Karensen i sjukförsäkringen

Interpellation 2022/23:166 av Åsa Eriksson (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-01-31
Överlämnad
2023-01-31
Anmäld
2023-02-01
Svarsdatum
2023-02-14
Besvarad
2023-02-14
Sista svarsdatum
2023-02-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Anna Tenje (M)

 

Jag hoppas att regeringen håller med om att sjukförsäkringen ska vara rättvis. I dag är karensavdraget väldigt orättvist, eftersom en del kan arbeta hemifrån när de är lite krassliga medan andra inte har den möjligheten. Vissa utsätts för en större mängd smittor i sina arbeten, för att de arbetar med barn eller sjuka människor, än andra. För att se över hur sjukförsäkringen kan bli mer rättvis tillsatte den socialdemokratiska regeringen Karensutredningen (S 2022:02) .

Att den högerkonservativa regeringen den 26 januari beslutade att lägga ned Karensutredningen är upprörande. Det är dessutom förvånande, eftersom statsrådet den 13 december sa i riksdagens kammare om karensutredningen: Det hela behöver också ses ur ett större perspektiv givet de konsekvenser det kan få för samhället i stort. Det är väldigt viktigt att den utredning som vi här har nämnt flera gånger får fortgå.

Statsrådet har också i medierna sagt att regeringen vill utreda ytterligare en karensdag, men när ett utskottsinitiativ såg ut att få majoritet i socialförsäkringsutskottet backade regeringen. Det är anmärkningsvärt att regeringen byter uppfattning flera gånger inom loppet av en månad. Vad är det egentligen som gäller? Statsrådet är skyldig alla människor som är omfattas av sjukförsäkringen och alla de arbetsgivare som hanterar densamma att ge klara besked. 

Jag vill därför fråga statsrådet Anna Tenje: 

 

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att göra karensavdraget mer rättvist, och vilka åtgärder handlar det om i så fall?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:166, Karensen i sjukförsäkringen

Interpellationsdebatt 2022/23:166

Webb-tv: Karensen i sjukförsäkringen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 71 Statsrådet Anna Tenje (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Om det var jag som i den tidigare interpellationsdebatten trampade snett ber jag så hemskt mycket om ursäkt.

Så till den här interpellationen. Åsa Eriksson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att göra karensavdraget mer rättvist och vilka åtgärder det i så fall handlar om.

Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk för att motverka omotiverat hög korttidssjukfrånvaro. Under den extraordinära situation som covid-19-pandemin inneburit har det dock gjorts avsteg från principen om en självrisk i sjukförsäkringen genom att staten tillfälligt har betalat ut ersättning för karensavdraget för att underlätta för enskilda att stanna hemma vid sjukdom. Det var då en motiverad åtgärd. Under normala förhållanden behöver dock frågan noga övervägas. Den förra regeringen tillsatte Karensutredningen i syfte att se över karensavdraget.

Det är angeläget att se över karensavdraget. Regeringen har gjort bedömningen att den pågående översynen av karensavdraget bör förändras och förtydligas samt knytas närmare Regeringskansliets övriga arbete. Karensutredningen har därför ersatts av en arbetsgrupp i Regeringskansliet.

Arbetsgruppen ska analysera ändamålsenligheten, fördelningseffekterna och övriga konsekvenser av karensavdraget. Arbetsgruppen ska särskilt analysera förutsättningarna att förändra karensavdraget för att förbättra villkoren för avgränsade yrkesgrupper som är särskilt utsatta för nära mänskliga kontaktytor i sin yrkesroll och som har svårt att arbeta hemifrån, till exempel vissa anställda inom vård, skola och omsorg, och ta fram en modell för detta. Om det bedöms motiverat ska arbetsgruppen föreslå förändringar av karensavdraget i övrigt. Arbetsgruppen ska redovisa sitt arbete senast den 15 december 2023.

Riksdagspartierna ges insyn i det fortsatta arbetet genom en parlamentariskt sammansatt referensgrupp som inrättas till stöd för arbetsgruppens arbete. Jag ser fram emot arbetsgruppens arbete och våra fortsatta politiska samtal om karensavdragets utformning.


