Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Jobben i Norrsundet
Interpellation 2010/11:406 av Pärssinen, Raimo (S)
Interpellationen är besvarad
- Anmäld:
- 2011-05-19
- Inlämnad:
- 2011-05-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält:
- 2011-06-09
- Sista svarsdatum:
- 2011-06-09
- Besvarad:
- 2011-06-10
Interpellationen
den 19 maj
Interpellation
2010/11:406 Jobben i Norrsundet
av Raimo Pärssinen (S)
till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)
Sedan Maud Olofsson tillrädde som ansvarig för näringspolitiken i Sverige har vi sett en negativ utveckling av industrijobben i Gävleborg.
Först lade Stora Enso ned massatillverkningen i Norrsundet, vilket innebar förlust av många arbetstillfällen och arbetslöshet för pappersarbetarna. Sedan meddelade Ericsson sin avveckling av fabriken i Gävle då drygt 1 100 förlorade sina jobb. Nu har Stora Enso meddelat att sågverket i Norrsundet ska avvecklas under året med den konsekvensen att minst 110 anställda får gå.
Sammantaget är det många arbetstillfällen som försvunnit under kort tid inom en begränsad geografisk yta. Man kan tillägga att även Arizona Chemicals fabrik lite längre norrut efter kusten har blivit negativt behandlat av Näringsdepartementet i diskussionerna om definitioner av deras råvara, råtalloljan.
Under alla de ovan beskrivna händelserna har näringsministern till synes varit passiv.
Mina frågor till närings- och energiministern blir:
Vad har närings- och energiministern gjort för att främja jobben i Gävleborg?
Vad avser närings- och energiministern att göra för att utveckla industrijobben i Gävleborg?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:406
Webb-tv: Jobben i Norrsundet
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 59 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Raimo Pärssinen har frågat mig vad jag har gjort och avser att göra för att främja och utveckla industrijobben i Gävleborg.
Till att börja med vill jag nämna att företagsamhet inom alla branscher är ett mycket viktigt mål för regeringens samlade politik. Regeringen bedriver en aktiv regional tillväxtpolitik och näringspolitik för att stärka förutsättningarna för tillväxt i alla delar av landet. Det handlar om att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften och skapa bättre förutsättningar för företagande, innovationer och investeringar.
Den bästa kunskapen om vad som behövs för att utveckla Gävleborg finns i regionen. Därför ligger huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna också i regionen. Regeringen tillhandahåller en rad verktyg som den lokala och regionala nivån kan använda.
Dessa verktyg består av medel för projekt- eller företagsstöd i syfte att stärka utvecklings- och konkurrenskraften i regionen. Gävleborgs län omfattas av det regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige. Dessutom finns Almi Företagspartner AB och Norrlandsfonden, aktörer som bland annat erbjuder finansieringslösningar för företag i Gävleborg.
Under den förra mandatperioden vidtog regeringen drygt 172 insatser för att främja jobb och företagsamhet i hela landet. Dessa insatser gör det enklare och billigare att anställa, mer lönsamt att starta och driva företag och bidrar till att den administrativa bördan för företagare minskar.
Regeringen fortsätter att vara aktiv, och just nu arbetar regeringen med flera förslag för att fortsätta att förbättra skattesystemet för företagen.
Under finanskrisen tillsatte regeringen samordnare i alla län som dels rapporterade direkt till regeringen om läget i länet, dels samordnade insatser för att möta utvecklingen. Samordnarna lämnade även förslag som behandlades av regeringen. Resultatet blev bland annat ytterligare insatser för unga arbetslösa, en förstärkning på yrkesutbildningsområdet utanför högskolan liksom förstärkt utlåning med 2 miljarder kronor till små och medelstora företag genom Almi Företagspartner AB. Dessa satsningar kom även Gävleborgs län till del. Som exempel ledde de extra resurserna till Almi till att utlåningen till små och medelstora företag i Gävleborgs län 2009 blev 155 miljoner kronor, en ökning med 55 procent jämfört med året innan.
Gävleborg är ett av de län som drabbades hårdast av varsel och uppsägningar under krisen, och jag har tillsammans med mina medarbetare följt utvecklingen på nära håll i samarbete och konstruktiv dialog med företrädare för länet.
Den processen har stärkt mig i min övertygelse om att tillväxt byggs underifrån. Den nationella nivån ger grundläggande förutsättningar för att man lokalt och regionalt kan utveckla sin region efter egna prioriteringar. Detta är det bästa sättet att stödja Gävleborgs län såväl som andra delar av landet.
