Jämställdhet i forskningspolitiken
Interpellation 2024/25:481 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-02-27
- Överlämnad
- 2025-02-28
- Anmäld
- 2025-03-06
- Sista svarsdatum
- 2025-03-21
- Svarsdatum
- 2025-03-25
- Besvarad
- 2025-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Regeringen skriver i sin forskningsproposition att den efter en genomgång av de forskningspolitiska delmålen föreslår att ändra dessa och att helt utmönstra jämställdhet ur målen.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Johan Pehrson:
- På vilken grund lägger ministern det förslaget?
- Bedömer ministern att forskningen uppnått ett nog jämställt stadium?
- Hur tänker ministern agera för att säkerställa att jämställdhet är ett prioriterat område i forskningspolitiken framöver?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:481
Webb-tv: Jämställdhet i forskningspolitiken
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:89
- Protokoll 2024/25:89 Tisdagen den 25 marsProtokoll 2024/25:89 Svar på interpellation 2024/25:481 om jämställdhet i forskningspolitiken
Protokoll från debatten
Anf. 56 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Linus Sköld har frågat mig på vilken grund regeringen i den forskningspolitiska propositionen har lagt förslaget att ändra de forskningspolitiska delmålen. Linus Sköld har vidare frågat mig ifall jag bedömer att forskningen uppnått ett nog jämställt stadium. Slutligen har Linus Sköld frågat hur jag tänker agera för att säkerställa att jämställdhet är ett prioriterat område i forskningspolitiken framöver.
Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.
I december förra året överlämnade regeringen sin proposition Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta till riksdagen. Målet för forskningspolitiken ligger fast, men regeringen justerar delvis delmålen. Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna vad gäller utgifter för forskning och utveckling som andel av bnp.
För att Sverige ska fortsätta att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation anser regeringen att lika villkor för likartat arbete och likartade meriter måste gälla för kvinnor och män. Om de akademiska karriärvägarna inte vilar på meritokratiska grunder blir doktorand- och forskaranställningar mindre attraktiva, de med bäst meriter riskerar att inte söka anställningar och på sikt minskar rekryteringsbasen.
Regeringen anser att jämställdhet inom högskolesektorn är viktig för att säkerställa kvalitet i utbildning och för excellent forskning så att Sverige inte ska riskera att gå miste om banbrytande forskningsrön av hög kvalitet.
Universitet och högskolor behöver fortsatt arbeta för att talanger, oavsett kön, ska välja en akademisk karriär. För att en akademisk karriär ska vara attraktiv för fler är det exempelvis viktigt med transparent tjänsteplanering, så att både kvinnor och män får tillräcklig tid avsatt till kärnuppgifterna forskning och utbildning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vetenskaplig publicering av hög kvalitet är viktigt för forskarens karriär. Publiceringstakten har i många fall konsekvenser för befordring och möjlighet att få forskningsfinansiering. Men studier har visat att kvinnor inom akademin får sämre karriärutveckling efter att de blivit föräldrar, vilket bland annat tar sig uttryck i lägre publiceringstakt åren efter att barnet har fötts samt att kvinnor i högre grad än män tenderar att lämna den akademiska världen. En jämställd arbetsplats behöver därför även hantera frågor som rör exempelvis kultur och arbetsmiljö.
Regeringen avser att ge Vetenskapsrådet och Universitetskanslersämbetet i uppdrag att analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor i syfte att identifiera kvalitetsrisker för forskningen och goda exempel på åtgärder som främjar kvalitet i forskning och utbildning.
De rekryteringsmål för nyanställda professorer som beslutades av riksdagen 1997 i enlighet med propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12) har som syfte att stimulera ett långsiktigt och systematiskt jämställdhetsarbete på alla nivåer. Ytterligare en åtgärd som regeringen avser att vidta är att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att följa upp rekryteringsmålen för att vidare studera deras effekter på kvaliteten i forskning och utbildning.
Anf. 57 Linus Sköld (S)
Herr talman! Jag ställde tre frågor i min interpellation, som Johan Pehrson redogjorde för i inledningen av sitt svar. Det är helt riktigt. De rörde att regeringen har lagt fram förslag om att totalt utmönstra jämställdhet ur målen för forskningspolitiken.
Målet som sa att jämställdhet ska vara eftersträvansvärt för forskningspolitiken lades fast av riksdagen för åtta år sedan. I förslaget till riksdagen skriver regeringen att man har gjort en översyn eller en genomgång av de forskningspolitiska delmålen. Men man redovisar inte den. Det finns ingen redovisning av genomgången.
Man föreslår att utmönstra jämställdhet ur delmålen två år i förtid. När det beslutades om delmålen för åtta år sedan skulle de gälla i tio år. Det är alltså två år kvar till deras från början beslutade giltighet löper ut. Ändå föreslår regeringen att redan nu utmönstra målet om jämställdhet.
