Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Klimatanpassat skogsbruk

Interpellation 2012/13:236 av Holm, Jens (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2013-01-30
Inlämnad
2013-01-30
Besvarad
2013-02-19
Sista svarsdatum
2013-02-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 30 januari

Interpellation

2012/13:236 Klimatanpassat skogsbruk

av Jens Holm (V)

till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Världsbanken presenterade nyligen en rapport som visar att vi riskerar att gå mot en temperaturhöjning på fyra grader. För att motverka en katastrofal utveckling för mänskligheten krävs kraftiga årliga utsläppsminskningar globalt och i Sverige. I samband med att Världsbankens rapport presenterades poängterade miljöminister Lena Ek att "klimatfrågan måste in i varje aspekt av samhället".

Regeringen brukar lyfta visionen Skogsriket där bland annat målsättning finns om ett skogsbruk med ökad fattigdomsbekämpning och motverkad global uppvärmning. I en nyligen publicerad studie från Göteborgs universitet i den ansedda tidskriften Biogeosciences påvisas att många typer av skogsbruk leder till att utsläpp av växthusgaser ökar och att skogen minskar som kolsänka. Tolv skogar från Sverige till Portugal har undersökts. Resultaten visar att alla de vanliga typerna av skogsbruk minskade skogens funktion som koldioxidsänka. Utsläpp av den kraftigt verkande växthusgasen lustgas ökade, men även upptagningen av metangaser minskade vid skötselåtgärderna. Av de undersökta skogarna hade de svenska de högsta utsläppen av lustgas, och framför allt ökade lustgasutsläppen vid kalhyggen i jämförelse med kontinuitetsskogsbruk. Skogarna fanns på dikade torvjordar, så kallade organogena skogsmarker.

Vänsterpartiet har tidigare i riksdagen lyft betydelsen av att införa ökat stöd för kalhyggesfritt skogsbruk för att uppnå ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Med ökat inslag av till exempel kontinuitetsskogsbruk skulle skogens värden för biologisk mångfald, rekreation och turism kunna stärkas. Ovanstående studie från Göteborgs universitet visar att även klimatvinster finns att hämta med ökat inslag av kalhyggesfritt skogsbruk.

Skogstyrelsen förfogar i dag över begränsade medel för att stimulera alternativa skogsbruksmetoder till dagens dominerande trakthyggesbruk med kalhyggen. Inget arealstöd utgår till exempel till de skogsägare som väljer att göra en omställning till hyggesfri skogsskötsel.

I Vänsterpartiets budgetförslag för 2013 har vi avsatt 100 miljoner till Skogsstyrelsen för utbildning, utveckling och arealstöd för omställning till hyggesfri skogsskötsel. Vår bedömning är att kontinuitetsskogsbruk i betydande omfattning kan vara ett hållbart alternativ till trakthyggesbruk i vårt land även ur ekonomiska aspekter, men att det är berättigat att kompensera för eventuella förluster vid omställning.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till landsbygdsminister Eskil Erlandsson:

1. Avser landsbygdsministern att verka för att ett omställningsstöd införs för att stimulera alternativa skogsskötselmetoder?

2. Avser landsbygdsministern att verka för styrmedel som begränsar kalhyggen på för klimatet känsliga så kallade organogena skogsmarker?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:236, Klimatanpassat skogsbruk

