Jordbruksstöd
Interpellation 2007/08:746 av Adolfsson Elgestam, Carina (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-05-13
- Inlämnad
- 2008-05-13
- Besvarad
- 2008-05-23
- Sista svarsdatum
- 2008-06-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 maj
Interpellation
2007/08:746 Jordbruksstöd
av Carina Adolfsson Elgestam (s)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
EU-kommissionen ställer krav på att den svenska staten ska öka antalet kontroller vad gäller jordbruksstödet, vilket har fått till följd att en utökning av kontrollfrekvensen har skett från länsstyrelsernas sida. Det är naturligtvis viktigt att fel och brister rättas till, men som ett led av detta ökar kostnaderna kraftigt för länsstyrelserna. I samtliga län ökar nu kontrollfrekvensen för arealkontroller, något som får stora ekonomiska effekter.
EU:s regelverk tillåter inte att slutbetalning av arealstöd sker förrän stödformen är kontrollerad. Därmed riskerar enskilda lantbrukare uteblivna stöd, vilket omedelbart kan innebära allvarliga ekonomiska effekter. Det är med andra ord angeläget att kontrollerna kan genomföras inom angiven tid. För att det ska vara möjligt krävs ökade resurser till länsstyrelserna så att nödvändig personalförstärkning kan ske skyndsamt.
I mitt hemlän Kronoberg har antalet arealkontroller ökat dramatiskt de senaste åren. Under 2005 genomfördes kontroller hos 166 företag vilket kan jämföras med 2008 då 335 företag beräknas kontrolleras. I Kronobergs län är kontrolltiden längre per företag än i andra delar av landet eftersom skiftena är flera. Den nya betesmarksdefinitionen kan öka kontrolltiden ytterligare då trädräkning kan komma att ingå. Enligt EU:s definition får det inte förekomma fler än 50 träd per hektar för att marken ska betraktas som betesmark. Det är en definition som inte är helt tillämpbar i södra Sverige då vårt kulturlandskap ser annorlunda ut än i exempelvis södra Europa. Om vi tillämpar regeln med 50 träd per hektar kommer vi inte att kunna bevara våra vackra ekar som står i mindre grupper ute i betesmarkerna, vilket jag tycker är helt felaktigt. Vi måste bevara det svenska kulturlandskapet.
Jag har tillsammans med jordbruksministern tidigare debatterat behovet av att tillskjuta ytterligare medel till länsstyrelserna för att de ska klara av att genomföra sina kontroller inom den tidsrymd som är avsatt. Jag citerar ministern: ”Men jag kan lova Carina Adolfsson Elgestam att vi inte lägger på några bördor på vare sig länsstyrelserna eller några andra. Vi ser självklart till att det finns pengar så att det är möjligt att genomföra dessa verksamheter.” Det är ett uttalande som jag tolkar som att jordbruksministern även fortsättningsvis kommer att tillskjuta de medel som behövs för att länsstyrelserna ska kunna genomföra sina kontroller. Trots jordbruksministerns tidigare löfte får jag informationer som tyder på att de ekonomiska resurserna för länsstyrelserna inte är tillräckliga för att kontrollverksamheten ska fungera tillfredsställande.
Jag vill därför fråga jordbruksministern:
Avser jordbruksministern att tillskjuta resurser så att länsstyrelserna klarar av att utföra de av EU-kommissionen ålagda kontrollerna även långsiktigt?
Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att EU:s definition av betesmarker, 50 träd per hektar, ska förändras så att den bättre stämmer in på det svenska kulturlandskapet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:746
Webb-tv: Jordbruksstöd
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:118 Fredagen den 23 majProtokoll 2007/08:118 9 § Svar på interpellation 2007/08:746 om jordbruksstöd
Protokoll från debatten
Anf. 40 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig dels om jag kommer att tillskjuta resurser så att länsstyrelserna klarar av att utföra de av EU-kommissionen ålagda kontrollerna även långsiktigt, dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att EU:s definition av betesmarker, 50 träd per hektar, ska förändras så att den bättre stämmer in på det svenska kulturlandskapet.
Det är helt riktigt som Carina Adolfsson Elgestam påpekar att antalet kontroller har ökat över tiden som ett resultat av EU:s riktlinjer för hur kontrollfrekvenserna ska beräknas och att det vid genomförda kontroller framkommer mycket avvikelser från de ansökningar som lämnats in. Jag kan dock konstatera att för 2007 och 2008 ligger kontrollfrekvenserna totalt sett på samma nivå. För dessa båda år har regeringen, som jag sade redan i april, skjutit till särskilda medel till länsstyrelserna.
