Järnvägen från Pajala till Kolari
Interpellation 2009/10:286 av Åström, Karin (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-03-12
- Inlämnad
- 2010-03-12
- Besvarad
- 2010-03-19
- Sista svarsdatum
- 2010-03-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 12 mars
Interpellation
2009/10:286 Järnvägen från Pajala till Kolari
av Karin Åström (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Gruvnäringen med sina exportinkomster har en stor betydelse för den svenska välfärden. Därför är det angeläget att på alla sätt underlätta tillkomsten av nya gruvor.
Ett projekt, som även har aktualiserats här i riksdagen, är planerade tre gruvor i Pajala kommun. Den första gruvan ska öppna redan 2013 och innebär, utöver välkomna exportinkomster, ett stort antal nya arbetstillfällen i en kommun med en hög arbetslöshet.
En viktig del i projektet är malmtransporterna från Pajala till Kolari i Finland och vidare till Kemi hamn. På svenska sidan saknas det ca 15 kilometer järnväg. Gruvföretaget och Banverket har gjort en avsiktsförklaring om medfinansiering av banan, men det förutsätter att regeringen tar med banan i den kommande nationella planen för transportsystemet.
I Finland har regeringen reserverat i nästa års budget medel till planering och genomförande av nödvändiga investeringar på finska sidan av gränsälven.
I ett svar på en skriftlig fråga meddelar infrastrukturministern att i den pågående planeringen ska trafikverken pröva möjligheterna till medfinansiering från olika intressenter.
Därför vill jag fråga statsrådet om det innebär att regeringen inte avser att anslå medel för den del av projektet som Banverket anser vara samhällsekonomiskt lönsamt.
Om regeringen inte anslår medel till detta projekt, vilken typ av projekt är enligt statsrådets avsikter då värda att finansiera med statliga medel?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:286
Webb-tv: Järnvägen från Pajala till Kolari
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:91 Fredagen den 19 marsProtokoll 2009/10:91 7 § Svar på interpellation 2009/10:286 om järnvägen från Pajala till Kolari
Protokoll från debatten
Anf. 44 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Karin Åström har frågat mig om regeringen inte avser att anslå medel för den del av järnvägsprojektet som Banverket anser vara samhällsekonomiskt lönsam. Vidare har Karin Åström frågat mig vilken typ av projekt som jag anser är värda att finansiera med statliga medel om inte regeringen anslår medel till en ny järnväg till gruvetableringarna i Pajala.
I Sverige pågår den slutliga beredningen av åtgärdsplaneringen där trafikverken, som en permanent åtgärd, främst i samband med framtagande av underlag inför planeringen och beslut om genomförande av infrastrukturprojekt, ska pröva möjligheterna till medfinansiering från olika intressenter.
Vid etablering av industriell verksamhet av det slag som är aktuellt i Pajala finns det ett gemensamt ansvar att hitta finansiella lösningar för till exempel anläggande av transportinfrastruktur. Det är också naturligt att den part som har det största behovet av att använda transportinfrastrukturen också tar motsvarande del av investeringskostnaden.
För alla satsningar på infrastruktur inom ramen för åtgärdsplaneringen sker en samlad samhällsekonomisk bedömning. Regeringen fastställer de satsningar som ska genomföras under de kommande tolv åren. Beredningen av detta beslut pågår för närvarande, och jag vill inte föregripa beredningsprocessen och uttala mig om satsningar på enskilda objekt.
Jag vill avsluta med att referera till mitt tidigare svar om möjliga statliga satsningar på transportinfrastruktur i Pajalaområdet där jag informerade om att de ansvariga svenska och finska departementen för en kontinuerlig dialog om gruvverksamhet och transportinfrastruktur. Några definitiva ställningstaganden från de svenska och finska staterna finns dock inte i nuläget. Jag vill återigen betona att de stora investeringar som just nu planeras och genomförs i Norrbotten inom gruvnäringen bidrar positivt till utvecklingen i berörda kommuner.
