Insatser för energieffektivisering
Interpellation 2025/26:148 av Fredrik Olovsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-13
- Överlämnad
- 2025-11-13
- Anmäld
- 2025-11-14
- Sista svarsdatum
- 2025-11-28
- Svarsdatum
- 2025-12-05
- Besvarad
- 2025-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Energieffektivisering är en central strategi för europeisk energipolitik, och devisen ”effektivisering först” bygger på det faktum att det oftast är mer lönsamt för såväl samhället som enskilda företag och familjer att öka effektiviteten i användningen jämfört med att investera i ny produktionskapacitet eller utbyggda nät. För den kommande elektrifieringen kommer det emellertid att krävas insatser på alla dessa områden. Regeringens aktivitet på effektivitetsområdet lämnar emellertid en hel del övrigt att önska.
Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch är därför:
På vilket sätt avser ministern och regeringen att ta vara på potentialen för effektivisering?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:148
Webb-tv: Insatser för energieffektivisering
Dokument från debatten
- Fredag den 5 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:46
- Protokoll 2025/26:46 Fredagen den 5 decemberProtokoll 2025/26:46 Svar på interpellation 2025/26:148 om insatser för energieffektivisering
Protokoll från debatten
Anf. 17 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Fredrik Olovsson har frågat mig på vilket sätt regeringen och jag avser att ta vara på potentialen för effektivisering.
I den energipolitiska inriktningspropositionen (prop. 2023/24:105), som man ibland refererar till med den käcka förkortningen EPIP, framgår att regeringens långsiktiga inriktning för energipolitiken är att upprätthålla god konkurrenskraft och välfärd, att möta samhällets behov av el och samtidigt säkerställa en trygg energiförsörjning samt att bidra till att nå klimatmålen genom en betydande elektrifiering. För att uppnå den långsiktiga inriktningen krävs en omfattande utbyggnad av elproduktionskapacitet, elnät och lagringsmöjligheter. I propositionen framgår också regeringens syn på hur en effektiv energianvändning kan bidra. För att ta vara på potentialen för effektivare energianvändning har regeringen i den energipolitiska inriktningspropositionen även aviserat en översyn av det nuvarande energieffektivitetsmålet.
Dagens mål riskerar att vara i konflikt med den utveckling mot ökad elektrifiering som är avgörande för att nå klimatmålen och för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Målet riskerar också att vara i konflikt med en utbyggd kärnkraft, som regeringen bedömer är nödvändig för omställningen.
Ett förslag på ny målformulering är nu ute på remiss till den 23 december i år. Det blir kul för den som ska läsa det på julafton. Förslaget om nytt mål syftar till att främja ett samhällsekonomiskt effektivt energisystem som bidrar till den gröna omställningen och till en trygg energiförsörjning. Målet föreslås breddas från att enbart omfatta en effektiv energianvändning på årsbasis till att även inkludera utjämning av effekttoppar och ökad efterfrågeflexibilitet och energilagring i användarledet. Målet bidrar därmed tydligare till det energipolitiska målet om leveranssäkerhet och planeringsmålet om 300 terawattimmar el till 2045. Välfungerande marknader och potential för samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder bör utgöra en grund för utformning av politiska satsningar på området.
Regeringen arbetar även med flera andra åtgärder. Bland annat föreslår regeringen i budgetpropositionen (prop. 2025/26:1) för 2026 att det befintliga bidraget för energieffektivisering i småhus utvecklas och förlängs och att ytterligare 300 miljoner kronor per år under 2026–2030 tilldelas. I satsningen ingår även informations- och kompetenshöjande insatser. Vidare föreslår regeringen att investeringsstödet för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet, det så kallade Kraftlyftet, utökas. Investeringsstödet kan även omfatta investeringar som bidrar till en mer flexibel effekt- och energianvändning hos större elanvändare, så att elnäten kan nyttjas mer effektivt.
