Kommunala lantmäterimyndigheter
Interpellation 2020/21:609 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-29
- Överlämnad
- 2021-03-30
- Anmäld
- 2021-04-06
- Svarsdatum
- 2021-04-13
- Besvarad
- 2021-04-13
- Sista svarsdatum
- 2021-04-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Lantmäteriet har under lång tid brottats med långa handläggningstider i sin verksamhet. De långa handläggningstiderna skapar både frustration och missnöje runt om i landet. Allt fler vittnar nämligen om att de långa handläggningstiderna hos Lantmäteriet bromsar många bostadsbyggen, generationsskiften och företagsetableringar och därmed hämmar tillväxten.
Situationen är ohållbar och kräver åtgärder. Många kommuner vill därför ta saken i egna händer och inrätta en kommunal lantmäterimyndighet.
I en nyligen framtagen rapport från riksdagens utredningstjänst (Handläggningstider förrättningar, 2020:1652) redovisas vad gäller förrättningstyperna ”Privat bostadsbyggande” och ”Privat mark- och fastighetsutveckling” att handläggningstiden i genomsnitt är kortare hos de kommunala lantmäterimyndigheterna än hos den statliga lantmäterimyndigheten.
Eskilstuna kommun har nyligen lämnat in en ansökan om att få bilda en kommunal lantmäterimyndighet. Eskilstuna har utrett förutsättningarna och skriver i sin ansökan:
”Utredningsinitiativet tillkom som en reaktion på den statliga lantmäterimyndighetens långa leveranstider och brist på lokal närvaro. Eskilstuna kommun uppfattar handläggningstiderna för lantmäteriförrättningar under senare år så pass långa att de utgör ett påtagligt hinder för en effektiv samhällsbyggnadsprocess i kommunen.”
I min interpellation i december 2017 ställde jag frågan till dåvarande statsrådet Peter Eriksson: ”Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att underlätta för enskilda kommuner, till exempel Ljusdals kommun, att inrätta en egen kommunal lantmäterimyndighet för att på så sätt kunna få ned de långa handläggningstiderna?” I riksdagsdebatten den 6 februari 2018 sa statsrådet Peter Eriksson: ”Det är möjligt att det vore mer effektivt att låta hela verksamheten vara kommunal, åtminstone för de lite större kommunerna. De har råd att betala mer och har kanske lantmätare boende hos sig.”
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
1. Avser statsrådet att vidta några lagstiftningsåtgärder som gör det lättare för kommuner att bilda egna kommunala lantmäterimyndigheter?
2. Hur ser statsrådet på det förhållandet att kommuner som är missnöjda med den statliga lantmäteriservicen fortsätter att ansöka om att få bilda en egen kommunal lantmäterimyndighet?
3. Hur ser förutsättningarna ut för de kommuner som redan ansökt eller som nu överväger att lämna in en ansökan att få ett beslut så att verksamheten kan starta den 1 januari 2023?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:609
Webb-tv: Kommunala lantmäterimyndigheter
Dokument från debatten
- Tisdag den 13 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:106
- Protokoll 2020/21:106 Tisdagen den 13 aprilProtokoll 2020/21:106 Svar på interpellation 2020/21:609 om kommunala lantmäterimyndigheter
Protokoll från debatten
Anf. 68 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Lars Beckman har frågat mig om jag avser att vidta några lagstiftningsåtgärder som gör det lättare för kommuner att bilda egna kommunala lantmäterimyndigheter, hur jag ser på det förhållandet att kommuner som är missnöjda med den statliga lantmäteriservicen fortsätter att ansöka om att få bilda en egen kommunal lantmäterimyndighet och hur förutsättningarna ser ut för de kommuner som redan ansökt eller som nu överväger att lämna in en ansökan att få ett beslut så att verksamheten kan starta den 1 januari 2023.
Kompetensbristen när det gäller lantmätare i Sverige är fortsatt ett problem, något som också Statskontoret påpekade i sin rapport Delat ansvar för fastighetsbildning från 2018. Där konstateras också att det delade huvudmannaskapet bidrar till att resurserna inte utnyttjas effektivt, vilket i sin tur gör det svårare att uppnå lika behandling av sakägare avseende pris och handläggningstid. Regeringen har ställt krav på den statliga lantmäterimyndigheten och vidtagit ett flertal åtgärder för att uppföljningen och handläggningstiderna inom fastighetsbildningsverksamheten hos den statliga lantmäterimyndigheten ska bli kortare och mer förutsägbara.
