Ideologier inom svenska högre lärosäten
Interpellation 2024/25:396 av Josef Fransson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-05
- Överlämnad
- 2025-02-06
- Anmäld
- 2025-02-10
- Svarsdatum
- 2025-02-21
- Besvarad
- 2025-02-21
- Sista svarsdatum
- 2025-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Wokeideologi är ett sammanfattande begrepp på ett paket av radikala vänsteridéer, ett slags nymarxism. Även om begreppet woke inte är fullt ut definierat används det inte minst när man talar om eftersträvan att bryta ned normer och att gradera människor genom intersektionella analyser, där människor samlar offerstatus utifrån sådant som hudfärg, sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder, fetma och religion. Detta ger sedermera en rangordning där den med hög offerstatus anses ska ges förtur exempelvis till jobb, utbildningar och maktpositioner, det vill säga ett direkt avsteg från den meritokratiska principen, alltså att man belönar ansträngning och talang.
Andra påtagliga delar i denna ideologi är radikalfeminism, transaktivism och inte minst en strävan efter att på olika sätt tysta sina motståndare, bland annat genom så kallad cancelkultur. Wokeideologi är att splittra i stället för att ena, att skapa fiendskap mellan bröder och systrar, att söndra och härska, så som marxismen alltid har gjort.
Undertecknad har i olika sammanhang problematiserat hur wokeideologin äter sig in på svenska högre lärosäten, nu senast när man öppnar ett ”DEI office” på Chalmers tekniska högskola. Akademisk frihet är såklart viktigt, men begreppet är inte tillämpbart när institutionerna tas över av extrema ideologier. Extrema och totalitära läror ska studeras, inte läras ut.
Undertecknad har tagit del av ett bildspel från Göteborgs universitet som använts för att utbilda blivande lärare. Kursen har namnet Sexualitet, samtycke & relationer, och bildspelet innehåller en hel del högst anmärkningsvärda skrivningar. Undertecknad anser att det kursen lär ut är radikal ideologi som det är högst tvivelaktigt huruvida blivande lärare behöver för sin undervisning av våra barn. Här en sammanfattning:
Tvåkönsnormen
Under presentationen får lärarstudenterna veta att de ska ”motverka heteronormativitet”, att ”tvåkönsnormen osynliggör ickebinära personer” och att man därmed ”misslyckas med att representera verkligheten”. Av detta skäl problematiseras att dela upp i ”tjej- och killgrupper” i skolarbete. Man ska också använda ett ”könsneutralt språk” och inte ”köna elever om du inte vet deras pronomen”. Det är vidare viktigt att lärarna inte kopplar olika kroppsdelar och ”processer” till ”tjejkroppar” och ”killkroppar”.
Transdebatten
De blivande lärarna får vidare lära sig om ”en kritisk blick på debatten om transvård” och får med sig argument för att bemöta dem som ifrågasätter ”könsbekräftande vård” av ungdomar. Fler ungdomar ska beredas möjlighet att medicinskt byta kön.
Homonationalism
Lärarstudenterna får sedermera lära sig om ”homonationalism”, där till exempel ”Sverige Demokraterna” använder ”queera personer och HBTQI+-kampen som ett slagträ mot andra grupper för att utmåla dessa som ´primitiva´, ´bakåtsträvande´, mindre öppna eller homofoba och transfoba”. Detta givetvis utan ”verklig omtanke om HBTQI+-personer”. Föreläsaren konstaterar att ”utan ett antirasistiskt perspektiv finns en risk att undervisningen blir exkluderande och irrelevant eller förstärker rasism”, samtidigt som man som lärare ska ”utmana vithetsnorm”.