Därutöver har regeringen i budgetpropositionen för 2026 ökat anslaget till Klimatklivet med 1,5 miljarder kronor till totalt 4 ½ miljard. Anslaget beräknas öka med ytterligare 1 ½ miljard både 2027 och 2028. Det innebär förstärkta satsningar på investeringar som inte bara minskar utsläppen utan också kan öka energieffektiviteten, exempelvis genom energieffektivisering i industrin, elektrifierade transportlösningar och återvinning av spillvärme i fjärrvärmesystemen.
Sist men inte minst pågår ett omfattande arbete med att genomföra EU:s direktiv för energieffektivitet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Jag kan eller vill inte föregå det arbetet, men regeringen återkommer till riksdagen med förslag på genomförande av dessa rättsakter.
Anf. 18 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Tack till energi- och näringsministern för svaret!
De senaste åren har vi sett en minskning av nya investeringsbeslut om elproduktion i Sverige. Det hänger nog ihop med en del av regeringens politik och inställning i frågorna. Det gäller inte minst det som diskuterades här tidigare om vindkraft.
Det är ett problem när vi i Sverige behöver elektrifiera vårt samhälle, eftersom det är den väg vi vill gå både för transportsektorn och för vår industri. Det är många aktörer som inte litar på att det ska finnas el för dem när de behöver den. Det gäller inte minst för de nya industrier som vill etablera sig i Sverige och befintliga företag som vill expandera här, skapa ny tillväxt och nya jobb.
Ett alternativ för att snabbare skapa utrymme för elektrifiering och nya användare i systemet är att vi effektiviserar. Nu hoppar jag medvetet över det faktum att elektrifiering nog också innebär energieffektivisering i sig.
Energieffektivisering är ändå ett område som regeringen har hanterat och fortsätter att hantera styvmoderligt, trots att Energimyndigheten pekar på att det lönsamt går att effektivisera bort ungefär var sjunde kilowattimme.
Det märker man också om man skrapar på ytan på det svar som energi- och näringsministern lämnade här. Det är först och främst inte beröm i min bok för att man inte tar bort ett stöd som har funnits till småhus. Det vore helt absurt om man skulle göra det.
Det är också sant att energieffektiviseringsmålet är ute på remiss. Men det målet är ganska otydligt, i praktiken inte uppföljningsbart, och regeringen vill inte heller siffersätta det.
Myndigheter, företag, kommuner och enskilda förväntas styra efter ett mål som inte ens regeringen riktigt kan förklara hur det ska mätas. Det är i sig problematiskt.
Dessutom skulle exempelvis energieffektiviseringsdirektivet redan vara infört i Sverige i svensk rätt. Regeringen säger nu att man ska återkomma. Men det är inte tillräckligt när tidsfristerna redan har löpt ut.
Det är heller inte första gången. Efter flera påminnelser beslutade EU-kommissionen nyligen att stämma Sverige för att vi inte infört nya regler för att snabba på myndighetsbesluten om förnybar energi. Där riskerar vi alltså böter. Nu är det ytterligare ett område där utvecklingen går så långsamt att Sverige riskerar den typen av åtgärder från EU.
Ministern talar också om andra satsningar. Jag tänkte att vi också skulle titta på vad som ligger bakom dem. Naturvårdsverkets egen redovisning av läget i Klimatklivet som görs regelbundet pekar på en väldigt tydlig brist i detta perspektiv. Merparten av de ansökningar som handlar om att minska elanvändningen får avslag. Man får helt enkelt inte stöd för det i någon större utsträckning. Man får också regelmässigt avslag för åtgärder som sänker fjärrvärmebehovet.
Det som vi talar om här, energieffektivisering, sorteras närmast bort ur Klimatklivet. Det är i övrigt en alldeles utmärkt åtgärd som vi står bakom, har infört och gärna bygger ut.
Vad gäller Kraftlyftet, som statsrådet redan har tagit upp ett par gånger här i dag, framgår det heller inte, i vart fall inte i budgetpropositionens texter, att det ska användas för energieffektivisering.
Inte heller på Energimyndighetens hemsida står det någonting om att det skulle vara syftet med stödet. Det står inte heller någonting i den remitterade promemorian om stödförordningen som finns på regeringens hemsida.
