Kompetensförsörjning i Malmfältens skolor
Interpellation 2025/26:195 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-26
- Överlämnad
- 2025-11-27
- Anmäld
- 2025-11-28
- Sista svarsdatum
- 2025-12-11
- Svarsdatum
- 2026-02-06
- Besvarad
- 2026-02-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Skolkommunerna i Kiruna och Gällivare har stora problem, i huvudsak med bemanning av verksamheten. Det får konsekvenser för skolorna och resultaten i dessa kommuner.
Skolcheferna har konstaterat att statens skolpolitik saknar varierade lösningar som kan gynna glesbygdens och Malmfältens situation. De menar att skolpolitiken främst löser stora kommuners problem utifrån stora kommuners förutsättningar.
Mot den bakgrunden bjöd de i somras in regeringen till skoldialog. Ministern avböjde möte om malmfältens utmaningar.
Jag vill därför fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
Hur avser ministern att agera för att skolverksamheter i Malmfälten framöver ska kunna klara sin kompetensförsörjning och höja sina resultat?
Debatt
(7 Anföranden)Interpellationsdebatt 2025/26:195
Webb-tv: Kompetensförsörjning i Malmfältens skolor
Dokument från debatten
- Fredag den 6 februari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:70
- Protokoll 2025/26:70 Fredagen den 6 februariProtokoll 2025/26:70 Svar på interpellation 2025/26:195 om kompetensförsörjning i Malmfältens skolor
Protokoll från debatten
Anf. 29 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att skolverksamheter i Malmfälten framöver ska kunna klara sin kompetensförsörjning och höja sina resultat.
Utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen). Det innebär att alla elever ska ha tillgång till en verksamhet med en hög kvalitet, så att de fastställda målen för utbildningen kan nås oavsett var i landet eleverna bor eller vilken skola de går i.
Regeringen arbetar intensivt med att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan. Från och med hösten 2028 kommer grundskolan i Sverige att göras tioårig för att ge eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Regeringen har även aviserat införandet av nya läroplaner med större fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter. Vidare vill regeringen införa stödundervisning som en ny stödinsats från hösten 2028, för att förbättra stödet i skolan. Dessutom föreslår regeringen att obligatoriska standardiserade tester ska införas. Testerna kan bidra till att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser.
Regeringen gör i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) historiska satsningar på skolan. Bland annat föreslås en förstärkning av Kunskapsbidraget med 1,8 miljarder kronor 2026 som fördelas enligt ett index som speglar resursbehovet på huvudmannanivå. Det betyder att de huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet får mer medel. På så vis innebär Kunskapsbidraget att stora satsningar kan göras där de behövs som bäst. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är kommunerna som har huvudansvaret för att garantera alla barn och elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.
För att undervisningen ska hålla en hög kvalitet måste förskollärare och lärare få bättre förutsättningar att fokusera på undervisningen. Regeringen vidtar flera åtgärder för att förbättra förskollärar- och läraryrkets förutsättningar, så att fler utbildar sig och stannar kvar i yrket.
Regeringen föreslår att tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag regleras. Det innebär att det ska sättas en högsta gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha. Det ska också finnas en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning. Syftet är att förskollärare och lärare ska få bättre förutsättningar att koncentrera sig på sitt kärnuppdrag. En god arbetsmiljö med mer tid att ägna sig åt att planera, genomföra och efterarbeta undervisningen kommer förhoppningsvis också att få fler att söka sig till och välja att stanna kvar i yrket.
Anf. 30 Linus Sköld (S)
Fru talman! Min interpellation tog sin utgångspunkt i att ministern i höstas avvisade en inbjudan till ett möte med kommunledningarna, kommunalråden, kommuncheferna och skolledningarna – det vill säga skolcheferna – i Kiruna och Gällivare kommuner. Ministerns svar här i dag är, skulle jag säga, kvittot på att hon verkligen hade behövt ta det där mötet.
Kiruna och Gällivare kommuner, ofta benämnda Malmfälten, är gruvsamhällen som har vuxit upp runt LKAB:s utvinning av huvudsakligen järnmalm, hundratals mil härifrån. Det är kallt och krispigt men mörkt på vintern. Det är ljust dygnet runt på sommaren. Tung basindustri, i synnerhet gruvnäringen, är fortfarande livsnerv i samhällena. Det bor underbara människor där, i symbios med gruvnäringen.
