Till innehåll på sidan

Justitie- och inrikesministerns uttalande om att civila ska ersätta poliser

Interpellation 2017/18:409 av Roger Haddad (L)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-01
Överlämnad
2018-03-02
Anmäld
2018-03-06
Svarsdatum
2018-03-16
Sista svarsdatum
2018-03-16
Besvarad
2018-03-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Sverige behöver minst 5 000 fler poliser. Vi behöver dem för att återupprätta rättsstaten och ett tryggare samhälle. Vi behöver dem också för att öka antalet poliser i yttre tjänst så att polisen kan komma närmare medborgarna och störa ut den kriminalitet som breder ut sig inte minst i vissa utsatta områden.

I dag noteras i stället att Sverige har den lägsta polistätheten på tio år. Underlag från polisen visar att antalet poliser i yttre tjänst fortsätter att minska i antal, trots upprepade uttalanden från ansvarig politisk nivå om att det skulle bli tvärtom.

Denna utveckling är dessvärre inte ny. De senaste åren har Liberalerna lagt fram krav på åtgärder mot avhoppen från polisyrket men också satsningar på polislöner och arbetsmiljö. Den 25 februari uttalade regeringen i medierna genom det ansvariga statsrådet att civila utredare ska anställas för att kompensera för de poliser som slutat. Fler civilanställda behövs också, men att försöka reparera hålen på grund av polisavhoppen genom sådana åtgärder i stället för att gå till botten med orsakerna vore olyckligt.

Mot bakgrund av problemen inom polisen vill jag ställa följande frågor till justitieministern:

 

1. Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att öka antalet poliser i yttre tjänst?

 

2. På vilket sätt ska fler civila utredare bli en ersättning för de poliser som slutat?

 

3. Vilka konkreta åtgärder har regeringen vidtagit för att locka tillbaka poliser som slutat samt behålla dem som är på väg att lämna polisyrket?

Debatt

(7 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 38 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Roger Haddad har frågat mig vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att öka antalet poliser i yttre tjänst. Han har också frågat på vilket sätt fler civila utredare ska bli en ersättning för de poliser som har slutat. Dessutom har han frågat vilka konkreta åtgärder regeringen har vidtagit för att locka tillbaka fler poliser som slutat och behålla dem som är på väg att lämna polisyrket.

I interpellationen påstås att Sverige i dag har den lägsta polistätheten på tio år. Då måste jag hjälpa Roger Haddad att komma ihåg att orsaken till detta ligger i en kombination av en ständigt ökande befolkning och den låga utbildningstakt när det gäller poliser som den förra regeringen tillät. Liberalerna hade alla möjligheter att under sin tid i den förra regeringen undanröja dagens underskott av polisanställda, däribland poliser i yttre tjänst.

Brottsutvecklingen och Polismyndighetens verksamhet ställer ökade krav på många olika kompetenser. Uppsplittrade yrkesroller mellan civilanställda och poliser hör dock till historieboken. Modern polisverksamhet består av slagkraftiga team med många olika kompetenser.

Myndighetens attraktionskraft är central för att behålla befintlig personal och rekrytera rätt kompetens. Det pågår ett långsiktigt arbete tillsammans med arbetstagarorganisationerna för att uppvärdera statusen på en anställning vid Polismyndigheten. I det arbetet ingår att bland annat förbättra skyddet av medarbetarna och arbetsmiljön. Regeringen har också gett Polismyndigheten i uppdrag att skapa fler utvecklings- och karriärvägar.

Regeringen har uttalat att det behövs betydligt fler polisanställda för att Sverige ska vara tryggt och säkert. Regeringens målsättning är att öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024. För att ge Polismyndigheten förutsättningar att klara detta har regeringen beslutat och aviserat den största ekonomiska satsningen på polisen på 20 år. Det är emellertid Polismyndigheten som avgör hur de av regeringen tilldelade medlen ska användas, däribland hur fördelningen mellan olika yrkeskategorier ska vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 1 mars lämnade Polismyndigheten in underlag till regeringen rörande hur målet om 10 000 fler polisanställda ska nås till 2024. I underlaget konstateras att det tar lång tid att utbilda och öka antalet poliser. För att nå målet innebär det att det redan nu finns ett behov av att förstärka verksamheten genom att anställa fler civila medarbetare med specialistkompetenser i bland annat utredningsverksamheten. Det kommer att möjliggöra att polisiär kompetens frigörs till förmån för den ingripande och brottsförebyggande verksamheten.