Frågan är ändå var det framgår att Kraftlyftet ska användas till den här typen av energieffektivisering som jag efterfrågar i min interpellation.
Varför hänvisa till Klimatklivet när ansökningar på det området i så stor utsträckning avslås? Vore det inte bra om man siffersatte mål så att det blev lättare att följa upp också på detta område? Det görs fördelaktigt och väldigt bra när det handlar om ny energiproduktion, men där får vi dessvärre vänta på investeringsbeslut.
Anf. 19 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Återigen tack till Fredrik Olovsson för interpellationen.
Vi är helt överens om att energieffektivisering är helt centralt. Det är bra för klimatet och för att få ned utsläppen. Det är bra för hushållens plånböcker och för svensk konkurrenskraft. Jag tycker också att det är moraliskt rätt och riktigt att man förvaltar det man har och inte använder det i överflöd och vaskar el.
Vi behöver också vara väldigt ärliga inför dem som försöker att följa diskussionen om energifrågorna. Förutsättningarna har verkligen förändrats. När dagens energieffektiviseringsmål formulerades såg verkligheten väldigt annorlunda ut.
Då talade vi om att minska energianvändningen generellt. Nu står vi mitt i en omfattande elektrifiering av industri, transporter och samhälle. Vi har nu ett riksdagsbundet planeringsmål för att kunna möta en efterfrågan om 300 terawattimmar el till 2045. Det innebär i praktiken att vårt system i princip ska fördubblas.
I klartext innebär det att vi kommer att använda mer el. Men vi måste använda den elen smartare. Det är just detta som regeringen nu försöker att göra någonting åt.
Även om devisen effektivisering först är klok kan vi inte effektivisera oss förbi den elektrifiering av till exempel industri och transporter som behövs för att minska vårt beroende av fossila importer som i slutändan också underminerar både vår säkerhet och vår konkurrenskraft.
Vi har dialog om huruvida det finns ett behov av att justera våra olika typer av insatser på olika sätt, till exempel Klimatklivet. Bara för att någonting får avslag betyder inte det nödvändigtvis att det inte hade varit möjligt för energieffektivisering. Det kan till exempel ha funnits andra anledningar. Där finns det alltid möjlighet att ha dialog med dem som handhar detta.
Det vi nu har ute på remiss som gäller just energieffektivisering är för att vi ska kunna få ta del av kloka synpunkter och förbättringsförslag på det vi skickar ut.
Det är svårt att sätta exakta siffror i dagsläget av den anledningen att vi vill att systemet ska växa. Vi vill att det ska användas avsevärt mycket mer el. Det är viktigt för att kunna kombinera minskade utsläpp med ökad ekonomisk tillväxt.
Då är det svårt att bestämma exakt i vilken takt det ska ske. Det gäller att vi inte sätter energieffektiviseringsmål som gör att vi inte gör den omställning som vi borde göra för att få ett grönare, mer utsläppsfritt och konkurrenskraftigt näringsliv i Sverige.
Anf. 20 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Tack till vice statsministern.
Vi har verkligen ingenting emot att vi ska öka vårt elsystem. Det är tvärtom en väldigt viktig del i vår resa framåt för att bygga ett starkare Sverige så att vi klarar de klimatmål vi har men också bygger tillväxt och skapar fler jobb framöver.
Att göra det på ett så effektivt sätt som möjligt är väldigt centralt. Kostnaderna för detta måste vara så låga som möjligt. På kort sikt handlar det om möjligheten att få in nya aktörer när elsystemet inte växer på det sätt som det borde för att vi ska takta fram till 2045. Effektivisering är nödvändig för att sätta fart på processen att få in fler.
Vi har heller ingenting emot exempelvis Kraftlyftet. Det är satsningar som vi gillar och som vi har efterfrågat. Vi vill exempelvis se fler insatser i biogasturbiner i södra och västra Sverige för att kunna öka effektuttaget. Vi vill se mer flexibilitet och lagring i systemet och andra åtgärder som vi uppfattar att både vi och regeringen är överens om och som behövs.
