Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

IP390

Interpellation 2001/02:390 av

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-19
Anmäld
2002-05-14
Besvarad
2002-05-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

IP390

Debatt

(5 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:390, IP390

Interpellationsdebatt 2001/02:390

Webb-tv: IP390

Protokoll från debatten

Jordbruksminister Margar (S)
Anf. 19 Jordbruksminister Margar (S)
Fru talman! Yvonne Oscarsson har frågat om jag avser att ta något initiativ till att inventera vilka kon- kreta förbättringar som uppnåtts med hjälp av de medel som delats ut till Polismyndigheten i Jämtland, om jag avser att ta något initiativ för att följa upp användningen av dessa medel och eventuella förbätt- ringar som uppnåtts och slutligen om jag avser att ta några initiativ för att stötta de kvinnor inom jämt- landspolisen som råkat ut för trakasserier trots den satsning som gjorts. Jag delar helt Yvonne Oscarssons uppfattning att det behövs fler kvinnor inom polisen inte minst i chefsbefattningar. Regeringen fattade år 2001 beslut om att bevilja Polismyndigheten i Jämtlands län medel för ett tre- årigt pilotprojekt om jämställdhet. Avsikten var att projektet även skulle kunna tjäna som modell för andra polismyndigheter. Av regeringens beslut fram- går att polismyndigheten i februari 2003 ska komma in med en delrapport om projektet och senast i no- vember 2004 lämna en slutrapport från projektet. Till denna slutrapport ska bifogas en redovisning av hur medlen har använts. Som svar på Yvonne Oscarssons två första frågor vill jag därför säga att krav på rapportering och redo- visning av projektet redan ställts i beslutet. Jag vill därmed inte utesluta att ytterligare krav på redovis- ning kan komma att ställas. Så till frågan om sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier förekommer ofta. Undersök- ningar visar bl.a. att 41 % av alla kvinnliga poliser i Sverige har varit utsatta för trakasserier på grund av kön. Ca 15 % har varit utsatta för trakasserier av sexuell natur. På arbetsplatser är det vanliga att mel- lan 10 och 20 % av de kvinnliga arbetstagarna är utsatta. Siffrorna är högre inom mansdominerade branscher. Jämställdhetslagens förbud mot sexuella trakasse- rier tar sikte bl. a. på att arbetsgivarna har en skyldig- het att efter att ha fått kännedom om trakasserier, utreda dessa och vidta åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta sexuella trakasserier. En arbetsgivare kan bli skadeståndsskyldig mot en enskild arbetstagare om inte åtgärder vidtas. I jämställdhetslagen finns även en bestämmelse om att arbetsgivare ska vidta åtgärder för att förebyg- ga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier. JämO har utarbetat rekommendationer och förslag till policy för hur arbetsgivare kan hantera sexuella trakasserier och göra sin utredning. Inom ramen för arbetet med likabehandlingsdirektivet finns förslag om att jämställa sexuella trakasserier och trakasserier med diskriminering på grund av kön. JämO får årligen in ca 15 anmälningar om sexu- ella trakasserier. Men mörkertalet är stort. Åtskilliga telefonsamtal i detta ämne leder aldrig till anmälning- ar. Därför krävs det utbildningsinsatser och mer kart- läggning för att åstadkomma förändringar. JämO har genomfört omfattande utbildningsinsatser mot sexu- ella trakasserier i samarbete med facken och ibland även med arbetsgivarna. Insatser har genomförts bl.a. inom polisen. Många kvinnor och flickor utsätts för olika former av sexuella trakasserier, därför har regeringen vidtagit en rad olika åtgärder inom flera områden för att stär- ka såväl skyddet som stödet för dessa. Detta arbete kommer att fortsätta. Då Yvonne Oscarsson, som framställt interpella- tionen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Alice Åström i stället fick delta i överläggningen.
Alice Åström (V)
