Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kastrering av smågrisar

Interpellation 2010/11:404 av Holm, Jens (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2011-05-19
Inlämnad
2011-05-19
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2011-06-07
Sista svarsdatum
2011-06-09
Besvarad
2011-06-17

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 maj

Interpellation

2010/11:404 Kastrering av smågrisar

av Jens Holm (V)

till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Den 27 april i år beslutade riksdagen att kastrering av grisar utan bedövning ska förbjudas under förutsättning att alternativ finns. Glädjande nog finns det redan flera alternativ. Det troligen bästa av dem är den så kallade immunovaccineringen som använts i flera år i Australien och Brasilien och som är på gång i ett flertal andra länder. Alternativet är ett vaccin mot könsmognad som är godkänt och registrerat av EU. Detta är ett alternativ som inte bara minskar lidande för grisarna utan även minskar smågrisdödligheten, ger bättre köttmängd och tillväxt vilket på så sätt helt täcker kostnaderna för vaccinet. Det var därför med glädje jag såg fram emot att riksdagsbeslutet skulle skapa ett slut på den plågsamma, stressande och farliga kastreringen av grisar som görs i Sverige i dag.

Med anledning av detta beslut ställde jag en fråga till landsbygdsminister Eskil Erlandsson om när förbudet ska implementeras. I svaret, som lämnades den 11 maj, lämnade Erlandsson sorgligt nog inte något besked om när förbudet kan träda i kraft. I stället vill han utreda frågan ytterligare – detta trots att en mängd omfattande studier visar på vaccinets lämplighet. Till exempel så har Jordbruksverket nyligen lämnat en utförlig rapport som pekar på alla de goda möjligheterna att stoppa den grymma griskastreringen.

I ljuset av att det redan finns alternativ och av riksdagsbeslutet om införandet av ett förbud vill jag fråga landsbygdsministern:

1. När avser landsbygdsministern att beslutet ska genomföras?

2. Vilka frågor är det som landsbygdsministern avser att utreda ytterligare?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:404, Kastrering av smågrisar

