Kompetensförsörjning inom vård och omsorg
Interpellation 2024/25:339 av Marie Olsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-21
- Överlämnad
- 2025-01-22
- Anmäld
- 2025-01-23
- Svarsdatum
- 2025-02-11
- Besvarad
- 2025-02-11
- Sista svarsdatum
- 2025-02-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Kompetensförsörjningen inom vård och omsorg runt om i landets kommuner är en av kommunernas största utmaningar. Kompetenskraven på de som anställs inom vård och omsorg har kontinuerligt sänkts för att kommunerna överhuvudtaget ska kunna anställa medarbetare. Samtidigt vill vi höja kraven på de som arbetar inom äldreomsorgen. Detta blir en svår ekvation att lösa för kommunerna.
Kommunerna får sedan själva stå för de flesta kostnaderna för att bygga på den kompetens som krävs hos medarbetarna i arbetet och för patientsäkerheten. Äldreomsorgslyftet förlängdes, som tur var och efter mycket påtryckningar, men platserna där är långt ifrån tillräckliga. Om jag tar Malung-Sälens kommun som exempel har statsbidraget för Äldreomsorgslyftet räckt till att cirka tio medarbetare är igång i utbildning. Behovet är minst det dubbla.
Vi vill också att medarbetarna inom äldreomsorgen ska kunna prata och förstå svenska för att kunna kommunicera med brukarna och för att säkerställa patientsäkerheten. Även här får kommunerna både hitta lösningar med språkutbildning och bekosta detta själva.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
- Avser ministern och regeringen att ta några som helst initiativ för att bidra mer till kompetensförsörjningen och höjningen av kompetensen inom äldreomsorgen?
- Avser ministern och regeringen att på något sätt även bidra till att finansiera de behov av kompetenshöjning som finns inom äldreomsorgen och i sådant fall på vilket sätt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:339
Webb-tv: Kompetensförsörjning inom vård och omsorg
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:68
- Protokoll 2024/25:68 Tisdagen den 11 februariProtokoll 2024/25:68 Svar på interpellation 2024/25:339 om kompetensförsörjning inom vård och omsorg
Protokoll från debatten
Anf. 78 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Marie Olsson har frågat mig om jag och regeringen avser att ta några som helst initiativ för att bidra mer till kompetensförsörjningen och höjningen av kompetensen inom äldreomsorgen. Marie Olsson har även frågat mig om jag och regeringen avser att på något sätt bidra till att finansiera de behov av kompetenshöjning som finns inom äldreomsorgen och i så fall på vilket sätt.
Uppgiften att stärka kompetensförsörjningen i välfärden är komplex. Även om varje kommun i egenskap av huvudman ansvarar för äldreomsorgen, och även om frågor om bemanning och kompetensutveckling är ett arbetsgivaransvar, ser regeringen ett behov av att stödja kommunerna i arbetet med att möta utmaningar i äldreomsorgen. Ingen enskild åtgärd eller aktör löser allt, men genom att arbeta tillsammans går det att göra stor skillnad för kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen och omsorgen för äldre personer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är en prioriterad fråga för regeringen. Vi har därför vidtagit flera åtgärder för att stärka kompetensen i äldreomsorgen. Genom att reglera yrket undersköterska med en skyddad yrkestitel stärker vi kvaliteten och kompetensen inom äldreomsorgen samt ökar attraktiviteten för yrket. Regeringen har också förlängt och utvecklat Äldreomsorgslyftet, som ger ny och befintlig personal möjlighet att utbilda sig. Under perioden 2020-2023 har drygt 76 000 anställda studerat inom ramen för denna kompetenssatsning.
Samtidigt har det funnits utvecklingspotential, eftersom statsbidraget inte har utnyttjats fullt ut av kommunerna. Regeringen har därför breddat satsningen med fler utbildningsområden och förtydligat i Socialstyrelsens uppdrag för fördelningen av 2025 års medel att kommuner kan och bör ta del av de möjligheter som Äldreomsorgslyftet ger för att kompetensutveckla personalen inom områden som är särskilt angelägna för verksamheten.
Vidare är goda kunskaper i svenska språket en förutsättning för att arbetet inom äldreomsorgen ska kunna utföras på ett säkert sätt. Tillräckliga kunskaper i svenska språket är av stor betydelse såväl för äldres delaktighet och trygghet som för arbetsmiljön och för samarbetet mellan medarbetare. Mot bakgrund av de bristande språkkunskaper som konstaterats av bland annat Coronakommissionen tillsatte regeringen i mars 2023 Utredningen om språkkrav för personal i äldreomsorgen. Utredningen lämnade sitt betänkande Ett språkkrav för språkutveckling (SOU2024:78) i december förra året och föreslog att det införs ett språkkrav samt utbildningsinsatser för att stödja kommunerna i det språkutvecklande arbetet. Betänkandet är nu ute på remiss. Sista svarsdag är den 4 april.