Den som undrar vad Johan Pehrson tycker om jämställdhet kan gå till Liberalernas partiprogram från 2022. Där står det nämligen: ”Jämställdhet mellan könen ska genomsyra verksamheten inom såväl högre utbildning som forskning.” Hur kan det då komma sig att Johan Pehrson skriver under en proposition där det föreslås att jämställdhet utmönstras ur delmålen för forskningspolitiken? Jag kan inte finna någon annan förklaring än att det beror på samarbetet med Sverigedemokraterna.
Johan Pehrsons svar efter att han redogjorde för mina frågor inleddes med en sverigedemokratisk talepunkt om meritokrati. Sverigedemokraterna är av uppfattningen att man kan lämna detta utan politisk styrning eftersom meritokratin kommer att lösa problemet. Det har visat sig inte vara sant, trots att vi under de här åren har varit inriktade på ökad jämställdhet. Så var det även under många decennier innan vi lade fast detta delmål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En granskning som Sveriges universitetslärarförbund har gjort visar att kvinnor utsätts för fler belastningar och har tillgång till färre resurser jämfört med män. Kvinnor upplever sig behandlas annorlunda än män både i det dagliga arbetet och i fördelningen av arbetsuppgifter. Det innebär att de generellt sett utsätts för ökad risk för stress och stressrelaterad ohälsa i högre grad än vad män gör inom akademin. Att lämna det utan styrning – eller för den delen inte förstärka styrningen mot ökad jämställdhet – kommer alltså inte att lösa problemet.
Redogörelsen för mina frågor som Johan Pehrson gjorde i inledningen av sitt svar var riktig, men sedan besvarades inte åtminstone två av de tre frågor jag ställde. Jag vill alltså fråga vilken grund ministern lägger det här förslaget på. Kan han redogöra för den utvärdering av delmålen som har lett fram till att man kan utmönstra delmålet om jämställdhet? Bedömer ministern att forskningen uppnått ett nog jämställt stadium? Är det tillräckligt med jämställdhet? Det är en ja-eller-nej-fråga som är lätt att svara på. Är det tillräckligt med jämställdhet inom akademin i dag? Och på vilken grund lägger ministern det här förslaget på riksdagens bord?
Anf. 58 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! För den här regeringen är kvalitet i utbildning och forskning central. Jämställdhet inom högskolesektorn är viktig för att säkerställa kvalitet i utbildning och för excellent forskning. Jämställdheten är central för att Sverige inte ska riskera att gå miste om talanger, både kvinnor och män, som kan bidra med banbrytande forskning av högsta kvalitet.
Regeringen vidtar nu flera åtgärder. Vi fortsätter med rekryteringsmål för lärosätena vad gäller professorer. Vi har förstärkt uppdraget till UKÄ att följa upp och vidare studera effekterna för kvaliteten. Vi har gett i uppdrag till Vetenskapsrådet och även Universitetskanslersämbetet att analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor i syfte att identifiera kvalitetsrisker för forskningen.
Universitet och högskolor behöver fortsätta att arbeta för att talanger, oavsett kön, ska välja en akademisk karriär. För att en akademisk karriär ska vara attraktiv för fler är det exempelvis viktigt med transparent tjänsteplanering så att både kvinnor och män får tillräckligt med tid avsatt för kärnuppgifterna forskning och utbildning.
Problemet är att vi inte riktigt vet om forskningen uppnått ett ”nog jämställt stadium”, som Linus Sköld väljer att kalla det, eftersom det inte finns några bra sätt att följa upp jämställdhet ur ett kvalitetsperspektiv. De kvantitativa metoder som vi har tillgång till ger inte tillräckligt mycket kunskap om jämställdhetens effekter på kvaliteten.
Avslutningsvis vill jag även säga att för Liberalerna är meritokrati någonting vi ska slå vakt om. Jag utgår från att det är likadant för fler partier i Sveriges riksdag. Problemet är att vi har sett att kvinnor kanske inte alltid kommer fram, trots att de naturligtvis ofta är smartare och mer kunniga än många män.
Anf. 59 Linus Sköld (S)
Fru talman! Jag kan ta vid där Johan Pehrson avslutade. Meritokrati är givetvis eftersträvansvärt även om man är socialdemokrat. Problemet är att det finns dolda strukturer. Rapporten från Sulf som jag högläste ur i mitt första inlägg heter Med ljuset på jämställdhet – när osäkerheten överskuggar allt. Det handlar om det som leder till ett ojämnt förhållande när det gäller makt och resurser i arbetsmiljön inom akademin. Det är alltså inte nödvändigtvis formella beslut som är fattade av Johan Pehrson utan informella maktstrukturer och hierarkier som drabbar kvinnor negativt när det till exempel gäller resursfördelning, att bli tagen på allvar eller att få tillgång till rätt stöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Rekommendationerna från rapporten innebär kortfattat att man behöver säkerställa att kvinnor och män i praktiken arbetar under liknande belastning och arbetsbörda och att kvinnor och män i praktiken har lika möjligheter till att bedriva forskning. Den implicita slutsats som Johan Pehrson verkar dra är att vi har en jämställd akademi. Det kan se ut så på papperet, men i praktiken har vi inte det.
