Konkursvågen inom byggbranschen
Interpellation 2024/25:408 av Leif Nysmed (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-02-10
- Överlämnad
- 2025-02-11
- Anmäld
- 2025-02-12
- Sista svarsdatum
- 2025-02-25
- Svarsdatum
- 2025-03-21
- Besvarad
- 2025-03-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Under 2024 steg konkurserna återigen kraftigt inom byggbranschen. 2 032 företag inom byggsektorn gick i konkurs och totalt drabbades 5 875 anställda av byggkonkurser under 2024 enligt uppgifter från Tillväxtanalys. Det är de högsta siffrorna sedan byggkrisen 1993, enligt arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Det är också en kraftig ökning från 2023, då över 1 487 gick i konkurs och från 2022 då 1 079 gick i konkurs, enligt Creditsafe.
2025 har inte startat särskilt bra heller. Exempelvis har ett av Sveriges större byggbolag, Serneke, begärts i konkurs, och även om antalet konkurser är något lägre i januari 2025 så är det antalet cirka 40 procent högre än 2023.
Regeringens svar på tidigare frågor om huruvida de tänker vidta akuta åtgärder har varit att inflationsbekämpning är det övergripande målet och därmed att alla andra stimulanser för att få igång bostadsbyggandet och rädda företag från konkurser och arbetare från arbetslöshet har varit sekundärt. I övrigt har regeringen endast hänvisat till eventuella framtida förslag om strukturförändringar, som är helt verkningslösa här och nu. Nu ser vi också att inflationen vänder uppåt mer än förväntat i januari och därmed att eventuella räntesänkningar kan komma att utebli.
Det grundläggande problemet, att normalinkomsttagare inte kan efterfråga nya bostäder, kommer leda till att bostadsbyggandet under lång tid framöver inte når upp till det verkliga behovet som Boverket prognostiserat. Det i sin tur gör att fler företag inom byggbranschen får ekonomiska problem, att konkurserna kommer att ligga på höga nivåer samt att arbetslösheten fortsatt kommer att vara hög.
Det som oroar är den bristande krisinställningen hos regeringen och dess samarbetsparti, Sverigedemokraterna. För även om inflationsbekämpningen är viktig, så är det också viktigt att stötta en bransch som går på knäna. För det kan väl ändå inte vara så att regeringen och SD tror att krisen inom byggbranschen är över?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
Kommer statsrådet och regeringen att vidta några akuta åtgärder, här och nu, för att stoppa konkursvågen inom byggbranschen?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:408
Webb-tv: Konkursvågen inom byggbranschen
Dokument från debatten
- Fredag den 21 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:88
- Protokoll 2024/25:88 Fredagen den 21 marsProtokoll 2024/25:88 Svar på interpellation 2024/25:408 om konkursvågen inom byggbranschen
Protokoll från debatten
Anf. 47 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr ålderspresident! Leif Nysmed har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några akuta åtgärder här och nu för att stoppa konkursvågen inom byggbranschen.
Jag vill inledningsvis betona att situationen för byggbranschen är en angelägen fråga för regeringen. En effektiv och väl fungerande byggsektor ger förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. De senaste åren har byggsektorn dock haft det tufft till följd av kraftigt stigande produktions- och finansieringskostnader samtidigt som hushållens köpkraft försämrats. Effekterna har blivit ett minskat bostadsbyggande och ett stort antal konkurser.
Sedan regeringen tillträdde har en av dess viktigaste prioriteringar varit att så snabbt som möjligt vända den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Jag kan nu konstatera att inflationen sjunkit och räntorna sänkts. Ekonomin har påbörjat en gradvis återhämtning.
Även husbyggnadssektorn visar nu vissa tecken på återhämtning. Enligt analysföretaget Valueguard har bostadspriserna stigit med 4,5 procent under de senaste tolv månaderna. Och i de två senaste konjunkturbarometrarna från Konjunkturinstitutet rapporterar husbyggarna ett förväntat ökat byggande de kommande tre månaderna. Vidare förväntas utsikterna på byggmarknaden förbättras i mycket stor utsträckning på ett års sikt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har inriktat sitt arbete på att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden, för att Sverige ska stå bättre rustat och för att möjliggöra ett ökat byggande av bostäder när förutsättningarna förbättras.