Det pågår för närvarande inget arbete för att ändra lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet. Den lag som finns ger kommuner möjlighet att skicka in en ansökan om att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet till Lantmäteriet. Ansökan tillsammans med Lantmäteriets yttrande skickas sedan till Regeringskansliet för handläggning. Regeringen fattar därefter beslut efter lagens krav. Uppfyller kommunen kraven ges tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet. Hur lång tid handläggningen av ett sådant ärende tar är inte möjligt att svara på närmare.
Samtliga myndigheter, både den statliga och de kommunala, behöver ha förmåga att tillgodose och möta samhällets behov. Jag är mån om att Sverige har en välfungerande fastighetsbildningsverksamhet i hela landet.
Anf. 69 Lars Beckman (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Detta är en oerhört viktig fråga, det vill säga att staten ska leverera sin del av samhällskontraktet. Tyvärr finns det stora brister på detta område. Vi har i dag en samhällsbyggnadsprocess som rent av försvåras av statens verksamhet. Jag har tagit fram en rapport från riksdagens utredningstjänst, eller egentligen två rapporter. Den ena handlar om Sverige i förhållande till våra nordiska grannländer. Vi kan konstatera att Sverige är dyrast i Norden och har längst handläggningstider.
Jag skulle vilja läsa upp ett citat från den 17 juli 2018. Rubriken är: "Låt kommuner få ansvaret för byggprocessen". Och sedan: "Sveriges kommuner lider idag av en process för bostadsbyggande som försenar, fördyrar och försvårar byggandet. Regeringen måste därför släppa fram fler kommuner som vill och kan starta egna lantmäterier."
Vem var det som tyckte så den 17 juli 2018, fru talman? Jo, det var Lena Micko, som då var ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting och som nu är statsrådskollega med bostadsministern. Vad har hänt sedan 2018? Jo, vi har fått längre handläggningstider under de tre åren 2019, 2020 och 2021. Jag antar att Lena Micko, om hon skulle skriva en motsvarande artikel i dag, fru talman, skulle rasa ännu mer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Varför är då denna fråga så viktig? Jo, därför att staten inte levererar på sitt samhällskontrakt. Det innebär att vi förhindrar bostadsutveckling och näringsverksamhet i Sverige, och det blir ett stort bekymmer för växande kommuner.
Jag har låtit ta fram en rapport från riksdagens utredningstjänst som jämför hur staten och de kommunala lantmäterierna levererar. Vi kan ta några exempel. Gävle: 17 veckor, kommunalt, och Falun: 34 veckor, statligt. Det tar alltså mer än dubbelt så lång tid i Falun som det tar i Gävle.
Sedan har vi Skövde: 11 veckor, Umeå: 16 veckor, Sundsvall: 11 veckor, Hässleholm: 24 veckor och Västerås: 27 veckor. Om vi tittar på jämförbara kommuner där staten har ansvaret ser vi Eskilstuna: 41 veckor, Malung och Sälen: 60 veckor, Luleå: 23 veckor, Härnösand: 46 veckor och, som sagt, Falun: 34 veckor. Det tar alltså dubbelt så lång tid för staten att leverera i Falun som det tar i Gävle, där vi har KLM. I Västerås, som har KLM, tar det 27 veckor, jämfört med Eskilstuna, där staten levererar på 41 veckor.
Detta är direkt förödande för samhällsutvecklingen. Det är naturligtvis därför kommunerna i ren desperation har sagt att de vill ta ansvar - för att staten inte levererar. Det var därför Lena Micko skrev debattartikeln.
Man kan säga till kommunerna som statsrådet gör i svaret, att de ska skicka in en ansökan så behandlas den. Problemet, fru talman, är att nästan alla kommuner som skickar in en ansökan får avslag. Det är därför jag har ställt interpellationen. Jag vill veta vad statsrådet tänker göra för att det ska bli lättare för kommunerna att få bilda egna kommunala lantmäterimyndigheter. Finns det något som helst initiativ från regeringen och statsrådet för att de ska få den hjälp som Lena Micko efterlyste 2018?
