Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kinda kanal

Interpellation 2004/05:541 av Lindgren, Anna (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-04-20
Inlämnad
2005-04-20
Besvarad
2005-05-10
Sista svarsdatum
2005-05-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 20 april

Interpellation 2004/05:541

 av Anna Lindgren (m) till statsrådet Ulrica Messing om Kinda kanal

Östergötland har två rikskända kanaler. Den ena är Göta kanal och den andra Kinda kanal. Göta kanalbolag får bidrag av staten för sin verksamhet.

Kinda kanal betydde mycket för näringsliv och invånare i både Linköping och Kinda kommuner när den öppnades för trafik runt 1870. Kanalen går genom underskön trakt i södra Östergötland, från Horn och Hycklinge i söder, genom Åsunden, Järnlunden, Rängensjöarna och Stångån till Linköping och Roxen. Där tar Göta kanal vid med Bergs slussar.

Numera har inte Kinda kanal någon betydelse för näringslivets transporter och på grund av att det genom åren byggts broar över kanalen är den segelfria höjden bara 3,9 meter. Därmed är intäkterna för små för att kunna täcka kostnaderna för driften av kanalen. Som turistled för motorbåtstrafik och för landturismen betyder kanalen mycket. Det är en verksamhet som på många sätt skulle kunna utvecklas ytterligare.

En genomgripande kanalutredning genomfördes på 1980-talet och då klassades Kinda kanal som kulturskyddat riksintresse enligt miljöbalken. I samband med denna utredning framkom att det krävdes investeringar i kanalen och det utlovades statliga pengar. Några sådana har inte synts till under alla de år som gått.

Kanalen ägs och drivs av AB Kinda kanal, vars ägare sedan 1980-talet är Östergötlands läns landsting, Linköpings och Kinda kommuner och Göta kanalbolag.

Det ankommer på ägarna att se till att kanalen hålls farbar efter alla de säkerhetsföreskrifter som finns enligt Sjöfartsverkets bestämmelser. Kinda kanalbolag har genom åren kunnat klara det löpande underhållet på slussportar och andra anordningar, men några ordentliga investeringar i upprustning av exempelvis kanalbankarna har man inte haft pengar till. Detta innebär att investeringar behöver göras för att områdena i direkt anslutning till kanalen fortsättningsvis ska vara säkra.

Kinda kanal är en del av vårt levande kulturarv som har stor betydelse för såväl landet som regionen. Trots att Kinda kanal är riksintresse bidrar således inte staten med några pengar.

Jag vill därför fråga statsrådet:

Avser statsrådet att verka för att Kinda kanalbolag får statligt stöd för investeringar?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:541, Kinda kanal