Regeringen vidtar här och nu en rad åtgärder och har nyligen presenterat två större regelförenklingsförslag. Ett gäller betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder. Boverkets beräkningar av ett antal typfall av studentbostäder visar att regellättnaderna kan ge kostnadsminskningar på mellan 30 000 och 46 000 kronor per bostad.
En annat regelförenklingsförslag gäller ett nytt, enklare och effektivare regelverk för bygglov. Förslaget utökar antalet åtgärder som kan utföras utan krav på bygglov och som kan tillåtas utan hinder i detaljplan och områdesbestämmelser. En tidigare uppskattning av hur många färre ärenden det kan bli säger att det kan handla om en minskning om cirka 30–40 procent av dagens lovärenden.
Regelförenklingarna syftar till att både skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma över hur den egna fastigheten ska utvecklas.
Regeringen har även gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven i plan- och bygglagstiftningen vid ändring och ombyggnad. Regeringen avsätter även medel för bostadsutveckling i norra Sverige samt avser att införa en möjlighet att sänka kreditgarantiavgifter i etablerings- och omställningskommuner i hela Sverige.
Avslutningsvis vill jag påpeka att regeringen följer situationen i byggbranschen, har en aktiv dialog med bygg- och bostadsmarknadens parter och löpande överväger behovet av ytterligare åtgärder. Jag ser fram emot att i nästa anförande återkomma med de åtgärder som regeringen har presenterat på förmiddagen i dag.
Anf. 48 Leif Nysmed (S)
Herr ålderspresident! Jag vill tacka statsrådet för svaret.
Anledningen till min fråga är att konkursvågen inom byggbranschen är den djupaste krisen på 30 år. Under 2024 steg antalet konkurser inom byggsektorn återigen kraftigt. 2 032 företag inom byggsektorn gick i konkurs, och totalt 5 875 anställda drabbades av byggkonkurserna, enligt Tillväxtanalys. Det är de högsta siffrorna sedan byggkrisen 1993, enligt arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.
Byggkrisen och det stora antalet konkurser är ingen nyhet för någon som är lite insatt i hur marknaden ser ut. Nu står vi här 2025, och konkurserna har ökat kraftigt från år till år. År 2022 gick 1 079 byggföretag i konkurs, och år 2023 gick ytterligare 1 487 företag i konkurs, enligt Creditsafe. Signalerna har under hela mandatperioden varit tydliga och alarmerande. Serneke, Byggmästare SA Englund, Mälardalen Trä & Betong med flera är några av alla företag som har gått i konkurs under 2025.
Enligt Byggföretagen ser man inte heller någon ljusning för resten av året. Byggföretagens näringspolitiska chef sa i tidningen Näringslivet: ”Om inte den här krisen gör att regeringen vaknar så vet jag inte vad det är de väntar på.” Jag skulle vilja citera också vad Byggnads ordförande Kim Söderström sa i samma tidning, men de orden passar tyvärr inte i talarstolen. Det är hårda ord från båda parterna inom byggindustrin som inte går att ta miste på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet nämner regelförenklingar för studentbostäder och attefallshus vilket inte på något sätt här och nu tar tag i de problem för byggbranschen som jag frågar om. Nu lägger regeringen dock fram ett förslag på riksdagens bord om hur man skulle kunna stötta byggbranschen. Branschföreträdare, trä- och möbelföretagen, byggföretagen, installationsföretagen, maskinentreprenörer med flera efterfrågar fler åtgärder. De säger att ”mer måste göras för att på kort sikt kickstarta den hårt sargade byggindustrin här och nu”.
Det jag syftar på är förslaget om det förhöjda rotavdraget, som statsrådet säkert kommer att presentera lite mer i nästa inlägg. Det är bra att regeringen har förstått att deras lyxrot inte ledde till några nya jobb. Höjt rotavdrag kan ge en viss effekt, men det hade varit mer genomtänkt om det samtidigt hade riktats mot klimat- och energiåtgärder och om åtgärden hade kommit för ett år sedan i stället för lyxroten.