Anf. 72 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Det är trevligt att ses här igen.

Regeringens hantering av karensfrågan de senaste månaderna har onekligen väckt en del frågor. Statsrådets parti, Moderaterna, gick ju till val på att återinföra stupstocken i sjukförsäkringen och har öppnat för ytterligare en karensdag.

Så sent som den 13 december förra året stod statsrådet här i kammaren, i samma talarstol som i dag, och sa om Karensutredningen: "Det är väldigt viktigt att den utredning som vi här har nämnt flera gånger får fortgå. . Den ska vi inte föregripa. Den kommer att redovisa sitt betänkande nästa höst, i september 2023, och det vore fel av oss båda att föregripa vad den utredningen kommer fram till."

Så lät det då, för två månader sedan. Nu vet vi alla vad som hände. Regeringen fattade den 26 januari beslut om att lägga ned Karensutredningen, och statsrådet har som vi hört meddelat att regeringen i stället ska tillsätta en egen intern arbetsgrupp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen har också backat från att införa ytterligare en karensdag och att återinföra absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen. Man undrar ju vem som egentligen styr och vems prioriteringar som väger tyngst. Inte är det omsorgen om de sjuka och dem som drabbas av det orättvisa karensavdraget i alla fall, kan vi notera.

Fru talman! Vi socialdemokrater är stolta över alla förändringar vi gjorde under våra åtta år i regeringsställning för att förbättra sjukförsäkringen. Men vi är verkligen inte nöjda. Vi vill stärka försäkringen och göra den mer solidarisk, rättvis och jämställd.

Karensavdraget slår hårdast mot alla de arbetare som går till jobbet varje dag och ser till att samhället fungerar. Vi gick till val på att avskaffa det orättvisa karensavdraget, och därför gör vi en miljardsatsning i vårt budgetförslag för att visa att vi menar allvar med det löftet. För oss socialdemokrater handlar detta om rättvisa och om solidaritet.

Fru talman! Jag anser att det var mycket olyckligt att man lade ned Karensutredningen, eftersom den hade ett angeläget uppdrag med syfte att se hur inkomstbortfall under sjukdom kunde bäras på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverka riskerna för sjuknärvaro, som är ett stort problem på svensk arbetsmarknad.

Statsrådet säger i sitt svar, fru talman, att det är angeläget att se över karensavdraget - gott så! Statsrådet säger också att arbetsgruppen ska analysera ändamålsenligheten, fördelningseffekterna och övriga konsekvenser. Då är min fråga, fru talman: Varför fick inte den ursprungliga utredningen, som redan var igång och skulle leverera svar på bland annat detta i september, fortsätta? Statsrådets arbetsgrupp är ju inte igång, såvitt jag vet, och ska komma med sitt svar först i mitten av december. Det känns bakvänt, om syftet på riktigt är att så fort som möjligt göra karensavdraget mer rättvist.

Fru talman! En arbetsgrupp i Regeringskansliet är ju väldigt mycket billigare än en utredning. Jag undrar om statsrådet kan hålla med om att Regeringskansliets utredningsbudget är den egentliga orsaken till att Karensutredningen inte fick fortsätta sitt arbete. Och var kan vi hitta direktiven till regeringens interna arbetsgrupp?

(forts.)


Anf. 73 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Det är trevligt att vara tillbaka i kammaren efter ett litet avbrott. Man kommer av sig lite i debatten. Jag tänker därför att vi gör en liten återblick.

Det har under decennier funnits en karens i sjukförsäkringen i syfte att motverka omotiverat hög korttidsfrånvaro. Det är viktigt att komma ihåg att den återinfördes på 1990-talet efter att 1987 i praktiken ha tagits bort helt. Man såg att sjukskrivningstalen för den omotiverat höga korttidsfrånvaron ökade i snabb takt. I slutet av 80-talet var hela 5,5 procent av andelen anställda sjukfrånvarande.

I samband med krisen i början av 1990-talet gjordes stora förändringar i sjukförsäkringen. Ersättningsnivåerna sänktes, och arbetsgivarens sjuklöneansvar infördes 1992. I april 1993 infördes också karensdagen. Därefter sjönk sjuktalen för den korta sjukfrånvaron till 2,5 procent.