De senaste två årens budgetar, det vill säga för 2023 och 2024, präglades av ett läge där kommunsektorns ekonomi försvagades snabbt, framför allt på grund av den höga inflationen. Regeringen föreslog därför höjningar av de generella statsbidragen med sammanlagt 16 miljarder kronor för 2023 och 2024. Dessa nivåhöjningar är permanenta, fru talman, och ligger alltså kvar 2025 och framåt.
Kommunsektorns ekonomi förväntas som helhet stärkas under 2025 jämfört med de två föregående åren till följd av den framgångsrika kampen mot inflationen. Regeringen genomför också reformer för att fler personer ska gå från bidrag till arbete, vilket även kan gynna äldreomsorgens kompetensförsörjning.
Kommunerna får fortsatt statsbidrag specifikt för äldreomsorgen. Det handlar dels om sektorsbidraget, som kommunerna kan använda fritt för att säkerställa en god vård och omsorg för äldre personer, dels om Äldreomsorgslyftet, som alltså förlängs till 2026. Regeringen föreslår även andra satsningar i budgetpropositionen för 2025 för att stärka äldreomsorgen som helhet.
Personalen är, som bekant, äldreomsorgens viktigaste resurs. Personal och kompetensförsörjningen kan dock inte lösas enbart med mer resurser eller fler medarbetare, utan potentialen i ett förändrat arbetssätt, digitalisering och övrig effektivisering behöver också tas till vara. Ny teknik kan också bidra till att minska arbetsbördan och komplettera medarbetarnas viktiga arbete så att fler orkar jobba längre. Regeringen stöttar därför införandet av välfärdsteknik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! För regeringen är det angeläget att fortsätta stödja kommunerna i deras arbete med att stärka kompetensen hos personalen inom äldreområdet. Vi fortsätter därför arbetet med reformer på flera olika områden för en starkare och tryggare äldreomsorg i hela landet.
Anf. 79 Marie Olsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation.
De flesta kommuner har redan stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, och de kommer att få ännu större utmaningar. Många kommuner har en åldrande befolkning, vars behov av äldreomsorg ökar. En del kommuner står redan i dag inför en kraftig ökning av behoven.
Den demografiska utvecklingen ser lite olika ut över landet. Storstäderna klarar sig lite bättre än många landsbygds- och glesbygdskommuner. Det nya förslaget till utjämningssystem skulle till viss del kunna kompensera för detta. Det förslaget verkar SD-regeringen dock ha stoppat i byrålådan, eftersom ett antal kommuner som anser sig förlora på förslaget är de som har skrikit högst.
I Dalarna, som jag kommer ifrån, är man överens över alla blockgränser om att det är hög tid för ett nytt och mer rättvist utjämningssystem. Nu får vi se om, och i så fall när, regeringen vågar plocka fram det ur byrålådan. I väntan på detta har många kommuner svårt att klara ekonomin med ett växande behov av äldreomsorg.
Samtidigt som behoven ökar och regeringen drar ned på statsbidragen till kommunerna ställer staten krav på kompetensen hos personalen som arbetar inom äldreomsorgen. Dessa krav är i grunden bra både för de äldre och för den personal som jobbar inom äldreomsorgen. Staten kräver till exempel att utbildade undersköterskor ska vara den fasta omsorgskontakten inom hemtjänsten. Den utredning om språkkrav som statsrådet nämnde i sitt svar har överlämnats till regeringen och kommer säkerligen att leda till att språkkrav införs.
Allt detta är bra för att stärka kvaliteten, patientsäkerheten och tryggheten inom äldreomsorgen. Frågan är bara om regeringen ger och kommer att ge kommunerna förutsättningar att klara de krav som ställs.
Fru talman! Det finns en stor oro för framtidens äldreomsorg, och jag ser inte i konkreta åtgärder att SD-regeringen tar denna oro på stort allvar. Det krävs betydligt mer handlingskraft från regeringen för att vi ska klara av att kvalitetssäkra, patientsäkra och skapa trygghet inom äldreomsorgen.