Anf. 70 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Långa handläggningstider i förrättningsverksamheter är ett problem för hela samhället - det är vi väldigt överens om. Det är en problematik som ledamoten själv tidigare har lyft upp och som vi redan har debatterat vid ett flertal tillfällen i kammaren, trots min korta tid i rollen.
Kompetensbristen när det gäller lantmätare i Sverige är också en problematik som är tätt sammanlänkad med problemet med handläggningstiderna. Där har regeringen skjutit till pengar för att inrätta fler utbildningsplatser, men det tar lite tid innan fler har utbildats.
Statskontoret har pekat på att det delade huvudmannaskapet för verksamheten har bidragit till en inlåsning av personalresurser och i förlängningen bidragit till de långa handläggningstiderna. Det är långt ifrån självklart att fler kommunala lantmäterimyndigheter i sig löser problemet med långa handläggningstider när det inte finns tillräckligt många lantmätare.
Det kan självfallet finnas många kommuner där det är både bra och ändamålsenligt att inrätta kommunala lantmäterimyndigheter. Vi har en lång rad mycket duktiga kommunala lantmäterimyndigheter i Sverige. Det delade huvudmannaskapet tillåter kommunala lantmäterimyndigheter att medverka i plan- och byggprocessen, vilket många menar höjer kvaliteten i kommunernas detaljplaner. Detta är väldigt bra i grunden. Det viktiga är att kunna avgöra när och var ett inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet är ändamålsenligt, och den handläggningsprocessen är gedigen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I handläggningen av en ansökan tar regeringen hänsyn till ett samlat underlag innehållande bland annat kommunens ansökan och Lantmäteriets yttrande. Därefter fattas beslut utifrån kraven i lagen om kommunal lantmäterimyndighet. I grund och botten finns dessa krav för att försäkra oss om att kommunerna har förmåga och kapacitet att ta över ansvaret från staten vad gäller fastighetsbildningsverksamheten - att man klarar att ha en tillräcklig kompetens i sin verksamhet. Det är bra att vi har kraven, för fastighetsbildningen behöver vara enhetlig och effektiv och därmed också rättssäker för alla som behöver använda dessa tjänster.
Anf. 71 Lars Beckman (M)
Fru talman! Det stämmer som statsrådet säger. Vi moderater har ett starkt engagemang för att få staten att leverera på sitt samhällskontrakt.
Om vi vecka efter vecka kan se att det inte kommer några initiativ från regeringen och att det inte händer något utan man bara låter det rulla som vanligt kommer vi att få stå många gånger här och debattera. Jag tror att statsrådet kan förbereda sig för och boka in ett antal interpellationsdebatter i sin kalender, inte för att vi ska diskutera här utan därför att det är det verktyg som man som riksdagsledamot har. Ett av verktygen är att man kallar hit statsrådet så att statsrådet får en möjlighet att förklara inför svenska folket vad man tänker göra eller om man delar en problembild.
Det hjälper inte att statsrådet tycker att det är ett problem att det inte fungerar. Det hjälper inte kommuninvånarna i Ljusdal, som vill stycka av tomter för att kunna bygga där. Det hjälper inte företagarna i Falun, som inte kan expandera sin verksamhet tillräckligt snabbt därför att det tar så lång tid att göra en så enkel sak som fastighetsbildning. Det hjälper inte bondgården i Storvik, där man ska göra ett generationsskifte. Gefle Dagblad och Arbetarbladet hade stora reportage om LRF-medlemmen som gick ut och sa att det är helt sanslöst att deras generationsskifte försenas av att staten inte kan leverera. Detta är problemet.
Det var precis som statsrådskollegan Lena Micko skrev i debattartikeln den 17 juli 2018, och det har blivit värre sedan dess. Det var alltså bättre 2018 än vad det är i dag. Det man önskar är en minister som inte har några förutfattade meningar, som kan komma med helt nya ögon, som brinner för uppdraget att utveckla så att vi får fart på bostadsbyggandet i Sverige och som kanske inte försvarar den ordning som finns utan kan bjuda Lena Micko på en digital kopp kaffe och be henne utveckla det som hon skrev som ordförande i SKL. Jag tror att det är viktigt att ministern lyssnar på Sveriges kommuner, på alla de kommuner som vill växa och kan växa, som har företagare som vill investera, men där staten inte levererar.