Jag kan konstatera att även om det finns utmaningar kvar finns det också positiva signaler om utvecklingen i länet. Antalet varslade personer i länet under 2010 var på den lägsta nivån sedan 2006, och antalet nya företag i länet har ökat med ca 10 procent under perioden den 1 januari till den 1 juni 2011 jämfört med motsvarande period 2010.
Anf. 60 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Jag tackar Maud Olofsson för svaret. Det har varit en väldigt tung period i Gävle kommun och den delen av Gävleborg, men även på andra ställen, sedan Maud Olofsson tillträdde. Det är ingenting som jag lastar ministern för, utan det är den verkligheten som vi har och som måste hanteras.
Först lade Stora Enso ned massatillverkningen i lilla Norrsundet. Det var väldigt många arbetstillfällen som försvann. Det ledde till arbetslöshet i den regionen. Sedan meddelande Ericsson att 1 100 jobb i Gävle skulle försvinna. Nu har Stora Enso meddelat att man tänker lägga ned sågverket i Norrsundet. Det ska vara avvecklat till årsskiftet. Det betyder att det totalt sett är 150 arbetstillfällen som försvinner. Sammantaget är det väldigt många arbetstillfällen som har försvunnit på en ganska begränsad geografisk yta.
Det är därför jag har skrivit den här interpellationen. Vi har interpellerat och diskuterat nedläggelser förut. Det är därför jag undrar vad regeringen och speciellt ansvarig minister gör för att utveckla de industrijobb som är kvar i Gävleborg. Gävleborg är ett län och en region som är mycket beroende av sina basindustrier. Det är väldigt duktiga basindustrier med hög kompetens, hög produktivitet och hög teknikutveckling med många mindre tillverkningsföretag runt omkring.
Svaret jag får är - som vanligt, höll jag på att säga, när man får svar av Maud Olofsson - allmänt hållet. Man kan nästan känna att svaret, också utifrån de tidigare interpellationer som Maud Olofsson svarat på i dag, är ett steg tillbaka från politiken. Det är mer fråga om marknadslösningar. Lösningarna kommer lokalt, säger statsrådet, och det stämmer. Här ska ges en eloge till de styrande i Gävle kommun som dragit, och drar, ett stort lass vad gäller dessa svåra frågor. Kommunen har ställt upp på ett föredömligt sätt.
Frågan är vad staten och ansvarig minister tänker göra. Jag tycker inte att det räcker med att säga att man har sänkt en del skatter och gjort det billigare att anställa. Det handlar väldigt mycket om infrastruktur, om kommunikationer, men lika viktigt om inte viktare är utbildning. Det handlar även om hur man kan tillförsäkra sig en stadig, stabil och mycket högkvalificerad kompetensförsörjning för framtiden.
Ministern skriver i svaret att regeringen gjort 172 insatser för att främja jobb och företagsamhet. Det kan väl vara bra. Det kan vara 413 insatser, herr talman, men frågan är om det är de rätta insatserna som gjorts. Frågan är också vilket besked ministern kan ge till de 150 i Norrsundet som nu får gå.
Vi hörde tidigare att Maud Olofsson varit i Silicon Valley och på andra ställen i USA; hon reser och far. Vad jag vet har Maud Olofsson dock ännu inte besökt Norrsundet, trots ihärdiga uppvaktningar om det.
Anf. 61 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Man kan säga att Socialdemokraterna och Centerpartiet och regeringen har olika perspektiv. Som sades i den tidigare debatten tilltror vi den lokala och regionala nivån förmågan att använda de egna resurserna för att skapa tillväxt. Staten ska finnas där som support, som stöd.
Det vi gjorde när det gällde varselsamordnarna var att vi utsåg regionala representanter i varje län. Gävleborg fanns också med. Barbro Holmberg, som är landshövding, gjorde ett fantastiskt jobb som blev en modell för övriga Sverige i hur det skulle gå till när vi jobbade med tillväxten och mötte finans- och varselkrisen.
Regeringen fanns med som support. Vi gav extra pengar till Almi och till utbildning, gick in med stora satsningar på infrastruktur, såg till att Arbetsförmedlingen hade resurser. Statens fanns alltså med som en garant för att den lokala och regionala nivån skulle ha resurser. Det Raimo Pärssinen och Socialdemokraterna ofta återkommer till är: Var är paketet? Var är julklappen som vi får öppna? Varje gång blir det braskande rubriker i tidningarna, men utvärderingarna visar att det inte ger de nödvändiga resultaten.
