Konkurrens och oseriösa företag
Interpellation 2007/08:488 av Vestlund, Börje (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-10
- Anmäld
- 2008-03-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-04-01
- Sista svarsdatum
- 2008-04-01
- Besvarad
- 2008-04-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 mars
Interpellation
2007/08:488 Konkurrens och oseriösa företag
av Börje Vestlund (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Konkurrenssituationen inom ett antal svenska branscher snedvrids av att en del av branschen är oseriös och knappast kan anses vara de goda företag som näringsministern ofta talar om. Det gäller ett antal branscher och det som möjligen sammankopplar dessa branscher är att kontanthandel är vanligt förekommande.
Huvuddelen av branschens företag vill vara seriösa och arbeta enligt de lagar och regler som finns i vårt svenska samhälle. Men ofta händer det att dessa företag helt enkelt inte klarar av att fortsätta sin verksamhet, eller ännu värre anser sig tvingade att bli mindre seriösa. Det talas ibland om att företag inom exempelvis restaurangbranschen inte kan arbeta ”vitt” utan måste ha en viss del ”svart”. Ekobrottsmyndigheten brukar ibland uppskatta värdet av skattebortfallet för dessa företag. Men i denna interpellation vill jag belysa konkurrenssituationen inom dessa branscher.
Näringsministern har nyligen överlämnat en lagrådsremiss där en ny konkurrenslag ska prövas; jag utgår ifrån att det kommer en proposition om detta senare under året. Vad jag kan se finns ingenting i denna lagrådsremiss som tar upp förhållandet om den konkurrenssnedvridning bland just företag inom de branscher som har problem med att de måste konkurrera med oseriösa företag.
Min fråga till näringsministern är:
Kommer näringsministern att återkomma med förslag om hur man kan få en bättre situation för företagen som ska konkurrera med oseriösa företag?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:488
Webb-tv: Konkurrens och oseriösa företag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:91 Tisdagen den 8 aprilProtokoll 2007/08:91 7 § Svar på interpellation 2007/08:488 om konkurrens och oseriösa företag
Protokoll från debatten
Anf. 28 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig om jag har för avsikt att återkomma med förslag om hur man kan få en bättre situation för företag som ska konkurrera med oseriösa företag.
Låt mig först säga att jag delar interpellantens uppfattning att bekämpning av en snedvriden konkurrens är en viktig del i arbetet med att förbättra förutsättningarna att starta och driva företag. Nya arbeten skapas av entreprenörer som är villiga att lägga sin tid, sitt engagemang och sina pengar på att skapa något nytt som i slutändan kommer alla till del.
Vi kan inte vara nog tydliga när det gäller sambandet att företag ger nya arbeten och att nya arbeten ger välfärd. Vad Sverige behöver är därför en politik som hjälper företag att växa och öka sin innovativa förmåga. Alla insatser som främjar företagsklimatet är betydelsefulla samtidigt som det är viktigt att seriösa företag inte belastas administrativt mer än nödvändigt.
Propositionen med förslag till en ny konkurrenslag innebär hårdare tag mot företag som deltar i kartellsamarbeten och även mot inblandade företagsledare. Genom förslagen ska en stark lagstiftning mot kartellbildning och andra överträdelser av konkurrensreglerna som skadar sund konkurrens skapas. Förslaget innehåller inte några bestämmelser som tar sikte på just problemet som Börje Vestlund nämner och som leder till en snedvriden konkurrens.
Problemet med oseriösa företagare, som snedvrider konkurrensen genom att till exempel inte följa skattereglerna, motverkas bäst genom förslag till konkreta åtgärder som tar sikte direkt på de branscher där problemet är mest förekommande och genom modifieringar av skattelagstiftningen. Vid brott mot konkurrenslagen handlar det mer om att företagen genom olika typer av förfaranden kan öka sina intäkter genom att hålla priserna uppe eller medvetet utestänga en eller flera konkurrerande aktörer från marknaden.
En konkret åtgärd som regeringen vidtagit är regeringens reform avseende hushållsnära tjänster som trädde i kraft den 1 juli 2007. Syftet med reformen är att skapa nya jobb inom hushållssektorn. Många tjänster har tidigare utförts svart inom denna sektor. Genom att regeringen gjort tjänsterna billigare för köparen kan svart arbete omvandlas till vitt, vilket ger fler riktiga arbetstillfällen. Bara ett halvår efter det att reformen trätt i kraft hade ca 40 000 personer anmält till Skatteverket att de kommer att utnyttja möjligheten till skattereduktion.