Pinkwashing och ockupationsmakten Israel
Sedan får de blivande lärarna sig skolning i ”Pinkwashing”, vilket beskrivs som ”en försäljningsstrategi utan reellt samhällsengagemang för gruppen en påstår sig kämpa för”. Som exempel får man lära sig att Israels premiärminister Netanyahu ”presenterar Israel som ett gay-vänligt, progressivt, demokratiskt land som skyddar mänskliga rättigheter”. Detta menar föreläsaren ”bidrar till att motverka bilden av Israel som en ockupationsmakt med apartheidsystem som bryter mot mänskliga rättigheter”. Vidare anser föreläsaren att det är ”viktigt att särskilja Netanyahus högerextrema regering från israeliska HBTQI-aktivister och -organisationer med verkligt engagemang”.
Tvåsamhetsnorm
Här får lärarstudenterna veta att ”tvåsamhetsnorm” är en norm som ”bygger på monogami” och har ”stark koppling till den heterosexuella kärnfamiljen”. Därför behöver man ”lyfta olika typer av relationer och inte utgå ifrån en tvåsamhetsnorm eller monogaminorm”. Föreläsaren menar att lärarna ska bejaka andra relationsformer såsom ”flersamhet och polyamori” och ”öppna relationer”.
Manosfären
Lärarstudenterna får i detta avsnitt lära sig att ”manosfären” är ”en del av internet där män göder iden om att feminismen gått för långt och att män diskrimineras”. Sammanhanget, menar föreläsaren, är att dessa män vill ”erövra kvinnor sexuellt”.
Incels
Här får man veta att ”de ofrivilligt sexlösa”, eller ”incels”, ofta hänger i forum och ”framställer kvinnor som naturresurser”, ”näthatar mot feministiska uttalanden”, bär på ”misogyna, rasistiska, antisemitiska och islamofoba idéer” och bär på konspirationsteorier ”formade ur hat mot kvinnors självständighet”.
Pedofili
Under detta avsnitt får de blivande lärarna lära sig att pedofili är ”en oönskad sexualitet riktad mot icke-samtyckande” och att ”många blir oroliga över sin pedofili i gymnasieåldern”. Enligt bildspelet är det också vanligt för pedofiler att ”isolera sig, uppleva självhat, få ångest och depressioner samt begå suicid” och ”på grund av ett enormt stigma i samhället söker många inte hjälp”.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Vad gäller hedersförtryck är det främsta de blivande lärarna behöver veta att man ”inte ska utgå från att hedersrelaterat våld och förtryck endast finns bland vissa etniciteter eller kulturella grupper”. Tvärtom är ”hederskultur mer eller mindre närvarande i alla patriarkala sammanhang”. Det är således ”inte en kultur eller etnicitets fråga utan det har och göra med KÖN. Det är så tydligt”.
Ovanstående har jag alltså hämtat från en kurs som lärs ut till blivande lärare.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till utbildningsminister Johan Pehrson:
- Hur vidsträckt anser ministern att konceptet om akademisk frihet ska vara och ska denna till exempel kunna inrymma undervisning i extrema och totalitära ideologier?
- Anser ministern att det som anförs ovan om att wokeideologin växer inom svenska högre lärosäten på något vis är problematiskt, och avser ministern vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt?
- Hur arbetar ministern kring sådant som wokeideologi, cancelkultur och antisemitism på svenska högre lärosäten?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:396
Webb-tv: Ideologier inom svenska högre lärosäten
Dokument från debatten
- Fredag den 21 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:75
- Protokoll 2024/25:75 Fredagen den 21 februariProtokoll 2024/25:75 Svar på interpellation 2024/25:396 om ideologier inom svenska högre lärosäten
Protokoll från debatten
Anf. 8 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Josef Fransson har frågat mig hur vidsträckt jag anser att konceptet akademisk frihet ska vara och om detta till exempel ska kunna inrymma undervisning i extrema och totalitära ideologier. Han har även frågat mig om jag anser att det som anförs om att wokeideologin växer inom svenska högre lärosäten på något vis är problematiskt och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt. Han har dessutom frågat mig hur jag ska arbeta kring sådant som wokeideologi, cancelkultur och antisemitism på svenska högre lärosäten.
Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Den akademiska friheten är grundläggande för att detta ska uppnås och en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle. Den måste främjas och värnas.