Anf. 39 Roger Haddad (L)

Herr talman! Jag vill tacka justitie- och inrikesministern för svaret också på den här interpellationen, som har särskilt fokus på regeringens uttalande om att man vill ersätta utbildade poliser, som har gått två och ett halvt år på Polishögskolan, med civila medarbetare.

Bakgrunden till interpellationen är att Sverige nu har 1 000 färre poliser och att vi får allt färre poliser i yttre tjänst. Polisen har som myndighet och verksamhet kommit allt längre bort från medborgarna. Detta är inget som jag och Liberalerna har hittat på, utan detta hör jag varje vecka när jag är ute och träffar polischefer runt om i landet.

Jag har tittat på de siffror från Polismyndigheten som presenterats. I jämförelse med den 1 januari 2015, då man gjorde om hela polisorganisationen, har samtliga polisregioner i landet - med undantag av Polisregion väst, där det har blivit ett litet tillskott av poliser, och Polisregion nord, där man inte kan se någon skillnad uppåt eller nedåt - färre poliser i sin redovisning. Det är ett misslyckande för samhället och politiken. Det är ett misslyckande att vi har färre poliser i Sverige samtidigt som allt fler människor i vårt samhälle upplever otrygghet och oro.

Jag har också ställt frågor om hur man skulle kunna få ut fler poliser i yttre tjänst. Varför är då detta viktigt? Det handlar inte bara om att ingripa eller om att åka ut på akuta telefonsamtal, utan det handlar också om att synas och om att jobba brottsförebyggande. Det är en fråga som jag är väldigt engagerad i.

Är det något som är viktigt på sikt för att man ska kunna komma åt ungdomsbrottsligheten och öka tryggheten är det att man ska prioritera det brottsförebyggande arbetet. Det handlar om att synas ute på stan, besöka skolor, fritidsgårdar och äldreboenden men också om att träffa kommuner och jobba tillsammans med dem för att förhindra brott. Just det brottsförebyggande arbetet och verksamheten i yttre tjänst har tyvärr tagit väldigt mycket skada av det polistapp som vi har sett.

Det spelar ingen roll om jag besöker Kungsör i Västmanlands län eller Dalarna eller Varberg i Halland. Alla poliser och polischefer bekräftar att man inte hinner med just det brottsförebyggande arbetet. Det är någonting som man skulle vilja jobba med, men man klarar inte av det viktiga uppdraget.

Vi har också sett, herr talman, när det gäller olika typer av underlag från Polismyndigheten att det fortsatt är så att det är fler och fler som söker sig in i myndigheten och upp i organisationen - man vill jobba på regional eller nationell nivå.

Avslutningsvis skulle jag, apropå svaret från regeringen, påstå att vi nu har den lägsta polistätheten på tio år. Jag har kontrollerat den uppgiften med Polismyndigheten. Jag har också tagit del av artiklar i Svenska Dagbladet och senast i Dagens Nyheter, under februari månad, där man drar den slutsatsen: att Sverige i dag har den lägsta polistätheten på tio år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är någonting som jag tycker är bekymmersamt. Jag tycker definitivt att det också borde bekymra inrikesministern.


Anf. 40 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Roger Haddad får gärna utveckla detta med de 1 000 poliserna, som skulle ha tappats under den här perioden. Målet var ju 20 000 poliser. Ni nådde precis upp till det. Just nu har vi ungefär 19 700. Hur det blir 1 000 får Roger Haddad gärna redogöra för. Men han kommer att få revidera sin uppgift redan om en månad. Då går det nämligen ut 478 nya poliser till verksamheten - 478. Sedan tillkommer det ytterligare ett helt gäng nya poliser redan nu till hösten, som då utbildats. Och nästa år tillkommer det 1 300 nya poliser. Då börjar vi, så att säga, den uppskalning som vi talar om. Vi har fördubblat polisutbildningstakten, som Roger Haddad mycket väl vet, jämfört med er tid. Ni utbildade bara hälften så många som vi nu utbildar.

Nej, civila ska inte ersätta poliser. Vår uppfattning är att vi måste skala upp båda. Vår uppfattning är att båda personalkategorierna behövs i Polismyndigheten. När Roger Haddad styrde, eller hans regering styrde, var det emellertid precis tvärtom. Då var det poliser, herr talman, som fick ersätta civila. Den gamla regeringen använde sig nämligen av ett system där man använde civilanställda som dragspel. När ni fick ont om pengar gjorde ni er av med en massa civilanställda. Då satte ni i stället poliser att sköta de civilas arbetsuppgifter. Då fick poliser göra administrativa jobb. Då fick poliser sitta i receptionen. Då fick poliser sitta som arrestvakter. Följden av detta blev att resultaten för polisen föll sju år i rad. Sju år i rad föll polisens effektivitet. Det är ett av skälen till att vi gjorde omorganiseringen.