Den 1 januari 2010 kommer även det förslag som företagen efterfrågat, att alla företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning ska ha certifierade kassaregister, att träda i kraft (prop. 2006/07:105). Syftet med det förslaget är just att skydda seriösa företagare från snedvriden konkurrens från mindre seriösa företagare och öka legitimiteten för skattesystemet.
Regeringen ser också på möjligheten att förändra momssatserna, vilket kan utgöra ett incitament för företag att öppet redovisa sina resultat. Inom EU arbetar man just nu med en översyn av skattestrukturen för momsen. Sverige kommer att vara pådrivande i det arbetet för att enskilda medlemsstater i framtiden ska ha möjlighet att genomföra sänkningar av momsen inom vissa delar av tjänstesektorn.
Regeringen arbetar brett med att förenkla och minska den administrativa bördan för företagen. Jag hoppas att en positiv indirekt effekt av detta arbete också kan bli att fler företag väljer att bedriva sin verksamhet på ett seriöst sätt i takt med att det genomförs åtgärder för att det ska bli enklare att driva företag i Sverige.
Den illojala konkurrensen minskas bäst genom tydliga och enkla regler och vettiga villkor för de mest utsatta branscherna men också genom uppföljning och kontroll i de branscher och på de områden som berörs.
Anf. 29 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ber att få tacka näringsministern för svaret. Jag noterar också att en lagrådsremiss om en ny konkurrenslag nu också har kommit till riksdagens bord i form av en proposition till en ny konkurrenslag. Det är just det konkurrenspolitiska resonemanget jag vill ha i denna interpellation.
Herr talman! När jag läser svaret på denna interpellation slås jag av den okunskap som näringsministern visar när det gäller dessa branscher som har dessa problem. Statsrådet anför i sitt svar att "nya arbeten skapas av entreprenörer som är villiga att lägga sin tid, sitt engagemang och sina pengar på att skapa något nytt som i slutändan kommer alla till del". Jag kunde inte ha uttryckt det bättre själv.
Men i det här fallet har jag en verklighetsbild som uppenbarligen inte näringsministern har, nämligen att just tiden, engagemanget och pengarna helt enkelt försvinner därför att man konkurreras ut av en oseriös konkurrent. Det är detta interpellationen handlar om. Det spelar ingen roll hur bra entreprenörspolitik vi har om regeringen inte samtidigt är beredd att ta fajten mot oseriösa företagare. Drömmarna, idéerna, innovationerna och inte minst pengarna kommer att slås sönder och samman av dessa andra krafter.
Herr talman! Näringsministern tar sedan upp en del av den nya konkurrenslagens förslag. Ett handlar om kartellsamarbeten. Det är knappast det som är det stora problemet för företagen inom de här branscherna som ska konkurrera med oseriösa företag. Förlåt mig, men vem har hört talas om kartellbildningar bland hårfrissor? Problemet är väl att regeringens proposition knappast imponerar på dem som vill ha ett starkt vapen i sin hand mot osund konkurrens. Det enda konkreta förslaget utöver dagens konkurrenslag är att man ska kunna ge näringsförbud för kartellsamarbete. Några nya starka förslag för att hindra osund konkurrens finns inte i den föreslagna nya lagen. Det är tråkigt, och återigen ett exempel på att regeringens företagspolitik knappast imponerar.
Herr talman! Näringsministern tar också upp åtgärder som regeringen vidtagit för hushållsnära tjänster. Jag tror knappast att det hjälper för de företag som i huvudsak har företagskunder. Huruvida effekten är att svarta tjänster blivit vita återstår väl att se. Det enda vi vet är att 40 000 har anmält sig för att vara med på det här. Men om branschen totalt sett har blivit vitare, det vet vi inte. Det återstår att göra några utvärderingar innan vi kan se det. De jag känner i städbranschen känner inte att det har blivit på det här sättet. Men, som sagt, vi får återkomma till denna debatt senare.
