IP433

Interpellation 2001/02:433 av

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-26
Anmäld
2002-05-14
Besvarad
2002-05-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

IP433

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:433, IP433

Interpellationsdebatt 2001/02:433

Webb-tv: IP433

Protokoll från debatten

Anf. 1 Kulturminister Marita Ul (S)
Fru talman! Tasso Stafilidis har frågat Mona Sah- lin vilka åtgärder hon kommer att vidta så att tross- amfunden i sina bidragsansökningar styrker att de arbetar för att stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på samt vilka initiativ Mona Sahlin kommer att ta för att tydliggöra samhällets grundläggande värderingar för trossamfunden och slutligen vilka åtgärder hon kommer att vidta för att diskrimineringsaspekterna ska beaktas när stöd be- viljas enligt lagen om stöd till trossamfund. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Interpellanten tar upp en viktig fråga, en fråga som rör alla människors rätt till jämlikt bemötande. Regeringen motarbetar som bekant mycket aktivt alla former av diskriminering i vårt samhälle. Som exem- pel kan jag nämna regeringens förslag att regerings- formens målsättningsstadgande kompletteras med en bestämmelse om att det allmänna bl.a. ska motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörig- het, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Vidare har regeringen föreslagit att tillämp- ningsområdet för straffbestämmelserna i brottsbalken om hets mot folkgrupp utvidgas så att också hets med anspelning på sexuell läggning omfattas. Med sexuell läggning avses homo-, bi- eller heterosexuell lägg- ning. Dessutom har en särskild utredare tillkallats med uppdrag att lämna förslag till åtgärder för genomfö- randet av två EG-direktiv om likabehandling. Utreda- ren lämnade sitt betänkande den 2 maj 2002. Betän- kandet innehåller förslag till skärpt lagstiftning mot diskriminering på grund av bl.a. sexuell läggning. Frågan är under beredning. En ny parlamentarisk kommitté har även tillsatts med uppdrag att överväga en sammanhållen diskri- mineringslagstiftning. Stöd till trossamfund kan utgå i form av statsbi- drag och uppbördshjälp och får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Vidare krävs att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Det är regeringen som efter ansökan beslu- tar om vilka trossamfund som kan få statsbidrag re- spektive uppbördshjälp. Statsbidrag kan lämnas i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Fördelningen av statsbidraget i det enskilda fallet prövas och hanteras av Samarbets- nämnden för statsbidrag till trossamfund. Kravet på att trossamfundet ska bidra till att upp- rätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på utvecklas närmare i förarbete- na till de aktuella bestämmelserna (prop. 1998/99:124 s. 64) på så sätt att samfundet bör motverka alla for- mer av rasism och andra typer av diskriminering samt våld och brutalitet. Samfundet bör också verka för att dess medlemmar och betjänade vägleds av etiska principer som är förenliga med samhällets grund- läggande demokratiska värderingar. Regeringen ska vid bedömningen av om ett sam- fund ska få statligt stöd göra en prövning mot villko- ren för stödet och har då alltså att ta hänsyn till frågor om bl.a. demokrati och jämställdhet. Det förhållandet att ett trossamfund enligt reger- ingens bedömning har ansetts berättigat till statligt stöd innebär således självfallet inte att ett trossam- fund för "tid och evighet" är berättigat till sådant stöd. Det är givetvis viktigt att fortlöpande följa, och i förekommande fall ompröva, om trossamfundet allt- jämt uppfyller de generella krav som gäller för statligt stöd. När det gäller det exempel som interpellanten tar upp avser vi att inleda en dialog med Svenska Missionsförbundet. Det är givetvis av stor betydelse i detta samman- hang att en fortlöpande, generell dialog äger rum med trossamfunden. Regeringen inrättade i samband med relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan ett särskilt råd för kontakt med trossamfunden, där jag är ordförande. I rådet finns representanter för Sveriges kristna råd, Islamiska samarbetsrådet och Judiska församlingarnas centralråd. I rådet diskuteras frågor av gemensamt intresse för staten och trossam- funden, exempelvis frågor som rör samhällets gemen- samma värdegrund.

