Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Klimatförändringar och infrastrukturen i Mälardalen

Interpellation 2007/08:716 av Axelsson, Christina (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-05-13
Inlämnad
2008-05-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2008-05-28
Sista svarsdatum
2008-06-03
Besvarad
2008-06-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 13 maj

Interpellation

2007/08:716 Klimatförändringar och infrastrukturen i Mälardalen

av Christina Axelsson (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Redan i början av 2006 presenterade Statens geotekniska institut (SGI) en handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid ett förändrat klimat. Det har redan hänt i Åre och på västkusten. Var blir det nästa gång – i Mälardalen?

I SGI:s rapport liksom i Klimat- och sårbarhetsutredningen pekades särskilt Stockholmsområdet i Mälardalen ut. De förändringar i klimatet som prognoserna visar kommer inte bara att medföra stora översvämningar utan även problem med avrinningen av Mälaren till Östersjön. Det kommer att medföra stora risker för erosion längs stränderna och vid utloppen. Det betyder att vägar och järnvägar utefter och i närheten av Mälarens stränder kan undermineras med lägre bärighet till följd och i värsta fall kan spolas med i en översvämning. En naturkatastrof i vår region skulle drabba 2,5 miljoner människor, medföra stora skador på byggnader och infrastruktur och slå hårt mot tillväxten.

Enligt flera rapporter från internationella institutioner är fler orkaner och översvämningar att vänta i världen i framtiden. Sedan 1980 har två av tre naturkatastrofer varit relaterade till klimatet.

Vi som fortfarande minns översvämningshotet mot Gamla stans T-banestation 2000 är oroliga för vad som kan hända och undrar om regeringen har något förebyggande arbete för att motverka det. Landisarna vid polerna smälter, det får vi rapporter om dagligen. Det höjer havsnivån på hela jordklotet och kommer att påverka också oss i Stockholmsregionen.

Dagligen pendlar tiotusentals personer till Stockholm från övriga Mälardalen. Vilka alternativ har de att komma till jobbet om Mälaren svämmar över och slår ut järnvägen, eller om översvämningarna får till följd att elförsörjningen till järnvägen blir instabil?

Vi kommer att ställas inför helt nya problem med det nya klimatet. Jag vill därför fråga statsrådet:

1. På vilket sätt uppmärksammar statsrådet och regeringen problemen med ändrat klimat vid planeringen av investeringar i infrastrukturen i Mälardalsregionen?

2. SGI har till uppgift att förmedla underlag till Västra Götaland om riskerna, men vem har statsrådet sett till har uppgiften att informera kommunerna om de geologiska riskerna i Mälardalen?

3. Har statsrådet skaffat sig information om vilka vägar och järnvägar som kan rasa vid störtregn i Mälardalen?

4. Vilken beredskap har statsrådet vidtagit åtgärder för i syfte att skapa alternativa resvägar för att personer ska kunna komma till jobbet om det blir störningar på grund av oväder?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:716, Klimatförändringar och infrastrukturen i Mälardalen