Herr talman! Näringsministern anför sedan att lagen om att införa så kallade certifierade kassaregister är en åtgärd som regeringen ska få äran för. Lagen införs först den 1 januari 2010. Detta kommer att bidra till att förbättra situationen i branscher med kontanthantering. Visst kan man skryta om att man tar initiativ i politiken. Men om nu näringsministern är ärlig måste hon medge att just detta är en proposition från den gamla socialdemokratiska regeringen. Det som den nuvarande regeringen gjorde var att skjuta upp ikraftträdandet med tre år. Jag kan inte se det som något annat än att man ger lurendrejarna tre års respit att fortsätta slippa betala skatt, lura kunder och konkurrera ut sina konkurrenter på ett oseriöst vis. Bra jobbat, regeringen! Ni slår vakt om företagen!
Herr talman! Slutligen vill jag ta upp frågan om regelförenklingar. Jag har sett tre propositioner i näringsutskottet. Det handlar om ekodesigndirektivet, fjärrvärmelagen och konkurrenslagen. Ingen av dessa lagar har haft någon analys av hur det ser ut i företagens administrativa bördor. Det tycker jag är svagt, herr talman.
Anf. 30 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag försöker redovisa vad konkurrenslagen siktar in sig på. Det är framför allt fråga om olika typer av samarbeten för att sätta konkurrensen ur spel. Det är klart att det spelar roll också för kundernas möjligheter att få rätt pris och rätt service. Vi har tagit till krafttag när det gäller just den lagstiftningen.
Jag håller med Börje Vestlund om att de branscher som han nämner inte omfattas av konkurrenslagen. Det som är viktigt att säga där är att det finns olika sätt att angripa detta.
Det ena är att ha en bättre kontroll. I en del av de här sammanhangen handlar det om skattesmitning. Då ska vi använda de myndigheter som vi har i form av skattemyndigheten och annat för att komma åt den delen. Den kontrollen utförs också. Det är ett ansvar som bland annat skattemyndigheten har.
Det andra handlar om att ha sunda system i början. Det är därför jag nämner de hushållsnära tjänsterna. Vi vet att hela den branschen innehöll väldigt mycket svart arbetskraft och svart arbete. Jag tänker så här: Om 40 000 människor har ansökt om att få skattereduktion tyder det väl ändå på att en hel del av dessa tidigare betalade svart men nu har gått över till vitt? Det är åtminstone den bild jag får, och det är många som är anställda inom den hushållsnära sektorn som säger att det är väldigt bra att de nu får vita pengar, social trygghet och erkännande för det de gör. Men det är också många kunder som säger att det är väldigt bra att de nu kan betala vitt och att de vet att det sköts enligt de regler som vi har. Det är ett annat angreppssätt att titta på olika branscher och också föreslå åtgärder. Hushållsnära tjänster är ett bra exempel.
Så går vi vidare också när det gäller andra branscher. Inom restaurangbranschen, som också innehåller mycket av illojal konkurrens i form av svart betalning, är det samma sak. Det är det jag nämner i mitt svar. Momsnivåerna och momsreglerna är ett hinder i detta. Det är kostsamt att ha restaurangverksamhet i dag. Det är svårt att få lönsamhet. Då lockas man att jobba med osunda metoder. Därför har vi också en diskussion med EU. Den socialdemokratiska regeringen missade att vara med i försöket med momssatserna. Det där gör att vi måste ha en diskussion igen med EU för att kunna få vara med i det momsförsöket.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi bekämpar illojal konkurrens. Där håller jag med Börje Vestlund. Vi har all anledning att hylla de företagare som följer de regelverk som vi har satt upp. Men jag tror också att det i grunden handlar om att jobba med att förutsättningarna för företagen fortsätter att utvecklas på ett positivt sätt. Det är det arbetet alliansregeringen har påbörjat. Då minskar behovet av att jobba med den här typen av åtgärder. Hushållsnära tjänster är ett sådant exempel.
När det gäller regelverk och annat kommer vi att återkomma till riksdagen och redovisa dels vad som är gjort, dels vad som kommer att göras. Min förhoppning och min tro är att det också är en signal från samhället: Vi vill att ni ska kunna vara lönsamma med helt öppna regler och med sunda system. Vi ska jobba steg för steg för att åstadkomma detta.
Anf. 31 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag vet i alla fall en sak: Under sommaren ska jag vila riktigt ordentligt, för hösten måste bli otroligt jobbig att döma av vad näringsministern har sagt här till oss i dag, nämligen att det är väldigt många förslag som är på väg fram. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro om det, för jag tyckte mig höra samma sak förra året vid denna tid. Men det är möjligt att jag har missat någonting i det här och inte varit med.