Slutsatsen att utmönstra målet i forskningspolitiken om ökad jämställdhet i akademin blir helt ologisk för mig om Johan Pehrson håller med om beskrivningen. Hur landade han i detta förslag? Han har fortfarande inte redogjort för det.
Om det i de kvantitativa metoder och mått som Johan Pehrson har tillgång till inte finns nog bra metoder för att mäta kvalitet kopplat till jämställdhet undrar jag varför han inte tar fram en utvärderingsmetod som skulle kunna ge den bild han önskar och som visar om vi har ett tillräckligt jämställt stadium eller inte. Det borde han göra innan han plockar bort det övergripande delmålet om jämställdhet.
Jag kan inte se något skäl till detta. Johan Pehrson redogör inte på vilken grund han lägger fram förslaget. Frågan är ju ställd till just ministern: Är detta ett tecken på att han gör bedömningen att forskningen har uppnått ett nog jämställt stadium? Jag tycker att mina frågor förtjänar ett svar.
Anf. 60 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Som jag sa tidigare har regeringen gjort en generell genomgång av delmålen och gör vissa justeringar, bland annat för att alla delmål ska kunna följas upp med kvantitativa indikatorer på nationell nivå. De ska även kunna jämföras internationellt. Genomgången inkluderar även det delmål som handlar om samhällspåverkan, där det har varit problem med att identifiera robusta indikatorer på just nationell nivå. Bedömningen är att det inte har funnits tillräckligt adekvata indikatorer för att följa upp om jämställdheten verkligen har stärkts och om kvaliteten i forskning och utbildning har förbättrats. Om vi inte har bra mätverktyg kan vi inte riktigt förstå om detta har uppnåtts eller inte.
Jag vill understryka det jag sa tidigare om vilka åtgärder vi vidtar och de uppdrag vi gett. Exempelvis har Vetenskapsrådet och Universitetskanslersämbetet i uppdrag att analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor i syfte att identifiera kvalitetsrisker för forskning och goda exempel på åtgärder som främjar kvaliteten, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv.
För oss är detta tydligt. Det framgår också i den proposition om forskning och innovation som jag har redogjort för i debatten att jämställdhet inom högskolesektorn är viktigt och avgörande för kvalitet både i utbildning och för en svensk excellent forskning.
Anf. 61 Linus Sköld (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det var ett häpnadsväckande svar. Eftersom Johan Pehrson inte har tillgång till adekvata utvärderingsmöjligheter är jämställdhet inte längre ett övergripande delmål för forskningspolitiken. Jag tyckte att det var exakt så han sa alldeles nyss, om man lägger ihop de svar han gav. Då hamnar inriktningen i Liberalernas partiprogram om att jämställdhet mellan könen ska genomsyra verksamheten inom såväl högre utbildning som forskning i ett helt nytt sken. Politikutvecklar Johan Pehrson på stående fot vid podiet och utmönstrar jämställdhet också ur sitt eget partiprogram för att han inte har tillgång till adekvata utvärderingsmetoder?
Jag har ställt några mycket enkla frågor. På vilken grund lägger ministern detta förslag? Den övergripande genomgången av delmålen är inte redovisad vare sig i propositionen eller någon annanstans. Johan Pehrson måste redogöra för vad den generella genomgången av målen gav. På vilket sätt visade den att jämställdhet är färdigt att utmönstras ur målen?
Jag frågade också om han bedömer att vi har ett nog jämställt stadium för forskningen. Är forskningsverksamheten så jämställd att man kan utmönstra målet? Vad visade den generella genomgången? På vilken grund är förslaget lagt på riksdagens bord?
Anf. 62 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Det här handlar om att få en verklig utveckling så att Sverige får den högsta kvaliteten i utbildningen och i forskningen, som gärna får vara global och excellent. Då är det självklart viktigt med jämställdhet. I propositionen, och nu för Linus Sköld, redovisas de åtgärder vi gör för att nå dit.
Att koppla jämställdhet med kvalitet är rimligen grundläggande inom akademin. Inom ramen för UKÄ:s olika granskningar är jämställdhet en väldigt viktig kvalitetsfaktor. För att Sverige ska fortsätta vara en ledande kunskaps- och forskningsnation måste lika villkor för likartat arbete och likartade meriter gälla för både kvinnor och män.
Som jag sa i mitt initiala svar finns det strukturer, nätverk och andra saker som påverkar och hindrar kvinnor. Dessa ska identifieras och motverkas, och vi ska på alla sätt ge stöd så att meritokrati gäller på riktigt. Då spelar det ingen roll om man är kvinna – eller ibland för den delen man. Det är detta man skulle kunna mäta. En hel del av de mål som vi redovisar ligger för övrigt fast.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.