Kommunerna ska absolut ta sitt ansvar som arbetsgivare och huvudman. Men staten kan inte bara vara en kravmaskin utan måste också bidra till att skapa förutsättningar för kommunerna. Äldreomsorgslyftet, som infördes av den socialdemokratiska regeringen, är ett konkret exempel på hur staten kan bidra till att skapa förutsättningar för att bygga upp kompetensen ute i kommunerna. Det är en mycket träffsäker åtgärd för att höja kvaliteten och stärka patientsäkerheten. Tack vare alla påtryckningar på regeringen om att fortsätta med Äldreomsorgslyftet blev det kvar. Efter att under några ha förstärkt Äldreomsorgslyftet med extra pengar drog regeringen bort de pengarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I stället för att se till att vi får fler utbildade undersköterskor inom äldreomsorgen väljer regeringen att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare. Jag kan garantera att undersköterskor inte är höginkomsttagare och därmed inte hör till den grupp regeringen har valt att prioritera.
Anf. 80 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Problem med kompetensförsörjning är tyvärr inget nytt inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen brottas i dag med samma kompetensbrist och arbetsmiljöproblem som för 20 år sedan, vilket är helt oacceptabelt. Behovet av nyanställningar kommer dessutom att öka framöver, precis som ledamoten påpekar. Det krävs att vi redan i dag har ett långsiktigt och strukturellt perspektiv så att vi skapar en hållbar omsorg även för framtiden.
Därför valde jag som nytillträdd minister att tillsätta flera utredningar för att just vända denna utveckling. Vi tillsatte en utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen och en om stärkt medicinsk kompetens. Bristerna var välkända från Coronakommissionen, men den dåvarande socialdemokratiska regeringen valde att blunda för dem. Men dessa frågor har vi arbetat med sedan dag ett.
Regeringens politik ligger helt i linje med övriga områden utpekade av Socialstyrelsen. Tidigare i år släppte Socialstyrelsen en kartläggning av personalen i äldreomsorgen. Sammanfattningsvis visar kartläggningen hur vi löser nuvarande och framtida kompetensbrist genom satsningar på arbetsmiljö, svenska språket, ledarskap, kompetensutbildning och välfärdsteknik.
Kartläggningen från januari visar att 74 procent av dem som arbetar inom vård och omsorg tycker att deras arbete är meningsfullt. Siffran är betydligt högre än inom andra yrken, vilket gör mig väldigt glad. Rapporten visar även att när arbetet känns meningsfullt, relationen till kollegorna är god och personalen har stöd från chefen trivs personerna i sin roll. Detta är grundläggande delar för en god arbetsmiljö. Dessa punkter går inte att förringa. Vi vet också mycket väl vad vi behöver satsa på och utgå från.
När det gäller svenska språket är det inte bara viktigt för att äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda, utan det är lika viktigt för arbetsmiljön. Att känna en gemenskap med sina kollegor på fikarasten är en viktig del av arbetsmiljön, och svenska språket är en nyckel för att känna meningsfullhet. Därför är regeringens utredning om språkkrav i äldreomsorgen så viktig.
För att vi ska klara utmaningarna inom äldreomsorgen är användandet av välfärdsteknik ett måste, något också Socialstyrelsen lyfter fram. Välfärdsteknik kan aldrig ersätta personal, men den kan komplettera och underlätta. Den är ett viktigt verktyg för att stärka äldreomsorgen genom att öka tryggheten, delaktigheten och självständigheten för äldre samtidigt som den underlättar för personalen. Regeringen arbetar nu med att tydliggöra regelverket för att förenkla införandet av välfärdsteknik både för somatiskt sjuka, där vi redan levererat, och för personer med kognitiv svikt. Det handlar om att ge myndighetsuppdrag men även stöd till SKR för att stötta kommunerna i att införa välfärdsteknik.
Anf. 81 Marie Olsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! I interpellationen har jag tagit Malung-Sälens kommun som exempel. Det är inget unikt exempel, utan snarare ett exempel på hur det kan se ut i verkligheten utanför denna kammare och utanför storstäderna. Under ett antal år har man i Malung-Sälens kommun fått sänka kraven på kompetens för dem som anställs inom äldreomsorgen. Det finns inte tillräckligt med utbildade undersköterskor, inte ens tillräckligt med utbildade vårdbiträden. Kompetensbristen är inte densamma som för 20 år sedan, utan den har helt klart förvärrats.
Naturligtvis får detta konsekvenser för både kvaliteten i omsorgen och patientsäkerheten, även om de som anställs gör allt de kan för att klara sina arbetsuppgifter. För den personal som är utbildad och erfaren blir det också hög arbetsbelastning när det gäller till exempel delegering av att ge mediciner och att lära upp kollegor. Bristen på personal har också inneburit att en del anställda har behov av språkstöd för att klara arbetet.