OECD har tittat på hur Sverige har hanterat krisen. Varselsamordningen lyfts fram som en av nyckelfaktorerna för att Sverige klarat sig bra i krisen. Den statliga nivån samverkar med den lokala och regionala nivån och ger verktyg till dem för att de ska kunna möta varslen. När man kommer utifrån och tittar på vad vi har gjort - det kanske man borde göra mer - ser man att det är ett verksamt sätt.
Jag beklagar verkligen det som har hänt i Norrsundet, och jag förstår hur jobbigt det är för de anställda; jag såg inslag om det på tv för inte så länge sedan. Det är klart att det är oerhört jobbigt med en strukturomvandling, för det är vad det är fråga om. Vi ska möta det med att ge de människor som blir arbetslösa verktyg att skapa sig nya liv. Vi måste se till att nya företag växer fram och att fler företag vill anställa. Vi behöver möta det med utbildning och insatser så att människor kan bli anställningsbara på andra ställen eller kan starta egna företag. Det är bara så vi skapar långsiktighet i detta.
Jag tror verkligen att det finns en ideologisk skillnad. Jag är decentralist. Jag tror på den lokala och regionala nivån. Raimo Pärssinen är centralist. Han vill styra uppifrån. Han vill att staten ska vara inne och peta i precis allting och har inte tilltro till den lokala och regionala nivån. Det är två olika perspektiv. Jag kommer, som sagt, att fortsätta med det - ännu mer efter att vi har gått igenom varselkrisen.
Man kan ställa sig frågan om insatserna är de rätta. Ja, siffrorna pekar åtminstone på det. Raimo Pärssinen må göra sig lustig över 172 insatser, men den generella politiken med skattesänkningar, regelförenklingar, konkurrensutsättning, utbildning, infrastruktur, satsningar på finansiering och allt sådant har gett resultat. Det är det viktiga.
Vi fortsätter med insatserna. Alla har inte jobb i dag, framför allt inte i Gävleborg. Så länge massor av människor går arbetslösa kommer vi att fortsätta med insatserna för att stärka företagsklimatet. Det är det enda som kan ge tillväxt framöver. Så här långt visar det sig att vår politik har gett de långsiktiga resultaten. Det är fler sysselsatta i dag än när vi tillträdde 2006, trots att vi haft finanskris. Jag tror inte att det finns många andra länder som kan visa på samma sak.
Anf. 62 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Det känns nästan som att det krävs en tempohöjning här.
När jag talade med Curt Lindström, som är klubbordförande på sågen, frågade han vad som händer med dem nu. Det resultat som Maud Olofsson pekar på är att det går bra nu när ekonomin vänder. Det är jättebra att jobben växer till, men vad händer med de långtidsarbetslösa? Vad händer med dem som hamnar i fas 3? Vi har en tillströmning i fas 3 där långtidsarbetslösa blir inlåsta. De får inte möjlighet till utbildning. De får ingen lön. Tvärtom är det anordnaren som får lön. Här har en ny marknad vuxit upp med oseriösa så kallade anordnare. Det är ett resultat av regeringens politik.
Vad de behöver i Norrsundet är naturligtvis hjälp med samordningen för att hitta nya investeringar, nya företag. När samma sak hände vid pappersbruket i Norrsundet ställde jag krav på att man skulle utse en regeringsrepresentant, en samordnare. Så skedde så småningom, och de blev också fler på grund av den industrikris som kom.
Så vad är alternativet? Är det att säga att man gett dem som blir arbetslösa verktyg? Vilka verktyg är det? Är det insatserna i fas 1 och 2 inom arbetsmarknadspolitiken? Statens eget utredningsinstitut och forskningen dömer ju ut det eftersom aktivitetsnivån är alldeles för låg. Eller tänker Maud Olofsson på att det nu sker en bred satsning på vuxenutbildning? Varför tar hon då bort pengarna som finns för i år? Det är den frågan Gävle kommun också ställer. Den satsningen försvinner nämligen.
Sedan har vi frågan om Maud Olofsson över huvud taget är intresserad av företagen och företagens agerande i sådana här situationer. Om Stora Timber säger att de inte har pengar till omställning, har Maud Olofsson någon synpunkt på det? Har näringsministern någon idé beträffande detta?