Anf. 20 Alice Åström (V)
Fru talman! Jag vill tacka jämställdhetsministern för svaret. Yvonne Oscarsson är sjuk, och jag är inte riktigt lika insatt i den här frågan som hon. Jag tycker att det är viktigt att ta upp bakgrunden till interpellationen. Jag kan tänka mig att åhörarna kanske inte riktigt är medvetna om den. För ett år sedan satte polisen i Jämtland genom sin dåvarande länspolismästare upp målet att bli bäst i Sverige på jämställdhet. Det var verkligen ett lovvärt mål. Egentligen borde alla polismyndigheter genast ha antagit den utmaningen. Också regeringen upp- märksammade den satsning man vill göra i Jämtland och den goda ambition man hade. Därför gick man in med 2 miljoner i projektet för att stödja det här arbe- tet. Det som efteråt har hänt är att man i Jämtland har fått en ny länspolismästare, som omedelbart utlyste alla chefstjänster. Ingen av de kvinnor som tidigare hade haft en chefstjänst räknades som tillräckligt kvalificerad. I Jämtland har man nu en organisation där bara män är chefer. Det är snarare ett stort steg tillbaka. Därför finns det en anledning att vara orolig när det gäller detta viktiga pilotprojekt. Det är just därför som vi vill lyfta fram frågan. Detta skulle vara ett pilotprojekt som skulle kunna tjäna som en förebild för övriga polismyndigheter i Sverige. Och vi vet av siffror som ministern själv tog upp här att 41 % av de kvinnliga poliserna har upplevt sig vara trakasserade på grund av sitt kön. Det är särskilt anmärkningsvärt när det är inom polisen som själv har som huvudupp- gift att se till att människor följer lagar och förord- ningar och att man har sådana brister i sin egen orga- nisation. Därför var det alltså viktigt med detta pilotprojekt. När vi nu ser att utvecklingen, trots de satsningar som regeringen gör, snarare går åt andra hållet tycker vi att det är viktigt att lyfta fram denna fråga och att man faktiskt redan nu uppmärksammar detta. Min fråga till ministern är om man är beredd att kanske redan nu gå in och begära en delrapportering för att faktiskt kunna följa upp detta, eftersom det är så oerhört viktigt att denna fråga inte förhalas ytterli- gare. Annars vore det kanske bättre att flytta detta pilotprojekt och pengarna till en annan myndighet där man har en vilja att driva dessa frågor. Fru talman! Dessutom tycker jag att det är oerhört viktigt att polisen som är en statlig myndighet och tillhör den offentliga sektorn och som är politiker- styrd också måste känna ett stort ansvar som arbets- givare att se till att kvinnor inte blir trakasserade inom detta yrke. I Polisförbundets egen tidning som kom ut för några veckor sedan hade man ett stort reportage som visar att man inom polisen inte följer lagstiftningen och inte ens har jämställdhetsplaner på en del andra håll. Därför är detta pilotprojekt så oerhört viktigt. Jag hoppas att ministern i sitt nästa inlägg säger att man är beredd att gå in och begära en delrapport för att vi inte ska förlora ytterligare tid.
Jordbruksminister Margar (S)
Anf. 21 Jordbruksminister Margar (S)
Fru talman! Jag tycker att det i interpellationen och möjligen också i Alice Åströms tal finns lite motsättningar. Jag är också väldigt väl medveten om den omorganisation som har skett inom polisen i Jämtlands län. Och jag är den första att beklaga att det därvid inte fanns, som det sades, kompetenta kvinnor. Men jag kan naturligtvis inte ha synpunkter på det. Jag kan bara beklaga att det inte fanns några. Men jag antar och utgår ifrån att de har gjort en kor- rekt bedömning där. Å ena sidan är det så. Vi vet också att det är få kvinnor inom polisen som blir ledare. Man ville där med den förre polismästaren i spetsen göra denna satsning. Och den nye länspolismästaren och hela ledningen har uttalat att man vill göra detta och att man fortfarande vill bli bäst i landet. Att då som görs i interpellationen fråga mig om jag är beredd att ta tillbaka pengarna, vilket