Klimataktivisters hot om aktioner mot svensk infrastruktur
Interpellation 2024/25:550 av Pontus Andersson Garpvall (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-03-20
- Överlämnad
- 2025-03-21
- Anmäld
- 2025-03-25
- Svarsdatum
- 2025-04-04
- Besvarad
- 2025-04-04
- Sista svarsdatum
- 2025-04-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Tidigare i år hotade aktivistgrupper med att genomföra en mängd aktioner mot svensk infrastruktur i påskhelgen. Att de väljer just denna helg är sannolikt därför att många svenskar under veckan väljer att resa iväg, dels för att träffa nära och kära, dels för att semestra.
Flera av de mest aktiva personerna inom svensk klimataktivism är kända av polisen sedan en lång tid tillbaka. Samma personer har, när de blivit dömda för sina aktioner, tydliggjort att fängelsestraff eller böter inte kommer att stoppa dem från framtida aktioner mot exempelvis svensk infrastruktur. Det är tydligt att dessa återfallsförbrytare inte avskräcks från att begå nya brott med den lagstiftning vi har i dag.
Inom Tidöavtalet är Sverigedemokraterna och regeringen överens om att ta fram en förvaringsdom, det som nu kallas för säkerhetsstraff. Vad detta innebär i korthet är ett icke-tidsbestämt straff för personer med hög risk att begå nya brott. Min uppfattning är att klimataktivister som visar likgiltighet inför lagen, och så fort de fått sitt straff är redo att begå nya brott, borde omfattas av ett framtida säkerhetsstraff.
Oavsett hur säkerhetsstraffet kommer att utformas har vi i dagsläget inte någon sådan lagstiftning tillgänglig. Med anledning av detta behöver våra brottsbekämpande myndigheter en plan för hur de kommer att förebygga och snabbt hantera påskens förmodade attacker mot svensk infrastruktur.
Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Har ministern och regeringen, i samråd med våra brottsbekämpande myndigheter, vidtagit några åtgärder för att mildra de eventuella effekterna av aktioner mot svensk infrastruktur under påskhelgen, eller kommer ministern och regeringen att göra det?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:550
Webb-tv: Klimataktivisters hot om aktioner mot svensk infrastruktur
Dokument från debatten
- Fredag den 4 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:96
- Protokoll 2024/25:96 Fredagen den 4 aprilProtokoll 2024/25:96 Svar på interpellation 2024/25:550 om klimataktivisters hot om aktioner mot svensk infrastruktur
Protokoll från debatten
Anf. 49 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Pontus Andersson Garpvall har frågat mig om jag och regeringen, i samråd med våra brottsbekämpande myndigheter, har vidtagit några åtgärder för att mildra de eventuella effekterna av aktioner mot svensk infrastruktur under påskhelgen eller om vi har för avsikt att göra det.
Att blockera en väg eller på andra sätt störa infrastrukturen riskerar inte bara att orsaka förseningar och frustration utan kan även störa utryckningar och brådskande transporter. Sådana ageranden är också straffbara. Sabotage, sabotage mot blåljusverksamhet, ohörsamhet mot ordningsmakt och egenmäktigt förfarande är några av de brottsrubriceringar som kan vara aktuella.
Det är polisen som ansvarar för åtgärder mot brott och ordningsstörningar i samband med manifestationer av olika slag, och enligt myndigheten står man väl rustad för att mildra eventuella effekter av aktioner mot infrastrukturen även under påskhelgen. Om den allmänna ordningen störs kan polisen ingripa genom att exempelvis avlägsna en person från en vägbana. Polisen kan också upplösa en allmän sammankomst som medför en allvarlig störning av trafiken. Om brott begås är polisen förstås skyldig att ingripa.
Rätten att demonstrera är central i en demokrati, och alla begränsningar i den rätten måste möta krav på legalitet, nödvändighet och proportionalitet. Med det sagt kan aktioner som stör infrastrukturen ha ytterst samhällsskadliga och farliga konsekvenser. Regeringen ser därför med största allvar på denna fråga och följer utvecklingen noga.
Anf. 50 Pontus Andersson Garpvall (SD)
Herr talman! Våren är här, och med våren börjar klimataktivister återigen röra sig ut från sina kollektiv för att störa arbetande människor på väg till sina jobb, ambulanser på väg till akuten och poliser i full färd med att bekämpa kriminalitet. Vi har sett gång på gång hur personer som inte verkar ha något bättre för sig ägnar sin tid åt att förstöra för andra människor. Biltrafik blockeras, möten tvingas avbrytas och flygavgångar försenas eller stoppas – allt till en stor kostnad för svenska staten och enskilda individer.