Jag hävdar att Maud Olofsson är det mest marknadsorienterade statsrådet i regeringen. Jag hävdar att Maud Olofsson hela tiden lägger ut åtgärderna på marknaden, att det är marknaden som ska ordna det hela. Inte undra på, herr talman, att det mumlas och humlas i buskarna i centerbygderna i Gävleborg. Den politik som Maud Olofsson företräder är enbart på marknadens villkor.
Regeringen säger: Låt det växa fram nya företag. Vi sänker skatterna och då kommer det säkert nya företag. Det finns naturligtvis gemensamma saker man kan göra. Är det då inte bättre att försöka göra gemensamma investeringar och använda våra gemensamma pengar på ett klokt sätt för att underlätta för regioner och bygder och ge framtidshopp?
Varför ska Maud Olofsson överge Norrsundet? Hon säger att det ordnar sig ändå. Nu vänder ekonomin och det går bra för Sverige, vilket alla är glada för, men det kommer dagar när ekonomin går ned igen. Vad säger Maud Olofsson då? Blir det ännu fler marknadslösningar? Blir det ännu mer av "lämna politiken och sätt den på läktaren", ett uttryck som hon använde i en tidigare interpellationsdebatt? Och hur var det egentligen med de resurser som samordnarna fick? Vad skulle de göra? Jag har talat med samordnare som sagt att det inte var mycket de kunde göra. De kunde träffas runt ett frukostbord och försöka resonera tillsammans. Jättebra, men nog kunde staten ha gjort mer? Det här är en jätteviktig fråga för Norrsundet, Maud Olofsson.
Anf. 63 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det är rätt viktigt att diskutera perspektiven. Att Raimo Pärssinen landar i fas 3 när vi pratar om Norrsundet känns lite långsökt. Men det är ofta så att Socialdemokraterna när vi ska diskutera framtida tillväxtpolitik hamnar i arbetsmarknadsåtgärder. Det är där ni landar.
Jag menar att tillväxtpolitik handlar om att skapa rätt förutsättningar för tillväxt i hela landet. Då säger Raimo Pärssinen att jag är marknadsliberal. Nej, det är jag inte alls. Jag är socialliberal. Det måste finnas ett samspel mellan vad politiken gör och vad marknaden gör. Men jag är noga med att skilja på vad politiken gör och vad marknaden gör.
Den här regeringen har investerat mer i infrastruktur än någon annan regering tidigare. Raimo Pärssinen tillhör ett parti som lämnade över minus 100 miljarder för infrastrukturen när vi fick ta över ansvaret. Vi satsar på utbildning, forskning och innovation. Vi har höjt anslagen med 5 miljarder kronor för att stärka konkurrenskraften i Sverige. Vi har sänkt skatterna med 50 miljarder kronor för företagen för att de ska ha råd att investera och skapa nya jobb när gamla försvinner.
Vi har gett instrument till Almi. Jag har påpekat i mitt interpellationssvar att de ökade resurserna till Almi har gett en ökning med 55 procent också i Gävleborgs län. De generella politiska åtgärderna, som är politikens verktyg, ska genomföras i hela Sverige, inklusive Gävleborg. Det ska finnas lokala verktyg och lokala instrument för de människor som blir arbetslösa. Arbetsförmedlingen ska finnas där. Almi ska finnas där. Vi ska jobba med strukturfondsprogrammen, så att vi kan använda dem för framtida investeringar, för man måste ge hopp till människor.
Raimo Pärssinen säger att vi ska styra det här från regeringen. Nej, regeringen ska ge verktyg till den lokala och regionala nivån, för vi har tilltro till dem. Jag vill återigen säga att det arbetssätt som vi jobbade med under krisen kommer att fortsätta att vara vår strategi framöver, att koordinera insatserna nationellt men ge förstärkningar ut till den lokala och regionala nivån.
Mycket av det som händer nu när det gäller tillväxten i ekonomin är att det växer till många nya jobb. Trots att vi har haft finanskris har vi över 140 000 fler sysselsatta i dag än vi hade 2006. Det är en positiv sak.
Jag håller med Raimo om att alla de som har stått utanför arbetsmarknaden väldigt länge måste få hjälp att komma tillbaka. Det är därför regeringen också gör olika insatser i form av utbildning och arbetsmarknadsåtgärder för de här grupperna.