Jag vet att denna situation som sagt inte är unik för Malung-Sälens kommun. Kommunen satsar själv på utbildning i yrkessvenska och har utbildade språkombud ute på arbetsplatserna som stöd. Det bidrag kommunen får genom Äldreomsorgslyftet räcker endast till att ha ungefär tio medarbetare i utbildning till undersköterska samtidigt och inte till någon annan utbildningsinsats. Behovet av att utbilda undersköterskor är minst det dubbla, och det hade kunnat tillgodoses om det extra bidraget hade funnits kvar.
I sitt svar säger statsrådet att bidraget till Äldreomsorgslyftet inte användes fullt ut, men det är en sanning med modifikation. Många kommuner använde det fullt ut och andra inte. De kommuner som hade och fortfarande har stora behov och som använde bidraget fullt ut kan nu inte utbilda undersköterskor i den takt som behövs.
Fru talman! Vi politiker behöver ta ansvar för hela landet. Det var mycket prat om hjärtlandet och landsbygden i valrörelsen, men det tog slut ganska snabbt efter valet. Politiken för behoven inom äldreomsorgen behöver ta betydligt större hänsyn till att det ser oerhört olika ut över landet. Det perspektivet saknas i dag.
Både kommunerna och regeringen måste ta sitt ansvar för äldreomsorgen. Ställer staten krav på kommunerna ska det också följa med pengar så att kommunerna ges förutsättningar att klara av att uppfylla dessa krav.
Jag hoppas verkligen att regeringen utifrån utredningen om språkkrav inte bara inför den del som handlar om språkkrav utan även tar med utredningens förslag om stimulansbidrag till kommunerna så att de ges förutsättningar att höja nivån på språkkunskaperna för den personal inom äldreomsorgen som har behov av det.
En äldreomsorg med kvalitet, patientsäkerhet och trygghet kräver ett samspel mellan stat och kommun, ett samspel som gör att personalen inom äldreomsorgen får de förutsättningar de behöver för att kunna ge det de allra helst vill ge, vilket är just kvalitet, patientsäkerhet och trygghet för de äldre.
Anf. 82 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag är fullt medveten om att vi har 290 kommuner i vårt land och att förutsättningarna för dem ser olika ut vad gäller personalrekrytering, kompetensförsörjning, kompetensutveckling och nyttjandet av Äldreomsorgslyftet. Just därför har jag i varje budget sedan den dag jag tillträdde utvecklat Äldreomsorgslyftet genom att bredda det och se till att fler kommuner kan ta del av det på olika sätt. En del kommuner har hög utbildningsgrad eftersom många har gått från vårdbiträde till undersköterska. Där behöver man kanske satsa på andra utbildningar, vilket vi har möjliggjort. Andra kommuner har andra behov. Vi har försökt bredda detta statsbidrag så att det inte ska finnas några käppar i hjulen när det gäller att kunna ta del av det. Jag tror nämligen att detta är ett av få riktade statsbidrag som gör stor skillnad. Dessutom uppskattar Sveriges kommuner detta bidrag väldigt mycket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi satsar i år på utbildningar i svenska språket men stöttar också minoritetsspråken och teckenspråk.
Jag vill också betona vikten av att man kan nyttja Äldreomsorgslyftet för att satsa på ledarskapsutbildning, vilket jag tror kan vara den enskilt viktigaste insatsen för att förbättra arbetsmiljön och skapa bättre förutsättningar för att attrahera framtidens undersköterskor till dessa viktiga jobb. Att satsa på första linjens chefer har varit en tydlig uppmaning från mig till Sveriges kommuner. Kommunerna måste prioritera och ge ledare rätt kompetens och förutsättningar för att utöva ett gott ledarskap där medarbetarna blir hörda.
Det är inte bara genom Äldreomsorgslyftet som regeringen stärker äldreomsorgen och försöker stävja kompetensbristen, utan vi tillför också 900 miljoner kronor till yrkesvux. Vård- och omsorgsutbildningar står för 38 procent av yrkesvux, där det finns personer som förhoppningsvis så småningom blir en del av äldreomsorgen runt om i landet.
I Socialstyrelsens kartläggning, som jag lyfte upp tidigare, påvisades även att undersköterskor inom äldreomsorgen är sjukskrivna dubbelt så mycket som genomsnittet. Låt mig, fru talman, illustrera vikten av att komma till rätta med denna problematik.