För första gången, från och med förra året, ökar nu polisens effektivitet. Nu redovisar man fler ärenden till åklagare än vad man har gjort tidigare.

Vi ska inte göra om det misstag som ni gjorde: att sätta poliser att göra civila arbetsuppgifter. Då faller nämligen effektiviteten. Då blir det ännu större problem när det gäller förebyggande åtgärder eller ingripandeverksamhet eller yttre tjänst. Det misstag som ni gjorde, att skära ned kraftigt på de civila och sätta poliser på civila arbetsuppgifter, tänker vi inte göra om - tvärtom.

Vi tänker se till att bygga ut verksamheten och skala upp både antalet civila och antalet poliser. För att vi ska kunna klara det behöver vi se till att vi kan behålla de poliser som vi har. Då ska jag säga: Vi har haft ungefär 400-500 poliser som går i pension varje år och därutöver kanske ungefär 400 som slutar i förtid för andra arbetsuppgifter.

Vi måste se till att behålla poliser. Då ska jag säga att antalet som slutar i förtid har minskat på senare tid. Vi hade en topp 2016. Det minskade 2017, och hittills 2018 ser det ganska bra ut i den delen. Vi behöver återrekrytera poliser, och vi behöver utbilda fler.

Ni drog ned antalet utbildningsplatser kraftigt. På två år minskade ni utbildningsplatserna med 90 procent. Ni utbildade alldeles för få - 600-700 per år - när vi behöver ha upp takten. Vi bygger ut. Det är som sagt 1 300 som går ut redan nästa år.

Det krävs, herr talman, långsiktighet för att kunna skala upp detta. Därför begärde vi in ett underlag från Polismyndigheten. Vad behövs för att vi ska komma upp i 10 000 fler polisanställda? Vi fick ett väldigt bra svar från Polismyndigheten. Det går att genomföra detta. Men det betyder förstås också att man är beredd att sätta av pengar och resurser till verksamheten. Det är en affär på kanske 12 miljarder ytterligare till Polismyndigheten. Det är en uppskalning med 50 procent under dessa år. Vi kommer att göra vad vi kan för att se till att prioritera polisen framöver.


Anf. 41 Roger Haddad (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill påminna statsrådet om att det var vi som beslutade om att omorganisera polisen, inte ni. Jag satt i Rikspolisstyrelsens styrelse mellan 2011 och 2015 och har följt hela proceduren, från initiativ, utskottsbehandling och beslut i riksdagen till Genomförandekommitténs verkställande. Besluten togs 2013 och 2014 och trädde i kraft den 1 januari 2015. Det var Alliansen och Liberalerna som fattade de besluten.

Men vi konstaterar i efterhand att vissa delar inte har verkställts och genomförts på ett korrekt sätt. Därför har vi i Liberalerna sagt att vi är beredda att riva upp delar av denna omorganisation. Det blev nämligen mer byråkrati. Jag hade en debatt med statsrådet här i december, där jag pekade på ett antal byråkratiska problem. Men svaret från Socialdemokraterna var: Nej, det är inte problem med överbyråkratisering. Men jag får siffror varje månad som hela tiden bekräftar att det är fler och fler poliser som valsar in och upp i denna gigantiska myndighet.

Det handlar om dem som lever inte bara i de utsatta och i de särskilt utsatta områdena, herr talman, utan i hela landet - i Kungsör, i Kungsbacka, i Lycksele. De vill se fler poliser. Problemet är att de har fått färre poliser.

Detta är ett resultat av er politik. Jag har suttit i justitieutskottet, som bereder polisfrågor. Det kom inga förslag 2015 i vårändringsbudgeten eller 2016 i budgeten eller i december 2016, när vi tog beslutet för 2017. Det var först 2017 som regeringen började prata om detta: Oj, nu måste vi utöka antalet platser. Hoppsan! Nu måste vi uppdra åt polisen att ta fram nya karriärmöjligheter. Vi kanske också ska satsa mer pengar på polisen, för detta håller inte.

Men då var ni inne på tredje året av mandatperioden. Det är det som är problemet.