I högskolelagen (1992:1434) är det fastställt att det som allmänna principer för forskningen ska gälla att forskningsproblem får väljas fritt, att forskningsmetoder får utvecklas fritt och att forskningsresultat får publiceras fritt. I samma bestämmelse framgår att det som allmän princip för högskolornas verksamhet ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Detta omfattar såväl forskning som utbildning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Akademisk frihet och forskningens frihet innebär inte minst att forskare själva väljer frågeställningar att forska om. Principen innebär att den forskning som håller högst kvalitet prioriteras, oavsett forskningsproblemets tyngd eller popularitet. Vetenskapliga framsteg kräver att kunskap kan sökas fritt samt att forskningsresultat kan delas och diskuteras öppet utan repressalier och därmed prövas inom ramen för vetenskapliga och professionella standarder.
Regeringen gav 2023 Universitetskanslersämbetet i uppdrag att bland annat göra fallstudier i syfte att ge en fördjupad förståelse för universitetens och högskolornas arbete med att främja och värna den akademiska friheten. I myndighetens rapport framgår bland annat att cirka hälften av de tillfrågade lärarna, forskarna och doktoranderna anser att den akademiska friheten vid svenska lärosäten är utmanad. Rapporten visar att det finns ett fortsatt behov av att stärka och skydda den akademiska friheten vid svenska lärosäten. Regeringen har därför aviserat att den avser att ge en utredare i uppdrag att bland annat föreslå åtgärder för att stärka skyddet av den akademiska friheten för lärare och forskare vid svenska lärosäten. Arbetet med detta uppdrag pågår inom Regeringskansliet.
De övergripande kraven på högre utbildning finns i lag och förordning. Hur utbildningarna ska utformas och vilket innehåll kurserna ska ha för att kraven ska uppfyllas bestämmer lärosätena. Att professionen bestämmer den närmare utformningen är en förutsättning för hög kvalitet i högre utbildning.
Utbildningar i högskolan bidrar till bildning och till individuell utveckling, samhällsengagemang och kritiskt tänkande. Universitet och högskolor har ett viktigt ansvar för att organisera och utveckla sin verksamhet för att uppnå hög kvalitet i utbildningen, stärka kompetensförsörjningen för arbetsmarknadens behov och säkerställa att resurserna utnyttjas effektivt. Lärosätenas självbestämmande och den akademiska friheten är förutsättningar för hög kvalitet i utbildning och forskning, och dessa principer ska värnas.
Anf. 9 Josef Fransson (SD)
Fru talman! Tack, utbildningsminister Johan Pehrson, för svaret – eller icke-svaret, ska man kanske säga då ministern med nästan kirurgisk precision undviker mina faktiska frågeställningar.
Fru talman! När vi sverigedemokrater kritiserade regeringen och Chalmers tekniska högskola för införandet av ett DEI Office, där man enligt den nytillträdda DEI officern ska drilla framtidens ingenjörer i så kallad intersektionell analys hänvisade utbildningsministern till akademisk frihet. Jag ska inte lägga ord i ministerns mun, men jag tolkar detta som att ministern inte tycker att vare sig ministern själv eller vi riksdagsledamöter ska ha synpunkter på detta. Jag tar mig dock friheten att ha synpunkter på detta, och det är, menar jag, både rimligt och angeläget.
Om man med akademisk frihet menar rätten för forskare, lärare och studenter att fritt bedriva forskning, undervisa, publicera och diskutera idéer utan otillbörlig påverkan från staten håller jag med. Men jag vill i sammanhanget påpeka att det faktiskt handlar om skattefinansierad verksamhet och att skattebetalarna nog har vissa förväntningar när det gäller vad universitet och högskolor har för syfte, till exempel att utbilda studenter, främja forskning, främja kritiskt tänkande, bidra till samhällets utveckling och bevara och sprida kunskap.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag menar dock att konceptet akademisk frihet har och måste ha gränser. Det är främst detta jag vill diskutera med utbildningsministern här i dag. Anser också utbildningsministern att akademisk frihet ska ha gränser? Var ska i så fall dessa gränser gå?
