoll 2007/08:91 5 § Svar på interpellation 2007/08:433 om konsekvensanalyser av statliga företag som kan bli aktuella för försäljning
Protokoll från debatten
Anf. 12 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Bosse Ringholm har frågat mig när jag kommer att offentliggöra den analys av övriga statligt ägda företag som är aktuella för utförsäljning och som jag aviserat för ett år sedan.
Vidare har han frågat om jag kan redovisa de skäl som han menar uppenbarligen har funnits för att den aktuella analysen inte har presenterats för riksdagen under närmare ett år.
För nästan exakt ett år sedan svarade jag Bosse Ringholm i riksdagen att resultatet av den genomgång av övriga statligt ägda företag som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2007 kommer att presenteras när den är klar.
Jag står fast vid detta svar och vill också passa på att understryka att jag aldrig utlovat något datum eller någon tidsplan för när arbetet med bolagsgenomgången ska vara klart.
Genomgången behöver naturligtvis utföras på ett ansvarsfullt sätt. Vi har på portföljnivå genomfört en översiktlig granskning av de 49 företag som återstår förutom de sex företag som hittills har identifierats som företag som staten inte behöver äga.
Redovisningen till riksdagen kommer sedan att ske per företag och i takt med att den individuella genomgången är klar. För närvarande remitteras exempelvis ett förslag om att genomföra ett samgående mellan Posten AB och Post Danmark A/S och att minska statens ägande i Posten AB. En proposition kommer inom kort att lämnas till riksdagen. Förslaget har föregåtts av en detaljerad analys av skälen för det nuvarande statliga ägandet. Regeringen avser att redovisa en sammanfattning av denna analys i den kommande propositionen.
Vad jag hoppas är att Bosse Ringholm inser att vi inte har möjlighet att till riksdagen vid ett enda tillfälle ge förslag till slutlig lösning av hur ägaren bör hantera 49 företag med omsättning överstigande 300 miljarder kronor och med verksamhet inom i stort sett alla delar av svenskt näringsliv.
Regeringen kommer att fullfölja de löften vi gett om att steg för steg professionalisera det statliga ägandet och också minska detsamma när det bedöms lämpligt.
Jag lovar Bosse Ringholm att återkomma när jag har ytterligare besked i denna fråga.
Anf. 13 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Jag ber att få tacka för ett uteblivet svar. Det är ju också en form av svar, Maud Olofsson.
Maud Olofsson säger att man inte nu kan berätta för svenska folket vad man ska göra med de återstående 49 statliga företagen. Varför kan man inte det? Före valet kunde ju Maud Olofsson berätta vilka företag som skulle privatiseras. Nu har Maud Olofsson satt upp sex företag på den här listan. Och så har man fyllt på med apoteken och lite annat också. Varför kan man inte berätta om resten? Varför ska det hemlighållas, Maud Olofsson?
För ett år sedan stod jag i en debatt i den här talarstolen. Där stod också Maud Olofsson. Hon sade att det pågår ett analysarbete. Vad har Maud Olofsson gjort under ett års tid - sovit på departementet? Eller så har hon kanske sysslat med något annat, men uppenbarligen ingenting som svenska folket ska få veta i alla fall. Har vi inte rätt att, som företrädare för svenska folket, få någon information om hur regeringen tänker?
Det finns två möjliga svar. Det ena är att regeringen inte tänker alls - det är i så fall rätt allvarligt. Det andra är värre, nämligen att regeringen tänker och har bestämt sig för en lista men vägrar att offentliggöra listan över de privatiseringar man ska göra utöver de sex. Det är att föra svenska folket bakom ljuset.
I ett års tid har Näringsdepartementet - det departement som Maud Olofsson är chef för - haft möjlighet att analysera företagen och ge oss i riksdagen och svenska folket information om vad regeringen tycker. Nu säger Maud Olofsson: Jag mörkar. Ni får ingenting se och ingenting veta. När det passar mig tänker jag komma tillbaka.
Maud Olofsson kanske kan komma tillbaka i ytterligare två år. Efter valet 2010 hoppas jag att hon inte kommer tillbaka över huvud taget som statsråd. Då behöver vi inte ställa frågan.
