Klimatmålen till 2030
Interpellation 2025/26:514 av Åsa Westlund (S)
Interpellationen är besvarad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-05-25
- Överlämnad:
- 2026-05-26
- Anmäld:
- 2026-05-27
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-09
- Svarsdatum:
- 2026-06-12
- Besvarad:
- 2026-06-12
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Miljömålsberedningens betänkande om reviderade klimatmål till 2030 lämnades in redan i slutet av oktober förra året. Remissbehandlingen var slut i slutet av januari.
Sedan dess har klimatminister Pourmokhtari meddelat att hon vill gå emot miljömålsberedningens betänkande och skrota transportmålet.
Regeringen har dock inte aviserat någon proposition med förslag om revideringar av klimatmålen till 2030.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz:
Innebär detta att regeringen fortsatt samlat står bakom transportmålet till 2030, och vad avser ministern och regeringen i så fall att vidta för åtgärder för att nå detta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:514
Webb-tv: Klimatmålen till 2030
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 127 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Åsa Westlund har frågat mig om regeringen fortsatt samlat står bakom transportmålet till 2030, och vad jag och regeringen i så fall avser att vidta för åtgärder för att nå detta mål.
Det klimatpolitiska ramverket tjänar Sverige väl, och målet om att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa utsläpp därefter ger långsiktiga förutsättningar för näringslivet och samhället att genomföra den omställning som krävs. De nationella etappmålen är viktiga som kontrollstationer på vägen mot nettonollutsläpp.
Etappmålet för inrikes transporter innebär att utsläppen från sektorn ska minska med 70 procent 2030 jämfört med 2010. Det är en snabbare utsläppsminskning än vad som krävs för att det långsiktiga nettonollmålet ska nås. Det är även överlappande och mer strikt än Sveriges etappmål och EU-åtagande för ESR-sektorn 2030, där transportsektorn är en av de största delarna.
För att nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 bör fokus främst ligga på att genomföra en omfattande elektrifiering av transportsektorn.
Regeringen har under mandatperioden satsat stort på elektrifiering av transportsektorn. Antalet laddstolpar har under mandatperioden mer än fördubblats. Regeringen har infört en riktad elbilspremie som möjliggör även för hushåll med lägre inkomster som bor i områden där det saknas bra alternativa transportsätt att skaffa en elbil.
Tack vare regeringens klimatpremier elektrifieras nu lastbilar och bussar. Samtidigt har regeringen möjliggjort för ny fossilfri elproduktion så att företag vågar investera i ny kärnkraft.
I januari 2025 fick Miljömålsberedningen i uppdrag att utvärdera och lämna förslag på hur de nationella etappmålen kan utformas så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU och styr effektivt mot Sveriges klimatmål, nettonollutsläpp senast år 2045.
Miljömålsberedningen har lämnat sitt betänkande till regeringen, och detta bereds i Regeringskansliet.
Anf. 128 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Samtliga tre regeringspartier lovade svenska folket vid förra valrörelsen att klara Sveriges klimatmål. Efter valet gjorde de upp med det enda partiet i Sveriges riksdag som inte stod bakom de här klimatmålen. Sedan ökade de utsläppen.
För första gången sedan 2010 ökade Sveriges utsläpp. För första gången sedan 1990 ökade utsläppen utan att det berodde på en föregående pandemi eller föregående lågkonjunktur. Alla myndigheter har varit tydliga med att utsläppen ökat som en direkt konsekvens av regeringens politik. Det här precis tvärtemot det man lovade svenska folket.
I sitt kommande anförande är jag tämligen övertygad om att statsrådet kommer att prata om kärnkraft och att det är viktigt med låga priser på drivmedel. Det sa statsrådets parti och de andra regeringspartierna också i valrörelsen 2022. Men de lovade att det inte skulle stå i vägen för att Sverige skulle nå klimatmålen. Det skulle man klara samtidigt som man klarade det här andra. ´
Dessutom skulle det vara en mer effektiv klimatpolitik. Det löftet har man svikit. Faktum är att regeringens samlade politik också kraftigt har bromsat in elektrifieringen. I en jämförelse med Sveriges grannländer ser vi tydligt hur Sverige sedan regeringen tillträdde släpar efter.
Vi hör hela tiden att de stora svenska världsledande fordonstillverkarna har gjort sitt. Det har de verkligen gjort, men de får inte sin nya teknik såld för att regeringen har gjort att elektrifieringstakten i Sverige bromsat in. Man har heller inte gjort tillräckligt för att se till att EU står fast vid sina långsiktiga klimatmål för fordonsindustrin.
Det är därför företag efter företag i svenskt näringsliv efterfrågar en mer ambitiös och långsiktig klimatpolitik som stöttar också företagens klimatomställning. De är djupt besvikna över den här regeringen.
Min fråga i dag är på detta tema. Det finns inte ens en tydlig bild av vilka klimatmål regeringen står bakom. Samtidigt som regeringen står bakom det klimatmål jag frågade om säger vart och ett av regeringspartierna att de inte gör det. Det blev inte heller tydligare av statsrådets svar. Och kanske spelar det inte någon större roll, för regeringen och inte minst Liberalerna har redan i handling visat att de fullkomligt struntar i vilka klimatmål regeringen säger sig stå bakom.