Jag menar nämligen att det är enorm skillnad mellan att studera extrema och totalitära läror och att lära ut dem. Att studera en ideologi innebär att man undervisar om dess innehåll, historia, utveckling och påverkan på samhället genom en kritisk och objektiv överblick. Att lära ut en ideologi, däremot, innebär att man aktivt försöker överföra ideologins värderingar, principer och övertygelser till studenterna och indoktrinera dem att anamma den.
Wokeideologi i universitetsvärlden handlar om just detta. Och det tidigare nämnda DEI Office på Chalmers tekniska högskola handlar om detta. Man eftersträvar inte ingenjörer i världsklass, som kan ta sig an tekniska utmaningar på en världsmarknad där konkurrensen är stålhård, utan man vill få ut aktivister för en vänsterradikal världsbild som går ut på att samhället genomsyras av strukturell rasism och förtryck. Detta går, menar jag, stick i stäv med frihetliga ideal och handlar i stället om att slå ned på kritiskt tänkande – att forma elever och lärare till att sluta tänka själva.
Även om begreppet woke inte är fullt ut definierat används det om vänsterns så kallade normkritik och när man graderar människor genom tidigare nämnda intersektionella analyser, där människor samlar offerstatus utifrån sådant som hudfärg, sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder, fetma, religion och så vidare. Utgångspunkten är helt enkelt att samhället genomsyras av just strukturell rasism och förtryck och att människor är antingen förövare eller offer. Orättvisorna ska sedan brytas ned så att de med hög offerstatus ges förtur till exempelvis jobb, utbildningar och maktpositioner.
Är detta något som utbildningsministern tycker att vi ska ha vid de högre lärosätena? Anser utbildningsministern att detta ryms inom begreppet akademisk frihet? På detta, fru talman, hoppas jag att vi kan få ett svar.
Anf. 10 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Undersökningar visar väldigt tydligt att akademin själv ser hotet mot den akademiska friheten som kommande från politiken. Det är verkligen inte märkligt när regeringen stöder sig på ett parti som ständigt och jämt utmanar den akademiska friheten. Det är en regering som över en natt förändrar processen för att utse styrelseledamöter på universiteten.
Regeringens enda svar på detta är att prata om att ändra organisationsformen på landets lärosäten. Därför vill jag uppmärksamma hela kammaren på att detta inte tar bort hotet. Den akademiska friheten hotas när Sverigedemokraterna lägger sig i vad man gör på Chalmers även om organisationsformen inte är en myndighet utan i stället en stiftelsehögskola. Organisationsformen gör alltså varken till eller från för den akademiska friheten.
Den akademiska friheten grundar sig i att vi har förståndiga politiker som varken själva eller genom samarbeten, budgetsamarbeten, med andra partier öppnar för att lägga sig i inriktningen på den akademiska forskningen och högskolestudierna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ytterst handlar detta om att det är ett parti i Sveriges riksdag som budgetsamarbetar med regeringen som avgör hur mycket pengar olika lärosäten ska få för forskning och utbildning – ett parti som har tydliga, ideologiskt drivna åsikter om vilken forskning och vilken utbildning som ska bedrivas vid lärosätena.
Min fråga till utbildningsministern är förstås: Vad avser han att göra för att ta bort detta hot mot den akademiska friheten för att visa att regeringen i Sverige står fri från den typen av påverkan när budgeten görs upp? Eller ska alla landets lärosäten i varje budgetprocess behöva vara rädda för att straffas för att Sverigedemokraterna inte gillar deras forskning eller utbildning och därmed riskera att få mindre resurser?
Svaret ligger hos regeringen. Varför samarbetar man med ett parti som inte respekterar den akademiska friheten?