Vore det inte spännande för svenska folket att få veta? Är det LKAB eller Vattenfall som ska säljas ut nästa gång?
Först var det sex företag, och sedan var det Apoteket. Vad är det som ska säljas ut härnäst?
Företag som går med vinst och har stora framgångar står uppenbarligen högst på listan över dem som ska säljas ut. Tror ni att någon i det privata näringslivet skulle resonera på det sätt som den borgerliga regeringen gör? Ju mer framgångsrikt företaget är, desto större anledning har man att sälja företaget. Det kanske inte är den filosofi som de professionella företagarna har, Maud Olofsson. Även de oprofessionella får uppenbarligen hålla på med den här typen av verksamhet. Regeringen väljer ut de mest vinstgivande och framgångsrika företagen och säger: Dem ska vi ge oss på. Dem ska vi privatisera.
Man sänker det ena företaget efter det andra. Man har till och med ställt till det så att man i några av de företag som är föremål för utförsäljning sänker värdet på företaget genom sitt klantiga agerande.
Mina frågor för ett år sedan och mina frågor nu är fortfarande obesvarade. Varför får vi inte se den genomgång som Maud Olofsson håller på med i departementet? Varför döljer ni den? Vad är det för hemligt med listan som gör att ni inte kan berätta vad ni tycker om de återstående 49 företagen?
Säg inte att ni inte har gjort något under ett års tid. Det tror vi inte på. Det vore ju förfärande om ni har suttit och rullat tummarna i ett helt år. Ni har gjort något, men ni vill inte berätta för svenska folket vad som står högst upp på listan nu.
Jag vet ju skälet. Det är inte så svårt att lista ut. Alla undersökningar visar att svenska folket är väldigt tveksamt. Majoriteten är motståndare till en utförsäljning av framgångsrika statliga företag. Men den borgerliga regeringen vill av ideologiska skäl sälja ut dem. Om de går bra säljer man snabbt.
Vilka står på listan? Hur länge ska Maud Olofsson fortsätta att mörka?
Anf. 14 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Kl. 11 på tisdagen i förra veckan steg statssekreterare Ola Alterå in på näringsutskottets sammanträde för att hastigt informera utskottet om att en fusion mellan Posten AB och Post Danmark var förestående. Det var första gången som näringsutskottet, som är det utskott i riksdagen som hanterar statliga bolag, fick den informationen.
Av tidigare nämnda skäl har vi haft en mycket tydlig debatt här i kammaren om utförsäljning av statliga bolag. Vi har vid flera tillfällen ställt frågor till regeringens företrädare om vilka bolag, förutom de sex nämnda, som den borgerliga majoriteten i riksdagen har fattat beslut om ska säljas.
Vin & Sprit har man gjort sig av med liksom OMX och delar av Telia Sonera - där kvarstår man fortfarande med 37 ½ procent. Nordea, SBAB och Vasakronan ligger närmast till att säljas ut. Det som är sålt är sålt och kan inte köpas tillbaka med mindre än att man får betala ett överpris.
Vilka bolag är det nu som regeringen tänker sälja och fortfarande inte har informerat näringsutskottet eller någon annan i riksdagen om? Kan det vara Svenska Spel? Det har i alla fall framförts i debatten här i kammaren.
Kan det vara Sveaskog? Ja, definitivt. Det sade Centerns finanspolitiska talesman Roger Tiefensee här i debatten: Sveaskog vill vi nog göra oss av med.
Kan det vara LKAB? Inte inom nuvarande mandatperiod, men man är säkert intresserad av att göra sig av med det efter 2010. Kan det vara Vattenfall? Ja, i alla fall delar av det. Det fanns det starka förespråkare för i den borgerliga majoriteten i riksdagen. När det gäller SJ vet vi inte. Vi är inte riktigt säkra. Vi får i alla fall ingen information i näringsutskottet. Hur det är med Green Cargo, de som sköter godstransporter på järnvägen, vet vi inte. Hur det är med Vasallen, de som har specialfastigheter för kriminalvården, specialskolor och så vidare, vet vi inte heller. Kan det vara SAS? Nej, inte just nu, men kanske sedan.