Man måste nog göra flera saker. Jag utesluter inte att man ska titta på Danmark, Norge och Finland, som har en helt annan ordning med snabbare och billigare processer. Men parallellt ska man öppna för de kommuner som i desperation säger att problemet måste lösas. De kan inte sitta på händerna och vänta.
När det gäller de kommuner som har fått avslag anser både kommunerna och SKR att de har fått avslag på lösa boliner. SKR har tydligt sagt att man anser att kommunerna uppfyller lagens krav. Men jag tror att ministern sätter fingret på en sak, nämligen inlåsningseffekten för dem som är anställda på Lantmäteriet. Det kan bli fråga om löneglidning när fler kommuner får denna möjlighet. Men den löneglidningen kan innebära att fler kommer att utbilda sig - om lönenivåerna går upp. När det är en kraftig brist på en yrkesgrupp är det inte otänkbart att löneläget växlar upp. Men det är kanske det som krävs för att fler ska välja utbildningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men att inte göra någonting, att sitta på händerna och tycka att dagens ordning är bra, kommer inte att lösa kommunernas problem.
Anf. 72 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Först ska vi påminna om att Lantmäteriet har genomgått ett stort förändringsarbete och kortat sina handläggningstider inom fem av sju områden. Detta har skett när man har betat av gamla ärenden och därmed fått längre handläggningstider på grund av det arbetet.
Vi ska också påminna om att jämförelsen mellan de nordiska länderna, precis som den utredning som Lars Beckman själv beställde, pekar på hur svårt det är att jämföra mellan länderna eftersom uppgifterna för lantmäterimyndigheterna i de olika länderna är sinsemellan mycket olika. Det går därför inte att jämföra rakt av.
De krav som ställs i lagen bygger i grund och botten på att varje medborgare ska ha rätt till en rättssäker och bra process. Det krävs därför en minsta bemanning och kompetens i en verksamhet för att tillgodose detta. Att tydliggöra vilka krav som gäller för att en kommun ska kunna inrätta en lantmäteriverksamhet är ett viktigt arbete. Regeringen har, precis som ledamoten pekar på, tidigare mottagit kritik för att kraven som ställs inte är tillräckligt tydliga i motiveringarna. Vi har också tagit till oss av kritiken. För bara någon månad sedan handlade regeringen en ansökan, och vi tog fasta på den kritiken. Vi var noggranna med att vara tydliga på de punkter där vi tidigare har uppfattats vara otydliga.
Det delade huvudmannaskapet tillkom i och med lagen om kommunal lantmäterimyndighet. I förarbetena till lagen poängterades att bara för att ett ansvar för fastighetsbildningsverksamheten läggs på kommunen innebär inte det en begränsning av statens övergripande ansvar för fastighetsbildningsverksamheten. Det ska därför inte uttryckas som att statens ansvar delegeras till en kommun utan att kommunens ansvar inte omfattar annat än att bestrida kostnaderna för verksamheten och att göra det möjligt för myndigheten att bedriva verksamhet effektivt och i organisatoriskt lämplig form.
Utifrån att det övergripande ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten ligger på staten är det också ändamålsenligt att det finns tydliga krav som ska vara uppfyllda för att kunna ta på sig det ansvaret. Här finns ett problem. Eftersom jag är tidigare kommunpolitiker tror jag att många känner igen sig i svårigheten för små kommuner att bygga upp egna verksamheter inom många olika områden som ska finansieras på olika sätt inom ramen för den egna verksamheten. För att varje medborgare i Sverige ska kunna lita på att de får tillgång till samma kompetens och hjälp finns kraven för att säkerställa att de kommunala lantmäterimyndigheterna kan sköta uppdraget.