Parallellt med detta har vi polisavhopp, dålig arbetsmiljö och färre i yttre tjänst, inte minst.

Ja, antalet polisanställda ökar. Oavsett hur statsrådet väljer att presentera en polissatsning eller en satsning på civila kan man se att vi i Liberalerna lägger mer än ni i vårt alternativ - oavsett kategori. Vi vill satsa på fler civila. Men vi vill också satsa på fler poliser. Vi lägger dubbelt så mycket pengar på polisen som ni gör. Det problem som jag nu tar upp är ingen budgetdebatt. Men kom inte och säg att vi inte prioriterade eller att vi inte vidtog några åtgärder!

Jag hör också, herr talman, att statsrådet nu säger att civila inte ska ersätta poliser. Men både jag och bland andra Polisförbundets ordförande reagerade i medier. Polisförbundet gick ut samma dag och kritiserade regeringens uttalande: Nej, vi behöver administrativ personal, och vi behöver civila, men de ska inte ersätta utbildade poliser. Det var faktiskt så statsrådet var citerad, bland annat i Dagens Nyheter - under en övergångsperiod, i den situation som Polismyndigheten befinner sig i, ska civila ersätta poliser. Så står det i Dagens Nyheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar inte regeringens hållning. Jag delar inte er politik. Det är på grund av er som vi har färre poliser. När det gäller påståendet om att vi har den lägsta polistätheten på tio år undrar jag: Menar regeringen på riktigt att det bara är ett påstående? Är det fel att det för några år sedan, när vi var i majoritet, var 216 poliser per 100 000 invånare och att det nu är nere på 195 poliser per 100 000 invånare? Det är det lägsta antalet poliser per 100 000 invånare på tio år. Detta, herr talman, är fakta.


Anf. 42 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Då kan väl Roger Haddad i sitt sista inlägg redogöra för de 1 000 färre poliser som han påstår att det har blivit under den här mandatperioden. Var kommer den siffran ifrån?

Just nu finns det som sagt var ungefär 19 700 poliser. Bara om en månad tillkommer ytterligare 478. Roger Haddad får inte ihop de där 1 000 färre, så jag skulle gärna vilja veta var siffran kommer ifrån.

Nej - civilanställda ska inte ersätta poliser. Men det misstag ni gjorde under er period var att ni lät poliser ersätta civilanställda. Ni använde civilanställda som dragspel. Ni minskade antalet civilanställda, och så satte ni poliser att göra civilas uppgifter. Därmed, herr talman, fick man en minskad effektivitet när det gäller brottsbekämpningen.

Det misstaget som ni gjorde ska vi aldrig göra om. Vi ska heller aldrig göra om misstaget som ni också gjorde med ryckigheten gällande antalet utbildningsplatser. Ni minskade alltså polisutbildningstakten med 90 procent på två år mellan 2008 och 2010, så då fick vi ärva en utbildningstakt som bara är hälften så hög som vad vi egentligen behöver.

Nu skalar vi upp båda liksom polisorganisationen totalt sett. Med det som Polismyndigheten har rapporterat till oss skulle jag tro att vi till 2024 hamnar på ungefär 6 500 utbildade poliser och runt 3 500 civilanställda av de 10 000. Den balansen tror jag är ganska rimlig, och det är det Polismyndigheten har sagt.

Det är inte gratis, det här. Man bedömer att vi behöver öka poliskostnaderna med uppemot 12 miljarder till 2024. Vi ska naturligtvis granska de siffrorna; det här är bedömningen som Polismyndigheten gör. Men man ska ändå veta att det är i det häradet det hamnar, i så fall en ökning av Polismyndighetens utgifter med 50 procent.

Är 12 miljarder mycket eller lite pengar? Jag ser ju hur ni på allianssidan gör. I stället för att gå till val på stora satsningar i välfärden, där polisen är en del, går ni i stället till val på stora skattesänkningar. Bara det där sjätte jobbskatteavdraget som ni ska genomföra ihop med Moderaterna kostar 22 miljarder kronor.

Då säger jag att det är bättre att vi lägger de gemensamma resurserna på att prioritera välfärden, brottsbekämpning och polisen i stället för dessa stora skattesänkningar. Men det är naturligtvis ett val som väljarna får göra.

Sedan påstår Roger Haddad att han lägger dubbelt så mycket på polisen som vi gör. Nästa år kostar polisen ungefär 25 miljarder. Ni lägger dock inga 50 miljarder på polisen, så Roger Haddad får i sitt inlägg gärna klara ut vad han egentligen menar.