Interpellationsdebatt 2012/13:236

Webb-tv: Klimatanpassat skogsbruk

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Eskil Erlandsson (C)
Anf. 1 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att verka för att ett omställningsstöd införs för att stimulera alternativa skogsskötselmetoder och att verka för styrmedel som begränsar kalhyggen på för klimatet känsliga så kallade organogena marker. Låt mig börja med att betona att regeringen tar klimatfrågan och det bidrag skogen kan ge på största allvar. Den svenska skogens långsiktiga klimatnytta beror främst på hur mycket förnybar skogsråvara som uthålligt kan skördas för att ersätta fossil energi och mer energikrävande produkter. Ett uthålligt uttag av virke och biomassa i den svenska skogen är möjligt genom att vi har en långsiktigt hög tillväxt och ett aktivt skogsbruk. Sverige har under de senaste hundra åren fördubblat skogens tillväxt, vilket lett till betydligt ökade avverkningsmöjligheter, trots långa omloppstider i skogen, samtidigt som det sammanlagda kolförrådet har ökat i skog och mark. Detta innebär att vi sedan länge förenar ett aktivt skogsbruk med en betydande klimatnytta. Vad många inte tänker på är att av varje kubikmeter virke som avverkas används hälften direkt som biobränsle. Den andra halvan används i en mängd olika produkter som papper, kläder, plankor och brädor. Också dessa produkter kommer i de flesta fall att utnyttjas för energiändamål i vårt land. När man analyserar skogens och skogsmarkens roll för klimatet är det nödvändigt att använda ett långsiktigt tidsperspektiv och inkludera alla växthusgaser. Koldioxiden är den viktigaste växthusgasen, även om utsläpp av metan och lustgas också spelar roll. Det är också viktigt att beakta hur biomassan som skördas används. Jens Holm refererar till en artikel i tidskriften Biogeosciences och drar felaktiga slutsatser om skillnader mellan olika brukningsformer i svensk skog och utsläpp av lustgas liksom om skogens funktion som koldioxidsänka. På frågan från Jens Holm om jag avser att verka för att ett omställningsstöd införs för att stimulera alternativa skogsskötselmetoder är svaret nej. Många olika nyttigheter ska vägas in när man väljer skogsskötselmetoder, och regeringen har inom ramen för Skogsriket satsat nya budgetmedel under den kommande treårsperioden för att utveckla och förbättra skogsskötselmetoder som kan leda till ökad skogstillväxt och ett utvecklat miljöarbete. Skogsstyrelsen och SLU har fått i uppdrag att utveckla detta område, där bland annat olika former av kontinuitetsskogsbruk kommer att vara en del. Det finns heller inte några hinder i dagens regelverk för den som vill tillämpa alternativa skogsbrukssätt eller låta skogen stå kvar för alternativa målsättningar med ägandet. Dessutom pågår Miljömålsberedningens arbete som ska redovisas till sommaren och där frågan om brukningsformer kan komma att beröras ytterligare. Jens Holm har också frågat om jag avser att verka för styrmedel som begränsar kalhyggen på för klimatet känsliga så kallade organogena skogsmarker. Som jag tydliggjort i mitt svar råder det inte vetenskaplig konsensus om att kontinuitetsskogsbruk skulle ha en större sammanlagd och långsiktig klimatnytta än trakthyggesbruk på denna typ av skogsmark. Däremot vet man att vissa torvmarker, exempelvis sumpskogar och kärr, är känsliga ur klimatsynpunkt och värdefulla ur biodiversitetssynpunkt och att det är viktigt att forskningen inom detta område fortsätter och att vår kunskap förstärks. Regeringen avser inte att nu föreslå några ytterligare åtgärder för att styra den enskilde skogsägarens val. Vår skogspolitik bygger på frihet under ansvar, och den rådgivning som myndigheterna ger speglar förstås aktuell kunskap. Regeringen avser att återkomma till frågan om hur skogsbruket bäst kan bidra till långsiktig klimatnytta inom ramen för arbetet med färdplanen för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Avslutningsvis vill jag säga att regeringen satsar stora belopp på att skydda värdefulla skogar och på att ständigt förbättra och stimulera det långsiktigt hållbara nyttjandet av skogen. Vi vill bruka skogen utan att förbruka den.
Jens Holm (V)