Men lokalsamhällena har också problem. De har samma problem som norra Sveriges inland har generellt: Det är glest mellan husen, och man har en åldrande befolkning och en stigande försörjningskvot. Men man toppar detta med en arbetsmarknad som är totalt överhettad. Arbetslösheten understiger 2 procent, och det finns tusentals lediga jobb. Industriföretag, inte minst helstatliga LKAB, dammsuger arbetsmarknaden på tillgänglig arbetskraft med ett löneläge som kommunens välfärdsverksamheter bara kan drömma om att matcha. Näringslivet flyger in folk för att de ska jobba i dess verksamheter, även till relativt lågavlönade sektorer som butiker och kaféer.
Man har alltså en befolkning med en relativt hög snittinkomst. Kommunerna är nettobidragsgivare i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Man har dock en ganska svag utbildningstradition, och det är många mil till närmaste universitet, undantaget Rymdcampus i Kiruna.
Resultatet av den här situationen är att skolorna i dessa kommuner saknar personal. Andelen behöriga lärare i grundskolan understiger 50 procent. Andelen behöriga förskollärare understiger 20 procent.
Kiruna kommun försökte lösa detta genom att ta in bemanningsföretag. Då fick kommunen vitesföreläggande från Skolinspektionen. Man fick upphöra med detta, för det är inte tillåtet i grundskolan.
Staten har vidtagit statliga åtgärder för rättelse i Gällivare för andra gången i historien. Man tog över en skola, högstadieskolan i kommunen, och åtgärdade rutiner för särskilt stöd, undervisning av nyanlända och så vidare. Men man konstaterar i sin slutrapport att inte heller Skolinspektionen, alltså staten, kan hitta behöriga lärare att anställa i Gällivare. Problemet med stor kompetensbrist kvarstår alltså, men staten lämnar Gällivare efter nio månader.
Nu har jag frågat ministern vad hon ska göra för att hjälpa Malmfältens skolor. Hon svarar med att rada upp en lång rad reformer som inte kommer att spela någon roll för kompetensförsörjningsproblematiken.
En reform som har med kompetensförsörjningen att göra är dock reglerad undervisningstid. Den kommer att förvärra kompetensbristen i Gällivare med ungefär 20 procent. Det innebär alltså att ytterligare 25 lärare skulle behövas. Har Mohamsson några förslag på skolpolitiska reformer som skulle underlätta för Malmfältens skolor?
Anf. 31 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Tack, ledamot Linus Sköld, för denna mycket viktiga fråga! Jag instämmer: Det är viktigt för verksamheten i förskolan och skolan att man håller en hög kvalitet. Då är det viktigt att man har utbildad personal.
Grunden för att få förskollärare och lärare att trivas och fortsätta inom yrket handlar om att öka yrkets attraktivitet. Det är vidare avgörande att förskollärar- och lärarutbildningarna förbereder studenter väl inför framtidens yrkesutövning. Det kan också vara avgörande för att nyutbildade förskollärare och lärare ska vilja fortsätta inom just dessa yrken.
Regeringen har fattat flera beslut om att anpassa lärarutbildningar efter de olika behov och förutsättningar som råder på skolor i dag, vilket också lyfts fram av ledamoten. Förändringarna innebär att vi också ska ha skarpare antagningskrav, ett reformerat utbildningsinnehåll och ökad samverkan mellan lärosäten och lärarutbildningar.
Under 2026 avsätts 7 miljoner kronor för att lärosätena ska kunna utveckla utbildningssamarbeten och fortsätta att ha ett utbud av lärarutbildningar i hela landet. Dessutom avsätts 1 miljon kronor för att kartlägga lärarutbildning i små ämnen där studentunderlaget är för litet för att lärarutbildning ska kunna anordnas.
Det är helt avgörande att vi ökar attraktiviteten hos läraryrket så att fler väljer att bli lärare men också så att fler stannar. Kommunen har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva förskola och skola, men oavsett vilket vill jag understryka att regeringen tar situationen i förskolan och skolan på största allvar. Som jag nämnde inledningsvis har regeringen därför vidtagit flera åtgärder, däribland förstärkningar av kunskapsbidraget och ett generellt statsbidrag till kommuner och regioner.
Regeringen arbetar också med att underlätta för kommunerna att ta del av statsbidragen i syfte att minska deras antal och förenkla de riktade statsbidragen. Där initierar regeringen en översyn och anpassning av befintliga anslagsstrukturer och anslagsändamål. Syftet är att minska huvudmännens administrativa börda och antalet riktade statsbidrag. Återigen: Det är viktigt för att göra det enkelt för kommuner att ta sitt huvudsakliga ansvar, nämligen att bedriva förskola och skola utifrån de behov som finns i deras kommun.