Till sist, herr talman: Det är fascinerande att höra Roger Haddad resonera kring omorganiseringen. För bara något år sedan fick jag och min företrädare Anders Ygeman skäll för hur felomorganiseringen var i varenda interpellationsdebatt här. Nu när Roger Haddad märker att man kanske börjar få lite effekt av den här omorganiseringen och polisens effektivitet mätt i antal utredningar som redovisas till åklagare ökar för första gången på sju år, då vänder han på en femöring. Nu är det plötsligt ni som har genomfört omorganiseringen, och så försöker Roger Haddad ta hem en poäng på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så fungerar det inte. Omorganiseringen var någonting som förbereddes av en parlamentarisk kommitté där det fanns mycket, mycket stort stöd brett över blockgränsen, och den har vi gjort tillsammans. Jag tycker att vi ska vara stolta över det arbete som vi har gjort.


Anf. 43 Roger Haddad (L)

Herr talman! Vi kritiserade er politik och era treåriga besparingar. Vi kritiserade att ni misslyckades med rikspolischefstillsättningen och att polisen i sin tur misslyckades med att verkställa riksdagens beslut, där det står att vi ska ha fler områdespoliser och närpoliser liksom fler poliser i yttre tjänst.

På samtliga de punkterna, denna beställning från Sveriges riksdag, misslyckades ni. Det politiska ansvaret är Anders Ygemans och Morgan Johanssons. Det är ni som har sparat på Polismyndigheten och inte jag.

När det gäller budgeten diskuterar jag den budget som ligger på riksdagens bord för 2018, 2019 och 2020. Det är först nu inför valet som Socialdemokraterna säger att nu måste vi satsa på polisen. Den satsningen kom ni på väldigt sent, om ni jämför med våra prioriterade budgetalternativ från föregående år och året innan. Där ligger Liberalerna långt högre, med nästan dubbelt så mycket. Ja, det stämmer! Varsågod och läs på mer innan du kommer till kammaren för att debattera den här alldeles för viktiga frågan, Morgan Johansson!

Avslutningsvis, herr talman, får vi höra statsrådet säga att här står Liberalerna och påstår en massa saker som att vi har den lägsta polistätheten på tio år, och det säger han för att vifta bort det här. Men det är egentligen inte jag som får det svaret, utan det är de människor som bor i de särskilt utsatta områdena, de som upplever otrygghet, och det tycker jag är ytterst allvarligt!

Det kan inte vara svaret i kammaren vare sig till Liberalerna eller till de människor som dagligen läser om eller kanske till och med drabbas själva av ett villainbrott eller en skjutning. Det är helt oacceptabelt att komma hit och försöka vifta bort fakta som har återgetts i flera dagstidningar i Sverige!


Anf. 44 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Det är ingen som viftar bort någonting. Bekymret för Roger Haddad är ju att han gärna pratar väldigt mycket i opposition, men när han väl sitter vid regeringsmakten gör han inte någonting. Han levererar aldrig, för då tycker ni nämligen att andra saker är viktiga, exempelvis skattesänkningar.

Det finns ju ett skäl till att ni utbildade så få poliser, 600-700 poliser per år - hälften av antalet som skulle ha behövts. Varför hade ni en så låg utbildningstakt? Jo, det var för att andra saker var viktigare för er.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu gör vi tvärtom. Nu har vi vänt detta. Det var inte någonting som kom 2017. Tvärtom var det så att uppskalningen av antalet som utbildas till poliser ju påbörjades långt innan dess. Som Roger Haddad vet är det en lång antagningsprocess. Man dimensionerar året innan, sedan söker personerna våren innan och därefter gör de tester på hösten för att därefter påbörja sin utbildning.

Nu har vi alltså en situation då det redan om en månads tid tillkommer ytterligare 478 poliser. Till hösten kommer det ytterligare en kull, och nästa år, 2019, kommer det att gå ut 1 300 nya poliser, vilket är det högsta antalet sedan 2010.

Vi ser långsiktigt på detta, i motsats till den borgerliga regeringen som gärna gjorde sig av med civilanställda och i stället satte poliser på civila arbetsuppgifter. Så gör inte vi, utan vi skalar upp både antalet civila och antalet poliser.

Vi ser också till att bygga upp för den långsiktiga utvecklingen genom att bygga ut antalet polisanställda med 30 procent, alltså 10 000 fler anställda fram till 2024.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.