Låt mig ge ett konkret exempel. Jag har min bakgrund i hotell- och restaurangbranschen. Jag förhandlade i Stockholms innerstad i många år. Jag var på Operakällaren en gång och förhandlade. Vid den tiden köpte man öl på stadens krogar för 20 eller 25 kronor. Vd:n sade till mig att han skulle göra en vanlig kalkyl på vad starkölen egentligen skulle kosta. Han fick det till 38 kronor. Det här är ganska många år sedan. I dag kostar väl ölen 50 kronor, kan jag tänka mig, men 38 kronor skulle den kosta då.
Då kostade ölen nästan överallt 20-25 kronor. Det var lurendrejare som fanns men också de som tvingades att hålla nere sitt ölpris för att över huvud taget få sälja öl. Café Opera var en sådan krog som fick kunder mer eller mindre oaktat vilket pris de hade. Därmed var det intressant att se. Så kan man göra i fall efter fall.
Regeringen säger att man vill ta krafttag mot detta. Det intressanta är när man synar det i sömmarna. Man har skurit ned resurserna till skattemyndigheten. Det är ett faktum som har försvårats av just oseriösa företag.
Man vill ha sunda regler från början. Jag vet inte om det är att dela upp det och till exempel ha de krångliga regler som finns för hushållsnära tjänster där en tjänst är en hushållsnära tjänst men en annan inte är det.
När det gäller momsen inom EU säger man att man missade vagnen. Jag var rätt så engagerad och ganska irriterad på hur den dåvarande regeringen hanterade det. Så här efteråt måste jag sammanfattningsvis instämma i vad man då sade: Vi vill inte vara med i det här tönteriet.
Ett land sade: Vi vill inte ha moms på restaurangtjänster. Då sade något annat land: Vi vill inte ha moms på vin. Sedan var det ett tredje som sade någon annat, och så höll man på. Till slut kom man bara fram till att ingen kunde enas om någonting.
Detta är ett faktum. Det är den äldsta process som har pågått. Dessa direktiv ska komma och komma, men man blir aldrig färdig. Det finns ingen uppgörelse på flera år när det gäller EU:s momsfrågor.
Herr talman! Man vill återkomma om ett regelverk. Vad är det för konkreta åtgärder, som Maud Olofsson inte behöver precisera och presentera här? Men vad tänker sig Maud Olofsson ungefär skulle kunna hända inom det här området?
Slutligen har jag en mycket konkret fråga. Varför sköt man upp införandet av de certifierade kassaregistren i tre år? De har önskats av näringslivsorganisationer, arbetsgivarorganisationer, branschorganisationer och fackföreningar.
Man hade i åratal bett och bönat: Vi vill ha certifierade kassaregister. Nu hade man fått det, och då skjuter den borgerliga regeringen upp det. Jag vill påstå att det är att ge respit åt lurendrejarna i ytterligare tre år.
Är det en ansvarsfull politik där man vill ta krafttag mot illojal konkurrens i de här branscherna?
Anf. 32 Berit Högman (S)
Herr talman! Det är ett oerhört angeläget ämne vi är inne på, och det är därför jag har begärt ordet. Jag kan gärna fortsätta där på det spår Börje Vestlund var inne på. Var är de konkreta åtgärderna?
Det är bra att näringsministern är tydlig med att hon vill göra någonting åt detta. Däremot är det lika angeläget att vi politiker har angreppssätt som täcker alla branscher. Det är där jag blir fundersam.
Avdrag för hushållsnära tjänster är knappast svaret på en väldigt stor branschs bekymmer med svartjobb, nämligen byggbranschen. I förra veckan eller i förrförra veckan hade Byggnads och Byggmästarföreningen en artikel i Dagens Industri där de redovisade förslag på vad de tyckte var viktiga åtgärder.
Det är praktiskt taget samma åtgärder som har införts i restaurangbranschen. Det handlar om personalliggare och möjligheten för skattemyndigheten att göra oanmälda besök, och så vidare.
Min första fråga är: Är näringsministern beredd att verkställa de krav som kommer från Byggmästarföreningen och Byggnads när det gäller att motverka svartjobben i den branschen?
Vi kan läsa innantill i interpellationssvaret. Där står att det är viktigt med uppföljning och kontroll i de branscher och på de områden som berörs.