Anf. 2 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag vill tacka Eskil Erlandsson för svaret på min interpellation. Anledningen till att jag lyfter fram skogens roll i klimatarbetet är för att allt fler rapporter visar på att den utsläppskurva som världen ligger på i dag är väldigt oroväckande. Världsbanken kom med en rapport för några månader sedan som sade att vi kan gå mot en temperaturhöjning på så mycket som fyra grader. Skulle jordens temperatur höjas med fyra grader skulle stora delar av vår civilisation sådan vi känner den i dag inte kunna fortleva. Jag tycker att skogen är ett av de områden som kan ta ett större klimatansvar än i dag. Jag tycker att regeringens skogspolitik mycket ensidigt har varit fokuserad på ökad produktion och inte på att vi ska ha en skonsam skogspolitik som värnar den biologiska mångfalden och en skog som binder så mycket kol som möjligt. Jag tror att Eskil Erlandsson agerar utifrån premissen att ju mer skog vi hugger ned, desto mer ny skog kan vi plantera, och ju mer ny skog vi planterar, desto mer växthusgaser kan bindas i skogen. Men riktigt så enkelt är det inte. Den absolut största delen av vårt skogsbruk i dag är konventionellt trakthyggesbruk, alltså rena kalhyggen. Kalhyggen är inte bra för klimatet, i synnerhet inte de första åren efter avverkning. Det finns mycket som pekar på att skogen de första åren efter en slutavverkning blir en källa till utsläpp i stället för att vara en sänka. Markberedningen river till exempel upp lustgas, och metan binds inte längre. Det säger sig självt att om man hugger ned alla träd på ett område finns det inga träd kvar längre som kan binda kolet. Mot kalhyggena ställer jag och flera forskare på området ett skonsammare skogsbruk, ett kontinuitetsskogsbruk där man inte slutavverkar. Man tar inte bort alla träd, utan man plockar bort de träd som är mogna för avverkning och låter de andra träden växa vidare. Då blir åverkan på marken minimal i jämförelse med ett konventionellt kalhygge, och en stor del av träden finns kvar och växer till sig så att de senare kan huggas ned och komma till nytta. Med interpellationen ville jag få veta vad regeringen gör för att stimulera ett alternativt skogsbruk. Vänsterpartiet har avsatt 100 miljoner kronor för att de skogsägare som vill bedriva ett kontinuitetsskogsbruk som är bra för klimat och miljö ska kunna få omställningsbidrag för att göra det. Jag tolkar dock ministerns svar som att regeringen inte tänker anslå några sådana pengar till de skogsägare som vill ställa om. Jag undrar också vad ministern har för vetenskapligt belägg för att kalhyggen är bättre för klimatet än till exempel kontinuitetsskogsbruk. Det vill jag gärna ha svar på.
Johan Hultberg (M)
Anf. 3 Johan Hultberg (M)
Fru talman! Jag tackar Jens Holm för att han har ställt denna interpellation som ger mig möjlighet att ännu en gång diskutera skogspolitik, vilket jag ofta och gärna gör. Skogen är vårt gröna guld och förtjänar mycket uppmärksamhet. Det är riktigt, Jens Holm, att skogen är en sann klimathjälte, men diskussionen om skogens klimatnytta är inte alldeles enkel. Den är definitivt inte så enkel som Jens Holm försöker göra gällande i sin interpellation och i dagens debatt. Holm har givetvis rätt i att det är viktigt att minimera läckaget av växthusgaser från skogsmarken och att skogen är en kolsänka. Men att skogen är en kolsänka är bara en funktion bland många. Skogens produkter kan också ersätta fossila bränslen och energikrävande byggmaterial. När vi bygger i trä blir huset en kolsänka i sig. Skogen har med andra ord många funktioner till nytta för klimatet. Därför, fru talman, gör man klimatet en björntjänst om man som Jens Holm stirrar sig blind på den stående skogen. Vi måste sätta in skogen i ett sammanhang och förstå att skogens största klimatinsats är den så kallade substitutionseffekten, det vill säga att produkter från skogen kan ersätta sådana produkter som i dag kräver mycket energi. Vi kan till exempel värma upp våra hus med biobaserad fjärrvärme i stället för med oljebaserad fjärrvärme. Vi kan bygga hus i trä i stället för betong. Vi kan ersätta oljebaserade plaster, textilier, lösningsmedel och så vidare med material från vår skogsråvara. Därför är det viktigt att öka skogens tillväxt och vårt uttag ur skogen för att därigenom kunna skapa en större substitutionseffekt. Jens Holm! Hur påverkar en ökad användning av kontinuitetsskogsbruk skogens tillväxt och vår möjlighet att plocka ut grot, det vill säga grenar och toppar, för att producera värme? Fru talman! Jag tror att Jens Holm saknar ett bra svar på min fråga, men det är inte därför jag ställer den; det är inte min poäng. Min poäng är att sambanden i skogen är komplicerade, att skogens roll för klimatet både handlar om att lagra kol och att ersätta produkter som påverkar klimatet negativt. Som politiker måste vi därför vara försiktiga