Nästa vecka kanske det återigen kommer en statssekreterare till näringsutskottets sammanträde och informerar om att en framtida fusion eller försäljning är på väg.
Vad statssekreteraren glömde att säga var att Posten ska börsintroduceras. Det framgår ju av näringsministerns svar att man ska minska statens ägande i Posten AB. Vad man inte sade till näringsutskottet är att det är en börsintroduktion. Därmed öppnar man för en utförsäljning av Posten AB, som är en infrastruktur.
Herr talman! Det är klart att även jag, som vän av ordning, ställer frågan: Vilka bolag har man egentligen tänkt sälja ut under den innevarande mandatperioden? Att det är de sex som den borgerliga majoriteten har röstat igenom här i riksdagen kände vi till, men vilka fler bolag är på gång att säljas ut? Det skulle jag gärna vilja veta.
Anf. 15 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Låt mig först tala om bolagsgenomgången.
Jag tror att det är väldigt viktigt att varje ansvarsfull ägare ser över sin portfölj från tid till annan. Det gör privata ägare, och det ska de statliga ägarna göra. Det gör vi nu.
När det gäller det statliga ägandet ska man titta på tre delar: Vilka bolag har ett tydligt samhällsansvar? Vilka har ett tydligt kommersiellt ansvar? Vilka har någon form av blandansvar - har både samhälleliga uppgifter, och verkar på en kommersiell marknad?
Den genomgången håller vi på med. Vi kommer att redovisa steg för steg vad som blir resultatet av detta. I en del fall handlar det om ändrade ägardirektiv. I andra fall kan det handla om omstruktureringar. I tredje fall kan det handla om samgåenden, precis som med Posten. I fjärde fall kan det handla om försäljning. Det finns olika sätt att hantera företagen.
På det ansvarsfulla sättet går vi igenom företagen. Resultatet av den genomgången är just Posten AB. Man kom till mig och sade: Vi är oroade för postutvecklingen framöver. Vi är oroade för att vi inte är en tillräckligt stark partner för att garantera medborgarnas postservice framöver. Vi får inte teckna avtal med större aktörer på den globala marknaden som ser till att svenska medborgare får post och paket hem till sig.
Post Danmark hade exakt samma diskussion. Därför närmade de sig varandra och kom till slut, efter en lång förhandling, fram till att vi skulle arbeta för ett samgående.
Jag hoppas att ni har någon förståelse för att den sortens process inte kan vara offentlig. När vi ska förhandla med Danmark om värden i svenska och danska posten är det inte en offentlig förhandling. Det måste vara en mycket sluten historia för att man inte ska riskera de värden som finns.
Jag inser att det finns politiska implikationer med detta för socialdemokrater och andra. Jag har lyssnat på vad Postens styrelse, som kan den här marknaden, har sagt. Jag har lyssnat på vad facket, som kan den här marknaden, säger. De ser att det varje dag finns intressenter från Norge, Tyskland och Storbritannien som konkurrerar med svenska posten. Citymail är norska posten till exempel. De köper upp bolag varannan månad.
Om jag ska kunna garantera service framöver måste jag ju agera så att den servicen finns.
Vi har sålt Vin & Sprit. Jag förstår upprördheten. Men jag har svårt att förstå att staten ska äga spritproduktion och att vi ska vara en jätteexportör av sprit i världen.
Jag ser att huvuduppgiften för ett samhälle är att se till att vi har bra skola, omsorg och infrastruktur och att vi har polis över hela landet. Det tycker jag är samhällets uppgift. Det kan aldrig vara en huvuduppgift för staten att producera och sälja sprit.
Jag har svårt att förstå inte minst Bosse Ringholms upprördhet över detta.
Jag tror att upprördheten beror på att vi fick bra betalt. Ni är lite ledsna över att vi lyckades med försäljningen och fick så bra betalt, annars kunde jag åtminstone ha klagat på det.
Nej, vi ska gå igenom dessa saker. Vi ska redovisa steg för steg. Då får ni också möjlighet att ta ställning till de slutsatser som regeringen har dragit.