Då blir min nästa fråga: Är näringsministern säker på att det bästa receptet är att ta bort revisorsplikten för 95 procent av företagarna om vi vill komma åt det oseriösa i företagsamheten till nytta för konkurrensen?
Anf. 33 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Börje Vestlund tycker att det går för långsamt för regeringen att lägga fram förslagen. Ibland har jag nästan uppfattat att ni tycker att det går lite för fort. Men det är väl bra att ni har höga förväntningar på regeringen när det gäller olika typer av förslag.
Jag talar om branscher och nämner hushållsnära tjänster för att det ser så olika ut i olika branscher. Här såg vi en sektor där det var osund konkurrens och otroligt mycket svartarbete. Man vrider det till en reform som många efterfrågar. Till och med gamla statsministrar tycker att det är en bra reform.
Med dessa positiva åtgärder kan vi också få människor att agera på det sätt som vi vill att de ska göra. Det är inte alla gånger som piskan är det bästa verktyget. Moroten kan vara en väl så bra åtgärd i ett system för att åstadkomma rätt saker. När 40 000 människor har ansökt om skattereduktion för hushållsnära tjänster är det väl en signal om att det är många som tycker att det är bra att betala vitt.
När det gäller momsförsöken i EU är det precis så som Börje Vestlund säger att Sverige avstod från att vara med i detta. Det gör att vi inte riktigt har samma verktyg att kunna använda momsen. Men vi jobbar på att det ska bli möjligt. Även om det fanns problem i den delen hade det för svensk del varit bra att kunna använda momsverktyget.
Ju mer sunda spelregler vi ger för företagen, desto mer sunt agerande kommer vi att få enligt mitt sätt att se det. Konkurrensvillkoren är tuffa inom många branscher. Det gäller till exempel höga lönekostnader inom tjänstesektorn. Det handlar inte om löner, utan om löner plus skatt. Det gör att man försöker få lönsamhet på något annat sätt.
Det är förklaringen. Då måste ambitionen från vår sida vara att minska kostnaderna, förenkla regelverken och göra det mer lönsamt att vara företagare. Många av de åtgärder som vi föreslår är ni emot. Ett sådant förslag är slopandet av revisorsplikten. Det är ett sätt att förbättra marginalerna för enskilda företagare. Man lägger ut 5-6 miljarder just på den delen.
Det är inte så att man inte kommer att använda revisorer framöver. De flesta andra länder har sett att revisorsplikten kan man ta bort. Man klarar ändå säkerhet och kontroll. Skattemyndigheten har samma möjlighet framöver som den har i dag att titta på dessa företag. Men vi ska minska regelbördan och krånglet. När vi kommer med de konkreta förslagen är Socialdemokraterna i varje fall emot dem fastän de står i talarstolen och säger: Var är regelförändringarna? Ni redovisar ingenting.
Det är intressant att Berit Högman lyfter upp just byggbranschen. Det är ett område som vi har bett Konkurrensverket titta på. Vi har också tagit del av det. Konkurrenslagstiftning är en lagstiftning som kommer där vi tar krafttag mot kartellbildning. Vi är till och med beredda att införa näringsförbud för vd:ar om vi ser att de har deltagit i kartellbildning. Det är en mycket kraftfull lagstiftning som vi är beredda att införa därför att vi vill åstadkomma detta.
Det är klart att mer av öppenhet och öppna gränser och mer av internationell konkurrens på byggmarknaden är ett annat sätt att komma åt detta. Jag välkomnar att fack och arbetsgivare nu själva är beredda att ta ansvar för sin bransch. Det tycker jag är bra.
Vi har haft dialog med byggbranschen om just detta. Det handlar om hur de kontrollerar hur deras underentreprenörer verkar och de som finns på arbetsplatser och annat. Jag tycker i grunden att det är väldigt många av de sakerna som branscherna själva kan göra.
Det är inte alla gånger lagstiftaren som ska göra precis allting. Här måste också branscherna själva ta ett eget ansvar.
Anf. 34 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Låt mig först kommentera momsen. Vi får väl se när överenskommelsen kommer. Alla 27 stater ska vara överens exakt samtidigt om vad momsen ska innehålla. Det är vad som är problemet.
Det var också därför den dåvarande socialdemokratiska regeringen var lite ljum i de frågorna. Det fanns inga förutsättningar att komma överens vare sig åt det ena eller det andra hållet. Det var det stora problemet. Det vore väl jättebra om man nu kom överens. Men jag måste säga att jag är lite tveksam till det.