Det är tveksamt vad effekten blir med ett stöd som gäller under ett halvår. Det ger inte heller någon som helst effekt på bostadsbyggandet. Byggföretagen sa nu på morgonen: ”Vi har varit tydliga med att en höjning av rot inte vänder krisen för bostadsbyggandet.”
Det är uppenbart att regeringen inte har lyssnat på Socialdemokraterna. Men lyssna på branschen! Lyssna på dem som står i verkligheten! Lägg ifrån er de ideologiska skygglapparna!
Regeringens politik duger inte. 4 600 företag har gått i konkurs, och konkurserna fortsätter.
Regeringen konstaterar att inflationen har sjunkit och att räntorna sänkts. Men nu ser vi en omvänd situation med stigande inflation och att räntesänkningarna eventuellt kommer att ske först 2028, enligt Riksbanken. Inflationsbekämpning är viktig, men vi måste kunna hantera flera problem samtidigt. Att låta byggbranschen gå in i den djupaste krisen på 30 år är ren dumhet.
Herr ålderspresident! Jag vill fråga statsrådet: Hur många fler tusen företag inom byggbranschen ska behöva gå i konkurs innan den SD-ledda regeringen fattar allvaret?
Anf. 49 Serkan Köse (S)
Herr ålderspresident! Jag tackar min kollega Leif Nysmed för en mycket viktig interpellation. Byggbranschen befinner sig i en historisk kris. Ibland är detta viktigt att upprepa.
Under 2024 gick drygt 2 000 byggföretag i konkurs. Det är den högsta siffran sedan 1993. Nästan 6 000 byggnadsarbetare har förlorat sina jobb. Särskilt drabbade är storstadslänen, där 66 procent av alla konkurser har inträffat. Stockholm, min egen region, är värst drabbad. Där har fyra av tio konkurser skett inom byggindustrin.
Nu, 2025, ser vi ingen ljusning. Konkurserna ligger 40 procent högre än för två år sedan. Branschens aktörer har tydligt uttryckt behovet av omedelbara åtgärder. I en debattartikel i Dagens industri den 26 februari betonade aktörerna vikten av att förbättra effektiviteten i plan- och byggprocesserna för att korta ledtiderna och därigenom stimulera byggandet. Detta inkluderar resurstillsättning, processförbättring och ökad kompetensutveckling inom kommunerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Byggföretagen larmar. Fackförbunden varnar. Branschen och ekonomiska experter varnar för att vi riskerar att förlora en generation av byggnadsarbetare, precis som vi gjorde under 90-talskrisen. I det här läget kan man fråga sig vad regeringen och Sverigedemokraterna gör. Svaret som vi får från statsrådet är att regeringen följer utvecklingen, förenklar byggkrav och hoppas på återhämtning. Men att följa utvecklingen bygger inga bostäder och räddar inga jobb inom byggbranschen, herr ålderspresident.
Regeringen säger att bostadsbristen har ökat med 4,5 procent och att Konjunkturinstitutet ser positiva signaler. Men en bostadsbubbla löser inte bostadsbristen och hjälper inte heller de byggföretag som redan gått i konkurs. Regeringen säger att man vidtar åtgärder här och nu, men var är åtgärderna, herr ålderspresident? Jag ser fram emot att lyssna på statsrådets nästa inlägg.
Sänkta byggkrav för studentbostäder är väl bra, men det är en marginell reform som påverkar en ytterst liten del av bostadsmarknaden. Förenklingar i bygglovsregler är bra, men byggföretagen behöver kapital och stabilitet, inte bara kortare handläggningstider. Omvandling av kontor till bostäder kan ge enstaka nya bostäder men löser inte bristen på hyresrätter. Det här är inte den bostadsstrategi som vi efterfrågar, statsrådet, utan ett plåster på en öppen fraktur.
Vad är då den största missen? Jo, att regeringen och Sverigedemokraterna har avskaffat investeringsstödet. Det gjorde att bostadsbyggandet tvärstannade. Det här är en av orsakerna till att byggkrisen ser ut som den gör.