(Applåder)
Anf. 11 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Vart fjärde år hålls det ju allmänna val i Sverige. Efter valen förväntas partierna vilja bidra till att lösa Sveriges betydande samhällsproblem – alltifrån den osäkerhet som har funnits kring hot utifrån och hot inifrån, en energipolitik som är icke-fungerande, en investeringspolitik som ledde till att investeringar inte kom till Sverige och att jobben uteblev, de långa vårdköer som finns – och hantera stora ekonomiska problem.
För Liberalerna och regeringen är det viktigt att fokusera på sak: att lösa problemen. Då måste man ingå olika former av samarbeten för att ha en majoritet i Sveriges riksdag. Med detta följer att man naturligtvis måste samarbeta mellan partier som står långt ifrån varandra.
Som svar till Åsa Westlund kan jag säga att det inte är någon hemlighet att Liberalerna har andra ideologiska utgångspunkter än Sverigedemokraterna. Vi har också andra ideologiska utgångspunkter än Socialdemokraterna. Men nu står vi här.
Låt mig nu vända mig till Josef Fransson, som har interpellerat.
Jag arbetar för att bevara den frihet som finns här i Sveriges riksdag där Josef Fransson, Åsa Westlund eller jag själv får tycka vad som helst. Det är jätteviktigt. Det kan vara hur stolligt som helst eller hur genialt som helst – ofta är det någonstans däremellan. Detta är viktigt att försvara.
Det är viktigt att försvara domstolarnas frihet från den politiska makten. Det görs inte på något annat sätt än att vi stiftar lagar, oftast genom att regeringen lägger förslag på riksdagens bord, och riksdagen fattar det slutgiltiga beslutet. Sedan vet vi vad som är tillåtet, vad som inte är tillåtet och vad som blir påföljderna om man bryter mot lagen. Det handlar om den politiska friheten och domstolarnas frihet.
Till detta ska man lägga massmediernas frihet att få skriva exakt vad de vill. Ofta får man läsa lite udda åsikter, tycker jag, men det är hela idén med demokratin och massmediernas frihet.
Fru talman! Till detta kommer också akademisk frihet. Det innebär att människor i denna kammare under mer än hundra år har ansett att en hel del saker som det forskas på är jättekonstiga: Oj, oj, detta är obehagligt. Ska man verkligen hålla på med detta? Ska man verkligen hålla på med forskning om svensk kärnenergi? Nej, det ska vi inte satsa några pengar på. Och säger man att det ska vara ett överordnat mål är det alltid några som tycker att det är konstigt och några som tycker att det är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen och riksdagen styr genom budget och olika former av prioriteringar, till exempel i forsknings- och innovationspropositionen. Det pågår en mycket stor debatt om detta, för vi satsar på kvalitet framför kvantitet. Annars kommer det interpellationer här i kammaren från ledamöter som tycker att det är en felaktig balans. Och så ska det vara.
Universiteten har också att arbeta för att följa lagstiftning, och icke-diskriminering är viktigt. Ska Sverige klara sig i framtiden måste de bästa komma till universiteten. Inte minst är det de bästa som måste bli ingenjörer för att klara Sveriges framtid och de stora utmaningar vi står inför. Då är det rimligt att man arbetar med till exempel jämställdhet, för minst halva begåvningen – trist för dig och mig, Josef Fransson! – tillhör kvinnor.
Anf. 12 Josef Fransson (SD)
Fru talman! Jag kan börja med att bemöta detta med domstolars frihet. Vi är såklart helt överens om att domstolarna måste vara fria från politisk påverkan. Men när vi som folkvalda är missnöjda med domarna – till exempel när det gäller hur långa fängelsestraff som döms ut – kan vi byta ut lagstiftningen. Det vet Johan Pehrson. Då får domarna en ny lagstiftning att förhålla sig till, och det är väl inte konstigare än att man kan göra likadant på andra områden också.