Sedan säger Maud Olofsson något intressant. Hon tror att det är höga lönekostnader. Det trodde jag också en gång i tiden till dess man började undersöka det.
Brå gjorde ett par intressanta undersökningar för sju åtta år sedan där man verkligen tittade på detta. Det visade sig att det inte alls var så ofta det var höga lönekostnader som gjorde att folk började fiffla. Det var snarare tillfälligheter som hade gjort det. Tillfället gör tjuven, heter det ju. Man kom på hur enkelt det var, och fortsatte. Ibland blev det så tragiskt att det slutade med ren kriminell verksamhet och riktigt allvarligt med både knarklangning och annat. Det gäller inte i de allra flesta fall, men det kunde bli effekten på hela resan. Från att ha fuskat med en enda liten beställning inom restaurangbranschen hade man i princip ett tillhåll för kriminella element. Det handlar alltså inte enbart om lönekostnader. Det kan vara
en
del, men det är oftast inte det som är den avgörande orsaken.
Jag måste kommentera konkurrenslagen. Vi har diskuterat regler och krångel. Det kan vi säkert återkomma till. Jag tror att jag har samlat underlag till en interpellation medan jag har diskuterat detta med statsrådet, men jag nöjer mig med att ta upp näringsförbudet nu. Det är den del som skärps. Men det är också den enda lilla skärpningen. Kriminaliseringen är till exempel borttagen. Det är inte mycket nytt som har kommit till i den nya konkurrenslagen. Det är också det som är det enda. Om detta är att visa musklerna tycker jag att Maud Olofsson borde börja med ett riktigt träningsprogram.
Anf. 35 Berit Högman (S)
Herr talman! Precis som näringsministern säger kan branscherna göra mycket själva. Men om de kunde göra allt själva skulle det inte finnas någon anledning att framföra önskemål och krav till regeringen, som Byggnads och Byggmästarföreningen gjorde i det här fallet. Det är praktiskt taget exakt samma förslag som vår regering såg till att genomföra när det gäller frisörerna och hotell- och restaurangnäringen.
Trots att näringsministern ägnade ganska många minuter åt svaret blev det inte svar på frågan. Är näringsministern beredd att hjälpa byggbranschen till en nyttig sanering och därmed också en bättre konkurrens genom att ge byggbranschen möjligheter att införa samma regler som finns för frisörer och för hotell- och restaurangnäringen?
Anf. 36 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Låt mig bara säga att det förstås inte bara är höga kostnader för företagen som gör detta. Det finns också tillfällen där man är lockad att göra rent kriminella saker. Jag vill ändå utgå ifrån att de allra flesta företagare är bra och hederliga människor som vill driva sitt företag på ett bra och vettigt sätt.
Det är ofta höga kostnader som driver. Det blir mer lockande att göra det här. Inom tjänstesektorn har vi höga kostnader för personal eftersom det är en personalintensiv sektor. Det är därför jag nämner tjänstesektorn. Det gäller inte bara restaurangbranschen utan även många andra branscher.
Jag vill också påpeka att Skatteverket har ökat sina insatser för att bekämpa till exempel skattefusk inom bygg- och anläggningssektorn. Man bygger ut skattebrottsenheterna inom verket för att kunna klara det. Vi ökar alltså insatserna för att få detta att funka bättre.
Det finns många nyheter i konkurrensförslaget. Jag tror att Börje Vestlund måste läsa en gång till. Det är både skärpt kontroll och skärpta muskler för Konkurrensverket. Det är näringsförbud och en rad andra åtgärder som gör att vi får mycket bättre muskler för att bekämpa framför allt kartellbildning. Vi har sett tidigare i den gamla lagstiftningen att den inte har innehållit tillräckligt. Det är på bygg- och anläggningssidan som vi har haft en hel del problem.
Jag tror att vi måste klara av att ha en balans mellan kontroll och stimulans. Jag tror, som jag sade, på hederliga företagare. Det finns också några som använder osunda metoder, men jag tycker att det är viktigt att vi inte bara pratar om kontroll utan också pratar om hur vi ska skapa bättre villkor så att det blir lönsamt, roligt och enkelt att vara företagare i Sverige. Jag är i full färd med att leverera den politiken.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.