Interpellationsdebatt 2010/11:404

Webb-tv: Kastrering av smågrisar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Eskil Erlandsson (C)
Anf. 55 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jens Holm har frågat mig dels när jag avser att genomföra riksdagens beslut att kastrering av grisar utan bedövning ska förbjudas under förutsättning att alternativ finns, dels vilka frågor det är som jag avser att utreda ytterligare. Jens Holm har nyligen ställt en fråga till mig om när jag avser att genomföra riksdagens beslut så att obedövad kastrering av grisar inte längre kommer att ske. I svaret som lämnades den 11 maj angav jag att jag nu kommer att se till att det görs en grundlig analys av vilka konsekvenser ett förbud mot obedövad kastrering skulle få. Därför är det inte möjligt att ange den exakta tidpunkten för beslut. Vaccinering som förhindrar galtlukt är enligt min mening det djurskyddsmässigt bästa alternativet. Det är därför viktigt att vi inte skyndar på lagstiftningen så mycket att vaccinering inte blir ett reellt alternativ. När det gäller frågor som behöver utredas ytterligare pågår nu ett arbete inom Landsbygdsdepartementet som bland annat syftar till att undersöka möjligheter att underlätta för de grisbönder som vill börja använda sig av just vaccinationsmetoden.
Jens Holm (V)
Anf. 56 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Riksdagen har beslutat att obedövad griskastrering ska upphöra. Det är ett bra beslut. Det handlar om ca 1 ½ miljon grisar varje år eller 4 000 grisar varje dag som får sina testiklar uppskurna utan bedövning. Vem som helst kan räkna ut vilket enormt lidande det måste orsaka för grisarna. Det enda skälet landsbygdsministern anför är att man måste utreda och analysera frågan vidare. Då uppstår ganska logiskt frågan: Är inte detta redan ganska väl utrett och analyserat? Det är ju en hyfsat väl beprövad metod i andra länder. Till exempel har Norge ett förbud mot obedövad griskastrering, och i Tyskland, Nederländerna, Danmark och Schweiz är det på gång. Inte heller länder utanför Europa, till exempel Australien, använder obedövad kastrering. Sveriges lantbruksuniversitet har utrett frågan och konstaterar att man kan använda vaccinet, vilket landsbygdsministern själv tycker är en bra idé. I en rapport säger Jordbruksverket att det finns fullgoda alternativ till dagens plågsamma hantering. Jag förstår därför inte varför regeringen inte kan ge ett mer konkret besked i frågan. Jag har full respekt för att regeringen inte kan stå redo dagen efter ett beslut i riksdagen om ett tillkännagivande och omedelbart införa ett förslag till en ny lag. Jag hade dock hoppats på en mer samarbetsvillig hållning från ministern. Man ska komma ihåg att det är vi i kammaren som är direktvalda och som stiftar lagarna. Vi tillsätter regeringen, och vi kan också avsätta den. Det är inte bara på detta område vi har beslutat om saker som ska införas och inte får något svar från regeringen om när det ska ske. Jag frågar åter: När är ministern beredd att genomföra beslutet om obedövad griskastrering som vi har fattat i riksdagen? Sist konstaterar jag att ett införande av en sådan lag innebär att det blir en jämn spelplan för alla aktörer som är involverade i detta. Då kommer inte vissa att gå före på frivillig väg och andra inte göra något alls för grisarna, utan det blir lika för alla. Därför är det viktigt med en bestämmelse härifrån om ett förbud mot den obedövade griskastreringen.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 57 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag håller med Jens Holm om att kastrering utan bedövning är ett problem. Precis som Jens Holm vill jag så snart som det är möjligt komma bort från denna metod. Fru talman! Som ansvarigt statsråd måste jag dock se till att vi får en lagstiftning på plats som fungerar i praktiken. Det finns en del oklarheter, och jag ska nämna några. Att individuellt injicera vätska i djur som väger 80-90 kilo kan medföra risker för den personal som ska utföra detta upprepade gånger bland ett stort antal individer. Ett annat problem som måste uppmärksammas är att slakteriföretagen som tar emot de vaccinerade grisarna måste ha fungerande metoder och rutiner för att säkert veta att man har fått bort den galtlukt som annars kan finnas. Slakterierna kanske måste införa något för att kontrollera storleken på vaccinerade grisars testiklar för att kvalitetssäkra att vaccinationen har utförts på rätt sätt. Ett annat problem som jag vill nämna i sammanhanget är att många uppfödare vid införandet av någon typ av bestämmelse och lagstiftning på det här området väljer att könssortera sina grisar. Det medför att den kull som grisen i fråga tillhör splittras och blandas med grisar från andra håll, vilket i sin tur kan medföra ett försämrat förhållande för grisen i fråga genom att det uppstår slagsmål och grisen utsätts för stress. Det här är problem som måste lösas, som jag ser det. Jag vill också nämna i den här debatten att det pågår ett arbete inom EU för att få fram en gemensam standard för vilka gränsvärden som man kan och bör tolerera. Detta tycker jag också är viktigt av det skäl som Jens Holm nämnde, nämligen att vi måste ha en jämn spelplan så att vi får grisar som är uppfödda i Sverige även i framtiden. Fru talman! Det stämmer nämligen inte, som Jens Holm påstod, att bara vi inför det här i Sverige blir spelplanen jämn. Nej, det blir den inte alls, för vi riskerar då att ha världens bästa djurskyddslagstiftning men inga djur. Det vill inte jag ha, utan jag vill ha en växande djurproduktion i Sverige, för vi har goda förutsättningar att bedriva den typen av verksamhet i vårt land.
Jens Holm (V)
Anf. 58 Jens Holm (V)