Det ohederliga är det totala sveket i denna fråga. Det blir ännu mer ohederligt när Liberalerna och de andra regeringspartierna nu igen lovar att klara klimatmålen, utan att mena det den här gången heller.
För hur skulle nästa Tidöregering kunna föra en mer ambitiös klimatpolitik? Hur skulle de partier som nu sitter i regeringen kunna klara av att föra en mer ambitiös klimatpolitik, när man redan har lovat att ge Sverigedemokraterna, som fortfarande är det minst klimatambitiösa partiet, plats och mer inflytande i nästa regering? Hur skulle man kunna lyckas bättre, med det underlaget?
(Applåder)
Anf. 129 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jag ska börja med att tacka Åsa Westlund för den här diskussionen och den fråga hon har ställt till mig.
Det var lite otydligt för mig vilka mål Åsa Westlund syftade på i sitt anförande, men Miljömålsberedningen gav hur som helst inget tydligt svar på om det finns ett behov av ett transportmål till 2030. Men vi kan konstatera att de föreslog att relevanta myndigheter skulle få i uppdrag att föreslå mål för elektrifiering av fordonsflottan.
Det är elektrifiering som kommer att lösa klimatutmaningen, säkra konkurrenskraften och se till att vi blir energioberoende i förhållande till länder i Mellanöstern. Därför ligger fokus främst på att genomföra en omfattande elektrifiering av transportsektorn.
Nybilsförsäljningen i Sverige visar att vi har den näst högsta andelen elbilar i hela EU. Man kan tycka att vi borde ligga högst – det kan jag tycka. Men vi ligger ändå näst högst. Att elektrifieringen av transportsektorn på något sätt skulle ha bromsat in är helt enkelt inte sant.
Men alltför lite har gjorts tidigare. Laddinfrastrukturen har inte byggts ut i den takt som behövs och inte heller elproduktionen. Där har vi problemen, och det åtgärdar den här regeringen successivt.
Min fråga till Åsa Westlund blir förstås: Håller Åsa Westlund med om att det är elektrifieringen som är lösningen, eller vill Åsa Westlund höja reduktionsplikten och på det sättet driva upp drivmedelspriserna för hushållen i den globala energikris som vi befinner oss i, givet också att vi just kommer från en inflationskris?
Anf. 130 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Socialdemokraterna har under den här mandatperioden föreslagit mer pengar till elektrifiering, till Klimatklivet och till laddstolpar. Vi hade mer pengar i tidigare förslag om klimatstöd till dem som vill köpa elbil, vilket regeringen sedan införde. Vi har också föreslagit att man ska utvidga dagens möjligheter att få klimatpremien; vi tycker att den är för snål mot dem som inte bor i den direkta glesbygden. Vi tycker också att det läggs för lite pengar på detta. Vi har lagt fram en lång rad andra förslag för att öka elektrifieringstakten, något som regeringen alltså inte har lyckats med under den här mandatperioden.
Vi har tre enormt stora fordonsföretag i Sverige. De ligger i framkant. De säger entydigt att de behöver samhällets stöd för att klara sin konkurrenskraft i takt med att omvärlden också elektrifierar och ställer om.
Regeringen har tydligt svikit i det arbetet. Man har till och med medverkat till att mildra kraven på fordonstillverkare inom EU på ett sätt som gynnar Volvo Cars direkta konkurrenter. När regeringen intog sin position var det tydligt att det var de utländska fordonstillverkarna som gynnades, på bekostnad av svensk fordonstillverkning och de jobb som finns i Sverige.
Detta är en väldigt farlig utveckling. Jag tror att vi verkligen behöver göra mer för att elektrifiera snabbare. Vi socialdemokrater har som sagt hela tiden föreslagit mer pengar till detta. Vi har dessutom inte hanterat pengar till exempelvis Klimatklivet på det sätt som regeringen har gjort. Man har visserligen anslagit mycket pengar, men sedan har pengarna inte gått att använda eftersom man, antingen av slarv eller medvetet, såg till att pengarna inte hade tillräckligt lång planeringshorisont för att kunna komma till användning.
Sverige behöver en snabbare omställning när det gäller klimatet. Regeringens politik riskerar enligt Klimatrådet att drabba svenska skattebetalare kraftigt framöver. Böter på 40 miljarder väntar om Sverige inte klarar EU-målen till 2030. Regeringen har ingen plan för hur man ska klara av detta. Man har heller inte varit tydlig inför väljarna med att man kommer att medverka till att införa EU ETS2.
Dessutom har man sagt nej till att öka svensk biodrivmedelsproduktion. Vi socialdemokrater tror att detta behövs, vid sidan om en snabbare elektrifieringstakt. Vi kommer annars inte att kunna byta ut hela den svenska fordonsflottan tillräckligt snabbt för att klara klimatet. Och vi behöver också mer drivmedel till andra fordonsslag framöver.