Anf. 45 Karin Åström (S)
Herr talman! Tack för svaret, statsrådet, även om jag naturligtvis inte är fullt ut nöjd med det.
Jag skulle vilja börja med, herr talman, att korrigera faktauppgifter från min skrivna interpellation. Detta handlar om när gruvorna i Pajala är färdiga för att påbörja brytning av järnmalm. Det kommer nämligen att starta upp. Den första gruvan, Tapuli, öppnar för brytning 2012. Den andra gruvan, Sahavaara, öppnar för brytning två år senare, alltså 2014. Den tredje gruvan, Pellivuoma, öppnar ytterligare något år senare. Det är stora satsningar som görs.
Som jag sade är jag inte nöjd med svaret. Statsrådet betonar att de stora investeringar som nu görs uppe i Pajala bidrar positivt till utvecklingen i berörda kommuner i Norrbotten. Om statsrådet anser att dessa nya gruvor också bara berör kommunen Pajala är statsrådet helt enkelt dåligt informerad. Något annat kan jag inte förstå, och jag vill bättra på den informationen.
Herr talman! Det som händer uppe i Pajala är faktiskt historiskt. Det är i det närmaste samma stora förändring och omvandling som skedde uppe i Kirunatrakten i början av 1900-talet. Då liksom nu påbörjade man ett gigantiskt stort arbete med samverkan. Många aktörer var med för att få i gång den gruvbrytning som då var aktuell och det byggande av en järnväg som var förutsättningen för att man skulle få ned malmen till resten av Sverige och världen. Det var det lagarbete som fanns centralt, där alla drog åt samma håll och där staten hade ansvar för infrastrukturen, som var så framgångsrikt för att bygga hela Sveriges välfärd. Inte minst måste vi säga att det var rejäla exportinkomster som kom till vår statskassa.
Fortfarande är det så att gruvnäringen ger både enorma exportinkomster till Sverige och massor av jobb. Vi har alltså fortsatt ökad global efterfrågan på mineraler och en otroligt positiv förändring i dessa frågor, inte minst i mindre regioner som Norr- och Västerbotten. Enligt experterna handlar det inte om något tillfälligt uppsving, utan det är rejäla grundläggande förändringar i jobb, tillväxt och utveckling i dessa regioner. Det är något som man inte har sett på extremt länge. Sverige är som bekant den absolut ledande gruvnationen inom EU.
Herr talman! Min interpellation handlar egentligen om statens eventuella finansiering av en nödvändig järnvägssträcka på svensk sida som ska bindas ihop med det finska järnvägsnätet. Jag måste berätta att det redan finns en avsiktsförklaring sedan slutet av februari mellan Banverket och bolaget Northland Resources om att finansiera den första delen av järnvägen.
Det är alltså ett mycket långt framskridet projekt, och nu behövs ett konkret besked från regeringen om den statliga finansieringen. Det handlar om 18 kilometer järnväg som behövs, till en kostnad av totalt 800 miljoner kronor. Man kan alltså egentligen i detta sammanhang säga att det är snuspengar. Eftersom planerandet av järnvägar har långa ledtider måste dock ett positivt besked att denna sträcka finnas med i den nationella transportinfrastrukturplanen för 2010-2021 som ska komma inom de närmaste veckorna.
Min fråga till statsrådet, igen, är: Tycker statsrådet att detta är en viktig och prioriterad angelägenhet att satsa på? Om inte skulle jag gärna vilja veta varför.
Anf. 46 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Till Karin Åström säger jag återigen - det är andra gången jag får samma fråga, och tyvärr kan det tyckas tråkigt att ge samma svar - att det pågår ett långsiktigt planeringsarbete för kommande investeringar på väg- och järnvägssidan. Det är ett pågående arbete där det naturligtvis i detta sammanhang, vilket jag har varit mycket noga med, förs tydliga regionala diskussioner om regional delaktighet och näringslivets delaktighet, allt i syfte att just möta näringslivet i Norrbotten och dess behov av effektiva godstransporter och godsflöden.