Fru talman! Med all respekt för att det finns en del praktikaliteter som självklart måste fungera ifall man har obligatorisk vaccinering av smågrisar i stället för obedövad kastrering kan det väl inte vara så himla komplicerat att ministern inte kan ge ett enda svar på när det här beslutet ska genomföras. Det tycker jag känns väldigt märkligt. Det har nu gått ett antal veckor sedan vi klubbade beslutet i riksdagen, så nog borde ministern ha kommit lite längre i sin tankeverksamhet än så. Vad gäller EU är vaccinet som kan vara alternativet till den obedövade kastreringen registrerat och godkänt, så det är bara att köra på. Det är helt öppet för alla EU-länder som vill använda sig av det. Såvitt jag har förstått är det en lång rad EU-länder som redan har börjat använda det i mer eller mindre stor skala eller som är på gång att införa lagstiftning om det. Norge, vårt närmaste grannland, har ett förbud mot obedövad kastrering sedan flera år tillbaka. Jag tycker att det vore tragiskt ifall Sverige blir ett av de länder i Europa som är sämst i den här frågan, och så tycker jag att det håller på att bli ifall man inte kan ge något konkret besked om när vårt beslut här från riksdagen ska genomföras. Ministern pratar om att vaccinera grisar som väger 80-90 kilo och att det inte är lätt. Som sagt gör man det redan i andra länder, och där fungerar det. En konkret fråga: Kan man inte vaccinera smågrisar? Såvitt jag vet gör man det på flera ställen. Erfarenheten visar också att smågrisdödligheten minskar när man vaccinerar i stället för kastrerar dem utan bedövning. Där kan det till och med vara ett plus för grisuppfödaren att det totalt sett blir en bättre ekonomi i det här, eftersom det helt enkelt är färre smågrisar som kommer att dö. Jag skulle vilja att ministern svarar på min fråga och att han kommenterar hur det ser ut i andra länder som har upphört med obedövad griskastrering eller i alla fall har kommit väldigt långt i genomförandet av det.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 59 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Upplysningsvis måste vaccineringen för att uppnå önskvärt resultat utföras två gånger, en gång när grisen är förhållandevis liten och ytterligare en gång när den är på väg att inträda i könsmognad. Då är grisen ganska stor och därmed tung och kan alltså orsaka skador på den personal som ska utföra vaccineringen. För att komma i gång med vaccineringen och fortfarande ha, vilket jag är angelägen om, en fläskproduktion i vårt land är det min uppfattning att den måste utföras av lekmän. Vi kan inte ha legitimerade veterinärer till det här. Av det skälet har nu utbildningar för lekmän planerats för att de ska kunna utföra vaccineringarna. Tyvärr har utbildningarna inte kunnat startas upp ännu av skälet att det för att få göra detta fordras tillstånd från djurskyddsetisk nämnd, och detta tillstånd har ännu inte kommit. Och så länge som detta tillstånd inte har kommit kan inte utbildningen starta, trots att näringen har varit intresserad av att driva på det här, för man är ju självklart intresserad av att ha en etisk produktion i sin verksamhet. Men slutligen, fru talman, vill man ju ha det utifrån ett jämnt spelfält så att man har konkurrensvillkor som är likvärdiga med de som finns i omvärlden.
Jens Holm (V)
Anf. 60 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag noterar att landsbygdsministern inte kommenterar hur det fungerar i andra länder, till exempel i Norge som har haft ett förbud mot obedövad kastrering i ganska många år. Och jag är rätt övertygad om att om det fungerar i Norge fungerar det nog också här, ifall man verkligen vill. Landsbygdsministern pratar om att det krävs stora utbildningsinsatser för att få det här att fungera. Det krävs nog en del utbildning, så kan det vara, och då hade det varit på sin plats med en djurskyddsmyndighet som vi hade tidigare under det socialdemokratiska styret. Djurskyddsmyndigheten hade ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp över djurskyddsfrågorna. Jag tror att både den här och en mängd andra djurskyddsfrågor som har hamnat på efterkälken genom regeringens politik hade kunnat avancera mycket snabbare ifall vi hade haft en enda ansvarig myndighet för att driva fram djurskyddsfrågorna. Jag konstaterar att jag trots den här debatten inte får ett konkret svar från regeringen om det beslut som har fattats av riksdagen som är den folkvalda församlingen i Sverige. Den 27 april beslutade vi att obedövad kastrering av grisar ska upphöra. Jag har ställt skriftliga frågor och tagit upp frågan vid riksdagens frågestund och nu även i en interpellationsdebatt, och vår minister kan inte säga om det blir ett förbud i år, nästa år, om tre år eller om det någonsin kommer att bli ett förbud mot obedövad griskastrering. Det tycker jag är ett underbetyg till regeringen, och framför allt är det att svika de 4 000 grisar som plågas av att få sina testiklar uppskurna varje dag. För dessa grisars skull borde ministern skynda på den här processen så mycket som han bara kan. Det görs inte nu, och det är väldigt olyckligt.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 61 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig först tacka interpellanten för interpellationen. Det är en angelägen fråga som diskuteras. Vi måste komma bort från det här. Men - jag upprepar det, fru talman - vi måste göra det på ett sådant sätt att vi har grisar kvar i vårt land. Det blir ju inte bättre för grisen i fråga om ingreppet utförs någon annanstans och vi därefter importerar fläsk som kommer från grisen. Hur är det då i andra delar av vårt närområde? Ja, det är riktigt att i Norge finns den här typen av lagstiftning. Där har man en skyddad marknad. Jag känner inte till något land på den europeiska kontinenten som har ett sådant skydd och den jordbruksproduktion som vi har här. Och i Norge har man, enligt uppgifter som jag fått, inte lekmän till att utföra vaccineringen, utan det är legitimerad veterinär som gör detsamma. Vi har kommit fram till att det inte är möjligt i vårt land på grund av att produktionen är något större än i Norge. Det skulle kostnadsmässigt bli helt ohållbart för en redan hårt pressad bransch. Jag vill alltså inte medverka till att vi slår ut den svenska fläskproduktionen genom att lagstifta utan att detta är utprovat till fullo och att vi har utbildningar så att lekmän kan utföra de vaccinationer eller bedövningar som kan komma i fråga. Avslutningsvis vill jag nämna att känsligheten för den så kallade galtlukten tycks variera mellan geografiska områden. Det allra bästa vore om vi kunde få fram hangrisar som inte har den lukt som vi i vårt område tycks vara väldigt besvärade av.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.