Någon utvärdering har man ännu inte gjort. Det saknas också kunskap om hur karensavdraget påverkar olika grupper på arbetsmarknaden. För regeringen har det varit angeläget att se över karensavdraget. Men i samband med detta har vi valt att knyta det närmare Regeringskansliets övriga arbete med att säkerställa att sjukförsäkringen är utformad på ett sådant sätt att den bidrar till att motverka sjukfrånvaron.

Sjukförsäkringen ska givetvis ge ekonomisk trygghet till den som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Fokus ska ligga på rehabilitering, och utformningen ska motverka onödigt många och långa sjukskrivningar. Det gäller också den delen av försäkringen som handlar om att motverka onödigt hög korttidsfrånvaro.

Interpellanten frågade varför man valde att lägga ned den pågående utredningen och flytta över arbetet till en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Vid ett regeringsskifte är det inga konstigheter över huvud taget.

När Socialdemokraterna tog över efter alliansregeringen har jag svårt att tänka mig att de behöll alla utredningar som var igång på exakt det vis som de låg. Jag kan tänka mig att de förändrade några utredningsdirektiv. Kanske lade de de facto ned en och annan utredning. De kan också ha gjort om några, från att ha varit en SOU till att bli en bokstavsutredning på Regeringskansliet. Jag tycker inte att det är konstigt. Det vore konstigt om allting skulle vara som det alltid har varit trots att det har skett ett regeringsskifte.

Vår regering har hög ambitionsnivå när det gäller att få bukt med många olika frågor, inte minst den organiserade brottsligheten, skjutningarna och den stora problematiken med utanförskapet. Men vi är också angelägna om att titta vidare på den här frågan. Därför har vi valt att i stället lägga detta i en bokstavsutredning och knyta det närmare vårt eget arbete i Regeringskansliet, för att också utvärdera och titta närmare på de delarna.

Jag återkommer till interpellantens andra fråga.


Anf. 74 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Tack, statsrådet, för ansträngningarna att svara på mina frågor! Det uppskattar jag verkligen.

Jag håller med om att det inte är ett dugg konstigt att det händer saker vid ett regeringsskifte. Det som är konstigt är att statsrådet stod i talarstolen den 13 december och sa att Karensutredningen var viktig och att det var viktigt att vi väntade på dess slutsatser. Men nog om det.

Herr talman! I statsrådets första svar framhåller statsrådet vikten av att olika yrkesgrupper har olika förutsättningar när det gäller att drabbas av sjukdom på jobbet. Det håller jag verkligen med om. För oss som arbetar här i riksdagen är risken att utsättas för smitta helt annorlunda mot för någon som till exempel snyter barn på en förskola. Det är klart att det är orättvist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi hör farhågorna från till exempel arbetsmarknadens parter om en enorm gränsdragningsproblematik om vi ska ha olika regler för olika yrkesgrupper. Jag har också tagit del av Arbetsgivarverkets svar till den nedlagda Karensutredningen. De avråder starkt från att ge olika yrkesgrupper olika regler och har en mängd motiv till att det vore olyckligt.

Herr talman! Det är orättvist att val av yrke kan leda till olika lön. Men det är också orättvist att man bestraffas om man utsätts för smitta och har större risk att bli sjuk och därmed också drabbas av ett karensavdrag. Jag vill citera LO:s jämställdhetsbarometer för 2021. Där kan vi bland annat läsa: "På frågan varför de svarande trots allt valt att gå till jobbet svarar många att detta eller att det blir svårt ekonomiskt att vara hemma sjuk och förlora inkomst. För personer med de lägsta lönerna är detta svar särskilt markant." Personer med låglönejobb har alltså inte råd att vara hemma när de är sjuka.

Herr talman! Syftet med den karensutredning som vi socialdemokrater tillsatte var att reglerna skulle bli mer solidariska och fördelningspolitiskt träffsäkra samt motverka riskerna för sjukfrånvaro.