Naturligtvis finns i detta sammanhang kontakter med Northland Resources av den anledningen att det är oerhört intressanta investeringar som planeras och att det är intressanta insatser från ett internationellt företag som kommer att leda till många nya sysselsättningar i Norrland och runt omkring, vilket också påverkar Sverige i dess helhet. Northland Resources vet också regeringens syn på detta.
Detta kommer att utveckla och förändra samhällen och samarbetet mellan Sverige och Finland på ett sätt som kanske inte har gjorts på många år. Därför har vi naturligtvis en mycket nära diskussion med finska motsvarigheter och framför allt mellan det finska banverket och det svenska banverket, allt i syfte att föra diskussion med anledning av denna stora investering. Det är naturligtvis så att det alltid förs en diskussion med ett näringsliv som gör stora investeringar, och det sker ett nära samarbete med anledning av dessa intressenter.
Anf. 47 Karin Åström (S)
Herr talman! Då vill jag beskriva lite mer och informera statsrådet lite mer vad gäller särskilt Pajala. Pajala är lika stort som när man ritar en triangel mellan Nynäshamn, Västerås och Gävle. Det är den ytmässiga storleken.
Pajala är också en avfolkningskommun, och så har det varit de senaste 50 åren. Det är en kommun som brottas med ständiga underskott i budget och med ständiga krav på balans i budgeten. Det är en kommun som har vana och rutin på att göra nedskärningar i vård och omsorg, skola och den kommunala verksamheten och klara av en hygglig och skapligt bra välfärd. Det är en kommun som nu har stora utmaningar med den omställning som behövs när gruvorna öppnas. Det kommer att behövas både regionala och nationella insatser särskilt till denna kommun, för när gruvorna är i gång 2014-2015 kommer 1 600 personer att jobba i området. Det är alltså nya arbetstillfällen.
När ministern så småningom kommer att vara med och delfinansiera den järnvägssatsning som ska till, alltså de snuspengar jag pratar om, kommer också möjligheten att öppna sig för ett kulsinterverk, som också ligger i planeringen. Det kommer att läggas på den svenska sidan. Det är en investering på 4 ½-5 miljarder som kommer till och som naturligtvis har otroligt stor betydelse för regionen men också för Sveriges del.
Detta bidrar alltså till jobb och utveckling inom hela regionen och kanske särskilt, skulle jag vilja säga, till grannkommunerna Övertorneå och Överkalix. Dessa små grannkommuner som finns i närheten är naturligtvis med på det här, och det kommer att betyda otroligt mycket. Vi får alltså en regional arbetsmarknad vi aldrig har haft under 1900-talet i dessa regioner om ett positivt besked kommer i den nationella transportplan som statsrådet snart kommer att lägga fram.
Vad behövs då för detta? Jag upprepar igen: Det som behövs är snuspengarna, som i dag är mindre än 800 miljoner, eftersom Northland Resources redan är inne och finansierar. Det behövs att banan finns med i den nationella plan för transportsystemet för 2010-2021 som läggs fast inom de närmaste veckorna.
Med denna interpellation har jag förhoppningen att statsrådet har fått mer information och bättre kunskap om vilken betydelse denna satsning egentligen har för Pajala, Norrbotten och Norrland och framför allt för Sverige och de exportinkomster vi har att vänta. Så lyssna, statsrådet! Jag hoppas att statsrådet agerar. Det handlar om en framtid vi faktiskt kan vara med och bygga tillsammans.