I Socialstyrelsens rapport anges att om antalet sjukdagar för undersköterskor minskar till det genomsnittliga antalet sjukdagar på arbetsmarknaden skulle det innebära en ökning på motsvarande 6 000 årsarbetare - 6 000! Om man lyckas bara med hälften skulle det bli väldigt många fler arbetade timmar som kan hjälpa till att lösa kompetensförsörjningen i landets olika kommuner.
Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för att motverka sjukfallen, delvis för att lösa kompetensbristen i den ena egna kommunen men framför allt för att man inte vill att ens medarbetare ska vara sjukskrivna och må dåligt. Här finns alla incitament för att prioritera dessa frågor.
Av den anledningen, fru talman, bjöd jag in SKR:s ledning tillsammans med representanter från Kommun- och Regionsverige till ett rundabordssamtal för att rikta en skarp uppmaning till dem att jobba med dessa viktiga frågor. Det finns ett egenintresse och ett egenvärde i att få ned sjukskrivningarna inom dessa viktiga yrken, men då måste vi jobba tillsammans. Framför allt måste de göra sin del.
Regeringen har lagt många olika förslag på bordet för att medverka till en snabbare återgång till arbete. Min skarpa uppmaning till landets kommuner och regioner är att de ska göra sin del.
Anf. 83 Marie Olsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Statsrådet sa i sitt svar att personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs. Detta är något som jag helt och hållet skriver under på, och där vi är helt överens, men kommun och stat behöver hjälpas åt för att ge denna viktigaste resurs - personalen - förutsättningar att utföra ett gott arbete så att de äldre får en god vård och omsorg.
Tyvärr kan jag inte i regeringens budget se att det som statsrådet säger i sitt svar stämmer med vad regeringen väljer att prioritera. Jag kan konstatera att SD-regeringen väljer att prioritera skattesänkningar för dem som tjänar mycket före satsningar på äldreomsorgen. Det är svaret till de kommuner som redan har stora behov inom äldreomsorgen och där behoven ständigt ökar.
Det är också svaret till undersköterskan som har fått ungefär 150 kronor i skattesänkning per månad medan statsrådet har fått flera tusenlappar mer i plånboken varje månad. Undersköterskan behöver sin skattesänkning, men varken statsrådet eller jag som riksdagsledamot behöver våra stora skattesänkningar. De pengarna skulle göra betydligt större nytta inom äldreomsorgen.
Politik handlar om prioriteringar. För mig och för oss socialdemokrater är äldreomsorgen betydligt högre prioriterad än de stora skattesänkningar som SD-regeringen ger till höginkomsttagarna.
Statsrådet säger i slutet av sitt svar att det är angeläget för regeringen att fortsätta att stödja kommunerna i deras arbete med att stärka kompetensen hos personalen inom äldreomsorgen. Jag skulle önska att statsrådet ägnade sitt slutanförande åt att beskriva vilka konkreta satsningar som regeringen kommer att göra för de äldre och för personalen inom äldreomsorgen.
Anf. 84 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Vissa interpellationsdebatter önskar man fick ta längre tid och fick större utrymme, och det här är definitivt en av dem. Jag vill tacka för interpellationen och för debatten om denna viktiga fråga som berör många i Sverige, både medarbetare inom äldreomsorgen och personer som är beroende av densamma.
Äldreomsorgen är en framtidsfråga. Vi är allt fler som blir allt äldre, vilket i grund och botten är något väldigt positivt och en framgångssaga för oss. Det är en konsekvens av det välstånd som har byggts upp i Sverige och något som vi verkligen borde vara stolta över.
Det saknas dock inte utmaningar, utan framför allt inom äldreomsorgen är kompetensförsörjningen den svåraste nöten att knäcka. Regeringen har tagit otaliga initiativ för att stävja kompetensbristen och höja kompetensen inom äldreomsorgen genom ett utvecklat och breddat äldreomsorgslyft, förstärkning av yrkesvux och tillskott till Försäkringskassan för att förbättra stödet till återgång till arbete och rehabilitering. Det är bara några av de förslag som vi har lagt på bordet den senaste tiden.
Frågan är komplex, och av den anledningen tar vi krafttag från flera håll. Men vi behöver ha arbetsgivarna med oss, och oaktat regeringens reformer är äldreomsorgen fortsatt ett kommunalt ansvar. Regeringen har tillfört resurser som vi förväntar oss används effektivt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med ett gott ledarskap, god användning av välfärdsteknik och rätt stöd kan trenden vändas. Det är så vi skapar en god och hållbar äldreomsorg, både för de äldre och för den livsviktiga personalen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.