I sammanhanget skulle jag vilja ta tillfället i akt att berätta lite om vad blivande lärare vid Göteborgs universitet förväntas ta med sig ut i undervisningen av våra barn. Jag har nämligen tagit del av ett bildspel från en kurs med namnet Sexualitet, samtycke och relationer. Man kan verkligen fråga sig om detta är vad blivande lärare behöver för sin undervisning av våra barn. Jag skulle också vilja veta om utbildningsministern anser detta rymmas inom begreppet akademisk frihet.
Jag ska försöka sammanfatta. Under rubriken Tvåkönsnormen får lärarstudenterna veta att de ska motverka heteronormativitet, att könsnormen osynliggör icke-binära personer och att man därmed misslyckas med att representera verkligheten. Av detta skäl ska man undvika att dela upp i tjej- och killgrupper i skolarbetet. Man ska också använda ett könsneutralt språk och inte köna elever om man inte vet deras pronomen.
Angående transsexualitet får de blivande lärarna lära sig att ha en kritisk blick på debatten om transvård och få med sig argument för att bemöta dem som vågar ifrågasätta den så kallade könsbekräftande vården av ungdomar.
Under rubriken Homonationalism får lärarna lära sig att till exempel Sverigedemokraterna – det parti som jag själv tillhör – utnyttjar queera personer och hbtqi-kampen som ett slagträ mot andra grupper för att utmåla dessa som primitiva, bakåtsträvande och mindre öppna. Detta ingår alltså i utbildningen. Och naturligtvis får de också lära sig att detta sker utan att vi har någon verklig omtanke om hbtqi-plus-personer.
Föreläsaren konstaterar också att det utan ett antirasistiskt perspektiv finns risk för att undervisningen blir exkluderande och irrelevant eller att den förstärker rasism. Detta säger man samtidigt som man menar att lärare ska utmana vithetsnormen, om det nu inte är rasism.
Under rubriken Pinkwashing, vilket beskrivs som en försäljningsstrategi utan reellt samhällsengagemang för den grupp som man påstår sig kämpa för, får lärarstudenterna lära sig att Israels premiärminister Netanyahu ägnar sig åt detta när han presenterar Israel som ett gayvänligt, progressivt och demokratiskt land som skyddar mänskliga rättigheter. Detta tycker föreläsaren är problematiskt, för det bidrar till att motverka bilden av Israel som en ockupationsmakt med ett apartheidssystem som bryter mot mänskliga rättigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedermera får lärarstudenterna veta att tvåsamhetsnormen är någonting dåligt. Den bygger på monogami och har en stark koppling till den heterosexuella kärnfamiljen. Därför är det viktigt att lärarna lyfter in sådant som flersamhet, polyamori och öppna relationer.
Hon pratar om incels, de ofrivilligt sexlösa. Hon menar att de är misogyna och rasistiska antisemiter som bär på konspirationsteorier formade ur hat mot kvinnors självständighet.
Vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck ska man inte utgå från att det bara finns inom vissa etniciteter eller kulturer. Det har med kön att göra.
Jag hinner inte läsa upp alla intressanta tagningar som finns i den här presentationen, men jag ska lämna över ett ex till Johan Pehrson sedan. Då kan han ta med den hem till kammaren och se om är detta är någonting som våra lärare ska ha med sig ut i samhället. Det är vänsterradikal smörja, rent ut sagt.
Anf. 13 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Det var tydligt i utbildningsministerns svar här att det fanns andra, viktigare frågor efter valet att bry sig om än den akademiska friheten eller, för den delen, mediernas frihet. Det är ett ganska konstigt resonemang. Det här tillhör ändå kärnan i de demokratiska värdena – akademisk frihet och mediernas frihet. Båda dessa angrips regelmässigt från Sverigedemokraterna.
Utbildningsministern hävdar också att regeringen eller hans eget parti valde bort dessa värden för att det stod så illa till när det gällde Sveriges ekonomi. Tillväxten var dålig, arbetslösheten var hög och brotten var allvarliga i vårt land.
