IP474
Interpellation 2001/02:474 av
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-26
- Anmäld
- 2002-05-14
- Besvarad
- 2002-05-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
IP474
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2001/02:474
Webb-tv: IP474
Protokoll från debatten
Anf. 100 Statsråd Britta Lejon (S)
Fru talman! Petra Gardos har frågat näringsmi-
nister Björn Rosengren vad han avser att göra för att
lösa resegarantifrågan på ett sådant sätt som inte
hämmar svenskt småföretagande och inte heller drab-
bar konsumenterna.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som ska svara på interpellationen.
Syftet med resegarantilagen (1972:204) är att ge
konsumenterna ett skydd mot förluster de kan drab-
bas av om ett reseföretag får svårigheter med att be-
tala sina skulder. Därför ska de företag som anordnar
eller förmedlar resor som omfattas av lagen ställa
säkerhet för sin verksamhet. Resegarantilagen bygger
i stora delar på EG:s paketresedirektiv (rådets direktiv
90/314/EEG).
Regeringen har nu, som Petra Gardos påpekat, fö-
reslagit riksdagen att resegarantilagen även ska till-
lämpas på paketreseliknade resor (prop. 2001/02:138
Utökad resegaranti för konsumenter). Ett sådant
förstärkt konsumentskydd är mycket angeläget, efter-
som det har blivit allt vanligare att konsumenter sätter
ihop sina egna resor i stället för att köpa färdiga pa-
ketresor. Denna trend har förstärkts ytterligare genom
att man numera kan köpa resor på Internet.
Den föreslagna utvidgningen av lagens tillämp-
ningsområde är också angelägen eftersom den bidrar
till att skapa en förbättrad konkurrensneutralitet i
resegarantisystemet. Resegarantilagens nuvarande
tillämpningsområde innebär nämligen en risk för att
vissa reseföretag medvetet försöker kringgå lagstift-
ningen genom att marknadsföra separata tjänster, t.ex.
flyg och hotell var för sig. Eftersom dessa företag i
dag inte behöver ställa någon resegaranti, vinner de
konkurrensfördelar.
Regeringen föreslår dessutom att de minimibelopp
på 50 000 respektive 200 000 kr, som gäller i dag, tas
bort. Enligt gällande rätt krävs det särskilda skäl för
att Kammarkollegiet ska kunna bestämma resegaran-
tins storlek till ett lägre belopp. Minimibeloppens
avskaffande kommer att skapa ett mer flexibelt ga-
rantisystem och bör leda till att säkerheten i flera fall
kan fastställas till lägre belopp än vad som är möjligt
i dag. Detta innebär kostnadssänkningar för framför
allt de små företagen i resebranschen.
Regeringens lagförslag innebär också att rättssä-
kerheten stärks för reseföretagen. De kommer nämli-
gen att kunna överklaga Kammarkollegiets beslut i
ärenden om ställande av säkerhet till domstol.
Frågan om garantisystemets utformning har över-
vägts i flera utredningar och lagstiftningsärenden.
Bl.a. har alternativa fond- och försäkringslösningar
diskuterats. I en proposition (prop. 1995/96:182
Stärkt konsumentskydd i resegarantilagen) som
överlämnades till riksdagen 1996 gjorde regeringen
bedömningen att inte gå fram med det förslag om en
fondkonstruktion som utarbetats av en arbetsgrupp
inom Civildepartementet. Ett avgörande skäl för
regeringens ställningstagande den gången var resul-
tatet av remissbehandlingen, där företrädare för både
stora och små reseföretag hävdade att det svenska
resegarantisystemet står sig väl i jämförelse med
andra länders system.
Den nu aktuella Resegarantilagsutredningen kom
fram till att det nuvarande systemet i huvudsak bör
bibehållas. Utredningen presenterade inte några alter-
nativa förslag i form av exempelvis en fond- eller
försäkringslösning. En övervägande majoritet av
remissinstanserna delade utredningens bedömning
eller lämnade den utan invändning. Regeringen har
därför inte föreslagit några förändringar av garantisy-
stemet. Men jag kan försäkra Petra Gardos att jag
noga kommer att följa utvecklingen och ta initiativ till
att på nytt se över utformningen av systemet om det
skulle behövas.