Vi är inne i en beredningsprocess. Vi har redovisat några av resultaten, och vi kommer att återkomma steg för steg så att ni får möjlighet att diskutera detta i riksdagen. Det är så beredningsprocessen går till, och det är så som de demokratiska strukturerna också fungerar. Jag är mycket nöjd med resultaten hittills.
Anf. 16 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Frågan kvarstår: Kan regeringen för riksdagen redovisa hur man tänker när det gäller de 49 kvarvarande statliga företag som man inte har annonserat att de ska säljas ut?
Maud Olofsson säger att man håller på att gå igenom detta för att se vilka som har ett publikt uppdrag, vilka som agerar på den kommersiella marknaden och vilka som har blanduppgifter. Men varför redovisar ni inte det för riksdagen? Varför sitter ni och klurar och hemlighåller det på Näringsdepartementet? Det som Maud Olofsson nu säger om att man håller på att gå igenom detta och delar upp de statliga bolagen i tre olika fack är oerhört intressant. Men varför berättar ni inte det för riksdagen? Det kan väl inte vara någon intern hemlig uppgift som bara Näringsdepartementet ska hålla på? Vi vill alla veta vad ni har för uppfattning om detta.
Sanningen är att när ni säljer ut företag gör ni det av ideologiska skäl, inte ens av ekonomiska skäl utan av rent ideologiska skäl. Vore det av ekonomiska skäl måste man säga att det ibland är ganska dåliga affärer som ni gör. Många statliga företag förser varje år staten med många hundratals miljoner kronor, miljarder kronor. Dessa pengar försvinner bort.
Det är en sak att få en engångssumma när man säljer och säga att man nu har fått lite mer pengar i kassan så att man kan minska statsskulden. Men den inkomst som vi har haft varje år från de statliga företag som nu säljs ut och som kan användas för sjukvården, skolan, forskningen och våra pensioner och allt annat finns inte i fortsättningen.
Vad Maud Olofsson och den borgerliga regeringen har medverkat till är att minska basen för finansiering av våra välfärdstjänster för att i stället få in ett engångsbelopp. Då vore det jätteintressant om Maud Olofsson går ett steg längre och inte bara säger att man på Näringsdepartementet nu sitter och delar in företagen i tre olika grupper. Låt oss få höra vilka som tillhör grupp 1, grupp 2 och grupp 3. Ska jag behöva återkomma om ett år, 2009, med en ny interpellation och påminna Maud Olofsson om att jag 2006, 2007 och nu 2008 har begärt besked men ändå inte har fått det? Vad är det som är så hemligt, Maud Olofsson?
Det är en sak att man, när man driver affärer, sätter sig ned och förhandlar om ett pris. Jag inser att man inte kan göra det i riksdagen. Det har vi inga delade meningar om. Men det är inte det som det handlar om utan om regeringens ambitioner, som Maud Olofsson försöker dölja hela tiden därför att hon är så rädd för opinionen. Hon vet att det finns en väldigt stark kritik just nu, inte minst bland landets pensionärer, mot utförsäljningen av apoteken därför att det finns en risk för att servicenivån sänks och priserna höjs. Stora internationella koncerner kommer att ta hand om många av våra apotek. Maud Olofsson är jätterädd för att hon ska få den kritiken i mångdubbel skala när hon berättar vilka övriga företag som hon ska sälja ut framöver, om det är Vattenfall, LKAB eller andra.
Men låt oss få se den lista som uppenbarligen finns. Maud Olofsson bekräftar ju nu att man nu sitter och delar in företagen i tre olika grupper på departementet, men listan är väldigt hemlig. Vi andra får inte veta något om detta och vad man tänker sig att göra.
Det var häpnadsväckande att vi fick veta att man tänkte sälja ut de sex första företagen. Om Maud Olofsson hade varit riktigt fiffig hade hon kunnat hemlighålla det också och inte ens berättat om de sex första företagen utan bara kommit till näringsutskottet eller kommit till riksdagen med en proposition och talat om vilka företag som man skulle sälja. Men dessa sex företag orkade hon peka ut. Varför vågar hon inte peka ut de andra som hon ska sälja? Det kan väl inte vara av rädsla för folkopinionen, som inte gillar att man gör sig av med vinstgivande statliga företag?