Interpellationsdebatt 2004/05:541

Webb-tv: Kinda kanal

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Ulrica Messing (S)
Anf. 20 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Anna Lindgren har frågat mig om jag avser att verka för att Kinda kanalbolag får statligt stöd för investeringar. Jag vill först understryka att jag delar Anna Lindgrens uppfattning om vikten av att skydda och bevara de miljöer och byggnader som är av riksintresse, både för deras kulturhistoriska värde och för att utveckla fritidssjöfarten och den svenska turistnäringen. Av den anledningen skyddas värdefulla natur- och kulturmiljöer enligt miljöbalken. Till dessa hör de ca 1 700 områden som är av riksintresse för kulturmiljövården, däribland Kinda kanal. Miljöbalken kräver att en så kallad miljökonsekvensbeskrivning ska göras vid större ingrepp i miljö och bebyggelse. Denna beskrivning ska identifiera, beskriva och bedöma effekter på bland annat kulturmiljön. I första hand är klassningen som riksintresse tänkt att skydda dessa områden från skadliga ingrepp. Det är inte en garanti om statlig finansiering, och huvudansvaret för drift och underhåll är kommunernas. Regeringen stöder bevarandet av områdena av riksintresse genom de pengar som anslås för bidrag till kulturmiljövård. För 2005 har anslagits knappt 260 miljoner kronor. Dessa resurser fördelas sedan av Riksantikvarieämbetet till länsstyrelserna runtom i landet, som i sin tur beviljar bidragen till enskilda områden eller projekt. På så sätt sker besluten om bidrag närmare medborgaren och med större kännedom om de lokala prioriteringarna. Det är alltså i första hand Länsstyrelsen i Östergötlands län som Kinda kanalbolag ska vända sig till för att få del av eventuellt stöd. I fallet med Kinda kanal bidrar staten också genom att det statliga bolaget Göta kanalbolag äger en mindre andel av Kinda kanalbolag och bidrar med kunskap kring driften och underhållet av kanalen.
saknar porträttfoto
Anna Lindgren (M)
Anf. 21 Anna Lindgren (M)
Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret på min interpellation. Det är stora och små saker om Östergötland som tas upp nu. Jag kan ge en liten bakgrund till interpellationen. Anledningen till att jag har ställt frågan är att vi i Östergötland har två rikskända kanaler. Den ena är Göta kanal, som är statsägd, och den andra är Kinda kanal. Kinda kanal betydde väldigt mycket för näringsliv och invånare i både Linköpings och Kinda kommuner när den öppnades för trafik på 1870-talet. Det är en underskön trakt. Man kan göra en resa på kanalen i södra Östergötland från Horn och Hycklinge i söder, genom Åsunden, Järnlunden, Rängensjöarna och Stångån. Så småningom möts Göta kanal och Kinda kanal vid Roxen. I dag har inte Kinda kanal någon betydelse för näringslivets transporter. Man har lagt olika broar som gör att det är låg segelhöjd. Men kanalen har alltså väldigt stort intresse som turistled. Intäkterna räcker dock inte för driften av kanalen. Huvudmännen, som är Linköpings och Kinda kommuner och landstinget, tillför medel, och därmed kan man klara av att sköta det löpande underhållet. Kravet som ställs från Sjöfartsverket är att det ska vara farbart och att det ska vara säkert. Nu har man upptäckt att det är bekymmer med kanalbankarna, och man har inte pengar till det. Det är mycket turister. Det gjordes en utredning på 1980-talet, som jag tror nämndes, och då kulturskyddades kanalen som riksintresse enligt miljöbalken. Vad jag har förstått av papper från den tiden som jag har läst blev man utlovad ett visst statligt stöd. Nu förstår jag av svaret att det är ett moraliskt stöd man får av den som sitter i Göta kanals styrelse, men det är inte riktigt det man behöver. Jag blev inspirerad när jag hörde den tidigare debatten, att man möjligen kunde tänka sig att få in det här under rubriken gröna jobb. Jag förstår att det är en väldigt lång väg att gå. Statsrådet berättar här att man ska fråga länsstyrelsen om pengar. Det innebär att först ska Riksantikvarieämbetet få pengarna från regeringen, och sedan ska de bedöma om Östergötland ska få några pengar till länet över huvud taget. Därefter ska länsstyrelsen i sin tur göra sin bedömning av vem eller vad som kan få ta del av pengarna. Det är en väldigt lång väg, och det här är akut. Jag har förstått att de har försökt på alla möjliga sätt att lösa detta. Jag tycker ändå att jag fick en liten öppning, men inte i detta svar utan i det förra interpellationssvaret.
saknar porträttfoto
Ulrica Messing (S)
Anf. 22 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Det är ett konkret sätt att visa hur vi kan samordna insatserna från det offentliga Sveriges sida. Det är nog ingen dum idé. Ett av de tydliga uppdrag som just finns kopplade till de gröna jobben är att hjälpa till att bevara kulturminnesmärken och arbete med kulturminnesvård. Här finns både en koppling till stigar i skogen där man kan skylta, kopplat till naturreservat eller fågelreservat, och en tydlig koppling till anläggningar som är kulturminnesmärkta, där man kan hjälpa till med både skyltning och röjning och att ta bort träd och buskar på vägen fram till kulturminnesmärket. Det var nog ingen dum idé från Anna Lindgren att titta på vilka kontakter man kan ta mellan länsstyrelsen och länsarbetsnämnden. Det är nämligen i ett samarbete mellan skogsvårdsorganisationerna på regional nivå och länsarbetsnämnderna som man fördelar hur många gröna jobb det finns i alla län. De finns i alla län, och det omfattar både kvinnor och män. Men nivån är lite olika. Nu i vårpropositionen ökade vi antalet gröna jobb med 1 500, så det kommer ytterligare gröna jobb i alla län och regioner. Om man då skulle kunna hitta, i den bästa av världar, en möjlighet att också få tillgång till de pengar som vi försöker decentralisera på lokal och regional nivå - eftersom här ofta finns den bästa kunskapen om vad som är värt att bevara ur ett kulturminnesperspektiv - tycker jag att det är ett bra exempel på hur man kan använda både de pengar som Riksantikvarieämbetet ska fördela och de insatser vi nu gör kring gröna jobb. Kinda kanal fyller inte någon funktion därför att man har handelssjöfart där, utan i dag är det fritidsbåtar. Men den fyller definitivt en funktion som kanal, där man behöver upplevelser och där man både har gammal historia att falla tillbaka på och har möjligheter att göra roliga och moderna saker i dag ur ett turistperspektiv.
saknar porträttfoto
Anna Lindgren (M)
Anf. 23 Anna Lindgren (M)
Fru talman! Tack så mycket! Det ser ju bra ut. Man kanske skulle gå och lyssna på fler interpellationsdebatter där det är konstruktiva diskussioner. Jag tackar så mycket.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.