också Alice Åström också antydde, tycker jag vore alldeles fel. Om det behövs någonstans så är det väl där när man har gjort en sådan omorganisation och därvid förlorat kvinnliga chefer. Därför tycker jag inte att det är en fråga som man ska ställa. Tvärtom behövs pengarna där. Och det kan säkert bli ett intressant pilotprojekt. Detta projekt har pågått knappt ett år, och man har omorganiserat. Jag tror därför att det är lite tidigt att nu gå in och begära en delrapport. Men vi har ju i varje län - också i Jämtlands län - länsexperter. Och det är klart att denna person i Jämtland, som är en kvinna, uppmärksammar detta och hör och ser vad som händer och också rapporterar till oss. Så fungerar detta system. Jag är därför för dagen inte orolig, utan jag tror att den press som man har fått på sig - press i dubbel bemärkelse, både tidningspress och radiopress och en annan press - kommer att göra att man kommer att anstränga sig väldigt mycket för att det ska bli bättre.
Alice Åström (V)
Anf. 22 Alice Åström (V)
Fru talman! Jag tackar ministern. Jag kan hålla med om att pengarna kanske behövs ännu mer i Jämtlands län just nu. Det som gör mig oroad och som gör att vi ändå tycker att det har varit viktigt att lyfta fram denna fråga var just att detta skulle vara ett pilotprojekt som skulle vara modell för andra polis- myndigheter. Andra polismyndigheter vilar nu lite grann på sina lagrar och väntar på att kunna få detta. Då är det självklart att vi blir oroade när vi ser att man förlorar i stort sett ett helt år i denna process. Det behöver nämligen ske mycket inom poliskåren när det gäller dessa frågor. Det som har varit oroande är de kontakter som vi har fått från Jämtlands län, där kvinnor har upplevt att de snarare har fått det mycket svårare och att utveck- lingen går bakåt i stället för framåt. Vi tycker att det är viktigt att man tar dessa signaler på allvar. Fru talman! Jag tror också att det är viktigt att de- batten förs och att man lyfter fram detta. Jag kommer senare under kvällen att diskutera jämställdhetsfrågan inom polisen över huvud taget med justitieminister Thomas Bodström. Jag tror att det kanske kan vara viktigt att även lyfta in denna fråga. Man kanske från justitieministerhåll också ska se till att vi får i gång fler pilotprojekt ute i landet så att vi också har mer att bygga på. När det gäller den offentliga sektorn och det politikerstyrda området kan det kanske vara vik- tigt att man också från regeringens håll i sina instruk- tioner till polisstyrelserna, som har ansvaret ute i länen, lyfter fram jämställdhetsfrågan på ett mycket tydligare sätt och att den ska drivas tydligare från politikerhåll i polisstyrelserna. Så det finns säkert många andra områden där man kan göra detta. Jag tackar ministern för svaret, och jag hoppas att hon också följer frågan när det gäller Jämtland. Det är nämligen en oerhört viktig fråga, och det fanns stora förhoppningar om att detta skulle bli ett bra pilotpro- jekt. Och vi får väl hoppas att det kanske i slutänden också blir det.
Jordbruksminister Margar (S)
Anf. 23 Jordbruksminister Margar (S)
Fru talman! Jag är ju jämställdhetsminister för hela landet. Men jag är som riksdagsledamot vald från Jämtland. Alice Åström kan därför vara överty- gad om att jag håller ett alldeles särskilt vakande öga där. Jag vill bara tillägga att det till detta projekt har knutits en referensgrupp med bred sammansättning, bl.a. forskaren Gertrud Åström, docenten i företags- ekonomi vid Handelshögskolan Anna Wahl, länsex- perten i jämställdhet Jeanette Boog-Harvard och en representant från JämO. Dessa personer ska följa detta och löpande hålla sig informerade om projektets arbete. De har också möjligheter att lämna synpunkter och kommer att ha regelbundna möten med ledningen där. Det är nog väl sörjt för att detta ska bli ett riktigt bra pilotprojekt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.