Med detta sagt är vi överens om att handläggningstiderna behöver bli kortare och att vi behöver fortsätta att hålla ögonen på den positiva utveckling vi har sett hos den statliga lantmäterimyndigheten. Utvecklingen behöver fortgå så att det ska gå fortare att få beslut och fortare att genomföra fastighetsombildningar. Jag ser fram emot att noga följa dessa frågor, och jag hoppas att i någon av våra säkert snart stundande debatter få möjlighet att peka på att handläggningstiderna har kortats inte bara inom fem av sju områden utan inom alla områden. Jag hoppas att den utvecklingen ska hålla i sig.
Anf. 73 Lars Beckman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det här är väl talande för regeringen. Jag vill inte att statsrådet ska följa utvecklingen, utan jag vill att statsrådet ska leda utvecklingen. Det är två helt olika perspektiv. Det här är en följa John-regering.
Fru talman! Vad säger verkligheten? När Eskilstuna har lämnat in sin ansökan om att få bilda en kommunal lantmäterimyndighet skriver man att utredningsinitiativet tillkom som en reaktion på den statliga lantmäterimyndighetens långa leveranstider och brist på lokal närvaro. Eskilstuna kommun uppfattar handläggningstiderna för lantmäteriförrättningar under senare år som så pass långa att de utgör ett påtagligt hinder för en effektiv samhällsbyggnadsprocess i kommunen.
Fru talman! På byråkratsvenska är det där en våldsam sågning av den statliga verksamheten som Lantmäteriet bedriver. Lägg till vad Lena Micko sa när hon var ordförande för SKL. Hon konstaterade att Sveriges kommuner i dag lider av en process för bostadsbyggande som försenar, fördyrar och försvårar byggandet.
Fru talman! Jag önskar att vi har en regering och ett statsråd som leder utvecklingen. Det är det som kommer att innebära en förändring. Att sitta på händerna och följa utvecklingen kommer alltså inte att lösa problemet.
Vad är statsrådets besked till sina partivänner? Det finns ju en och annan miljöpartist som är med i kommunledningar runt om i Sverige, bland annat i Hudiksvall. Vad är beskedet till partivännerna och andra samhällsintresserade personer? När kommer kommunerna att få de effektiva verktyg som krävs för att kunna utöva en rimlig samhällsplanering i sin egen kommun?
Anf. 74 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Jag ser fram emot många debatter, om inte annat för att njuta av Lars Beckmans mycket måleriska skrivningar och uttalanden som alltid är lika fantastiska att lyssna på.
Jag har lång erfarenhet av ledarskap från många olika verksamheter och genom många förändringsarbeten. När man har genomfört en förändring följer man utvecklingen därför att man vill se om det man har gjort har fått effekt.
Det är detta vi gör med Lantmäteriet. Det har genomförts en lång rad förändringar, och nu följer vi dem för att se om de får effekt. Hittills har vi sett att de har fått stor effekt på fem av sju områden. Vi hoppas nu att få se samma effekt i de sista två.
Om man sedan inte ser den förändring man vill ha vidtar man åtgärder. Men man springer inte och förändrar direkt igen innan man vet om det man har gjort har fått effekt, och det är grundläggande i allt ledarskap.
Som statsråd med ansvar för dessa frågor är jag mån om att Sverige har en fastighetsbildningsverksamhet som fungerar likvärdigt runt om i landet. Kompetensbristen vad gäller lantmätare, framför allt erfarna lantmätare, är påtaglig för hela samhället, och handläggningstiderna i verksamheten är för långa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu är vi på god väg att få ned handläggningstiderna i förrättningsverksamheterna till mer rimliga nivåer. Regeringen och Lantmäteriet arbetar hårt med detta. Jag är övertygad om att alla hårt arbetande lantmätare, handläggare och tjänstepersoner runt om i landet kommer att fortsätta att vara framgångsrika i att korta ned handläggningstiderna. Det finns däremot ingenting som självklart tyder på att fastighetsbildningen blir mer enhetlig eller effektiv av uppluckrade krav för inrättande av kommunala lantmäterimyndigheter och därmed en svagare kompetens. Det är inte självklart enkelt för en kommun att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet. Därför kommer vi i stället att följa den statliga lantmäterimyndighetens handläggningstider mycket noga, och vi kommer säkert att få tillfälle att debattera dessa frågor vid fler tillfällen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.