Kilometerskatten och jobben
Interpellation 2016/17:41 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-10
- Överlämnad
- 2016-10-10
- Anmäld
- 2016-10-11
- Svarsdatum
- 2016-10-21
- Besvarad
- 2016-10-21
- Sista svarsdatum
- 2016-10-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Inför valet 2014 aviserade de två partier som i dag utgör regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, att de skulle införa vad de kallar en vägslitageavgift. Det mer vardagliga uttrycket som används är kilometerskatt. Kilometerskatten är i praktiken en skatt på avstånd i ett avlångt och exportberoende land. Regeringen har aviserat att en kilometerskatt kommer att införas i Sverige.
Det är en skatt som sätter jobbet för 63 000 yrkeschaufförer på spel, men också så mycket mer. Ökade transportkostnader innebär försämrad konkurrenskraft för våra exportföretag. Skogsindustrin är bara ett exempel. Försämrad konkurrenskraft i förhållande till våra konkurrentländer innebär att jobb inom industrin, men också inom andra sektorer, riskeras.
Statsminister Stefan Löfven har sagt att han alltid frågar sina statsråd om hur en reform som ska genomföras skapar fler jobb. Jag är naturligtvis lika intresserad som statsministern av om finansministern menar att kilometerskatten skapar fler jobb i Sverige.
Mina frågor till finansminister Magdalena Andersson blir därför:
- Lyssnar finansministern till de exportföretag som får sin konkurrenskraft försämrad genom kilometerskatten, eller drar ministern slutsatsen att kilometerskatten inte kommer att påverka företagens konkurrenskraft?
- Har finansministern gjort någon konsekvensanalys av effekterna som kilometerskatten innebär för exportföretagen?
- Om det finns en konsekvensanalys, när får riksdagen och andra berörda parter ta del av denna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:41
Webb-tv: Kilometerskatten och jobben
Dokument från debatten
- Fredag den 21 oktober 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:19
- Protokoll 2016/17:19 Fredagen den 21 oktoberProtokoll 2016/17:19 Svar på interpellation 2016/17:41 om kilometerskatten och jobben
Protokoll från debatten
Anf. 31 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Cecilie Tenfjord-Toftby har frågat mig dels om jag lyssnar till de exportföretag som får sin konkurrenskraft försämrad genom kilometerskatten eller om jag drar slutsatsen att kilometerskatten inte kommer att påverka företagens konkurrenskraft, dels om jag har gjort någon konsekvensanalys av effekterna som kilometerskatten innebär för exportföretagen samt om det finns en konsekvensanalys, när riksdagen och andra berörda parter får ta del av denna.
En utredning arbetar med att ta fram ett förslag till vägslitageskatt och ska lämna sitt betänkande senast den 9 december 2016. Hur skatten närmare ska utformas ingår i utredningens uppdrag att analysera, liksom vilka konsekvenser den föreslagna skatten får för olika sektorer och regioner. När utredningen har lämnat sitt betänkande kommer det att beredas i sedvanlig ordning.
Anf. 32 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Inför valet 2014 aviserade de två partier som i dag sitter i regeringsställning, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, att de skulle införa vad de kallar en vägslitageavgift. Det mer vardagliga uttryck som används är kilometerskatt.
Kilometerskatten är i praktiken en straffskatt på avstånd i ett avlångt och exportberoende land. Regeringen har aviserat att en kilometerskatt kommer att införas i Sverige. Det är en skatt som sätter jobben på spel för yrkeschaufförer och logistikföretag. AB Volvo har aviserat att ett införande av kilometerskatten skulle öka deras kostnader med 400-500 miljoner kronor. Det gäller alltså bara transporterna till och från Volvo.