Anf. 2 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka kulturmi- nistern för svaret. Jag är faktiskt väldigt nöjd. Samti- digt skulle jag vilja gå in på några olika frågeställ- ningar. Först och främst skulle jag vilja gå in på den centrala frågan, som handlar bl.a. om Missionsför- bundet. Fru talman! Jag anser nämligen att lagen inte har tillämpats i praktiken. Det gäller att Svenska Missionsförbundet har fått ett statligt anslag. Som jag har tagit upp i min interpellation till mi- nistern har Svenska Missionsförbundet utfärdat en central rekommendation till sina beslutande försam- lingar om att homosexuella som lever i registrerat partnerskap inte ska ordineras till pastorer. Enligt min mening strider det även mot lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Alla ska ha rätt att söka sig till en prästutbildning och fullfölja den. Det är en klar diskriminering om vissa sedan inte får möjlighet att utöva yrket på grund av sin sexuella läggning. Jag skulle vilja ha ett förtydligande från kulturmi- nistern, fru talman. Jag anser att Missionsförbundet bryter mot lagen. Min fråga är vem som ska se till att lagen efterföljs. Som jag ser det har lagen inte efter- följts i det aktuella fallet. Det är behjärtansvärt att regeringen avser att inle- da en dialog med Svenska Missionsförbundet. Det är kanske samarbetsnämnden som ska inleda en dialog. Jag skulle vilja veta när dialogen ska inledas. Jag tror inte att det räcker med att bara inleda en dialog. Har det begåtts ett lagbrott, vilket jag tycker att det har gjorts, får man göra något annat. Jag vill att kulturministern utvecklar detta. Kul- turministern har bara svarat på frågan om det aktuella exemplet med Missionsförbundet med en enda me- ning. Tycker kulturministern att Svenska Missions- förbundet bryter mot lagen? Vilka åtgärder tänker man vidta från regeringens sida mer än att inleda en dialog? Det måste väl ändå vara en mer kraftfull hantering när ett lagbrott begås? Jag tycker att det är jättebra att kulturministern har lyft fram de olika lagarna och förslagen till lag- stiftning. Det gäller bl.a. en ändring i grundlagen som ska skydda minoriteter av olika slag, bl.a. med tanke på människors sexuella läggning. Jag skulle med anledning av det svaret i interpel- lationen också vilja fråga kulturministern om hon anser att vi även behöver en ändring i 2 kap. 15 §, som handlar om att vi i Sveriges riksdag inte ska få stifta lagar som är diskriminerande. Det ska också finnas ett skydd mot diskriminerande lagar, vilket framkommer i 2 kap. 15 §.

Anf. 3 Kulturminister Marita Ul (S)
Fru talman! Jag kan börja med den proposition som är grunden för de statliga bidragen och stöden till trossamfunden och de uttalanden som finns i den propositionen, som redan har antagits av riksdagen. Där framgår det att regeringen vid bedömningen av vilka samfund som ska få statligt stöd har att ta hän- syn till frågor om demokrati, jämställdhet, diskrimi- nering osv. Redan här sker det alltså en prövning av de värderingar som samfundet står för. Om ett sam- fund öppet bejakar exempelvis könsstympning eller tvångsgifte eller bedriver hets mot någon folkgrupp eller mot någon som har en sexuell läggning som gör att personen i fråga tillhör en minoritet kan man knappast säga att samfundet verkar i enlighet med kraven för stödet. Det är väldigt tydligt. Sedan är det SST, alltså Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, som har att följa om de som har beviljats stöd också lever i enlighet med lagen. Om Svenska Missionsförbundet har gjort något som är i strid med detta kan jag inte svara på i dag. Det kanske Missionsförbundet kan göra. Det är därför som det är viktigt för oss att säga att vi kommer att ha en dialog med Missionsförbundet just för att skapa klarhet om vilka beslut som har fattats under våren i Missionsförbundet, vad de konkret innebär och hur man avser att fortsätta att agera i den här frågan. Jag kan alltså inte ge förtydligandet. Det är jag övertygad om att Missionsförbundet kan. Därför har det varit viktigt för oss att markera att vi kommer att inleda en dialog. Då talar jag inte om en dialog enbart mellan SST och Missionsförbundet, utan vi avser från de- partementets sida att ha en direkt kontakt med för- bundet. Den andra frågan om 2 kap. 15 § måste jag nog stå över, för jag är inte tillräckligt inläst på det just nu.

Anf. 4 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Det var ett bra svar som kulturminis- tern gav, och det här är väldigt viktigt principiellt. Nu äntligen, höll jag på att säga, kan vi försöka se hur vår lagstiftning ska följas i det här avseendet och framför allt hur den kommer att tolkas. Jag skulle ändå vilja ställa en fråga till kulturmi- nistern: Tycker kulturministern att man inte ska ge det här statsanslaget till ett trossamfund om det skulle visa sig att det bryter mot den här lagen och inte är berett att göra de förändringar som krävs för att det ska följa lagen? Det är en väldigt viktig principiell fråga. Som jag förstår det är det ju så som lagstift- ningen också ska tolkas. Om man bryter mot lagen och inte följer dess intentioner ska man heller inte ha rätt till statsanslaget. Det finns väldigt många olika områden kring den här lagstiftningen som är intressanta. Kulturministern tog upp några exempel, könsstympning osv. Det är också intressant att se på relationen mellan jämställd- het och det motstånd som finns mot kvinnopräster. Inom den katolska kyrkan, t.ex., tillåter man över huvud taget inte kvinnopräster. Det tycker jag inte heller är förenligt med de intentioner som lagstift- ningen visar upp. Därför är jag intresserad av att höra om man på ett bredare plan tänker följa upp lagstift- ningen och intentionerna för att faktiskt se hur man ska förverkliga det här. Det vore också intressant att veta om man över huvud taget har lyft upp detta och haft det som en diskussion i det råd som kulturministern är ordföran- de i och om de i SST, som har att följa hur lagen efterlevs, har haft särskild anledning att lyfta upp den här frågan för att se hur man ska förebygga lagbrott och hur man ska se till att lagstiftningen följs. Ytterst handlar det trots allt om att vi måste få en förändring även inom trossamfunden. Vi måste nå dithän, för lagstiftningen är faktiskt väldigt bra. Och när vi nu har en så bra lagstiftning och en så bra för- ordning är det självklart väldigt viktigt att regeringen ser till att lagen efterföljs. Därför är jag också väldigt glad åt att Kulturdepartementet självt kommer att initiera den här dialogen med Svenska Missionsför- bundet, men i grunden handlar det ändå om hur man aktualiserar de här frågorna för att faktiskt förebygga att lagbrott begås. Man hade t.ex. kunnat ha en dialog med Missionsförbundet innan det här beslutet fatta- des. Det försiggick en väldigt livlig debatt i medierna och hos allmänheten. Det kan inte ha undgått vare sig Kulturdepartementet eller kulturministern att Mis- sionsförbundet skulle fatta ett sådant beslut. Därför tycker jag att man redan från början borde ha agerat - man har alltså inte agerat än.

