Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Industrisatsning i Arboga

Interpellation 2005/06:209 av Johansson, Jörgen (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-01-20
Anmäld
2006-01-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2006-02-02
Sista svarsdatum
2006-02-03
Besvarad
2006-02-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 20 januari

Interpellation 2005/06:209 av Jörgen Johansson (c) till försvarsminister Leni Björklund (s)

Industrisatsning i Arboga

Arboga är en kommun i det inre av Mälardalen med 13 600 invånare. Kommunen har av hävd en stor andel försvarsindustri. Utvecklingen har varit sådan att kommunen sedan 1990 tappat 40 % av sitt näringsliv. Trots det finns fortfarande 1 400 arbetstillfällen som är direkt beroende av försvarsbeslut.

De senaste tio årens befolkningsminskning i kommunen uppgår till drygt 8 %. Samtidigt är andelen arbetslösa och personer i konjunkturprogram ca 8 % vilket överstiger såväl läns- som rikssnittet.

Den mest omfattande förlusten för Arboga var när Volvo Aero, med statens benägna hjälp, flyttades till Trollhättan 1997. Beslutet omfattade 650 direkta arbetstillfällen. Detta tvingade Arboga till kraftfulla åtgärder för att utveckla och differentiera näringslivet. Detta har inneburit att andelen försvarsanknuten verksamhet minskat från närmare 40 till ca 30 %. I samband med Volvo Aeros flytt aktualiserades ett riskkapitalbolag för att stimulera ny och befintlig näringsverksamhet i Arboga. Bolaget som startades gavs namnet Arbustum och tilldelades ett kapital om 100 miljoner kronor varav staten stod för 60 miljoner kronor och Volvo för 40 miljoner kronor. Verksamheten startades med tre anställda, placerade i Arboga. Då styrelsen för Arbustum ansåg att ägarnas höga avkastningskrav, 14 %, inte kunde uppfyllas i Arboga har inga satsningar gjorts i Arboga fram till dess att Arbustum lades ned under 2005. Under föregående år slogs Arbustum samman med ett annat riskkapitalbolag, Aldano, och bildade Småföretagsinvest. Detta har inneburit att såväl verksamhet som pengar flyttats från Arboga och den så kallade satsningen runnit ut i sanden. Frågan är därför vart regeringens löfte från 1997 om att staten skulle behålla ett engagemang i Arboga tagit vägen. Svek eller ej får framtida satsningar visa.

Föregående års försvarsbeslut påverkar alla orter, mer eller mindre, som har verksamhet som är försvarsanknuten. Då beslutet har många ekonomiska förtecken är det viktigt att inför framtiden planera så att varje krona gör största verkan. Beslutet innebär såväl koncentration av verksamheter som satsning på Battle Group i ett internationellt perspektiv. Hur detta organiseras bör ses utifrån ett effektivitetsperspektiv samtidigt som staten aktivt uppfyller de löften som getts.

Arboga har en lång tradition inom försvarsanknuten verksamhet som logistik, underhåll och förråd. Det innebär att tillgången på såväl kunnig personal, verkstadslokaler och säkra förråd är god. Den direkta anslutningen till ett flygfält och goda kommunikationer i form av såväl väg som järnväg är dessutom en fördel vid etablering av ett logistiskt centrum för försvarets internationella verksamhet. Befintlig industri i Arboga, med klar koppling till försvaret, gör Arboga än mer intressant som etableringsort för "nya" verksamheter inom försvaret och den passar också bra in i den nya uppgift som försvaret fått.

Statens avveckling och tydliga subvention av Volvo flygmotors verksamhet i Arboga kräver krafttag från staten för att lösa ortens arbetsmarknadspolitiska situation. Satsningen på Arbustum var i tanken god men har visat sig vara helt misslyckad. Nya insatser behövs därför för att kompensera den situation som kommunen försatts i.

Min fråga till statsrådet är:

Vad avser statsrådet att göra för att uppfylla de löften staten gett Arboga för att återskapa de arbetstillfällen som försvunnit i försvarsanknuten verksamhet?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:209, Industrisatsning i Arboga