Vi hör statsrådet gång på gång tala om vikten av en självrisk för att undvika onödig korttidsfrånvaro. Det får mig att fundera över vad som skiljer oss svenskar från invånarna i övriga nordiska länder. Statsrådet är säkert väl medveten om att Sverige är det enda landet i Norden som har karens i sjukförsäkringssystemen.

Om statsrådet till äventyrs har missat det kan jag tipsa om den RUT-rapport som jag har beställt och som kom i går. Där jämförs uppläggen mellan de nordiska systemen. Där framkommer att Sverige skiljer ut sig på ytterligare ett sätt. Sverige är inte bara det enda landet som har ett karensavdrag. Det är också det enda landet som har en självrisk i sjuklönen, som är max 80 procent av lönen. Det finns inte i de andra länderna. Vi har alltså dubbel självrisk i vårt sjukförsäkringssystem.

Jag vill gärna höra varför statsrådet menar att dubbla självrisker behövs i Sverige men inte i våra grannländer. Menar statsrådet att svenskar är latare eller fuskar mer? Varför behövs dubbla självrisker? Har statsrådet lyckats hitta någon forskningsstudie som styrker att svenskar skulle utnyttja systemet och sjukanmäla sig av ren lättja om det inte fanns någon karens?


Anf. 75 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Jag återkommer nu till den första frågan, som jag fick innan vi tog en liten paus, gällande utredningsdirektivet som interpellanten inte hade lyckats hitta. Det förstår jag. Det är en offentlig handling, men den låg ju inte först på Socialdepartementets hemsida. Jag har den i alla fall här, och interpellanten får den i handen så fort vi är klara med interpellationsdebatten. En fördel med pausen var att jag fick möjlighet att grotta ned mig i detta och att skriva ut den.

Jag delar egentligen interpellantens eller arbetsmarknadens parters oro när det gäller gränsdragningsproblematiken. Givetvis kan detta bli komplicerat och svårt när det gäller vilka yrken som skulle kunna antas omfattas av ett undantag. Men det är just detta som arbetsgruppen får titta på och komma fram till och sedan bena i, det vill säga hur en sådan modell skulle kunna se ut. Jag tänker inte föregå den utredningen heller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så tillbaka till talarstolen den 13 december - jag hade den fina förmånen att bli inbjuden till socialförsäkringsutskottet i förra veckan då vi benade i den här frågan. Jag vill återigen vara tydlig med att jag har stor respekt för den här talarstolen och den här plenisalen. Jag borde inte ha sagt att allting skulle vara som det alltid har varit. Jag var tydlig med att säga att utredningsdirektivet skulle kunna komma att ändras. Men jag var inte tydlig med att vi också kunde tänka oss att plocka det från en SOUutredning till en bokstavsutredning. Där gick jag för långt, och jag borde inte ha sagt det från denna talarstol. Det ångrar jag såklart.

Men alldeles oavsett kan vi ändå konstatera att vi nu har en bokstavsutredning. Vi är helt överens om att vi bör titta mer på dessa frågor. Det har varit viktigt från regeringens sida att göra det, och det kommer vi också att göra. Nu avvaktar vi och ser vad utredningen kommer fram till, och den presenteras den 15 december. Därefter blir det givetvis fortsatt debatt.

Jag vill också vara tydlig med att säga att arbetsmarknadens parter redan i dag har möjlighet att avtala bort karensavdraget. Det har man valt att göra i ett fall, vad jag har hittat, och det gäller räddningstjänsten. I övrigt har man inte valt att komma överens, parterna emellan, om att plocka bort karensavdraget.

När det gäller de andra studierna eller jämförelserna med de andra nordiska länderna kan jag tycka att det visst är intressant att följa och titta på. Mig veterligen har i alla fall Norge en något högre korttidsfrånvaro än vad Sverige har, om det nu är så att man inte har något karensavdrag.

Jag kom precis från en debatt på Forum Jämställdhet i Malmö i förra veckan som gällde både jämställda pensioner och jämställd föräldraförsäkring. Efter väldigt mycket jämförelser med de övriga nordiska länderna kokade det mesta ned till att vi har ganska skilda system. Vi har skilda system för det mesta, både för lönebildningsprocessen och arbetsmarknadens parter, men framför allt har vi det för föräldraförsäkringen och för pensionerna. Sannolikt är det även i det här fallet så att vi inte har helt jämförbara system.