Interpellationsdebatt 2007/08:716

Webb-tv: Klimatförändringar och infrastrukturen i Mälardalen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Åsa Torstensson (C)
Anf. 1 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Christina Axelsson har ställt fyra frågor till mig: På vilket sätt uppmärksammar statsrådet och regeringen problemen med ändrat klimat vid planeringen av investeringar i infrastrukturen i Mälardalsregionen? SGI har till uppgift att förmedla underlag till Västra Götaland om riskerna, men vem har statsrådet sett till har uppgiften att informera kommunerna om de geologiska riskerna i Mälardalen? Har statsrådet skaffat sig information om vilka vägar och järnvägar som kan rasa vid störtregn i Mälardalen? Vilken beredskap har statsrådet vidtagit åtgärder för i syfte att skapa alternativa resvägar för att personer ska kunna komma till jobbet om det blir störningar på grund av oväder? Christina Axelssons tar upp frågor som är betydelsefulla redan nu men som kommer att bli än mer betydelsefulla i framtiden. Vi har på senare år allt oftare drabbats av problem med ras, skred, erosion och översvämningar som har lett till störningar i våra kommunikationer. Klimat- och sårbarhetsutredningen bedömer att de framtida konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att bli betydande för vår infrastruktur. De berörda transportmyndigheterna arbetar sedan flera år tillbaka aktivt med frågan. Vägverket och Banverket redovisade i januari 2007 ett regeringsuppdrag som handlade om att visa på åtgärder för att bedöma och förebygga risk för erosion, ras och skred. I planeringen av investeringar i infrastrukturen tar Vägverket och Banverket hänsyn till klimatförändringar. Detta sker bland annat genom att en del av planeringsunderlaget utgörs av karteringar av vilka områden som har särskilda risker för översvämning samt att dimensioneringen av nya anläggningar anpassas till aktuell kunskap om risker. SGI har ett särskilt bevakningsuppdrag beträffande Västra Götalands län. Detta eftersom riskerna för ras och skred är särskilt stora i länet. SGI medverkar även i andra länsstyrelsers behandling av plan- och byggärenden, det vill säga granskning av remissyttranden, rådgivning samt förslag till åtgärder vad gäller skredrisker. SGI har även till uppgift att mot avgift bistå statliga myndigheter, kommuner och andra med kvalificerad rådgivning som kräver speciell kompetens eller där institutets oberoende ställning efterfrågas. Målet är att effektivitet och kvalitet i plan- och byggprocessen ska säkerställas genom utnyttjande av rätt geoteknisk och miljögeoteknisk kompetens. När det gäller frågan om vilka vägar och järnvägar som kan rasa vid störtregn i Mälardalen har Vägverket och Banverket i sina roller som väg- respektive banhållare ansvar för att säkerheten är hög på alla delar av näten. I detta uppdrag ingår att kontinuerligt besiktiga alla banor och vägar samt att inventera och värdera risker när det gäller extrem väderlek. Frågan om alternativa resvägar för att personer ska komma fram till jobbet om det blir störningar på grund av oväder är med tanke på vår utspridda befolkning synnerligen komplex att besvara. Detta särskilt om man utvidgar frågan till att inte enbart gälla arbetspendling utan även andra viktiga transporter såsom sjuktransporter, varuleveranser, utryckningsfordon, skolskjutsar med mera. Det är viktigt att arbeta förebyggande så att ett oväder inte behöver innebära att vägar eller järnvägar stängs av. Utöver det jag tidigare nämnt om riskbedömning och dimensionering arbetar till exempel Banverket med trädsäkring för att minimera störningarna till följd av nedfallande träd. Inträffar trots detta störningar som leder till att vägar och järnvägar måste stängas av finns möjlighet att ersätta järnvägstrafik med bussar, i de fall man inte kan leda om trafiken. På vägsidan arbetar Vägverkets regioner med att identifiera kritiska punkter och vägavsnitt där man planerar för lämpliga omledningsvägar. Identifieringen av dessa omledningsvägar ska vara klar i sommar och utmärkningen ska vara klar till den 1 oktober i år.
Christina Axelsson (S)