Anf. 101 Petra Gardos (M)
Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret.
Jag tycker att det är bra att det finns en resegaran-
tilag. Den kritiserar eller ifrågasätter jag inte, utan
kritiken gäller snarare hur det nya lagförslaget ser ut
med tanke på de små företagen.
Enligt min mening binder resegarantin mycket
kapital utan att den utnyttjas. Det är alltså det jag
ifrågasätter. Låt mig ta ett exempel.
En kvinna startade på äldre dar, som hon själv ut-
trycker det, ett företag som arrangerar trädgårdsresor
både inom Sverige och i Europa. Trädgårdstrenden,
liksom upplevelsetrenden, växer stadigt enligt henne.
Intresset för hennes resor har också ökat och är nume-
ra ganska stort.
Hon flyger med SAS, dvs. reguljärt. Ändå måste
hon ha samma resegaranti som de stora charterbola-
gen. För fem planerade resor förra året hade hon
stundtals krav på en garanti på över 800 000 kr, vilket
hon tycker är ganska betungande.
Det är ganska mycket pengar för ett litet företag.
Detta kan jämföras med arrangörer som My Travel,
Vingresor, Always och andra, vilka har kapital som
de kan avsätta för resegarantin. Apolloresor hade som
mest 200 miljoner kronor deponerade på banken för
resegarantin. Om någonting hade inträffat skulle det
ha kostat dem 140 miljoner kronor att ta hem alla
resenärer.
Vi är helt eniga om att konsumenterna självklart
ska komma hem. Det vore väl illa annars. Men jag
tycker inte att detta står i proportion till vad man vill
åstadkomma för att skydda konsumenterna.
Jag ser inte heller att man har lyssnat på alla i
samband med remissbehandlingen. Föreningen Sve-
rige Turism har lämnat in en stor bibba som det inte
har tagits någon notis om. Vi har i lagutskottet fått
föredraget för oss varför man inte gjorde det. Det
framkom också hur mycket företagen får betala för
resegarantin.
I remissrundan ansåg Kammarkollegiet att garan-
tibeloppet skulle vara högre än tidigare, dvs. det som
nu föreslås tas bort. Med tanke på rättssäkerheten
undrar jag hur rättssäker man kan vara när reseföreta-
gen ska ställa säkerheter i form av garantibelopp.
Anf. 102 Statsråd Britta Lejon (S)
Fru talman! Man kan säkert, som Petra Gardos
nämner, hitta exempel på enskilda företagare som
tycker att de har fått ställa alldeles för stora säkerhe-
ter jämfört med vilka risker de anser att konsumen-
terna kan drabbas av i den verksamhet som de erbju-
der.
Det är omöjligt för mig att gå in på enskilda fall
där Kammarkollegiet har gjort bedömningar. Jag kan
bara konstatera att här finns en inbyggd konflikt som
inte går att bortse från. Den handlar om att små ny-
startade företag inom denna bransch inte har en histo-
ria och ett namn att värna om. Därmed utgör de rim-
ligen en större risk för den enskilde resenären. Detta
måste man väga in.
Det kan visserligen tyckas som en tung ekono-
misk börda för mindre företag att behöva ställa säker-
heter, men om vi ska kunna garantera en viss grund-
läggande trygghet för våra charterresenärer och andra
resenärer måste vi se till att vi kan ta hem dem om
någonting händer.
Det har inträffat en del otrevliga historier tidigare,
även om det är fråga om undantagsfall. Resegaranti-
lagsutredningen tillsattes just för att vi hade erfaren-
heter av att systemet inte var tillräckligt bra tidigare.
Jag vill också säga, möjligtvis till glädje för små-
företagare och andra som känner att systemet i dag är
betungande, att förslagen till förändringar rimligen av
dem måste ses som förbättringar, eller åtminstone
som steg åt rätt håll.
Vi ökar rättssäkerheten. Om man tycker att man
har fått ett felaktigt beslut av Kammarkollegiet kan
det överklagas. Förslagen innebär också större flexi-
bilitet jämfört med nuvarande förhållanden. Kam-
markollegiet kan ta in fler faktorer t.ex. vid bedöm-
ningen av vilken sorts säkerhetskrav man ska ställa på
enskilda företag jämfört med vad som gäller i det
nuvarande systemet. När vi väl har fått se systemet i
kraft ett tag tror jag att erfarenheterna kommer att
visa sig vara väldigt goda.