Interpellationsdebatt 2005/06:209

Webb-tv: Industrisatsning i Arboga

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ulrica Messing (S)
Anf. 1 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jörgen Johansson har frågat försvarsministern vad hon avser att göra för att uppfylla de löften staten gett Arboga för att återskapa de arbetstillfällen som försvunnit i försvarsanknuten verksamhet. Interpellationen har lämnats över till mig. Arboga berördes inte direkt av riksdagens beslut i december 2004 om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2005-2007. I Arboga finns Försvarsmaktens logistiks teknikdivisions stab, FM Log, och bland annat delar av ledningssystemenheten. FM Log har 200 anställda i Arboga. Under innevarande år avses verksamheten utökas med ca 40 personer. Utöver detta har Försvarets materielverk, FMV, verksamhet i Arboga. Där finns bland annat huvuddelen av kompetensenheten för teknisk information. FMV i Arboga har ca 100 anställda. Enligt vad jag erfarit är det inte aktuellt att lokalisera någon ny militär verksamhet till Arboga. I november förra året redovisade utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen inom det militära försvaret, Försvarsförvaltningsutredningen, sitt betänkande. Utredningen skulle se över lednings- och organisationsfrågor, men också materielförsörjningen för att minska kostnaderna för försvaret. Betänkandet har just remissbehandlats, och under våren kommer regeringen att återkomma till riksdagen bland annat avseende framtida utformning av materielförsörjningen. Jag är medveten om att andelen arbetslösa och personer i konjunkturprogram är relativt hög i Arboga kommun men också att Arboga ingår i den expansiva Stockholm-Mälarregionen som är Sveriges största arbetsmarknadsregion med en hög tillväxt och dynamik. Närheten till andra kommuner och därmed en större arbetsmarknad är oerhört viktig. En viktig faktor för att kunna ta till vara på de möjligheter som regionen har tillgång till är goda kommunikationer. Satsningarna på Mälarbanan, Svealandsbanan och den nya motorvägen mellan Köping och Örebro har förbättrat pendlingsmöjligheterna avsevärt. Arboga har även etablerat sig som en attraktiv boendekommun. Riskkapitalbolaget Arbustum Invest AB bildades 1997 genom ett avtal mellan Stiftelsen Industrifonden och Volvo Aero AB. Parterna förband sig att tillföra 60 respektive 40 miljoner kronor i riskkapitalbolaget, och aktierna skulle ägas i samma proportioner. Endast en mindre del av de projekt som sökt finansiering hos Arbustum har kommit från Arbogaregionen. Trots det har Arbustum prioriterat företag från Arbogaregionen. Jag är övertygad om att det är genom att olika aktörer, offentliga och privata, kraftsamlar kring åtgärder i syfte att stärka konkurrenskraften på lokal och regional nivå som de bästa förutsättningarna för en utveckling av näringslivet i Arboga skapas. Ett viktigt verktyg för en långsiktig hållbar regional utveckling är också de regionala tillväxtprogrammen.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 2 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Jag tackar för svaret på min interpellation. Av ministerns konstaterande att interpellationen har överlämnats till henne noterar jag en viss tveksamhet för frågan. Jag förstår den eftersom jag har uppfattat att jag har såväl fått fel svar som att det är fel minister som jag debatterar med. Jag hade gärna debatterat det bristande underhållet på våra vägar i Mellansverige med ministern, men det här gäller en fråga om givna löften till arbogaborna om nya jobb. Det är löfte som inte har infriats. Sedan 1990 har Arboga tappat 40 % av sitt näringsliv. Förlusten av Volvo Aero 1997 innebar att 650 arbetstillfällen försvann. Till dem ska läggas de legojobb som var kopplade dit. Flytten betalades till stor del av staten. Regeringen medgav att staten bidragit med 500 miljoner kronor till flytten från Arboga. Som plåster på såren startade staten och Volvo Arbustum - riskkapitalbolaget. Man satsade 100 miljoner kronor i bolaget. Samtidigt krävde stiftarna en så hög avkastning av det insatta kapitalet att man inte har fått fram några jobb i just Arboga. När Arbustum lades ned förra året hade inga jobb skapats - efter drygt tio år. Men trots det kvarstår löftet från försvarsminister, industriminister och statsminister vid det tillfället. Frågan är när löftet ska infrias. Statsrådet säger att det inte är aktuellt att lokalisera någon ny militär verksamhet till Arboga. Frågan är då vad löftena är värda. Är det ett politiskt spel eller finns det en ärlig tanke med de ord som trots allt har uttalats? Jag är väl medveten om att en ministertaburett som över huvud taget inte har varit berörd av frågan inte heller kan komma med de svar som kan tillfredsställa mig eller arbogaborna. Jag förstår statsrådets situation i debatten. Förra årets försvarsbeslut skapade mängder med problem runtom i landet. Samtidigt skapas en situation som också ger möjligheter. Det är de möjligheterna jag vill diskutera med försvars- eller näringsministern. Arboga har en