Det kan dock föreligga skillnader i resursbehov mellan olika år som en följd av att kontrollfrekvenserna ändrats på olika sätt i de enskilda länen. Det är därför viktigt att man möjliggör en omfördelning mellan länsstyrelserna. En sådan förändring kommer att genomföras. Med utgångspunkt från underlag som länsstyrelserna presenterat till regeringen pågår nu en beredning inom Regeringskansliet av om den föreslagna omfördelningen är tillräcklig under innevarande år.
Jag uppfattar även att din fråga den här gången gäller hur vi ska hantera situationen med förändrade kontrollfrekvenser på längre sikt. Jag anser att din fråga har hög relevans. Den 4 oktober 2007 tillsatte jag en utredning med syfte att se över just administration, organisering och kontroll av jordbrukarstöden. Utredaren ska enligt direktivet även föreslå en finansieringsmodell för jordbruksadministrationen, särskilt kontrollerna, som bland annat klarar av att hantera kostnader för förändrade kontrollfrekvenser av stöden. Utredaren ska lämna sitt slutbetänkande senast den 15 oktober 2008.
Utöver detta genomför, som jag tidigare nämnt, regeringen en kraftig satsning på en förbättring av den så kallade blockdatabasen, en databas med register över all stödberättigad jordbruksmark i Sverige. Under detta år satsar regeringen 70 miljoner kronor för att uppdatera blockdatabasen. Denna satsning kommer bland annat att möjliggöra för Sverige att hålla kontrollerna på en låg nivå.
Din andra fråga gäller EU:s definition av betesmarker. Som du säkert känner till påkallades den ändrade definitionen som Jordbruksverket tog beslut om i februari av den revision från kommissionen som genomfördes under förra året. Ändringen gjordes för att minska risken för ekonomisk sanktion mot Sverige. Jag är medveten om att den ändrade definitionen åtminstone initialt kommer att innebära merarbete för länsstyrelserna.
Sverige har fört en diskussion med kommissionen och kommer att fortsätta diskutera en möjlig lösning för att komma fram till ett mer flexibelt regelverk som bidrar till den biologiska mångfalden och samtidigt förhindrar att stöd betalas ut till marker som inte sköts.
Anf. 41 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det talas om risk för försenat EU-stöd. Den här veckan startar länsstyrelsen sina kontroller av böndernas marker inför utbetalningen av jordbruksstödet från EU. I år ska 200 gårdar, jämfört med 140 gårdar tidigare, kontrolleras. Det säger Gösta Cedergren på Gotlands länsstyrelse till Sveriges Radio i dag.
Han fortsätter: Men det finns inte mer personal på länsstyrelsen för det, utan det gäller att inget oförutsett händer. Då finns risken att en del lantbrukare får vänta på sina utbetalningar. Han säger också: "Jag tror att vi klarar det. Men det är väldigt dåliga reserver. Ingen får lov att bli sjuk eller på något annat sätt minska i sin effektivitet. Det är ett väldigt hårt tryck på personalen."
Så här ser det ut i Sverige i dag, jordbruksministern, med anledning av den så viktiga frågan om jordbruksstödet i förhållande till kontrollverksamheten. Sverige har blivit ålagd en ökad kontrollverksamhet vad gäller jordbruksstödet. Detta har jordbruksministern och jag tidigare diskuterat här i kammaren. Vi har varit rörande överens om att det är viktigt att vi gör rätt för oss och att de stöd som utbetalas hanteras på rätt sätt. Men för att man ska klara av de ökade kraven behövs resurser och personal på länsstyrelserna.
Jag ställde en fråga i den förra debatten angående den ökade kontrollverksamheten. Då sade jordbruksministern att pengar skulle tillskjutas och att det handlade om ca 75 miljoner. Så långt är det väl gott och väl. Men enligt den information jag har tagit del av vad gäller länsstyrelserna, såväl på Gotland som på andra håll, finns det i dag bekymmer när det gäller att rent personalmässigt klara av de ökade kraven.
Det gäller framför allt i det betesbälte som sträcker sig från Gotland via Östergötland, Småland, Blekinge, Halland och Västra Götaland. I en så pass stor länsstyrelse som Västra Götalands är det förstås enklare att omfördela resurser i förhållande till i en så liten länsstyrelse som vi har i det län där både Eskil Erlandsson och jag bor, Kronoberg. Det är en himla skillnad i förutsättningarna om det saknas lite resurser.
Enligt den information jag har fått del av har länsstyrelserna gemensamt äskat på mer pengar för att klara av kontrollverksamheten utifrån de krav som ställs. Det handlar om ungefär 16-17 miljoner kronor.
Min fråga till jordbruksministern är därför: Kommer länsstyrelserna att få ytterligare ökad tilldelning av resurser för att klara av kontrollverksamheten?
Vårpropositionen och tilläggsbudgeten är ju framlagda, och efter vad jag kan förstå finns det inte någon ökning där. Frågan är: Finns det några andra möjligheter för jordbruksministern att tillgodose länsstyrelserna så att de klarar av den arbetsuppgift som de är ålagda att göra i sin roll som myndighet?