Självfallet har vi lyssnat på synpunkter. Nu är jag
inte riktigt medveten om hur det är med det Petra
Gardos tar upp om behandlingen av ett enskilt re-
missvar. Vi har fått in en mängd synpunkter. Även
om synpunkter kommer in efter remisstidens slut
brukar vi försöka beakta dem. Jag känner mig fullt till
freds med att regeringens förslag till ny resegarantilag
tar tillvara de goda idéer, uppslag och erfarenheter
som har kommit samtliga parter.
Anf. 103 Petra Gardos (M)
Fru talman! Också jag värnar om rättssäkerheten.
Jag ska ställa mig här i talarstolen igen om några
minuter och diskutera just rättssäkerheten i ett annat
ämne.
Statsrådet Lejon säger att man ska värna om att
konsumenterna ska kunna komma hem. Det var vi
eniga om. Men det är samtidigt konsumenterna som
får betala resegarantin. De pengarna kommer inte från
himlen, utan den kostnaden läggs självklart på kon-
sumenterna.
Frågan är om resorna blir så dyra att de stora bo-
lagen därför kan bli ännu större. Då känns det som att
regeringen återigen värnar om de stora bolagen. Men
de små företagen och de människor som inte har fullt
lika mycket pengar som alla andra som har råd att åka
kommer i kläm.
Bankerna lånar t.ex. ut pengar för att täcka resega-
rantin till en ränta av 8 %. Pengarna sätts in på ett
konto hos banken med en ränta på 2 %. Mellanskill-
naden blir en kostnad för företagen, trots att pengarna
aldrig lämnar banken. Dessutom kostar garantiutfäs-
telsen 2 %.
Nystartade småföretag har självklart svårt att
ställa dessa säkerheter. Det är klart att det blir kon-
sumenten som betalar. Det tycker inte jag är bra. Jag
hoppas att statsrådet också tittar på det. Statsrådet
sade i sitt svar att hon självklart följer upp frågan, och
det hoppas jag verkligen.
Det var inte ett litet enskilt remissvar som skicka-
des in, utan det var en stor lunta. Det kom in före
remisstidens utgång. Man kom med en mängd syn-
punkter som tydligen inte ens hade noterats. Det
tycker jag är synd. Där fanns det enkla lösningar, och
det var inte bara gnäll. Det är väldigt synd att man
inte har tittat på det.
Anf. 104 Statsråd Britta Lejon (S)
Fru talman! När det gäller det sista, som jag inte
var riktigt uppdaterad på förut, kan jag konstatera att
vi nog har haft med också deras synpunkter i vårt
arbete. Vi refererar inte i propositionen till alla re-
missinstanser. Det skulle bli ogörligt om många säger
liknande saker. Men jag tror inte att det är något stör-
re bekymmer där. Vi har lyssnat noga på de syn-
punkter vi har fått.
Det är bl.a. erfarenheterna från branschen som
måste vara underlaget för de förslag vi lämnar. Precis
som Petra Gardos säger kommer vi självfallet från
regeringens sida när vi följer upp detta att se på lag-
stiftningen och verkningarna av den både ur ett kon-
sumentperspektiv och ett företagarperspektiv.
Petra Gardos säger att det känns som om vi från
regeringen sida mer värnar om de stora företagen än
om de små och konsumenterna. Vi har lagt fram de
här förslagen utifrån perspektivet att framför allt
värna konsumenterna och att se till att det blir ett
konkurrensneutralt och rättssäkert system.
Jag vill nog påstå att vi har lyckats ganska väl
med alla de tre målsättningarna. Konkurrensverket
har t.ex. i sitt remissvar starkt betonat att förslaget
som det ser ut nu lever upp till högt ställda krav på
konkurrensneutralitet.
Anf. 105 Petra Gardos (M)
Fru talman! Jag behöver inte repetera vad jag har
sagt. Jag hoppas på det Britta Lejon har sagt om att
hon kommer att följa upp detta. Det har hon lovat. Jag
hoppas innerligt att det gynnar konsumenterna och
självklart också de små företagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.