Vi behöver helt enkelt en ny baskraft för att stärka vårt elsystem. Men det ersätter inte det faktum att vi har potential i energieffektivisering. Vi har exempelvis fört fram andra system som skulle kunna vara möjliga. Ett marknadsbaserat system som vita certifikat skulle kunna vara ett sätt att komma till rätta med det faktum att många investeringar och även de lönsamma inte kommer på plats. Det är synd att arbetet med att ta fram ett sådant förslag lades ned av regeringen ganska snart efter regeringsskiftet.
Vi har också föreslagit att man borde förstärka rotavdraget och höja nivån för avdrag för att sedan rikta det just mot effektiviseringsåtgärder. Det skulle kunna ta vara på en stor del av potentialen i landets småhus som inte omfattas av det stöd som regeringen nu inte vill ta bort, och det får vi tacka för. Dessutom behövs det ett liknande system för våra hyresgäster i flerbostadshus. Vi har gång på gång lagt fram den typen av förslag. Det hade varit jättebra om Ebba Busch hade tagit dem vidare. Men det får vi uppenbarligen vänta på tills vi byter regering.
Ett strategiskt och uthålligt arbete med frågorna om att effektivisera och optimera kan verkligen sänka kostnaderna för vanliga svenska familjer och företag. Det gäller både för deras energianvändning här och nu och för att det bidrar till att sänka förbrukningen generellt när vi sparar.
Det finns alltså väldigt starka skäl att genomföra de här förslagen. Det skulle stärka människors ekonomi, och det skulle öka Sveriges konkurrenskraft.
Under en period där inte minst byggandet har slagit i backen – här har regeringens egen politik verkligen bidragit när man tagit bort investeringsstödet för att bygga billigare hyresrätter – skulle det också kunna skapa svenska jobb för svenska byggnadsarbetare, som i dag i alldeles för stor utsträckning går arbetslösa.
Jag förstår faktiskt inte varför regeringen tackar nej till en sådan bra mix av åtgärder.
Sedan används förstås remissomgångar för att förbättra förslag, men om regeringen skickar ut ett förslag där just energieffektivisering inte är en del är det kanske så att Ebba Busch inte såg att Kraftlyftet skulle användas till just det.
Jag förstår att frågan dyker upp i interpellationsdebatten, för regeringen har för få åtgärder på det här området. Därför är det bra att jag nu kunnat bidra med två ytterligare förslag som skulle kunna genomföras och göra stor nytta både för elsystemet och för svenska familjers plånböcker och också skapa fler jobb i Sverige – eller hur?
Anf. 21 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag har antecknat här: rot upp, avdrag till effektivisering för småhus, goda förslag.
Med det sagt, fru talman, har en av den här regeringens viktigaste åtgärder varit att koppla greppet om inflationen, som låg på nästan 10 procent när vi tillträdde. Vi har tryckt ned den rejält. Detta är hushållens och vanliga arbetstagares värsta fiende. Det handlade om att vi helt enkelt skulle få grepp om det, och det har vi lyckats med. Det är också det som möjliggör en mer expansiv budget i år för att få fart på de ekonomiska hjulen och på den svenska tillväxten. Det är därför vi nu har en prognos – prognoser är alltid prognoser – om en bnp-tillväxt på 3,1 procent för nästa år, om inte mitt minne sviker mig.
Med det sagt vill jag ändå svara tydligt kring Kraftlyftet. Det kan även omfatta investeringar som bidrar till en mer flexibel effekt- och energianvändning, så att elnäten används mer effektivt. Det kan också bidra till att minska förluster i elnäten.
Detta är lite min segue till att trycka på en breddning av diskussionen kring energieffektivisering. Effektivisering handlar inte bara om villor. Det handlar i allra högsta grad om vår industri. Det handlar om handel. Det handlar om offentlig sektor. Det handlar inte bara om själva energieffektiviseringen utan också om att nyttja själva elnätet mer effektivt.