Hur gick det då med de frågorna? Det kan man undra. Ja, ekonomin går ännu sämre nu. Vi har en extremt dålig tillväxt jämfört med andra länder. Vi har en jättehög arbetslöshet. Och tyvärr har inte heller denna regering rått på den organiserade brottsligheten.
Var det egentligen så att man var tvungen att välja? Man misslyckades dessutom sedan med det man ansåg var den prioriterade uppgiften. Hade Liberalerna egentligen kunnat välja ett helt annat alternativ, som inte hade ifrågasatt grunden i demokratin och som hade levererat en bättre tillväxt och fler jobb men inte de stora skattesänkningar som Liberalerna alltid, alltid prioriterar när det väl kommer till kritan?
När det gäller kampen mot den organiserade brottsligheten har vi exakt samma åsikter. Vi röstade tillsammans när det gällde att skärpa straffen och vidta åtgärder mot den organiserade brottsligheten.
Det som skiljer är att vi socialdemokrater inte drar ned på skolan samtidigt som gängen försöker rekrytera. Vi tror nämligen att det göder och gynnar deras rekrytering.
(Applåder)
Anf. 14 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag ser fram emot att få den här skriften från Josef Fransson, som interpellerat. Det är klart att oavsett vad jag tar del av i det öppna, fria landet Sverige – det är ett av världens friaste länder, och så ska det vara – tycker jag också att saker är konstiga. Men då får man jobba med det.
Vi pratade om lärarutbildningen. Vi håller på att ändra på lärarutbildningen. Det handlar om att ha färre mål och om att se till att man stramar upp och har ett ökat fokus i lärarutbildningen på frågor som gäller hur man utbildar i klassrummet. Det handlar om hur lärarna får sin stora och viktiga normala auktoritet i ett klassrum så att det är ordning och reda i klassen och så att alla får lära sig läsa, skriva och räkna tidigt och får en chans i framtiden för sin egen skull och för Sveriges skull. Därför ska vi renovera, förändra och förstärka den svenska lärarutbildningen. Man höjer bland annat kraven för att komma in, så att det blir en mycket, mycket bra utbildning.
Men det är väl självklart att man i lärarutbildningen också måste prata om hedersrelaterat våld och förtryck och även tala om att det finns på flera ställen. Det är inte bara så att det har kommit människor till Sverige eller andra delar av världen som haft med sig, som jag brukar säga, en mer medeltida kulturell inriktning. Den hade vi också i Sverige fram till för hundra år sedan, när vi äntligen införde demokrati och kvinnor också fick gå och rösta. Det satt ju människor i Sverige som tyckte att männen skulle bestämma. Vi har gjort en enorm resa; den ska vi värna.
Det finns hedersrelaterat våld och förtryck också i andra kulturer från andra delar i världen, och det finns i Sverige. Hör och häpna! Detta kommer svensk forskning fram till när man tittar på våld mot och förtryck av kvinnor.
Sedan vänder jag mig till Åsa Westlund. Vi gick till val på och var tydliga med att vi måste byta ut Socialdemokraterna, för de hade en politik som absolut inte hade svar på en enda fråga. Sedan är det en annan sak att Åsa Westlund politiskt har nyktrat till i kammaren.
Först var man mot migrationspolitiken. Sedan var man mot integrationspolitiken. Man var mot rättspolitiken, för man sa att den skulle innebära att man skulle införa Ungern. Sverige var på väg att avdemokratiseras. Det skrevs långa drapor om detta i fria medier från Socialdemokraterna. Men sedan bytte Socialdemokraterna åsikt. Nu är man för en annan migrationspolitik än den man drev i regering under åtta års tid. Man är för en annan integrationspolitik, och man är för en helt annan rättspolitik.
Kritiken som Liberalerna, och den nuvarande regeringen, hade var att det inte hände någonting. Ska vi ta tag i gängen måste vi gå fram med förebyggande insatser och få skolan att fungera. Det är ju den skola vi har i dag som gör att Sveriges kunskapsresultat sjunker och elever slås ut. Men detta gjorde Socialdemokraterna ingenting åt under åtta år.