Anf. 2 Christina Axelsson (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. De klimatförändringar vi ser framför oss är en väldigt viktig fråga. Men jag blev lite förvånad när jag läste ministerns svar och ingången på detsamma. Jag hade förväntat mig att ministern skulle beröra hur vi undviker översvämning i Mälaren. Det är egentligen det som är huvudproblemet som jag tar upp i min interpellation. Som jag påpekade är det problem med avrinning som gör att det kan bli översvämning och därmed risk för erosion och risk för ras och skred. Ökningen av den samlade avbördningskapaciteten är väl det enskilt enklaste sättet att minska risken för översvämning. För närvarande är avbördningen 805 kubikmeter per sekund, men den skulle behöva fördubblas enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen. Den viktigaste avbördningspunkten, som har analyserats flera gånger om, är Slussen vid Söderström. Den ska byggas om, och då är det viktigt att man också får till den maximala avbördningen. Runt omkring Riksdagshuset har vi Stallkanalen och Norrström under Riksbron. Här finns inte så mycket mer att göra. Även Hammarbyslussen kan bidra något, men potentialen där är inte heller så stor. Sedan är det Södertälje sluss och Södertälje kanal. Också där är det viktigt att man får till det. Jag skulle vilja höra hur ministern ser på frågan om hur vi ska få till en ökad avrinning av Mälaren. Jag är också medveten om att vi när landisarna smälter kan få en "tvärtomrinning", det vill säga att vatten rinner in i Mälaren. Ministern påminner om att de berörda transportmyndigheterna arbetar aktivt med frågan om risk för ras och skred. Vi fick också en redogörelse för det när trafikutskottet hade sin utfrågning i början av mars månad. Det säger sig självt: Vägar och järnvägar som byggs i dag ska finnas i kanske 100 år till. Det är självklart att vi måste bygga med all den kunskap som vi har nu. Mer vatten kräver större trummor, högre broar och stabilare banvallar och vägkroppar. Det behövs också en annan typ av asfalt. Och det krävs forskning för att veta vad som är bäst. Men som de sade vid utfrågningen är de största problemen, kostnaderna och utmaningarna de vägar och järnvägar som redan är byggda. I vissa fall är de 100 år gamla. Det var därför jag frågade vad som händer nu när ministern kommer med sin infrastrukturproposition. Kommer man då att starta ett arbete för att se över de tekniska egenskaperna på det som redan är byggt? Har statsrådet skaffat sig den informationen, så att vi kan få en ordentlig genomlysning redan nu i höst?
Åsa Torstensson (C)
Anf. 3 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! När vi för denna diskussion är det viktigt att vi klarar att ta oss an den övergripande problematik som Christina Axelsson inte har nämnt i sin interpellation. Det rör sig naturligtvis om det avgörande arbete som regeringen gör avseende klimatfrågan som övergripande prioriterad fråga. Jämte arbetet med att skapa bättre förutsättningar för människor att komma i jobb och minska utanförskapet är klimatfrågan den allra viktigaste politiska frågan för regeringen. Det internationella och globala arbetet är oerhört avgörande för att totalt sett minska klimatpåverkan. Det är den oerhört viktiga prioriteringen som ska gå i mål hösten 2009. Icke desto mindre påverkar nuvarande negativa klimatpåverkan redan befintlig infrastruktur. På Christina Axelssons konkreta frågor har jag också givit konkreta svar i mitt interpellationssvar. Väldigt mycket i Miljödepartementet ligger under Klimat- och sårbarhetsbarhetsutredningen. Den utredningen har mycket tydligt identifierat och analyserat behovet av att vidta åtgärder för både väg- och järnvägsnätet för att möta de klimatförändringar som pågår. Där har man utifrån utredningen identifierat ett antal ekonomiska insatser som krävs för att förebygga det som man här varnar för. Det gäller översvämningar, ras, skred, behovet av utbyte av broar och så vidare. Det handlar också om avvattningsanläggningar, underhållskostnader vad gäller banorna runt omkring i landet, trädsäkring men också utbildning. Den typen av underlag är en del av infrastrukturpropositionen som vi arbetar med just nu med finansieringen kopplad till de åtgärder som Klimat- och sårbarhetsutredningen pekar på. Det är en del av det underlag som regeringen nu arbetar med vad gäller infrastrukturpropositionen.