lång tradition inom försörjnings-, underhålls- och förrådssidan inom försvaret. Fortfarande finns det en kunnig arbetskår i Arboga kring verksamheten. FM Log finns etablerad i Arboga tillsammans med Försvarets materielverk. Utöver det finns många försvarsinriktade företag. Verkstadslokaler, förråd, såväl öppna som slutna, finns tillsammans med ett militärt flygfält inom industriområdet. Förutsättningarna finns alltså för en förädling av verksamheter inför framtidens försvar. Men huvudfrågan är ändock: Kan man lita på att man från regeringens sida arbetar vidare utifrån de löften man gav? Jag ska nämna några alternativ som finns i dag för att hjälpa regeringen att uppfylla löftena. Försvarets förrådsverksamhet ska centraliseras till en plats i landet. De platser som nämns i utredningen är Örebro, Eskilstuna, Nyköping och Norrköping. Trots de löftena finns alltså inte Arboga med i den fortsatta utredningen. Jag tycker att det är rätt uppseendeväckande. Nu börjar min talartid gå ut, och jag har två alternativ kvar. Men jag kommer att återkomma till ministern med de övriga två alternativen. Jag skulle ändå vilja ha ett förtydligande när det gäller det löfte som trots allt har givits av tre ministrar i samband med flytten från Arboga till Trollhättan av Volvo Aero. Det är en flytt som har inneburit att de arbetstillfällena egentligen i dag inte ens finns kvar i landet.
Ulrica Messing (S)
Anf. 3 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag är ledsen om Jörgen Johansson upplever att han debatterar med fel statsråd. Jag kan inte heller riktigt förklara denna delning mellan oss. Jag ska ändå förklara utifrån det ansvarsområde och den aspekt som jag har när det gäller frågan. Jag tror att både Jörgen Johansson och jag är medvetna om att det är ett oerhört viktigt arbete att försöka få en större mångfald i näringslivet och på arbetsmarknaden i ett flertal av Sveriges kommuner. Många av de gamla traditionella arbetena försvinner och nya uppkommer. Detta är något som nästan varje plats i vårt land lever med, har levt med under lång tid och lever med också framöver. Då blir naturligtvis vår förmåga att samarbeta och att investera i forskning och utveckling oerhört viktig. När jag läser om det arbete som har gjorts i Arboga just med viljan att försöka samarbeta med aktörer som har varit stora arbetsgivare på platsen, som till exempel Volvo genom sitt arbete med att gå in i det här investmentbolaget, med statens engagemang, både med regionalpolitiska pengar och kontaktpersoner på länsstyrelserna, och med engagemanget från det lokala näringslivet, att komma med idéer och stötta nyföretagande, så ser jag att här ändå har gjorts ett viktigt arbete som jag också tror bygger gott inför framtiden. Jag är medveten om att det inte alltid har varit enkelt, men just möjligheten att samarbeta och försöka samordna sig tror jag avgör hur väl olika delar av vårt land klarar av att göra de här omställningarna från en struktur till en annan. Det är självklart så att alla arbetsgivare, oavsett om de är privata eller statliga, har och ska ta ett ansvar för de anställda men också för den plats som de eventuellt ska lämna för att man flyttar verksamhet eller för att man lägger ned verksamhet. När jag tittar på statens utställda löften till Arboga ser jag att vi i olika sammanhang har lovat att FMV till exempel skulle leverera 100 arbetstillfällen, och vi kan konstatera att de levererade 157. Vi har också lovat att Samhall skulle generera 50 arbetstillfällen, och vi kan se att de har genererat 88. I den meningen har staten kunnat leva upp till de löften och åtaganden som vi har gjort. Att staten gör det är naturligtvis oerhört viktigt, både för Arboga och för alla andra kommuner som berörs. Det händer mycket under resans gång med nya projekt som dyker upp som man kan bygga vidare på eller nya idéer som man kan fortsätta att stötta och som man kanske inte såg ett par år tidigare. Att staten har och ska ta ett ansvar för sina medborgare och sina kommuner är alldeles tydligt, och det tror jag också att Sveriges kommuner känner att regeringen gör. Jag skulle kunna rekommendera Jörgen Johansson att ställa om sin interpellation till försvarsministern. Om den just är utifrån den utredning som har funnits, tänkbara möjligheter och nya sätt att kunna organisera försvaret i framtiden, där Jörgen Johansson har idéer om hur det skulle kunna vändas mot Arboga, är det alldeles korrekt att jag inte är rätt person att svara på de frågorna.