Det allra bästa sättet att nyttja befintligt nät och inte riskera att trycka över mer kostnader på kundkollektivet i elnätsavgifter och liknande, apropå aktuella diskussioner, är att ha mer baskraft i systemet, till exempel i form av vattenkraft eller kärnkraft. Det är väldigt synd att vi blev av med så mycket kraftvärme och inte minst kärnkraft under den förra rödgröna regeringen. Den hade nämligen gjort det lättare att med all den vindkraft som har tillkommit av installerad produktionskapacitet förflytta el från punkt A till punkt B i befintligt elnät på ett mer kostnadseffektivt sätt.
Vi fick i EU-förhandlingen om direktivet om byggnaders energiprestanda igenom flera framgångar för svenskt vidkommande. Bland annat får medlemsstaterna lite friare tyglar att själva tolka lagtexten i det nationella genomförandet. I klartext innebär det att vi slipper detaljreglering på ett sätt som är viktigt, givet att Sverige är på en helt annan nivå vad gäller energiprestanda jämfört med övriga EU.
Avslutningsvis vill jag ändå trycka på att vi moderniserar målet om energieffektivisering. Vi förstärker stöden till hushållen. Vi utökar stöden som ger flexibilitet hos större elanvändare. Vi växlar upp Klimatklivet, och vi genomför skärpt EU-lagstiftning.
Nog händer det mycket på det här området, och det går i rätt riktning.
Anf. 22 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Jag gick i mitt första inlägg igenom just de punkter som statsrådet tog upp. Jag har synpunkter på hur målet utformas men inte på att det ändras, för det är naturligtvis nödvändigt.
Jag har synpunkter på att man hänvisar till Klimatklivet när det faktiskt inte ger den typ av energieffektiviseringsåtgärder som jag har pekat på – de avslås i huvudsak. Kraftlyftet svarar inte riktigt upp mot de delar som jag pratade om i min interpellation, men vi omfamnar Kraftlyftet både som idé och när det gäller innehåll.
Det är jättebra åtgärder som kan genomföras och som inte har haft möjlighet att genomföras tidigare. Den typen av investeringsstöd och andra åtgärder är alldeles utmärkta. Vi kan säkert behöva se mer av det framöver för att snabbt åstadkomma stora förändringar som kan sänka priserna och göra det möjligt för fler företag att ansluta sig och så att stabiliteten i elsystemet kan stärkas under en period när vi verkligen vill använda hela den kapacitet som vi har för att bygga mer tillväxt och skapa fler jobb i Sverige. Det är ändå syftet med alltihop. Vi har inte ett elsystem för att det är kul att ha ett utan för att det levererar väldigt viktiga nyttor och välfärd i samhället.
Något som går snabbare än att få till ny elproduktion – det tar ju för lång tid, inte minst nu när vi inte på flera år har haft investeringsbeslut i den omfattning som behövs – är ändå att effektivisera.
Jag har tagit fram flera förslag som man skulle kunna använda för att det ska gå snabbare. Det är jättebra om statsrådet har skrivit upp dem på sin lapp, tar med dem till departementet och ser till att de blir av så fort som möjligt. Det skulle vara bra för Sverige.
(Applåder)
Anf. 23 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Tack till Fredrik Olovsson för denna interpellation!
Jag ska hålla det kort. Det är uppenbart att vi i grunden är överens även i den här delen, även om vi har en önskan om olika preciseringar och olika verktyg i detta.
En del av detta – det gäller inte minst frågan om Klimatklivet – kommer jag att ta med mig tillbaka till departementet och också diskutera med min ministerkollega klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Men i grunden är den viktiga signal som jag vill skicka: Vi ska energieffektivisera, men vi ska göra det på ett sätt där vi inte försöker spara oss till en ny industrialisering. Vi ska elektrifiera, inte avindustrialisera. Sedan får vi se vilka fler goda förslag som dyker upp och som vi kanske kan komma överens om under nästa år eller därefter.
Jag önskar inte Fredrik Olovsson god jul, för jag hoppas att vi möts i kammaren igen före julafton.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.