Tidigare i år hotade aktivistgrupper att genomföra en mängd aktioner mot svensk infrastruktur i påskhelgen. Att de väljer just denna helg beror sannolikt på att många svenskar under den veckan väljer att resa i väg för att dels träffa nära och kära, dels semestra.
Flera av de mest aktiva personerna inom svensk klimataktivism är kända av polisen sedan tidigare. Samma personer har, när de blivit dömda för olika typer av aktioner, tydliggjort att fängelsestraff eller böter inte kommer att stoppa dem från framtida aktioner mot exempelvis svensk infrastruktur. Det är tydligt att dessa återfallsförbrytare inte avskräcks från att begå nya brott med den lagstiftning vi har i dag.
Inom Tidöavtalet är Sverigedemokraterna och regeringen överens om att ta fram en så kallad förvaringsdom – det som nu kallas säkerhetsstraff. Detta ska i korthet vara ett icke-tidsbestämt straff för personer med hög risk att begå nya brott. Min uppfattning är att klimataktivister eller andra återfallsförbrytare som visar likgiltighet inför lagen och är redo att begå nya brott så fort de fått sitt straff borde omfattas av ett framtida säkerhetsstraff. Oavsett hur säkerhetsstraffet utformas har vi i dagsläget inte någon sådan lagstiftning tillgänglig. Våra brottsbekämpande myndigheter behöver en plan för att förebygga och snabbt hantera påskens förmodade attacker mot svensk infrastruktur.
Med anledning av detta ställer jag följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer: Vilka typer av förberedelser kan polisen i dag använda sig av för att vara väl förberedd för den här typen av hot mot svensk infrastruktur och för allmän oordning i det offentliga rummet?
Anf. 51 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag tackar för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor.
Jag vill först säga någonting om straffen. Det beror naturligtvis på vilken brottslighet det handlar om. Om man exempelvis begår väldigt grova brott som stör, försvårar eller förstör för blåljusverksamheten är straffskalan väldigt omfattande; sådana brott kan redan i dag leda till livstids fängelse. Över hela skalan av aktioner och påföljder finns det alltså redan i dag möjlighet till väldigt ingripande konsekvenser.
Det handlar dock även om prevention. De brott som aldrig äger rum är de bästa brotten, och de störningar som inte äger rum är de bästa störningarna. Polisen vidtar alltid förberedelseåtgärder för att kunna möta ordningsstörningar av olika slag som man har anledning att befara. Utan att gå in närmare på exakt vilka åtgärder polisen har vidtagit kan jag säga att jag efter en fråga från departementet till polisen, som ställdes med anledning av ledamotens fråga, har fått beskedet att polisen är väl förberedd för att hantera denna typ av aktioner om de skulle inträffa under påskhelgen eller i påsktrafiken.
Anf. 52 Pontus Andersson Garpvall (SD)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret och för de samtal han haft med brottsbekämpande myndigheter.
Säkerhetsstraff är en central del av Tidöavtalet vad gäller straffrättsliga frågor och kommer sannolikt att spela en viktig roll i utformandet av straffskärpningarna inom svenskt rättsväsen. I Sverige har vi sett otaliga exempel på återfallsförbrytare som så fort de blivit frisläppta helt enkelt inte kan hålla sig från att begå nya brott, ofta på samma tema som tidigare. Två exempel på personer som dessa är Gryningspyromanen och Nytorgsmannen, för att ta ett mer aktuellt fall. Det är en säkerhetsrisk att ha dessa typer av personer fria i det svenska samhället, och därför behöver vi den här typen av säkerhetsstraff.
Skillnaden mellan dessa två exempel och klimataktivister, som den här debatten handlar om, är att de senare är ideologiskt motiverade att begå brott. De gör det inte i första hand av egenintresse utan ser sig som en del av något större. Som en närmast religiös rörelse har de en teori om världens undergång, och för att undvika denna väljer de att äta och leva på ett visst sätt. De missionerar till och med för att varna andra människor för den stundande undergången. Vissa ser säkert Greta Thunberg som en profet.
Frågan jag resonerar kring är huruvida det vore rimligt att i framtiden kunna använda sig av säkerhetsstraff även för personer som gång på gång döms för olika ideologiskt motiverade aktioner mot exempelvis svensk infrastruktur. Dagens lagstiftning är inte på något sätt avskräckande, då straffen är alldeles för korta för dem som döms till fängelse. Dagsböterna blir ofta låga om aktivisterna saknar arbete, och eventuella bötesstraff kan enkelt betalas av med hjälp av crowdfunding eller andra former av insamlingar. Det är i dag närmast riskfritt att begå den här typen av brott om man är ideologiskt motiverad, så länge man inte begår de grövsta formerna av brott, som ministern nämnde tidigare.