Om man jobbar på den privata marknaden, i näringslivet, Maud Olofsson, säljer man väl inte ut det bästa som man har? Det är det som Maud Olofsson håller på med. Om det handlar om företag som har gjort konkurser kan man möjligen fundera på att sälja ut, men det är en annan sak med konkurser, vilket Maud Olofsson har egen erfarenhet av.
Anf. 17 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Min fråga handlade egentligen om det var fråga om fler bolag än de bolag som tidigare har nämnts. Anledningen till att jag nämner Posten är att näringsministern nämner Posten. Det handlar alltså inte om Posten i sig utan om vad man tidigare har sagt här i riksdagen. Vi har ställt frågor. Kommer regeringen att sälja ut Posten? Kommer regeringen att sälja ut Vasakronan? Ja, det ska man göra. Kommer man att sälja ut Svenska Spel? Kommer man att sälja ut Sveaskog? Kommer man att sälja ut LKAB? Kommer man att sälja ut Vattenfall? Kommer man att sälja ut SJ, Green Cargo, Vasallen, SAS och alla andra statliga bolag?
Det är det som vi vill ha svar på, därför att det som ni har fått mandat från den borgerliga majoriteten i riksdagen för är de sex bolag som vi redan kände till. Men ni har duckat i varenda debatt. Jag säger det igen. Roger Tiefensee var åtminstone ärlig och sade att han vill sälja Sveaskog. Svenska Spel tyckte Karin Pilsäter från Folkpartiet att man kunde sälja. Vattenfall velade man lite grann om huruvida man skulle sälja eller inte. Men vi vill veta vad regeringen tänker sälja.
Vi vet att det sedan tidigare finns en indelning av bolagen. Den har till och med presenterats i näringsutskottet, där man har redovisat vilka som har ett samhällsuppdrag, vilka som lever helt på kommersiella grunder och så vidare. Är det någon ny indelning som näringsministern håller på att göra? Det skulle jag gärna vilja veta. En sådan är ju redan presenterad.
Såvitt jag kommer ihåg fanns det bolag med ett samhällsansvar som nu är på väg ut på börsen. Därför är det klart att jag vill veta om det finns fler bolag som regeringen tänker sälja ut.
Anf. 18 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Låt mig återigen påpeka vad det är som vi håller på med. Vi är inne i en beredningsprocess där vi går igenom alla dessa bolag. Jag kommer aldrig att redovisa det som en helhet, utan jag kommer steg för steg att redovisa vilken analys som vi har gjort och vilken slutsats vi kommer fram till. Vi har gjort det när det gäller Posten. Slutsatsen av den genomgången är för det första att vi behöver göra ett samgående med den danska posten och för det andra att vi behöver börsintroducera, vilket är bra för servicen. Vi såg det när det gällde Telia. Det genomförde den tidigare regeringen.
Det som vi tycker att det är viktigt att ha en ideologisk diskussion om är när samhället ska äga företag. Jag tycker att det är så svårt att se att spritproduktion är något slags samhällsintresse när hälften av denna spritproduktion exporteras. Vad är det för samhällsintresse i att vi ska äga en spritfabrik eller flera? Dessutom säger facket nu att detta blir en jättebra ägare som kommer att utveckla de varumärken som man har. Man är glad över att det kommer in en kommersiell ägare. Jag har något slags känsla av att ni brukar kunna läsa av fackliga reaktioner och se dem som något slags tillgång.
Samma sak gällde Posten. De fackliga organisationerna är jättenöjda med att vi äntligen vågar göra detta därför att de ser att det finns konkurrenter ute på den svenska marknaden som gör att de är oroliga för att den svenska posten blir utkonkurrerad. Det är därför som vi gör detta. De är otroligt nöjda och glada över att vi vågar ta detta steg.
När det gäller Vattenfall och LKAB har vi redan gett det beskedet.
Låt mig påminna om att av de sex bolag som nu säljs var det tre bolag som vi hade fattat beslut om redan tidigare på förslag av den socialdemokratiska regeringen. Det är alltså inte bara vi i alliansregeringen som har lagt fram förslag om försäljningar, utan ni har själva lagt fram ett antal förslag till den här riksdagen.