med att peka ut den ena eller andra metoden som bättre. Vi får inte göra mål av medel, utan vi måste slå vakt om den svenska modellen som ger den enskilda skogsägaren stor frihet att själv välja vilken skogsbruksmodell han eller hon vill använda sig av. Ministern redogjorde klart och tydligt för att dagens skogsvårdslagstiftning möjliggör för en skogsägare att använda sig av kontinuitetsskogsbruk i stället för trakthyggesbruk. Det beslutet ska fattas av den enskilda skogsägaren, inte av Sveriges riksdag. Fru talman! Avslutningsvis vill jag fråga ministern om det uppdrag som regeringen nyligen har gett Skogsstyrelsen och SLU om så kallad adaptiv skogsskötsel. Jag har förstått att syftet är att öka produktionen av biomassa och samtidigt förbättra miljötillståndet i skogen. Kan ministern lite mer utförligt beskriva uppdraget och syftet med detsamma?
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 4 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Mångas bedömning, inklusive min, är att efterfrågan på biomassa för användning i vårt samhälle kommer att öka. Av det skälet är det min uppfattning att vi redan nu behöver planera för att tillgodose den ökade efterfrågan på biomassa för att få fram hållbara material för användning i välfungerande, utvecklade samhällen på olika sätt, bland annat för energiändamål. Det är bakgrunden och skälet till att regeringen i år börjar satsa på skogen och biomassa. Det har bland annat tagit sig uttryck i att det i budgeten för 2013 finns en stor satsning på skogen. Vi satsar till exempel 60 miljoner kronor under en treårsperiod på utvecklad, eller adaptiv, skogsskötsel. Man ska jobba för att öka produktionen samtidigt som kloka miljöåtgärder kommer till stånd. Vi gör detta för att vi vet att skogsskötselmetoderna ständigt utvecklas i takt med att utvecklingen går framåt och att nya tekniker kommer i människors tjänst. Vi gör det genom att i detta sammanhang bland annat organiserat testa och såväl lära oss som dem som är i det praktiska skogsbruket hur man kan använda sig av nya skötselmetoder. Detta är alltså ett exempel på min och regeringens tro på att vi kommer att ha ett ökat behov av biomassa i vårt samhälle för att använda till lite olika ändamål. Redan i dag använder vi i vårt samhälle mycket biomassa för energiändamål. För något år sedan blev bioenergin glädjande den största tillförselkällan vad gäller energianvändningen i vårt land. Siffror som jag har fått mig till del visar att drygt 30 procent av den totala energi vi använder i vårt samhälle kommer från biomassa, och då i all huvudsak från skogsråvara. Detta säger jag som ett exempel på att min och mångas tro är att vi kommer att använda oss av ännu mer biomassa, och då måste vi ha en klok och förnuftig skogsskötsel och användning av våra skogsmarker. Därtill kan sägas att den skogslagstiftning och det regelverk vi har bygger på att det finns en rad olika möjligheter att sköta sin skog. Lagstiftningen sätter upp mycket få hinder för den som vill bedriva det vi kallar för Lübeckmodellen eller kontinuitetsskogsbruk, eller någon annan typ av modell för att man har intresse, kunskap eller ett speciellt ändamål med sitt ägande. Jag tror nämligen inte på alltför många regler i det här sammanhanget med tanke på att människor har olika referenser. Men, Jens Holm, vi får ju en större mångfald på det här sättet. Vi kommer ifrån den enfald som blir av att allt är strikt reglerat efter en och samma mall.
Jens Holm (V)
Anf. 5 Jens Holm (V)
Fru talman! Det blir smått parodiskt när ministern talar om mångfald inom skogen. Om det är någonstans vi tyvärr ser alltmer av enfald är det inom skogen. Det är helt korrekt att den svenska skogen troligen aldrig har vuxit så snabbt som i dag. Samtidigt har vi aldrig någonsin haft så lite mångfald i skogen som i dag. Det är plantager, Eskil Erlandsson. Det är virkesåkrar som rullas ut i Sverige i dag. Det är inte skogar med stor biologisk mångfald. Det är inte skogar som ska fylla den viktiga rollen som kolsänka och binda växthusgaserna. När man kalhugger blir det de första åren en källa till utsläpp i stället för att binda utsläpp. Det var en debattartikel i Dagens Nyheter i våras som var direkt riktad till landsbygdsministern. Den var skriven av ett antal professorer vid Lunds universitet. Jag kan hålla med om att det behövs mer forskning, men de konstaterade att det vid ett kalhygge släpps ut mellan 7 och 18 ton koldioxid per hektar de första åren. För de 200 000 ton hektar skog som avverkas varje år i Sverige motsvarar det