Till skillnad från Sverigedemokraterna och regeringen har vi socialdemokrater presenterat konkreta förslag. Det handlar bland annat om att återinföra investeringsstödet, så att fler bostäder byggs, införa ett grönt rotavdrag för att främja hållbar renovering och energieffektivisering, underlätta för kommunerna att effektivisera plan- och byggprocesserna genom statliga stöd och incitament, införa statliga krediter, så att byggföretagen kan hålla igång även i lågkonjunktur, och satsa på bostäder som folk faktiskt har råd med, inte bara dyra bostadsrätter.
Herr ålderspresident! Byggbranschen är en ryggrad i svensk ekonomi. Tyvärr har regeringen och Sverigedemokraterna inte agerat. Konsekvensen av detta är att vi har förlorat tusentals arbetstillfällen och att bostadsbristen förvärrats ytterligare. Vi har flera gånger, inte minst i våra debatter med statsrådet, krävt att regeringen ska sluta stå vid sidlinjen och i stället ha en aktiv roll i att stödja den svenska byggsektorn här och nu.
Därför vill jag fråga statsrådet: Hur många fler byggföretag ska gå i konkurs innan statsrådet agerar? Hur många fler byggnadsarbetare ska förlora sina jobb innan statsrådet agerar? Vilken krisnivå krävs för att du ska agera, Andreas Carlson?
Anf. 50 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr ålderspresident! Jag vill först upplysa Serkan Köse om att vi precis har presenterat åtgärder. I morse hade vi en presskonferens som det går att ta del av i efterhand. Jag tolkar frågorna som att ledamoten Köse inte känner till den kraftiga förstärkning vi nu gör av rotavdraget från 30 till 50 procent. Det gör det billigare att renovera, stöttar ekonomin generellt och är en riktad insats mot en bransch som haft det väldigt tufft i lågkonjunkturen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Serkan Köse säger också här i kammaren att det var borttagandet av investeringsstödet som var orsaken till att bostadsbyggandet tvärstannade. Men det som var orsaken till att bostadsbyggandet tvärstannade var ju en mycket hög inflation, som slog till samtidigt som Sverige gick in i en lågkonjunktur. Det investeringsstöd som ledamoten hänvisar till ledde inte heller till att det byggdes tillräckligt, trots att det var en högkonjunktur och till och med en minusräntemiljö. Om man inte beskriver det på det sättet blir det lite missvisande, tycker jag. Därför ville jag förklara att det var andra faktorer som ledde till att bostadsbyggandet tvärstannade.
Det som vi också har presenterat i dag är ett mycket mer träffsäkert verktyg för att få igång bostadsbyggandet: ett kapitaltillskott till Norrlandsfonden. Syftet är att öka bostadsbyggandet, inte minst i norra Sverige. Men det är inte konstruerat så att det är avgränsat till norra Sverige, utan det kan användas även i andra etablerings- och omställningskommuner.
Ledamöterna känner väl till hur det ofta är i kommuner som snabbt behöver bygga fler bostäder till följd av industriomställning, investeringar och uppskalning av befintlig industri. När man behöver få fram bostäder fort kan det vara svårt att få ihop kalkylen; det fattas kanske 10–15 procent. Men en träffsäker topplånefunktion organiserad via Norrlandsfonden kan få igång bostadsbyggandet – inte minst i norra Sverige, men inte avgränsat till norra Sverige.
Detta är något som samordnaren Peter Larsson har föreslagit. Jag är väldigt glad över att jag kunde presentera det i morse på pressträffen. Det här arbetet kommer att förstärkas med ett tillskott på 300 miljoner kronor redan i år.
Eftersom det är konstruerat som en topplånefunktion blir det en väldig hävstångseffekt. Vi gör inte som med investeringsstödet och riktar stöd till byggen som ändå hade byggts – till hela kakan, så att säga – utan här går vi med träffsäkerhet in och ser till att få ihop kalkylerna. Dessa 300 miljoner kronor skulle kunna generera fastighetsinvesteringar och bostadsbyggande motsvarande 1 ½ miljard kronor. Eftersom det är en topplånefunktion kan pengarna tas ut, flyttas och användas någon annanstans när värderingen ökar. Det är så den här konstruktionen ska förstås.
Det kommer förstås att vara viktigt att följa detta arbete framöver. Men nu får vi en bra grund med 300 miljoner i kapitaltillskott, som tillsammans med förstärkningen av rotavdraget leder till att fler jobb kan räddas.