Anf. 32 Linus Sköld (S)
Fru talman! Det är som att Simona Mohamsson inte hör vad jag säger eller inte tar problemet på allvar. Varannan lärare i grundskolan i Kiruna och i Gällivare är obehörig, och lärarbehörigheten i Gällivare är 46 procent. Ett resultat av detta är att varannan elev inte klarar de nationella proven i årskurs 3. Ett annat resultat av detta är att var tionde elev har mer än 50 procents frånvaro i grundskolan.
Simona Mohamsson sa att utbildningen ska vara likvärdig, och hon citerade skollagen i inledningen av sitt första svar. Sedan har hon kommit med några reformer som hon påstår ska möta detta, till exempel tioårig grundskola, ny läroplan, stödundervisning och standardiserade tester.
Den enda reform som har med lärarbehörigheten och lärarförsörjningen att göra är den som handlar om reglering av undervisningstiden. Om regeringen tänker följa utredarens förslag kommer detta att förvärra lärarbristen i Gällivare. Det blir 25 färre lärare, när de redan har ett rekryteringsbehov på 150. Det är värt att påpeka att ministern vidtar kontraproduktiva åtgärder.
På samma sätt är det med lärarutbildningsreformen, som hon hänvisade till i sitt andra svar. Den reform som regeringen står i begrepp att göra kommer att minska antalet lärarstudenter med en tredjedel, enligt de bästa bedömningarna. På vilket sätt kommer detta att underlätta kompetensförsörjningen i Malmfälten?
Det är som att Simona Mohamsson inte förstår hur långt det är från Malmfälten till Stockholm. Skolcheferna i Gällivare och Kiruna kommuner skrev en debattartikel på DN Debatt i somras där de underströk att regeringens skolpolitiska reformer är gjorda för storstadsområdena. Malmfältens problem kommer att förvärras av de reformer som regeringen är på väg att göra.
Finns det några reformer som handlar om tillgänglig arbetskraft som finns i södra Sverige? Regeringen har drivit upp arbetslösheten till rekordnivåer i landet i genomsnitt. Finns det några reformer som handlar om att omfördela tillgänglig arbetskraft i södra Sverige och införa incitament för att flytta till norra Sverige, där arbetslösheten är superlåg, kompetensförsörjningsbehovet jättestort och arbetsmarknaden överhettad?
Finns det någon idé om att staten har ett ansvar för lärarförsörjningen? Simona Mohamsson har vid två tillfällen hittills i den här debatten återkommit till att skolan huvudsakligen är ett kommunalpolitiskt ansvar. Ja, det stämmer, men lärarförsörjning är ett statligt ansvar. Det är inte kommunerna som bedriver lärarutbildning, och det är inte kommunerna som ska kompetensförsörja i skolorna. Det är staten.
I stället för att försöka avhända sig ansvaret för detta borde Simona Mohamsson steppa upp och säga: Jag ser Kiruna och Gällivare. De har en unik situation kopplad till att staten utvinner naturresurser där, gräver under staden så att den måste flyttas och samtidigt dammsuger samhällena på all tillgänglig arbetskraft. Tiotals lärare jobbar i gruvorna i stället för i skolverksamheten i Gällivare.
Vad har Simona Mohamsson för förslag för att underlätta kompetensförsörjningen i Kiruna och Gällivare?
Anf. 33 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Som jag sa inledningsvis gör regeringen historiska förstärkningar och satsningar på skolan. I regeringens budgetproposition för 2026 finns stora satsningar på skolan. Bland annat föreslås en förstärkning av kunskapsbidraget med 1,8 miljarder kronor för 2026, som fördelas i enlighet med index och som speglar de resursbehov som huvudmännen har. Det betyder att huvudmän som har en högre andel elever med låg sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet får mer medel. Kunskapsbidraget innebär att stora satsningar görs på dem som behöver det allra mest.
Jag är glad över att ledamoten lyfter fram behovet av attraktivitet hos lärarjobbet. För att undervisningen ska kunna hålla en hög nivå behöver både förskollärare och lärare få bättre förutsättningar för sin undervisning. Regeringen vidtar därför flera olika åtgärder för att förbättra förskollärarnas och lärarnas yrkesförutsättningar så att fler vill utbilda sig och fler vill stanna kvar.