Jag tycker att Gävleborg har fungerat väldigt väl. Vi har haft ett nära samarbete. De insatser som nu görs, framför allt på innovationsområdet, med stöd av pengar från sammanhållningspolitiken är väldigt spännande. Jag tror att Gävleborg, som har haft en stark industriell tradition, också har en väldigt stark kunskap som går att använda i en sådan här strukturomvandling. Vi ger stöd till den sortens utveckling.
Men återigen: Svaret på vad som ska hända i Gävleborg och hur man ska vända utvecklingen finns i Gävleborg. Regeringen ska ge stöd, support, verktyg och investeringar så att det är möjligt att genomföra. Gör man det runt om i hela landet i alla våra regioner kommer det att bli ett starkt Sverige som växer fram. Skillnaden mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet är att ni vill bygga det här uppifrån, medan vi vill bygga det underifrån.
Anf. 64 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Det var Maud Olofsson som tog upp det här med att ge dem verktyg när de blir arbetslösa. Vi ser en stark tillströmning till fas 3 när de blir inlåsta. Det är det vi ser. Det är väl inget verktyg? Man har alldeles för lite utbildningsinsatser inom både fas 1 och 2. Det är konstaterat, så hävda inte att regeringen har satt dit verktyg för att klara det här!
Branschforskningsprogrammen var oerhört viktiga för oss i Gävleborg. Vi hade dem på papperssidan och på stålsidan. Vad gäller träförädlingen, som är så viktig i Gävleborg, behöver vi ett samarbete mellan staten, näringslivet och parterna som finns i näringslivet som gör att vi kan få mer tillämpad forskning, så att man kan forska på logistik, produkter, energianvändning och processer. Det är jätteviktigt! Då kan vi inte bara säga att vi stöder dem generellt. Kalla det för en punktinsats! Det är jättebra grejer, men gör det då!
Fortfarande är det så, Maud Olofsson, att de människor som finns där i Norrsundet känner sig utlämnade. Maud Olofsson har inte ens besvärat sig med att åka dit och prata med dem. Bara en sådan grej! Maud säger att regeringen sköter detta med generell politik. Men visa lite intresse! Förra gången hade vi en interpellationsdebatt om Arizona Chemical. Där finns också en risk. Men Maud Olofsson säger: Nej, vad då? Vi har en generell politik.
Hur är det med jobben i Sandarne? Hur kommer det att bli med dem? Visa lite intresse för industrin i Gävleborg! Låt staten vara med och utveckla program för Gävleborg!
Anf. 65 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag vet att det finns ett program för Gävleborg. Det är ett av de mest ambitiösa program man har tagit fram. Regeringen ger stöd och support för det. Vi har gett ökade länsanslag för att göra det möjligt att förverkliga de här programmen.
Jag tror att det är viktigt att landa i huvudfrågan. Vem är det som har svaren på hur Gävleborg ska utvecklas framöver? Jo, de svaren finns i Gävleborg. Vem är det som ska finnas där som stöd och support för att det ska vara möjligt att utveckla framtiden i Gävleborg? Jo, regeringen ska finnas där som stöd och support.
Jag vill hävda att den politik som vi har genomfört har varit framgångsrik. Men det har inte Raimo Pärssinens politik varit. Vad vi såg under Socialdemokraternas maktinnehav var en utarmning av många av landets småorter och landsbygden. Det var det som hände. Nu är vi på väg att vända det inom olika näringar: energiomställningen, där investeringar sker på landsbygden och glesbygden, gruvindustrin, som jag pratade om tidigare, turistnäringen, som växer fram och skogsindustrin som växer fram. Det är det vi ser just nu. Det är därför sysselsättningen har ökat tack vare regeringens politik. Det är ökad sysselsättning och ökad tillväxt i ekonomin. Man håller ordning och reda på statsfinanserna. Då ökar också förutsättningarna för tillväxt i Gävleborg. Jag vet att det finns en ideologisk skillnad här, och jag tror att det är viktigt att berätta det för medborgarna.
Det är klart att jag förstår den frustration som finns i Norrsundet. Det är därför jag vill säga till dem att jag ska göra rätt saker, inte bara det som är populistiskt rätt när tidningen står där utanför. Jag vill göra rätt saker, som är till verklig hjälp för att de ska få jobb framöver. Det är därför jag håller fast vid den här politiken. Ge verktyg och ge instrument, men låt Gävleborg använda sitt engagemang och sin kunskap för att utveckla länet! Då tror jag att vi skapar en långsiktigt hållbar tillväxt också för dem i Norrsundet.
Övrigt om interpellationen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.