Leif Nysmed citerade några olika organisationer. En av dem var Byggföretagen. Men han tog inte med den första meningen i det citat som han återgav: ”Byggföretagen välkomnar regeringens besked.” Rätt ska väl vara rätt? Han tog inte heller upp att TMF i dag har gått ut och sagt: ”Detta är något svensk byggnäring kämpat hårt för att få igenom och det är mycket glädjande att det sker så snabbt.”
Anf. 51 Leif Nysmed (S)
Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaret. Men det skaver i mig när statsrådet beskriver utvecklingen så positivt som han gör. Redan när vi diskuterade det här före jul beskrev han utvecklingen som glädjande och sa att det fanns tecken på återhämtning. Nu svarar han att det finns vissa tecken på återhämtning. Men återigen: 2 032 företag i byggsektorn gick i konkurs. Det är den högsta siffran sedan 1993.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tanja Rasmusson från Byggföretagen säger i Tidningen Näringslivet: ”Det är fortsatt mörkt, framför allt för bostadsbyggarna. Varselsiffrorna har ökat. I februari var 1 300 personer varslade.” Har statsrådet helt missat vad hon säger? Det stämmer att Byggföretagen välkomnar regeringens besked, men det ger marginell effekt. Det är inte det som löser bostadsbyggandet.
Jag har varit i byggbranschen sedan 1989. Det går inte att undvika att nämna arbetslösheten i samband med konkurser. Som byggnadsarbetare upplevde jag byggkrisen på 90-talet, med arbetslöshet och oro. Jag vet hur tufft alla de som nu har blivit arbetslösa har det. Från september 2024 till februari 2025 ökade antalet arbetslösa i Byggnads akassa med 2 500 personer till 14 000.
Det är människor vi pratar om. Alldeles för lätt blir det bara siffror i statistiken. Det stör mig lite grann att vi inte tar byggkrisen på större allvar och ser människorna bakom arbetslöshetssiffrorna. Det handlar om människor som har förlorat sitt företag och också om alla dem som känner en stor oro för fler konkurser och ökad arbetslöshet.
Men låt mig gå tillbaka till konkurserna. Jag citerar återigen Byggföretagen, som vidare i artikeln från tidningen Näringslivet säger att återhämtningen ser ut att dröja och att väldigt många ekonomiska tecken pekar åt fel håll. Och på en fråga om det kan bli fler konkurser svarar man: Ja, det kan det, i alla fall inte färre än under 2024.
Herr ålderspresident! Olika organisationer svarar nu att rot inte kommer att lösa den stora bristen. Det kommer i alla fall inte att skapas 2 500 nya jobb med detta under den här perioden. Och detta med rot gäller endast under ett halvår. Vi får också hoppas att detta från Norrlandsfonden kan bidra till viss del. Jag har verkligen förhoppningar om det.
Vi får hoppas på detta och följa utvecklingen noga. Men jag ser ingen glädje än. Jag ser ännu inte de positiva effekterna. Jag känner stor oro inför framtiden, och min fråga till statsrådet är: Vari ligger det glädjande i att ytterligare 2 000 i Byggnads akassa har blivit arbetslösa det senaste halvåret? Var finns den positiva återhämtningen när Byggföretagen tror att minst lika många företag kommer att gå i konkurs i år också?
Anf. 52 Serkan Köse (S)
Herr ålderspresident! Nu sa jag inte att det bara handlar om att återinföra investeringsstödet eller att det borttagna investeringsstödet var den enda anledningen. Jag nämnde väldigt många andra faktorer också. De förslag som statsrådet presenterade i dag är bra. Jag välkomnar dem. Jag tycker att det är väldigt bra att man från regeringen presenterar ekonomiska incitament eller åtgärder för att se till att fler bostäder kan byggas och att man kan få fart inom branschen.
Men jag hör samtidigt att statsrådet tar det hela väldigt lätt. Det är ju kris inom byggbranschen. Jag förväntar mig att statsrådet ändå kan säga någonting om det läge där vi befinner oss i dag. Leif Nysmed har ju redogjort för siffrorna. Väldigt många företag har gått i konkurs, och väldigt många byggnadsarbetare har blivit arbetslösa.