Men jag drar ofta och hemskt gärna lärdom av andra länder och goda exempel. Det finns alltså inget som hindrar att arbetsgruppen tittar på den saken i den bokstavsutredning som nu kommer att arbeta framdeles.


Anf. 76 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Tack, statsrådet! Jag uppskattar verkligen att statsrådet försöker ge tydliga svar på frågorna. Det borde fler statsråd göra. Det är väldigt bra!

Och så vill jag ställa frågan: Är det rimligt att kräva att sjuka anställda ska arbeta, men hemifrån? I mycket är det detta som statsrådets svar om arbetsgruppen handlar om, alltså att titta på vissa yrkesgrupper som inte har möjlighet att arbeta hemifrån, vilket andra har. Då läser jag mellan raderna att om man har möjlighet att jobba hemifrån ska man alltså arbeta när man är sjuk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har en hög sjuknärvaro i Sverige. Den uppskattas till 46 procent; ännu högre för kvinnor. Två miljoner personer uppger att de har arbetat fast de har varit sjuka minst två dagar under 2021. I mejl till den nedlagda Karensutredningen anger Arbetsgivarverket att de inte anser att frågan om var arbetet utförs är relevant för bedömningen av rätt till sjuklön eller för karensavdragets konstruktion. De menar i stället att om en arbetstagare inte kan utföra arbete på grund av sjukdom ska arbetstagaren inte arbeta. Och det verkar väl rimligt.

Herr talman! En trygg sjukförsäkring ska komma alla till del. Vi betalar in till den när vi arbetar, och vi ska alla kunna få ut ersättning som vi har rätt till när arbetsförmågan av olika anledningar sviktar. Att jobba när man är sjuk kan göra att sjukdomstillståndet förlängs eller att skador förvärras, och det vore väldigt olyckligt. Det finns också en risk för att stressen ökar och därmed psykisk ohälsa och lång sjukskrivning. Jag vill därför fråga statsrådet: Tycker statsrådet att människor ska arbeta hemifrån när de är sjuka?


Anf. 77 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Jag vill återigen tacka interpellanten för att vi har den här diskussionen och lyfter den här debatten. Vi har diskuterat frågan flera gånger tidigare i kammaren, men framför allt har vi gjort det i utskottet.

Jag ser nu fram emot det arbete som kommer att bedrivas i arbetsgruppen, och jag kommer tacksamt att ta emot dess resultat senast den 15 december 2023. Jag tror också att det är väldigt bra att en parlamentarisk grupp kommer att tillsättas. Det kommer att gå ut en inbjudan till samtliga riksdagspartier att utse en representant som kan sitta i den parlamentariska referensgruppen för att komma med kloka inspel men också för att kunna jobba med den här frågan kontinuerligt och påverka arbetet under arbetets gång.

Jag tänker att det är bra att man inte läser mellan raderna utan att man lyssnar till det som sägs och det som skrivs. Jag vill vara tydlig med att säga att jag inte har föreslagit att man ska gå till jobbet eller att man ska jobba hemifrån när man är sjuk. Jag tycker att vi ska ha en sjukförsäkring som gäller, och när man är sjuk och behöver ta del av den ska den finnas på plats. Jag tycker också att vi ska ha ett system som motverkar långtidssjukskrivningar så att människor inte återigen göms och glöms i statistiken. Det ska finnas ett tydligt rehabiliteringsansvar, från arbetsgivarens, Försäkringskassans och hälso- och sjukvårdens sida, men också för individen själv så att man kommer tillbaka till arbetet så fort som bara är möjligt och att vi inte har långa sjukskrivningar.

På samma vis tycker jag att det är bra att man har en självrisk när det gäller systemet att karensavdraget finns till. Jag tycker att man har visat tydligt att det ökar på när man plockar bort det. Men jag är villig att titta på den här frågan och jämför gärna med andra länder. Skulle det mot förmodan vara så att jag har fel - det kan ju faktiskt vara så att man har fel - är jag villig att ompröva mina beslut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.