Anf. 48 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag skulle kunna börja med att tacka Karin Åström för informationen. Hela mitt arbete utgår från att vara lokalt och regionalt närvarande. Jag har valt att till skillnad från tidigare ministrar ta lärdom av vad man har prioriterat och hur man ser på den regionala och kommunala utvecklingen och utvecklingen av Sverige. Därför prioriterar jag investeringar i vägar och järnvägar. Jag vet att hela landet behöver olika transportslag, och vi behöver knyta samman landet och möta godstrafikens behov av effektivitet och bra logistiska lösningar. Människor ska kunna bo kvar i sina orter men pendla till spännande jobb.
Jag är i allra högsta grad informerad om vikten av att så här stora investeringar i ny gruvbrytning blir av. Det pågår ett arbete. Gruvverksamhet i sig behöver nödvändiga tillstånd, och där pågår ett arbete.
Infrastruktur är en viktig del i detta. Det finns en mycket tydlig samverkan mellan Sverige och Finland på ett sätt som jag efterfrågat i andra sammanhang när vi pratar om infrastrukturinsatser. Det är en investering på båda sidor om nationsgränsen.
Som sagt pågår det ett arbete i regeringen med anledning av den långsiktiga åtgärdsplanen. En del funderar säkert på statens roll kontra de enskilda bolagens roll. Då kan jag göra en återkoppling till det som pågår i Kiruna, där man ska flytta en järnväg. LKAB är i allra högsta grad intressant, och det är LKAB som står för den absoluta merparten av kostnaderna för att bygga en ny järnväg, förutom en mycket tydlig standardhöjning och förbättringar efter en bedömning av Banverket. Det är inga annorlunda diskussioner eller någon annorlunda samplanering här jämfört med andra investeringar i motsvarade gruvprojekt.
Anf. 49 Karin Åström (S)
Herr talman! Självklart är det bra att vi får samverkan med Finland, men det förtar inte det viktigaste, att vi får till stånd denna järnvägssträcka på 18 kilometer rakt in till Kolari som kopplar ihop den finska järnvägen med den svenska. Det har betydelse för bland annat placeringen av kulsinterverket. Ett kulsinterverk, en investering på 4-5 miljarder, är betydelsefullt. Det är viktigt att det placeras på svensk sida, att det är Sverige som får de exportinkomster som detta ger och att det så att säga är hos oss som den satsningen finns.
Det är alltså, herr talman, en enorm historisk händelse. Det är otroligt spännande och intressant att följa utvecklingen där. Det känns gott att bolaget har gjort en avsiktsförklaring om medfinansiering av banan, så väldigt mycket är redan klart. Nu saknas denna järnväg i det nationella transportsystemet som statsrådet ska ta fram och presentera.
Jag vädjar till ministern att agera och se till att denna järnväg finns med. Det handlar om mindre än 800 miljoner. Det är snuspengar när man tänker på vad Sverige som helhet kan få in i exportintäkter, jobb, utveckling etcetera.
Jag vädjar, statsrådet: Agera, var med och skriv positiv historia! För detta är historia. Vi väntar oss konkreta och positiva besked i frågan inom de närmaste veckorna.
Anf. 50 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Den här regeringen har lagt ned oerhört mycket nya resurser och engagemang för att skapa ett sammanhållet transportsystem för att möta svenskt näringslivs behov av effektiva transporter. I det arbete som pågår finns naturligtvis det regionala perspektivet och de enskilda kommunernas inspel med i anledning av förändringar inom näringslivsstrukturen.
Det här är, precis som Karin Åström beskriver, en oerhört spännande nyinvestering där man i dagsläget egentligen inte kan se vad nästa steg får för effekter för Sverige och framför allt för kringkommunerna, regionen och det svensk-finska samarbetet där jag ser många positiva utvecklingsmöjligheter.
Det finns ett underlag som är med i den åtgärdsplan som bereds. Jag ska inte gå in på några enskilda projekt, herr talman, utan jag har mycket tydligt beskrivit hur vi arbetar nära näringslivet, kommuner och regioner i syfte att fånga upp vilka prioriteringar som bör göras för att skapa bra förutsättningar för jobb i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.