Ökade transportkostnader innebär försämrad konkurrenskraft för våra exportföretag. Skogsindustrin är ett exempel. Försämrad konkurrenskraft i förhållande till våra konkurrentländer innebär att jobb riskeras inom både industrin och andra sektorer. Statsminister Stefan Löfven har sagt att alla reformer som ska genomföras ska skapa fler jobb, vilket också min kollega Sofia Fölster nämnde i ett anförande. Jag är självklart lika intresserad som statsministern av om finansministern menar att kilometerskatten skapar jobb i Sverige.
Magdalena Andersson säger, herr talman, i sitt mycket korta svar att frågan utreds. Hon säger också: "När utredningen har lämnat sitt betänkande kommer det att beredas i sedvanlig ordning." Det vore trevligt och förtroendeingivande om det faktiskt var på detta sätt. Men tyvärr är detta en regering där statsråden inte riktigt vet vad kollegorna i andra departement säger och lovar - eller kanske hotar med, i det här fallet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var nämligen så att miljöminister Karolina Skog den 24 september i Sydsvenskan uttalade: "Vi har för avsikt att lägga ett skarpt förslag om en vägslitageavgift." Jag vet inte hur Magdalena Andersson tolkar Karolina Skogs uttalande, men Sydsvenskans rubrik på tidningsartikeln var: "Karolina Skog: Det blir skatt på lastbilstrafik." Så tolkar våra exportberoende företag detta. De ser sina kostnader öka, konkurrenskraften svacka och arbetstillfällen hotas.
Därför vill jag nu veta: Hur tolkar finansminister Magdalena Andersson Karolina Skogs uttalande? Har ni redan bestämt er, innan utredningen är klar?
Anf. 33 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Självklart är det så att man tar slutgiltig ställning till förslag när man har fått utredningen och lyssnat på remissinstanserna. Sedan kommer man med förslagen till riksdagen.
Vi har dock inte tillsatt utredningen för att vi inte skulle ha för avsikt att försöka införa en vägslitageskatt. Det var någonting som fanns i Socialdemokraternas valmanifest och säkerligen också i Miljöpartiets valmanifest. Det har vi varit tydliga med.
Men självklart ska vi först se vad utredningen kommer fram med för förslag, därefter lyssna på remissinstanserna och sedan ta slutgiltig ställning, precis som man gör i alla andra frågor.
Anf. 34 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Magdalena Anderssons svar lämnar ett antal frågor om hur väl statsråden i den så kallade samarbetsregeringen kommunicerar med varandra. Om det är som Magdalena Andersson säger, att utredningen ska bli klar innan beslut fattas om huruvida en mycket näringslivs- och jobbskadlig straffskatt på avstånd ska införas, är det minsta vi kan begära av regeringen att den visar lite ansvarstagande. Men är det som Karolina Skog säger i Sydsvenskan, att beslutet redan är fattat innan utredningen redovisat sin inställning - jag vill gärna höra en dementi av det här från Magdalena Andersson - är det katastrofalt. Det vore dock tyvärr i linje med andra beslut som regeringen har fattat, till exempel om solcellsskatten och om införandet och sedan borttagandet av skatten på miljöbränsle förra året. Det var beslut som byggde på bristfälliga underlag och som skapar tvivel kring den rödgröna regeringens kompetens.
Nu har regeringen en möjlighet att visa att den står upp för jobb och företagande den här gången. Därför hoppas jag verkligen att det är som Magdalena Andersson säger, att ni först kommer att titta på utredningen innan ni fattar beslut.
Men det är väldigt bekymmersamt när vi hör Magdalena Andersson säga i talarstolen att ni har det här som ett vallöfte. Kommer vallöftet att väga tyngre än utredningen? Kommer inte Stefan Löfvens ord om att alla era beslut ska leda till fler jobb att gälla då? Har ni redan beslutat er för vad ni ska göra? Kommer ni att införa en vägslitageskatt om utredningen återkommer med besked om att det här är ett förslag som kommer att vara skadligt för det svenska näringslivet, för de svenska jobben, för vår exportbransch, för de svenska hushållen och i slutändan för den svenska välfärden? Vad är det som väger tyngst - vallöftena eller verkligheten, Magdalena Andersson?
Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Som Cecilie Tenfjord-Toftby bör känna till fattar regeringen beslut om en proposition som sedan överlämnas till riksdagen. Om riksdagen fattar beslut i enlighet med propositionen utfärdar därefter regeringen lagen. Det är så beslutsordningen ser ut.
Anf. 36 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag förstår på Magdalena Anderssons väldigt korthuggna svar att hon inte är så intresserad av att fördjupa sig vidare i regeringens uppenbara samarbetsproblem. Men det är självklart bra att Magdalena Andersson säger att utredningen ska ligga till grund för beslutet. Jag hoppas verkligen att det blir som hon säger.
Herr talman! Så länge Karolina Skogs uttalanden inte dementeras växer dock tvivlen kring regeringens agenda och vad som gäller. Vi här inne vet att besluten inte är fattade förrän de är klubbade här i denna riksdag. Men det skulle, herr talman, gynna regeringens trovärdighet om Magdalena Andersson fick miljöminister Karolina Skog att dementera sina uttalanden. Om det nu inte är så att regeringen faktiskt har bestämt sig för att införa straffskatten på avstånd utan att veta om den är skadlig eller inte för svenska jobb, svenska företag, svenska hushåll och svensk välfärd, är det minsta regeringen kan göra för sin egen trovärdighets skull att dementera Karolina Skogs uttalanden och tydligt säga till de svenska företagen och andra som väntar på besked att regeringen inte kommer att fatta ett beslut som kommer att vara skadligt för svenska företag, för de svenska jobben, för den svenska välfärden och för de svenska hushållen.
Anf. 37 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Cecilie Tenfjord-Toftby talar om hur skadlig den här skatten är. Jag har många gånger hört moderater i den här talarstolen tala om hur skadliga olika skatter är.
En avtrappning av jobbskatteavdraget skulle inte skapa några nya skatteintäkter utan göra så att människor inte utbildade sig och inte tog ledande positioner. Så lät det för några månader sedan här i talarstolen. Nu tycker Moderaterna att det här är ett jättebra förslag. De är entusiastiska över att vi har en högre marginalskatt.
För några månader sedan tyckte Moderaterna att det var förskräckligt att vi inte höjde brytpunkten för statlig inkomstskatt. De trodde att det skulle göra att ingen utbildade sig, att det inte blev några jobb och att människor inte skulle anstränga sig. Men nu tycker Moderaterna att det vi gjorde förra året är jättebra och omfamnar förslaget.
Jag har stått i hur många interpellationsdebatter som helst där Moderaterna har sagt att den återställda ungdomsarbetsgivaravgiften skulle leda till att tusentals ungdomar inte fick några arbeten. Nu tycker Moderaterna att regeringens förslag är jättebra. De vill ha precis den här politiken, som var så dålig.
Sedan stod Moderaterna här och trodde att vår sänkning av subventionen i ROT-avdraget skulle göra att tusentals människor blev uppsagda och att det skulle skapas en massa nya svarta jobb. Det var bara några månader sedan jag fick en sådan interpellation. Nu tycker Moderaterna att förslaget är jättebra, fantastiskt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle så gärna vilja höra Moderaterna berätta lite: Varför var det bra att sänka subventionerna för ROT? Varför är det bra att höja marginalskatten för höginkomsttagare? Varför är det fler läkare och lärare som ska betala statlig inkomstskatt? Varför ska arbetsgivare betala högre arbetsgivaravgift för ungdomar? Vad är det som är så bra med det? Det har det varit helt tyst om.
Nu säger Moderaterna att detta förslag är någonting som skulle vara förskräckligt dåligt. Jag är ganska säker på en sak. Den dagen det är infört kommer Moderaterna att tycka att det är jättebra.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.