Fru talman! Att man såg över kompetensbehovet när det gällde säkerhet i styrelserna vid Sveriges universitet och högre lärosäten är inget konstigt. Nu har vi gjort det. Det är absolut inget problem. Att vi ska värna och skydda universiteten i Sverige mot främmande makts påverkan tycker jag är helt självklart.
Slutligen: Vi arbetar också med att ta fram en utredning för att se över hela den akademiska friheten och vad man kan göra ytterligare för att stärka den.
Anf. 15 Josef Fransson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill hålla mig kvar här. Finns det verkligen inga gränser för den akademiska friheten? Jag tror inte att vare sig Johan Pehrson eller Åsa Westlund inte tycker att det finns det. Om det skulle vara lärare som försökte indoktrinera elever i andra totalitära ideologier, som nazism, fascism eller islamism, tror jag att vi alla i den här kammaren skulle vara rörande överens om att högskolorna inte kan syssla med det.
Men när det kommer till kommunism, socialism och wokeideologi – det kanske egentligen ska sägas vara ett och samma, ett slags neokommunism – är det helt plötsligt okej. Varför är det okej?
Det är en enorm skillnad – jag säger det igen – på att studera extrema och totalitära ideologier och att lära ut dem. Det här är en extrem och totalitär lära även om den kläs i väldigt vackra kläder.
Jag hoppas verkligen att vi kan ta tag i detta på sikt. Vi kan inte ha det som i Ivy League-universiteten i USA. De producerar inte längre duktiga människor, som kommer ut i yrkeslivet. De producerar aktivister. Eleverna kommer ut dummare än när de gick in. De får indoktrineringsutbildning i några år. Sedan kommer de ut och är dummare än när de kom in. Så ska vi inte ha det.
Det här måste vi ta tag i, för jag ser tendenser till att detta kommer från USA och växer i de svenska högre lärosätena. Att vi inte kan vara överens om att dessa totalitära läror inte hör hemma här och att våra lärare inte ska undervisas i dem tycker jag är beklagligt och inte minst märkligt. Men, som sagt, Johan Pehrson ska få den här presentationen. Då kan han bilda sig en egen uppfattning.
Anf. 16 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jag måste återgå till vikten av att människor fritt ska få välja sina politiska företrädare. Efter detta ska den svenska demokratin verka, med den smärta som jag, Josef Fransson och andra här i kammaren får bära genom att vi måste finna lösningar för Sverige.
Jag är här för Sveriges skull. Jag är här för att göra Sverige till en av de absolut vassaste kunskapsnationerna och för att se till att fler får goda chanser att använda sin egenmakt och bidra till att bygga Sverige. Jag vet nämligen att det inte finns några politiska möjligheter att med avdrag, bidrag och alla möjliga stödsystem hjälpa en ung människa som inte har klarat skolan.
Jag vill att de som läser vidare på universitet och högskolor ska vara väl förberedda så att lärosätena – om studenterna inte har fått med sig det från gymnasiet, vilket sorgligt nog råkar vara fallet enligt vittnesbörd från rätt många lärosäten – slipper ha mängder av stödundervisning i hur man läser eller på andra sätt tar till sig akademisk utbildning. Därför är jag här.
Friheten att rösta är avgörande. När det gäller domstolarna har Josef Fransson rätt i att vi ju ändrar lagen om vi tycker att det är för hårda eller för låga straff. Det gäller också om polisen behöver ha nya verktyg för att bekämpa brottsligheten.
Massmediernas frihet är avgörande. Vi lägger oss inte i vad de skriver. DN och Aftonbladet får skriva vad de vill. Samnytt skriver så mycket konstigt, men, vet du, det är ju bara att låta bli att läsa. Det är ett fritt land. Vi är ju inte tvungna att läsa allt skräp som finns. Men vi ska vara kritiskt tänkande, och detta formas i universiteten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kommer att ta emot den där skriften från Josef Fransson och titta på den. Jag ser fram emot fortsatta debatter.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.