Vi kommer också att behöva öka vår resiliens och beredskap, med tanke på det hemska omvärldsläge vi har. Då kan vi inte fortsätta vara så beroende av fossil import från Mellanöstern som vi är i dag, utan vi behöver en svensk biodrivmedelsproduktion.
Jag konstaterar att statsrådet i sitt svar inte pratade så mycket om det klimatmål som jag frågade om, nämligen transportmålet till 2030, vad regeringen egentligen tycker om detta och vad man tänker göra för att leva upp till det. I stället pratade statsrådet om målet till 2045. Jag kan bara konstatera att det inte bara är att nå nettonollutsläpp till 2045 som spelar roll. Alla utsläpp som sker på vägen dit spelar roll, och därför är det viktigt även med målen till 2030.
(Applåder)
Anf. 131 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jag tror att jag sa att vi har mottagit Miljömålsberedningens betänkande, att det bereds i Regeringskansliet och att det inte ger ett tydligt svar på om det finns ett behov av ett transportmål till 2030 eller inte. Vi konstaterar dock också att utredningen föreslog att relevanta myndigheter skulle få i uppdrag att föreslå mål för elektrifiering av fordonsflottan – det är för att elektrifieringen är nyckeln framåt.
Där har regeringen gjort mycket under den här mandatperioden, som jag nämnde. Det rullar alltså fler elbilar på vägarna nu. Det finns fler laddstationer. Regeringens riktade elbilspremie har redan gjort att över 2 000 hushåll med inkomster under 50 procent av medelinkomsten har kunnat skaffa elbil. Totalt har över 6 000 hushåll sedan mitten av mars beviljats stöd för att köpa eller leasa elbil.
Utsläppen ökade under 2024, framför allt inom transportsektorn, till följd av den sänkta reduktionsplikten. Men den sänkningen var nödvändig för att skapa acceptans för klimatpolitiken. Jag uppfattar att inte heller Socialdemokraterna i grund och botten driver någon annan linje än regeringens rörande reduktionsplikten. Men den tidigare socialdemokratiska regeringens höga nivåer för reduktionsplikten bidrog till väldigt höga dieselpriser, som slog hårt mot hushåll och företag.
Varför ägna sig åt stickspår, när den långsiktiga lösningen, inte bara för vår nation Sverige utan också globalt, är elektrifiering? Och varför säger ni nej till ny kärnkraft, som är helt nödvändig för att den elektrifieringen ska kunna bli verklighet på sikt?
Anf. 132 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Det är talande hur nöjd regeringen är över att ha brutit löftet till svenska folket om att klara klimatmålen. Man slår sig för bröstet för att man har bromsat in elektrifieringstakten, och man måste ljuga om motståndaren för att klara debatten.
Socialdemokraterna säger ju inte nej till ny kärnkraft. Däremot säger vi ja till billigare och snabbare utbyggnad också av annan elproduktion i Sverige.
Statsrådet frågar sig varför man ska bry sig om något annat än att nå full elektrifiering till 2045. Så tolkar jag statsrådet. Jo, det är ju för att varje ton klimatutsläpp på vägen dit spelar en roll. Det kommer att spela roll för hur många graders uppvärmning vi får och hur stora katastrofer det blir för svenskt lantbruk, för svenska invånare och för hela vår planet. Därför spelar det roll.
Jag tror också att det är därför som Liberalerna också i det här valet säger till väljarna att man tänker klara klimatmålen. Men varför skulle väljarna lyssna den här gången? Liberalerna har ju redan lovat bort makten till Sverigedemokraterna, som alltså inte vill ta det här ansvaret. Varför skulle man tro på Liberalerna den här gången? Jag tycker att man gör klokt i att inte lyssna.
Jag tycker att man gör klokt i att höra hur regeringen är nöjd över att man har svikit sitt löfte och att man också verkar väldigt nöjd med att ha lämnat svensk fordonsindustri i sticket i det viktiga elektrifieringsarbetet.
Anf. 133 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Låt mig bara klargöra att Socialdemokraterna alltså har röstat nej till alla propositioner som regeringen har lagt fram som har syftat till att möjliggöra ny kärnkraft. Om de var för ny kärnkraft hade de kunnat rösta ja till några av dem, till exempel finansieringspropositionen.
Vi ligger efter när det gäller elektrifieringen. Det stämmer. Det har elektrifierats för långsamt i det här landet. Skälet till detta är stickspåret med biodrivmedel i tanken på vanliga bilar. Hade man redan under förra mandatperioden gjort det som har gjorts den här mandatperioden hade vi legat betydligt bättre till. Då hade vi haft ännu fler elbilar på våra gator, och vi hade varit ännu närmare ny fossilfri elproduktion. Men den utvecklingen har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet bidragit till att bromsa när den borde ha accelererat.
Låt oss inte köra in på fler stickspår. Låt oss nu fokusera på det som är den långsiktiga lösningen – den som kommer att lösa klimatutmaningen, konkurrenskraften och göra oss oberoende av energi från länder från Mellanöstern. Låt oss fokusera på elektrifieringen till 100 procent och göra allt vi kan för att skynda på den under kommande år! Tack för den här diskussionen!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