Christina Axelsson (S)
Anf. 4 Christina Axelsson (S)
Herr talman! Tack för det, ministern, fastän jag inte riktigt förstår. Det är jätteviktigt att man arbetar med internationellt klimatarbete. Det vet jag också att regeringen gör. Men det var inte det jag diskuterade. Jag diskuterade avbördningen av vatten i Mälaren om det så skulle behövas. Där tycker jag att jag ännu inte har fått något svar från ministern om hur ministern tänker sig att det ska kunna ske. Det gäller också ur en infrastruktursynpunkt, inte minst med tanke på vad som kan hända om vi får en översvämning. Det är inte bara vägar och järnvägar som står på spel. Det är också mycket av den IT-infrastruktur som vi har byggt upp som ligger i olika tunnlar. Det kom fram väldigt tydligt när vi hade utfrågningen i trafikutskottet att det var vad man var orolig för. Jag frågade också ministern vem som ska ge råd till kommunerna i Mälardalen för att förebygga risker med ras och skred. Inregia har på uppdrag av Klimat- och sårbarhetsutredningen gjort en inventering av kommunernas hantering av översvämningar, ras och skred. Jag förutsätter att ministern har tagit del av den. Det är intressant läsning. Det går visserligen inte att utläsa vilken kommun som svarar vad. Men man kan också se svaren lite generellt. En del vet och kan hur man ska behandla de här frågorna, och andra behöver mer information. Fler kommuner uppger att frågan om ett förändrat klimat ännu inte har satt sig i den kommunala planeringen. Signaler från experter och myndigheter är inte tillräckligt tydliga, säger de. Det tycker jag ger signaler om att det behövs mer information och mer tryck från Vägverket, Banverket, SGI med flera just för att man ska kunna planera för en bra infrastruktur. Jag frågade om förutsättningarna för att låta SGI hjälpa fler kommuner utifrån det svar jag fick vid den utfrågning vi hade i trafikutskottet. Där sade SGI:s representant att de får förfrågningar från länsstyrelser och kommuner lite här och var i landet i allt större uträckning men att de varken har uppdrag eller resurser att gå in och fungera som stöd. På min fråga om SGI:s fortsatta roll svarar ministern: Målet är att effektivitet och kvalitet i plan- och byggprocessen ska säkerställas genom utnyttjande av rätt geoteknisk och miljögeoteknisk kompetens. Jaha, och var finns den om inte på SGI? Kommunerna säger själva i den rapport jag refererar till att de 25 miljoner som finns i statsbudgeten inte räcker. Jag vill höra hur infrastrukturminister Åsa Torstensson ser på detta framöver och om vi kan förvänta oss klarläggande i infrastrukturpropositionen om den hjälp och det stöd som kommunerna kan få för att hantera detta. På vilket sätt kommer ministern att uppmärksamma detta? Det var precis den fråga jag ställde. På vilket sätt uppmärksammar regeringen problemet med ändrat klimat vid planering av investeringar i infrastrukturen i Mälardalsregionen? Hur kan man helt enkelt hjälpa till? Min fråga är också: Vad görs för avbördningen av Mälaren?
Åsa Torstensson (C)
Anf. 5 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag blir lite förvånad om Christina Axelsson inte förstår vikten av att arbeta med internationella och globala klimatöverenskommelser. Det är det mest avgörande uppdraget vi har tillsammans politiskt. Jag hoppas verkligen att även oppositionen ställer sig bakom det oerhört utmanande arbete vi har tillsammans. Vad gäller åtgärder för att i dagsläget minimera, förebygga och analysera de risker som i dag har uppstått handlar det om att vi ska förebygga att de inte uppstår till följd av negativ klimatpåverkan. Jag har mycket tydligt svarat Christina Axelsson i interpellationssvaret att SGI har detta bevakningsuppdrag. Det hjälper kommunerna och har till uppgift att medverka i länsstyrelsernas behandling av till exempel plan- och byggärenden, granskning av yttranden och rådgivning vid förslag till åtgärder. Det är precis som Christina Axelsson efterfrågar. Man har också möjlighet att mot avgift hjälpa kommuner som specifikt efterfrågar ytterligare kunskap. Jag kan hålla med Christina