Regeringen föreslår därför att lärarnas och förskollärarnas arbets- och undervisningstid och undervisningsuppdrag ska regleras genom att det sätts en högre gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha och en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för planering.
Jag undrar om ledamoten är emot att vi ska reglera förskollärarnas och lärarnas undervisningsuppdrag, för så låter det i den här debatten. Tycker man inte att det är det bästa sättet att höja attraktiviteten hos jobbet och få fler att vilja söka sig till yrket men också stanna kvar där, oavsett var i landet det är?
Vidare är jag glad att vi nu ser till att lärarutbildningen görs om så att den fokuserar på att ge lärare de bästa förutsättningarna när de sedan kommer ut och möter elever på våra skolor. Även där antyder ledamoten att man är emot att vi ska ha en ny lärarutbildning. Det hade varit intressant att höra om ledamoten tycker att vi inte ska ha en ny lärarutbildning som fokuserar på kunskap och på att ge rätt redskap.
Avslutningsvis skulle det glädja mig om jag hörde rätt här under interpellationsdebatten. Var det så att ledamoten öppnade upp för ett förstatligande av skolan? Detta skulle jag inte ha något emot, men i dag ligger det huvudsakliga ansvaret för finansieringen och bedrivandet av skolor på huvudmännen i kommunerna.
Anf. 34 Linus Sköld (S)
Fru talman! Jag kan konstatera att Simona Mohamsson gjorde fel när hon sa nej till mötet med Kirunas och Gällivares kommunledningar och skolledningar. Jag hoppas att hon överväger att åka på besök till Kiruna och Gällivare och faktiskt sätta sig in i hur situationen ser ut på riktigt, för det är uppenbart att hon inte har en aning om hur verkligheten ser ut för dessa kommuner.
Jag frågade hur vi ska lösa kompetensförsörjningsbekymren i Kiruna och Gällivare och vilka idéer Simona Mohamsson har för detta. Hennes enda svar var att vi ska reformera lärarutbildningen så att det kommer ut färre behöriga lärare och att vi ska se till att de räcker mindre långt, det vill säga använda dem till mindre undervisning och därmed öka behovet av behöriga lärare. Då menar jag att hon inte har förstått vad det är jag säger.
Simona Mohamsson har i varje inlägg här återkommit till detta med historiska satsningar på skolan. Varje gång regeringen säger att de gör historiska satsningar ska man bli misstänksam. Simona Mohamssons företrädare fick sitta i 30 minuter med Anders Holmberg och erkänna att hennes historiska satsningar faktiskt var 2 miljarder i nedskärningar på skolan. Det är sannolikt exakt likadant den här gången.
Jag sammanfattar detta med att situationen i Kiruna och Gällivare kommer sig av att statens utvinning av naturresurser i de kommunerna dränerar skolorna på kompetens. Det får fatala konsekvenser. Och statens företrädare som är ansvarig för lärarförsörjningen i landet ignorerar problemet fullständigt.
Anf. 35 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Grundfrågan var vad regeringen gör för att öka kompetensförsörjningen och höja resultaten. Jag tycker att jag har uppgett många reformer och förslag på vad regeringen gör för att se till att stärka lärarna i deras uppdrag och för att se till att läraryrket återgår till att bli Sveriges viktigaste yrke, bland annat genom att reglera lärarnas undervisningstid och planeringstid. Jag har också berättat att regeringen gör direkta satsningar och förstärkningar i kunskapsbidraget, så att man kan stärka huvudmännen och därmed också eleverna.
Det finns inget som är så viktigt för att elever ska kunna klara sig i skolan som att de har lärare, riktigt duktiga lärare. Man kan tycka att det är en petitess att göra om lärarutbildningen, och man kan tycka att det är en petitess att reglera lärarnas undervisningstid. Men det är helt avgörande för viljan att bli lärare och för lärarnas vilja att stanna i yrket.
Jag frågar mig fortsatt om vi ska tolka ledamoten som att man är emot reglerad undervisningstid för lärare och emot en ny lärarutbildning men att man öppnar upp för ett förstatligande av skolan. Om så är fallet tror jag att många lärare, elever och föräldrar blir oroliga över att man inte tar lärarnas undervisningsuppdrag på allvar och förstår hur viktigt det är. Men om ledamoten och Socialdemokraterna öppnar upp för ett förstatligande av skolan skulle det glädja mig.
Interpellationsdebatten är härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