Väldigt många som tittar på den här debatten vill höra statsrådet presentera en handlingsplan. Det är 6 000 byggnadsarbetare som har förlorat sitt arbete, och de vill höra hur ska de kunna komma tillbaka till arbete. Många vill komma tillbaka och jobba som byggnadsarbetare. Många av dem älskar sitt arbete. När det inte finns något att gå tillbaka till förlorar vi hela den kompetensen. Statsrådet sa ingenting om den generation som vi kommer att förlora. Det var ju det som skedde under 90-talskrisen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Enligt Stockholms Handelskammares analys kan sysselsättningen i byggsektorn i Stockholmsregionen minska med upp till 20 000 jobb under 2025. Då får vi se hur många av de åtgärder som statsrådet presenterade som kommer att ha effekt. Dessutom hotas ytterligare 8 000 jobb i tjänstesektorn.
Man måste också koppla bostadspolitiken till arbetsmarknadspolitiken, för utan bostäder kommer människor inte att kunna ta jobben. Den debatten tar vi lite senare.
Jag vill avslutningsvis fråga statsrådet: Vad är det för konkret besked som statsrådet kan ge till alla de byggnadsarbetare som tittar på den här debatten?
Anf. 53 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr ålderspresident! Jag vill tacka Leif Nysmed och Serkan Köse för att de ger den tuffa situationen ansikten, för det är människor det handlar om.
Vari finns glädjen i att människor går ut i arbetslöshet, frågade Leif Nysmed. Det finns ju ingen glädje i det. Det är vi överens om. Det är ett väldigt tufft läge för varje person och varje familj som drabbas. Detta är någonting som vi tar på väldigt stort allvar, och det är viktigt att se vad som är orsakerna till att situationen har blivit som den är och vad vi kan göra åt den.
Det finns ingen enskild quickfix som löser problem som har byggts upp över lång tid vad gäller de strukturella hindren. Det handlar om ledtider, regelverk, tillgång till mark och så vidare. Det är också frågan om produktionskostnader som har skjutit i höjden till följd av en hög inflation och till följd av att vi är i en lågkonjunktur.
Det är viktigt i en osäker omvärld att se att svensk ekonomi står stabilt trots det tuffa läget. Det finns utrymme att investera nu när vi ser att återhämtningen i ekonomin pågår men att den går för långsamt. Det går särskilt långsamt och är fortsatt tufft i byggsektorn. Men det finns alltså möjlighet att agera i vårändringsbudgeten, som kommer att innehålla ytterligare 11,5 miljarder kronors satsning utöver de 60 miljarder kronor som ligger i budgeten för i år, som ju är en expansiv budget som syftar till att stimulera hushållens ekonomi med sänkta skatter.
Det är fortfarande en situation som är tuff för väldigt många hushåll. Det tror jag att också ledamöterna noterar i många samtal och i den allmänna diskussionen. Men det handlar ytterst om att vi behöver få ordning på svensk ekonomi och stötta återhämtningen. Där finns de åtgärder som vi har presenterat i dag.
Ungefär halva det utrymme som vi har i vårändringsbudgeten riktas till ett konjunkturpaket. En av journalisterna på pressträffen i morse hade själv räknat ut att en stor andel av detta går just till bygg- och anläggningssektorn och ställde en fråga om det. Det är alltså för att regeringen tar situationen på stort allvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ser att vi behöver göra mer för att rädda jobb i byggsektorn. Det handlar om varje enskild person men också om att vi ska stå bättre rustade när konjunkturen väl vänder och ha kvar kompetent arbetskraft i sektorn.
Det oroar mig och säkert också ledamöterna att det är en så tuff situation att det är svårt att få ut lärlingar på arbetsplatser. Det är en viktig del.
Utöver de satsningar jag redan har beskrivit ökar vi budgeten för vägunderhåll. Anläggningssektorn kommer att kunna anställa fler i den delen och förbereda för de mångmiljardsatsningar som kommer under de kommande åren, där vi återtar allt det eftersatta underhållet. Men vi gör också riktade arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för att fler ska få ett jobb. Det handlar om fler platser på yrkesvux och i yrkeshögskolan, sommarjobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet, extra medel till Arbetsförmedlingen och – apropå att situationen är så tuff för väldigt många just nu – en tidigarelagd akassehöjning.