Anf. 42 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig igen konstatera att totalt sett har inte kontrollfrekvenserna ökat jämfört med 2007. Det har de inte gjort beroende på att Statens jordbruksverk efter ett nytt underlag från kommissionen i mars kunde fatta ett nytt beslut om en betydande sänkning av kontrollfrekvenserna jämfört med vad som var fallet när diskussionerna fördes i början på året. Det gäller alltså både för gårdsstöd och stödet inom landsbygdsprogrammet. En majoritet av länen fick en sänkning av kontrollfrekvenserna jämfört med hur det var tidigare.
När det gäller de medel som länsstyrelserna tilldelades via förvaltningsanslaget är det respektive länsstyrelse som beslutar hur man ska använda pengarna. Det är alltså inte upp till vare sig Jordbruksverket eller departementet att besluta om hur pengar som tilldelas via förvaltningsanslag ska användas. Det är länen själva som avgör detta.
Finns det då inte några signaler från länsstyrelserna? Jo, det finns signaler som visar att de i alla fall inte får tillräckligt med medel. Ibland sägs det bero på den nya definitionen av betesmarker. Ibland sägs det bero på att nya beslut har fattats om kontrollfrekvenserna regionalt.
Hur agerar då departementet apropå de nya signalerna? Vi har samråd med länsstyrelserna på grund av detta läge och signalerna. Så sent som den 13 maj - märk att det var den 13 maj - inkom en formell gemensam hemställan från länsstyrelserna om nya medel. Denna hemställan bereds för närvarande inom Regeringskansliet, men beroende på att den inkom så pass sent som den gjorde var det inte ens tekniskt möjligt att ta med den i den tilläggsbudget som vi hade att lägga fram för riksdagen i början av april månad.
Anf. 43 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag kan bara konstatera att jag får information från jordbruksministern utifrån vad som pågår med anledning av skrivelsen eller äskandet från länsstyrelserna och att den kom in så sent som den 13 maj. Men det spelar ingen roll om den kom in den 13 maj eller den 4 maj. Det svar och det besked man behöver ha på länsstyrelserna gäller om de får några ytterligare ekonomiska resurser för att klara av det de är ålagda att göra med en ökad kontrollfrekvens.
Det är mycket möjligt att jordbruksministern får information om att det totalt inte är några ökade kontroller. Men det kan väl ändå inte vara så att Länsstyrelsen i Gotlands län ljuger för Sveriges Radio när de säger att de har fått en ökad kontrollfrekvens jämfört med förra året, Eskil Erlandsson. I år handlar det om 200 gårdar gentemot 140 förra året, säger de.
Låt oss titta på vårt eget län Kronoberg, där både Eskil Erlandsson, och jag bor. År 2006 handlade det om 240 företag och 525 skiften. År 2008 handlar det om 335 företag och 12 700 skiften. Det är väl ändå en viss skillnad i detta.
Jag vet att man har gjort förändringar, precis som ministern sade här i dag och som vi pratade om i den förra interpellationsdebatten. Det har skett förändringar i hur mycket man ska kontrollera. Men det är ändå ett visst antal länsstyrelser, bland andra Kalmar, som har fått ökade krav. Det känns förstås för dem som är anställda på länsstyrelsen och som med samma personalstyrka ska klara av alltmer. Det gäller också i förhållande till den enskilda företagaren, jordbrukaren. Han eller hon är oerhört beroende av att detta fungerar hela vägen. Stödet ska betalas ut i tid. Man driver ju företag utifrån de förutsättningar som är uppsatta.
Det är oerhört angeläget att ministern ger besked. Kommer man att få ett tillskott till de ekonomiska resurserna så att man klarar av det man är ålagd att göra? Det håller inte att i kammaren försöka slingra sig med att detta går över förvaltningsanslaget och så vidare. Jag kan inte reglerna för förvaltningsanslaget fullt ut vad gäller länsstyrelserna, men om man ska dra det till sin spets är frågan: Är det så att alla landets länsstyrelser generellt fått neddragningar och det alltså är det man kan avläsa när det gäller problemen med att klara av den ökade kontrollverksamheten?
Jag ställde också en fråga om nya betesmarker och dungar. Ministern debatterade detta med Tina Ehn tidigare i dag, men jag har en annan ingång i frågan. Också här finns en oro vad gäller ökade kontroller. Om länsstyrelserna ska ut och räkna träd påverkas det dagliga arbetet, liksom de ekonomiska resurserna, vid länsstyrelserna. Det är därför oerhört angeläget att vi för svensk del får till stånd en annan definition på betesmarker, men det handlar också om de ekonomiska resurserna.