Anf. 5 Kulturminister Marita Ul (S)
Fru talman! Jag tycker egentligen att det är viktigt att börja med det beslut som fattades 1951 i riksdagen om att Sverige fullt ut skulle bli ett land där vi inte bara skulle praktisera religionsfrihet utan där detta faktiskt också skulle finnas fastlagt i lagar och i re- gelverk. Det var en lång vandring fram till dess att vi faktiskt fick en formell religionsfrihet fullt ut genom att vi fick en ny relation mellan staten och Svenska kyrkan år 2000. Det tog 49 år. Det är en viktig spegling av den förändring av samhället i stort som vi har genomlevt under dessa 49 år. Det handlar bl.a. om att Sverige är blandat i en rad avseenden. Vi har olika bakgrunder, t.ex. språkliga bakgrunder. Vi kommer från olika delar av världen. Vi har olika religiösa bakgrunder och hemhörigheter. Detta är en viktig del i ett blandat Sverige. Men detta får naturligtvis också konsekvenser för t.ex. lagstift- ningen. Stödet till trossamfunden är ett stöd som har fun- nits ganska länge. Missionsförbundet, t.ex., har haft det stödet långt innan det att man i vår fattade beslut i frågan om homosexuella pastorer. Det SST, den an- svariga myndigheten, har att göra är att hela tiden stämma av om olika mottagare av detta statliga stöd lever upp till de krav som vi har på bidragsmottagar- na. Jag ska lite kort räkna upp förutsättningarna för det statliga stödet, som det utvecklas i förarbetena. Så här står det: Samfundet ska utöva sin verksamhet med respekt för alla människors lika värde samt bidra till en normbildning i samhället som överensstämmer med demokratins idéer. Samfundet ska motverka alla former av rasism och andra typer av diskriminering samt våld och brutalitet. Samfundet ska verka för att utveckla förutsättningar för jämställdhet mellan kvin- nor och män, och samfundet ska verka för att dess medlemmar och betjänade ska vägledas av etiska principer som är förenliga med samhällets grund- läggande demokratiska värderingar. Det här är naturligtvis sådant som kräver en oer- hörd noggrannhet och ödmjukhet hos den myndighet som har att jämföra praktiken med förutsättningarna för det statliga stödet, som det är utvecklat i förarbe- tena. Jag tycker att SST gör ett utmärkt jobb på den punkten, men det är en komplicerad och mångfasette- rad värld vi lever i. Därför är det viktigt för regering- en att vi också har en direkt kontakt med - i det här fallet - Svenska missionsförbundet för att söka för- tydliganden och föra en diskussion med dem kring dessa frågor.

Anf. 6 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Jag är väldigt glad över att vi är så rörande överens i denna fråga, jag och kulturminis- tern. Jag ser fram emot att SST kommer att hantera frågan på det sätt som den bör hanteras på, att man aktualiserar intentionen i lagen och framför allt också försöker initiera en diskussion för att förebygga att lagbrott begås. Fru talman! Min och Vänsterpartiets målsättning är att nå fram till ett samhälle där människor inte blir diskriminerade av någon som helst anledning. Jag vill kort avsluta med att tala om vad jag me- nade angående 2 kap. i regeringsformen. I 15 § står det: "Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet". Denna paragraf i 2 kap. förbjuder att vi stiftar lagar i Sveriges riksdag eller ens att regeringen föreslår lagar som diskriminerar på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung. Det är just där, fru talman, som jag och Vänster- partiet anser att vi behöver göra ett tillägg för att motverka diskriminerande lagstiftning i Sverige. Det finns trots allt ytterligare några lagar kvar i Sverige som är diskriminerande. Vår målsättning är att få bort även dem. Den lagändring som jag och kulturminis- tern har debatterat i dag är ett led i den riktningen.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.