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 4 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Vi är helt överens om det senare. Vi är också överens om att man måste samarbeta när det sker strukturförändringar, för strukturförändringar kommer alltid att ske i samhället. Det gäller att i samband med dem också se möjligheterna. Det är de möjligheterna som jag nu har försökt sålla fram. Det första exemplet jag tog gällde förrådsverksamheten som nu ska etableras på en plats i landet och där Arboga vore en bra plats, kanske bättre än de regionala tillväxtcentrum som man nu tittar på. En annan sak är att försvaret nu utarbetar en strategi för framtidens försörjning till det flexibla insatsförsvar som planeras. Här krävs utveckling av arbetsformer mellan det privata näringslivet och staten. Så kallade OPS-lösningar bör man diskutera, alltså offentligt och privat i samverkan. Det har man utrett från försvarets sida, och det är en bra lösning, såväl för försvaret som det svenska näringslivet. I Arboga finns de privata företagen etablerade, försvaret finns på plats, och framför allt nyckelorganisationen FM Log finns där. Här borde lösningar kunna finnas för att man ska kunna skapa de utlovade jobben till arbogaborna. Dessutom skulle det ge en större inriktning på den civila verksamheten. Jag håller med om att som det var tidigare 40 % av näringslivet i Arboga var försvarsanknutet, i dag 30 %, inte är någon bra mix. Vi behöver ha mera civil verksamhet. Med OPS-lösningar skulle man kunna lägga grunden för det inför framtiden. Det skulle också kunna kopplas till en vidareutveckling av officerare genom att man knyter dem till utvecklingen i företagen och med det också får dem kvar på försvarssidan. Vi har i Arboga ett högskolecentrum med inriktning på språk, religion och så vidare. Detta kopplat till försvarsindustrierna, OPS-lösningarna och de tankar kring insatser som ändock finns i andra miljöer och andra kulturer där man måste ha den bakgrunden skulle man kunna bygga upp här. Det är alltså tre inriktningar där jag tror Arboga skulle kunna vara unikt och kunna nå upp till de krav som såväl regering som staten ställer. Jag medger att det här inte är statsrådets bord, utan det är ett annat statsråds bord. Jag håller med om att jag bör ställa om interpellationen. Jag kommer att göra det. Men det som jag är mest nedslagen av i det aktuella statsrådets beskrivning av det här är att man från regeringens sida i dag inte har några tankar på några satsningar i Arboga. Där tycker jag att det ser mörkt ut. Den mörka sidan måste vi ändra på. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar kring just den meningen i statsrådets svar.
Ulrica Messing (S)
Anf. 5 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Nej, inga direkta satsningar i form av stöd eller paket med riktade åtgärder till Arboga. Vi planerar att fortsätta att följa och leverera den del av löftena som regeringen har utställt när det gäller Arboga, precis som till alla andra kommuner som har fått löften av regeringen om riktade åtgärder. Det finns skäl att titta på Arboga just utifrån det jag nämnde kort i mitt svar, den relativt höga arbetslösheten. Jag vet att arbetsmarknadsminister Hans Karlsson arbetar mycket med att se till att arbetsmarknadspolitiken och de pengar som är avsatta för alla de åtgärder som finns också kommer till de kommuner som har den allra högsta arbetslösheten. Så där pågår ett medvetet arbete mot bland annat Arboga men också många andra kommuner som kanske sticker ut och inom sitt län har betydligt högre arbetslöshet än en del andra kommuner. Arboga har ändå med sitt geografiska läge möjligheter att verkligen använda kommunikationer och knyta sig närmare andra kommuner. Det är klart att det bådar gott, för näringslivsutveckling och för regeringens kamp mot den höga arbetslösheten. Här finns positiva saker att knyta an till. Jag tror att man kan hitta flera spännande samverkansprojekt i offentlig och privat regi, där vi kan se att i ett strategiskt arbete runt inte minst ökade krav på säkerhetsfrågor och säkerhetsfrågor i vid mening, att säkra oss mot naturkatastrofer eller händelser vi inte kan förutse, kan vi samarbeta betydligt mer mellan myndigheter och privata organisationer än vad vi har gjort tidigare. Jag föreslår att Jörgen Johansson återkommer till försvarsministern med sina idéer om det. Jag ska också själv prata med försvarsministern.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 6 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Det låter positivt. Jag ska återkomma. Ja, Arboga ligger bra till i Mälardalen. Vi har bra kommunikationer vägmässigt, och vi har Mälarbanan och Svealandsbanan. Men man kan då fundera på hur det skulle ha sett ut om vi inte hade haft just de här satsningarna genomförda när det här skedde. Det hade sett än värre ut. Vi kan ändock konstatera att Arboga i dag har Västmanlands högsta arbetslöshet. Vi ligger högt även i ett riksperspektiv. Trots det ligger vi alltså som en form av spindelkommun i kommunikationsnätet. Ibland slår det inte fullt ut, utan det måste till ytterligare åtgärder. Det är dem som vi efterlyser, eftersom vi ser de resurser som i dag står tomma som skulle kunna användas och förädlas i just de här syftena. Det är därför vi har tittat så specifikt på hur det nya försvarsbeslutet är och vilket behovet inför framtiden är, givetvis också på de katastroftankegångar som statsrådet nämner. Även dem har vi varit inne på. Men, som sagt, jag ska utarbeta en ny interpellation. Den kommer att lämnas in i eftermiddag till kammarkansliet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.