Om personer som gång på gång begår aktioner mot svensk infrastruktur i stället hade riskerat att få ett icke-tidsbestämt straff för sina handlingar hade de sannolikt avskräckts mer. Min bestämda uppfattning är att vi inte ska ta lätt på den här typen av aktioner. De är ofta farliga, och de är även kostsamma för Sverige, svenska företag och enskilda individer.
Jag förstår att ministern kanske inte vill kommentera nuvarande lagstiftningsprocesser gällande säkerhetsstraffet, men ser ministern några andra möjliga förändringar av lagstiftningen för att stoppa den här typen av aktioner?
Anf. 53 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Det är naturligtvis helt rätt att vi måste ta den här typen av aktioner, som är brottsliga, på allvar. Jag vill dock understryka att rätten till uppfattningar – även sådana vi inte gillar – är grundlagsskyddad. Det är väldigt viktigt att understryka betydelsen av att ordningsmakten har en långtgående skyldighet att säkerställa att också sådana manifestationer kan få äga rum.
Däremot handlar det inte om att skydda manifestationer som får en allvarlig negativ inverkan på andra människors rörelsefrihet och möjlighet att ta sig fram i trafiken. Det kan till exempel handla om ambulanspersonal eller personal i brottsbekämpande verksamhet. Det omgivande samhället måste förstås se utomordentligt allvarligt på aktioner som får den typen av effekter, och det gör polisen.
Jag utesluter inte att det kan finnas anledning att på det straffrättsliga området se över de straff som kan bli aktuella i de här fallen. Det pågår en påföljdsutredning som ska komma med förslag under våren. Vi har redan ändrat reglerna och sänkt tröskeln för obligatorisk häktning så att man kan häkta i fler fall när det gäller brottslighet som rör sig i den nedre delen av straffskalorna, vilket det ofta är fråga om i de här fallen.
Vad gäller det kommande säkerhetsstraffet är jag tveksam till att vi ska sätta vårt hopp till just den lagstiftningen. Den riktar ju in sig på väldigt allvarlig brottslighet; man måste upp ganska högt i straffvärde för att den typen av påföljder ska bli aktuella. Det ska dessutom handla om upprepad brottslighet och risk för ytterligare återfall i allvarlig brottslighet. Det utesluter inte att denna lagstiftning skulle kunna träffa någon som exempelvis vid upprepade tillfällen gjort sig skyldig till synnerligen grovt blåljussabotage, alltså om det handlar om brottslighet som är så pass allvarlig att man kommer högt upp på straffskalan och som dessutom sker vid upprepade tillfällen. Jag tror dock att vi i första hand ska sätta vårt hopp till den övriga straffrätten.
Polisen tar under alla omständigheter detta på största allvar och försöker med olika preventiva insatser säkerställa att den här typen av samhällsskadliga aktioner inte äger rum från början.
Anf. 54 Pontus Andersson Garpvall (SD)
Herr talman! Jag tackar återigen ministern för svaret.
Jag känner egentligen inte att jag behöver förlänga diskussionen. Liksom ministern är jag trygg med att polisen och våra brottsbekämpande myndigheter står väl rustade för att möta hoten från olika aktivistgrupper. Min förhoppning är att människor runt om i Sverige inte ska behöva drabbas av dessa gruppers olika aktioner, vare sig under påskhelgen eller någon annan gång under året.
Men även om polisen står väl rustad för att hantera den här typen av incidenter är min bestämda uppfattning att vi behöver skarpare lagstiftning på området. Vi behöver en lagstiftning som känns till den grad att personer helt enkelt kommer att avstå från den här typen av samhällsstörande verksamhet. Förseningar innebär stora samhällskostnader, och kostnaden för ett liv som inte kan räddas därför att en ambulans inte kommer fram i tid går inte att mäta i kronor och ören.
Jag känner mig ändå trygg med polisens arbete och är nöjd med att även justitieministern tar frågan på allvar.
Anf. 55 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag tackar än en gång Pontus Andersson Garpvall för möjligheten att få lyfta fram dessa viktiga frågor i dag.
Som jag sa inledningsvis är rätten att demonstrera central i en demokrati, och alla begränsningar i den ska förstås bygga på krav som legalitet, nödvändighet och proportionalitet. Men med det sagt innebär det ingen rätt att genomföra aktioner som stör infrastrukturen på ett allvarligt sätt med ytterst samhällsfarliga och skadliga konsekvenser. Det betyder också att straffen för denna typ av verksamhet måste återspegla brottets allvar, och här finns mer att göra. Det betyder förstås också att våra brottsbekämpande myndigheter, framför allt polisen, tar denna brottslighet på stort allvar och vidtar preventiva åtgärder för att om möjligt undvika att den typ av aktioner som stör just infrastrukturen på ett samhällsfarligt sätt över huvud taget äger rum. Det gäller även påskhelgen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.