ett ökat utsläpp med ungefär 18 miljoner ton koldioxid varje år. Efter 10-15 år då skogen börjar växa till sig fungerar det återigen som en kolsänka; då börjar skogen binda kolet. Min poäng är att den ensidighet vi har i Sverige med storskaliga avverkningar inte är bra för klimatet, och det är inte bra för den biologiska mångfalden. Jag tror inte att det är bra för folk som tycker om att jogga i skogen, som tycker om att plocka bär och svamp och gå ut med hunden. Man vill ha levande skogar. När man kan plocka de träd som är mogna i stället för att kalhugga borde vi stimulera det alternativet. Det är tråkigt att ministern inte anslår ett öre till omställningsbidrag för de skogsägare som vill använda alternativa skogsbruksmetoder. Jag frågade om Eskil Erlandsson vet om det finns vetenskapligt konsensus för att trakthyggesbruket, alltså de storskaliga avverkningarna, är bättre för klimatet. Eskil Erlandsson säger till mig att det inte finns något vetenskapligt konsensus för att de alternativa metoderna, kontinuitetsskogsbruket, är bättre för klimatet. Jag vill veta vilka vetenskapliga belägg som finns för att de storskaliga avverkningarna är bättre för klimatet och bättre för den biologiska mångfalden. Avslutningsvis vill jag påminna om stormen Gudrun som ministern talade om i sitt sommarprogram. Det var 75 miljoner kubikmeter skog som under ett dygn 2005 blåste ned av stormen Gudrun. Vad kan det beror på? Kan det ha att göra med att det var träd som stod väldigt tätt, hade samma höjd och samma ålder? Det var träd som hade vuxit upp efter storskaliga avverkningar. Mer mångfald i skogen minskar sårbarheten för stormar och andra extrema väder. Det är också en viktig poäng.
Johan Hultberg (M)
Anf. 6 Johan Hultberg (M)
Fru talman! Jag noterar att Jens Holm inte med ett ord berör den nytta vi har av skogen. Han nämner inte skogens betydelse för att vi har klarat att ställa om vår värme- och elproduktion till att bli praktiskt taget fossiloberoende. Jens Holm nämner inte med ett ord att vi i Sverige har 330 000 skogsägare som alla väljer sin väg och sitt brukande. Utifrån sina mål, preferenser och åsikter formar de sitt enskilda brukande. Vi har sedan 1994 en skogsvårdslagstiftning som ger den enskilda skogsägaren stor frihet att utforma sitt brukande på det sätt som han eller hon finner bäst. Den friheten vill jag försvara. Jag tror inte att vare sig Jens Holm eller jag är bäst skickad att bedöma vilken metod som lämpar sig bäst för den enskilda markägaren. Dessa avgöranden måste få ligga i den enskilda markägarens händer. Sedan dagens skogsvårdslagstiftning sjösattes har mycket positivt hänt i skogsbruket, inte minst på miljösidan. Vi har aldrig tidigare haft så mycket skog skyddad i Sverige. Det har skett formellt genom att staten skyddar skog i form av naturreservat, men också genom skogsägarnas frivilliga åtaganden. Man har certifierat sig och avsatt frivillig mark för långsiktigt skydd. Många av de indikatorer som visar hur miljötillståndet är i skogarna pekar åt rätt håll. Vi har mer lövskog och gammal skog. Det mesta pekar åt rätt håll. Jens Holm tror att en ökad reglering är det som klimatet, den biologiska mångfalden och Sverige som nation vinner på. Det tror inte jag.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 7 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag måste upprepa att den frihet under ansvar som finns i vår lagstiftning i dag ger en bättre mångfald än den ensidighet som rådde under ett par decennier. Det är de skogarna vi har i dag. I dag ser vi resultatet av den ensidiga skötselmetod som tillämpades på 50- och 60-talet. Den skog som är brukad i frihet under ansvar innehåller betydligt större mångfald än den skog som brukades med de strikta riktlinjer vi hade för ett par decennier sedan. Den jämförelsen är intressant och påfallande. Vi behöver mer forskning på det här området. Det är skälet till att regeringen i ett särskilt beslut i samband med budgetpropositionen som presenterades för riksdagen i höstas anslog pengar för att titta mer och djupare på de här komplicerade frågorna. Vi har pekat ut biomassan som ett särskilt område i den forsknings- och innovationsproposition som vi också presenterade för riksdagen under hösten. Vi behöver mer kunskap på det här viktiga området. Redan i dag kan vi med den kunskap vi har konstatera att med ett kontinuitetsskogsbruk behöver skotaren och skördaren som ska skörda och transportera ut virket köra en längre sträcka för att få ut samma virkesvolym. Det leder till ökade utsläpp - förmodligen utsläpp av gaser från ett fossilt bränsle. Samtidigt vet vi att vi får mer biomassa per ytenhet om vi tillämpar den traditionella trakthyggesmetoden. Det är inte på alla marker det är så. Det finns undantag. Därför har brukaren frihet att sköta sin skog på bästa sätt. Jag är övertygad om efterfrågan på biomassa. För att vi ska kunna bygga hållbara samhällen med en bibehållen eller helst ökad välfärd i skilda delar av världen krävs att vi får fram mer biomassa. Vi måste bidra till detta i vårt land, och det kan vi göra om vi satsar på forskning, utveckling och innovation men också på att ge brukaren möjlighet att bruka med den mångfald som lagstiftningen tillåter i dag. Då riskerar vi inte att få den ensidighet som kan leda oss på ett sidospår och vara till förfång för kommande generationer, apropå att skogen ju har otroligt långa omloppstider. Med detta sagt, fru talman, vill jag verkligen poängtera att vi satsar pengar på det här området. Vi gör det därför att vi tror på biomassan i framtida bruk till olika ändamål, allt från energiändamål till innehåll i allehanda produkter.
Jens Holm (V)
Anf. 8 Jens Holm (V)
Fru talman! Johan Hultberg tycker att det är synd att jag inte tar upp allt det positiva som kommer från skogen. Det skulle vi kunna prata länge om. Men vi är ganska överens om att skogen är en fantastisk råvara här i Sverige, så jag lämnade den frågan lite åt sidan. Eftersom vi är relativt överens om det fokuserar jag på det som jag anser det vara några stora problem med. Jag noterar att landsbygdsministerns lösning på de problem som jag adresserar är mer forskning och att Miljömålsberedningen ska fortsätta att utreda. Sedan satsas det pengar, säger landsbygdsministern. Det satsas pengar på mer biomassa. Det är viktigt med biomassa. Vi i Vänsterpartiet vill till exempel ha en separat biobränslestrategi; det kan vi också diskutera. Men jag hör inte ministern prata om att satsa öronmärkta pengar på ett mer skonsamt skogsbruk, ett skogsbruk som är bättre för den biologiska mångfalden, ett skogsbruk som gör att det släpps ut mindre av växthusgaser. Landsbygdsministern har rätt till ett inlägg till och kan berätta vad regeringen gör. Vi i Vänsterpartiet anslår åtminstone 100 miljoner kronor som separata bidrag till detta. Jag vill påminna om att det finns ett miljökvalitetsmål för skogen, det är miljökvalitetsmål nr 12 Levande skogar. Det kommer inte att uppnås till 2020, så det är ganska brådskande. Jag ifrågasätter konceptet frihet under ansvar. Skogen handlar om två tredjedelar av Sveriges yta. Man kan inte bara släppa det helt fritt. Självklart behövs det regleringar, och självklart behövs det stimulans för dem som vill ställa om. Det är den politiken som vi i Vänsterpartiet för fram. Jag vill tacka för den här debatten. Jag tycker att den var bra, en viktig debatt, och jag hoppas att vi kan återkomma till det här temat.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 9 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag vill återgälda tacket. Jag tycker att detta är synnerligen viktiga frågor. Det är viktigt för vårt samhälle apropå att skogen sysselsätter många människor som är spridda över landet. Det är viktigt apropå att så mycket biomassa som ursprungligen kommer från skogen används för energiändamål i vårt samhälle. Det är viktigt därför att biomassan kommer att få - det är jag alldeles övertygad om - en större betydelse i vårt samhälle och i andra samhällen som material i allehanda produkter. Då är det viktigt att vi som är en stor skogsnation satsar pengar på forskning, utveckling och innovationer på det här området vad gäller både det hållbara brukandet och förädlingsledet så att vi får ut mesta möjliga nytta av den stora mängden biomassa i våra skogar. Detta gör regeringen, Jens Holm. Vi gör det inom ramen för speciella projekt, till exempel visionen om skogsriket Sverige. Vi gör det genom att vi satsar på biomassa enligt forsknings- och innovationspropositionen. Vi gör det genom att vi har en lagstiftning som har som huvudportal frihet under ansvar. Men det innebär inte att vi inte har några yttre ramar för vad man får respektive inte får göra. Det finns en yttre ram i skogsvårdslagstiftningen, men inom den ramen finns det vida möjligheter att utefter eget intresse som skogsägare och utifrån olika perspektiv och användningsområden tillämpa olika skogsbruksmetoder. Detta ger, fru talman, en större mångfald, vilket jag är glad över. Tack för den här debatten!

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.