Herr ålderspresident! Många av de frågor som ledamöterna har tagit upp i kammaren i dag har regeringen i dag alltså delvis besvarat. Nu vidtar vi åtgärder som syftar till att råda bot på den situation som drabbar väldigt många människor och påverkar svensk ekonomi. Bygg- och bostadssektorn utgör ju en stor del av vår bnp, och detta är viktigt för enskilda människor och för svensk ekonomi.
Anf. 54 Leif Nysmed (S)
Herr ålderspresident! Jag tackar återigen statsrådet för svaret.
Min poäng är lite grann att man har låtit branschen rasa i kampen mot inflationen. Jag menar att man som regering kan göra fler saker samtidigt. Det är byggbranschen som har fått ta den stora smällen när man har lämnat den helt åt sitt öde, för att det inte får kosta pengar.
Det är 4 600 företag som har gått i konkurs under den här mandatperioden. Det är 14 000 arbetslösa i Byggnads akassa. Det är betydligt fler som är arbetslösa och står utanför akassan och därför inte finns med i statistiken.
Jag såg att det enligt utstationeringsregistret var 2 000 som lämnade landet förra året. Vi får ta de siffrorna med en nypa salt, för det kan bero på att man har rensat i avtalen. Men det är många som har försvunnit från branschen.
Frågan är då: Vilka kommer att finnas kvar när det så småningom vänder? Vi pratar om yrkeskunniga. Jag har en gammal kollega som fick sluta på ett av de stora byggföretagen förra året. Han hade jobbat 24 år i företaget. Han fick lämna det på grund av att det inte finns jobb.
Man sparkar ut väldigt många. Var finns de kvar?
Vi är inte emot att man höjer a-kassan. Det är bra att ni höjer den tidigare. Men ni trappar sedan ned den ganska snabbt, vilket gör att man tvingar människor till andra jobb, tvingar bort dem från branschen. Det kommer nämligen inte att hinna komma igång under det här året. Det kommer att ta alldeles för lång tid.
Det är bra att ni insåg att lyx-rot var verkningslöst. Ni borde i stället, för ett år sedan, ha infört förslaget med de prioriteringar som vi gjort – det handlar om energi- och klimatanpassningar. Det hade gjort mer nytta med tanke på att lyx-rot visade att inga nya jobb skapades. Arbetslösheten ökade markant under den perioden.
Anf. 55 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Jag tackar för diskussionen i kammaren i dag. Jag tackar ledamöterna för engagemanget.
Det regeringen i dag har presenterat är alltså en höjning av rotavdraget från 30 till 50 procent. Det är en tillfällig höjning. Syftet är att få dem som har möjlighet att göra renoveringar, ombyggnader och andra åtgärder att göra dem nu när det är så tufft. Det är det som är poängen, så att säga, med att det är tillfälligt.
Jag utesluter inte att det kan förlängas, men det är förstås viktigt att vi redan nu ser att det kan börja användas. Beskedet är att det gäller för fakturor som ska betalas efter den 12 maj men från och med i dag. Man ska alltså inte vänta på att göra de eventuella åtgärder som man nu ser att man kan få lite extra marginal i hushållsekonomin för att få till.
Detta kommer också i ett läge när vi gör enormt stora lättnader i bygglovsregelverket. I den utredning som ligger till grund för detta bedömer man att hanteringen på byggnadsnämnderna kommer att minska med upp till 40 procent. Det blir en större flexibilitet. Detta träder enligt förslaget i kraft den 1 oktober, alltså under samma period som rotavdraget höjs. Det är alltså ett viktigt besked som regeringen i dag har gett.
Jag har stor respekt för att en opposition alltid lyfter fram att det borde vara mer och att det borde vara tidigarelagt, men jag hör ett stöd för det här förslaget i kammaren.
Jag ser fram emot fortsatta diskussioner, och jag tackar för dagens debatt. Jag tror att vi ses i civilutskottet under nästa vecka. Då kan vi fortsätta diskussionen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.