Axelsson om att det är oerhört viktigt att det sker en debatt och diskussion om klimatpåverkan på alla nivåer. Det är därför som Klimat- och sårbarhetsutredningen har identifierat plan- och bygglagens roll. Det är kommunernas redskap vad gäller översiktsplanering och detaljplaneringen. Där avser regeringen att när man behandlar Klimat- och sårbarhetsutredningen i den kommande klimat- och energipropositionen lägga fram förslag som kommer till riksdagen. Det handlar om att se över möjligheter eller eventuella författningsförändringar som berör plan- och bygglagen i syfte att möta det som Christina Axelsson efterfrågor. Det ska vara mer fokus på den lokala nivån utifrån plan- och bygglagens roll vad gäller översiktsplane- och detaljplanearbetet. Vad specifikt gäller till exempel slussarna i Södertälje har Sjöfartsverket nyligen ersatt de gamla portarna nedströms i slussen med nya portar. Man har också påbörjat projektering av portarna uppströms för att undersöka möjligheterna att sätta dit slussportar som gör det möjligt att kunna öka avtappningskapaciteten till 300-400 kubikmeter per sekund jämfört med dagens 70 kubikmeter. Christina Axelsson ställde inte den konkreta frågan. Eftersom frågan också berörs i Klimat- och sårbarhetsutredningen är det mer en klimatpolitisk än en transportpolitisk fråga. Inte desto mindre ligger den under Sjöfartsverkets ansvar, och man arbetar med den för närvarande.
Christina Axelsson (S)
Anf. 6 Christina Axelsson (S)
Herr talman! Jag vet inte om ministern lyssnade tillräckligt uppmärksamt på vad jag sade i mitt förra inlägg. Jag sade nämligen att det internationella klimatarbetet är viktigt, och vi vill på intet sätt förringa det arbetet. Det är emellertid också viktigt att jobba med effekterna här hemma. Det är glädjande att ministern nu säger att det kommer att bli en ombyggnad av Södertälje sluss och att man kommer att öka avrinningskapaciteten på slussen. Det är väl det besked vi fått i denna interpellationsdebatt. Samtidigt är det viktigt att ministern tar SGI ad notam när de säger att de varken har uppdrag eller resurser för att gå in och fungera som stöd åt andra kommuner och länsstyrelser. Det är därför viktigt att ministern i nästa regleringsbrev, som kommer att utformas under hösten, ser till att SGI får det uppdraget så att de kan fullfölja det och vara det stöd som kommunerna efterfrågar. Då är det angeläget att även se över den hjälp och det anslag som finns i budgeten så att det verkligen räcker till. Jag tror att det är en av våra viktigaste uppgifter för att rädda det vi har. Jag tror vidare att vi måste vidta fler åtgärder i Stockholm, inte minst för att säkra den IT-infrastruktur som finns i olika tunnlar. Ministern känner väl till att Gamla stans tunnelbanestation för några år sedan var endast elva centimeter från att översvämmas, och det gällde även många andra tunnlar som innehåller IT-kablar och annat. Därför är det angeläget att se över frågan och göra det skyndsamt.
Åsa Torstensson (C)
Anf. 7 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag tror att det är oerhört viktigt att de som lyssnar på debatten är införstådda med att det inte är ett arbete som vi väntar med. Det är ett arbete som här och nu pågår eftersom vi redan har erfarenhet av ras på både järnvägs- och vägsidan. Direkt i samband med de senaste situationerna har de transportverk som ligger under mitt ansvarsområde på eget bevåg lämnat underlag till regeringen vad gäller det fortsatta arbetet med att göra bättre riskbedömningar just för att kunna vidta förebyggande åtgärder beträffande väg- och banhållning samt förebyggande av ras och risker vid nybyggnation. Därför har till exempel generaldirektören för Vägverket mycket tydligt genomfört riskreducerande väghållningsåtgärder. Så sent som i april 2008 hade man ett femtontal projekt utpekade för att förbättra situationen och kunna förebygga eventuella ras och andra risker i anslutning till vägprojekten. Ett sådant större projekt i Mälardalen är en sträcka på E 20 mellan Arboga och Kungsör där man just funktionssäkrar med avseende på skred. Det är ett arbete som alltså redan har påbörjats.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.