Anf. 44 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag väljer att i detta inlägg ta den sista frågeställningen först eftersom den är ny för denna debatt.
Vi har, som jag påtalat i mitt svar, anslagit pengar för att uppdatera den blockdatabas som vi har i Sverige. Vi kommer med stor sannolikhet att fortsätta det arbetet under nästkommande år. Det kommer att påtagligt minska risken för fel i ansökningarna. Det kommer att påtagligt minska risken för sanktioner för Sverige, men också för enskilda lantbrukare, vilket jag är glad över. I dag beror felen oftast på att det är fel i den blockdatabas som används. Vi har alltså innevarande år anslagit inte mindre än 70 miljoner kronor för det ändamålet.
Vad gäller den andra frågan måste jag åter påtala att Sverige inte fått en ökad kontrollfrekvens. Däremot kan det ha skiftat mellan länen beroende på att felfrekvensen varit större eller mindre i respektive län. Då är det naturligt att man måste omfördela pengar mellan olika områden i landet. Jag vet att ett sådant arbete bedrivs både på det berörda departementet, vilket alltså inte är mitt departement utan Finansdepartement, och också på Jordbruksverket eftersom de har kunskap om hur stor kontrollfrekvensen är i respektive län i Sverige.
Därtill finns det, som jag nämnde tidigare, signaler om att pengarna inte räcker. En sådan ansökan fick vi in så sent som i mitten av månaden. Den normala beredningsgången i Regeringskansliet är ett antal månader. Både interpellanten och jag måste acceptera att det går till på det sättet. Därav mitt uteblivna svar på den framställda frågan om ytterligare pengar eller inte. Jag kan bara konstatera att i den tilläggsbudget som regeringen presenterade i början av april månad var det inte ens tekniskt möjligt att ta med den, men vi kommer med ännu en tilläggsbudget i, om inte minnet sviker mig, slutet av augusti månad. Fram till dess pågår ett beredningsarbete.
Anf. 45 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag kan konstatera att det inte blir några besked till de företagare som i dag bedriver i jordbruk i Sverige och är beroende av jordbruksstödet och av att kontrollverksamheten fungerar. Att säga att det finns signaler när det kommit in ett äskande tycker jag är att se på verkligheten på ett lite annorlunda sätt. För mig är ett äskande ett äskande, och det finns ett behov av ytterligare 16-17 miljoner.
Om man behöver anställa mer personal för att klara av kontrollverksamheten brinner det i knutarna. Det är nu man behöver börja för att klara av det, och man behöver vara färdig i oktober november för att kunna betala ut stödet. Ingenting blir ju utbetalt om det inte är kontrollerat och godkänt.
Jordbruksministern har lämnat ett väldigt bra svar. Däremot kommer vi inte vidare vad gäller ytterligare besked i kammaren. Det kan alltså gå två månader till innan man får ett svar, ja eller nej, och därefter ska man börja rekrytera personal. Det har sagts mig att personal redan i dag lämnar vissa länsstyrelser då kraven på effektivitet blivit högre och tuffare på grund av den ökade kontrollverksamheten. De söker sig till andra jobb, vilket är en oroväckande signal i dessa tider.
Slutligen, fru talman, vill jag komma tillbaka till skiftena. Det är bra att man även fortsättningsvis för samtal med kommissionen. Jag hoppas att jordbruksministern i sitt avslutande inlägg inte försöker skylla på den socialdemokratiska regeringen och använda samma argumentering som i debatten med Tina Ehn. Det är ministern som här och nu har ansvaret för dessa frågor och kan föra talan i kommissionen. Gör det så att Sverige får behålla sina betesmarker.
Anf. 46 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag tackar för debatten. Det är angeläget att föra denna typ av debatter och diskussioner i kammaren.
Låt mig avslutningsvis säga att medel till länsstyrelserna tilldelas i huvudsak över förvaltningsanslag. Det är upp till respektive myndighet, respektive länsstyrelse, att fördela pengarna på de verksamheter som myndigheten i fråga, i detta fall länsstyrelsen, har att bedriva. Det skiftar från tid till annan vilken verksamhet som är mest angelägen att utföra, och det kommer att skifta i framtiden. Om det är angeläget vid någon länsstyrelse att nu få fram pengar till ytterligare kontrollverksamhet är det upp till myndighetschefen att ta de avgörandena.
Det kan inte vara så att det vid varje tillfälle ska behöva avsättas nya friska pengar från regeringens sida. Vi får en alldeles omöjlig budgeteringssituation i samhället om vi varje gång det fattas lite pengar vid en länsstyrelse ska behöva gå till riksdagen. Därav det budgeteringssystem som vi har.
Vad beträffar betesmarkerna vill jag, fru talman, hänvisa till min tidigare debatt med Tina Ehn.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.