Jag tror att det är väldigt viktigt att se att vi ska vara ansvarsfulla som ägare och att vi ska ha en ansvarsfull genomgång av detta. Ni kommer steg för steg att få diskutera olika konkreta förslag som ett resultat av den analysen. Den beredningsprocessen pågår just nu. Posten är, som sagt, ett resultat av detta. Jag kommer steg för steg att återkomma till det och redovisa kommande resultat.
Anf. 19 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Här står hemliga Maud. Hon vill inte berätta för oss vilka av de kvarvarande 49 statliga företagen som hon tänker privatisera.
I den förra debatten ville hon inte berätta för oss om hur allmänheten skulle få någon form av insyn när man utser chefer för statliga myndigheter, landshövdingar och andra.
Hon säger att man gör en genomgång på Näringsdepartementet, men hon vill inte berätta vad den genomgången resulterar i. Hemliga Maud - det var inte riktigt intrycket under valrörelsen, utan då var det glatt. Man berättade för hela svenska folket att nu skulle alla få insyn i statens affärer, i de statliga bolagen, i hur man utser chefer och allt annat. Men nu är det hemlighetsfullt. Nu kan ingenting berättas för svenska folket och inte ens för kammaren.
Maud Olofsson undrar vad svenska folket har för intresse av att framgångsrika företag som Vin & Sprit finns kvar i statens regi. Svenska folket har ett intresse av det företag som år efter år har levererat pengar till statskassan som kan användas till våra pensioner, barnbidrag, skola, vård och omsorg. Det bortfaller i fortsättningen, Maud Olofsson.
Om Maud Olofsson vill krympa basen för finansieringen av vår välfärd håller hon på att bli framgångsrik. Kan hon sedan sälja ut Apoteket och en stor del av våra apotek till utländska multinationella företag som kan höja priserna och försämra servicen kommer hon att kunna kröna sitt hemlighetsmakeri ytterligare och säga att vi var jätteframgångsrika. Hon berättar inte riktigt hur det var, men nu får vi äntligen se resultaten.
Vi reagerar emot att man inte vill lyfta på locket och berätta vad som pågår i form av nya listor på vad som ska privatiseras av Näringsdepartementet.
Anf. 20 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tror att Bosse Ringholm, som erfaret statsråd, vet vad en beredningsprocess är. Jag tror att Bosse Ringholm inser att när den beredningsprocessen är klar redovisar man den för riksdagen. Egentligen vet Bosse Ringholm att det är på det sättet det går till, men jag tror att Bosse Ringholm är lite frustrerad över att inte få vara med i den beredningsprocessen.
Jag tror också att svenska folket känner att man har mer diskussion om de statliga bolagen än någonsin. Vi är glada över den diskussionen. Jag tror också att svenska folket håller med mig när jag undrar om det är rimligt att vi ska producera och sälja sprit för att få pengar till äldreomsorg, skola och vård. Det är väldigt viktigt att Socialdemokraterna funderar över när statens ska äga bolag. Är det bara för att få högsta möjliga inkomster till staten som vi ska äga bolag? Är det inte samhällsintresset, varför vi ska äga de här bolagen, som är det viktiga?
Vi betalar av 55 miljarder på statsskulden. Det minskar ränteutgifterna. Vi tjänar långt mycket mer på det än på den utdelning som vi har fått från Vin & Sprit. De fackliga organisationerna är otroligt nöjda med detta.
Det är samma sak när det gäller Apoteket. Jag var hos farmaceuterna i lördags. De är förväntansfulla inför det som nu sker när det gäller avregleringen av apoteksmarknaden. De vill starta bolag. De vill vara med. Regeringen är beredd att hjälpa till med resurser för att ge kunskap till de anställda så att de kan starta de här företagen.
Jag tror att ni ska vara försiktiga med att göra bedömningar av vad folk tycker. Vi får bra betalt för Vin & Sprit. Det blir en bra sak som facket är nöjt med. Vi säkrar servicen i Posten. Farmaceuter och apotekare kan börja ta över Apoteket. Jag tror att det är jättebra för er. Ni kommer att få diskutera det här steg för steg också här i riksdagen. Jag är jätteglad över att ni är så intresserade av det.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.