Hyresgästernas inflytande
Interpellation 2006/07:415 av Sachet, Ameer (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-03-15
- Inlämnad
- 2007-03-15
- Besvarad
- 2007-03-26
- Sista svarsdatum
- 2007-03-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 mars
Interpellation
2006/07:415 Hyresgästernas inflytande
av Ameer Sachet (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
En viktig utgångspunkt för hyresgästernas situation är att de ska ha möjlighet att känna trygghet i sitt boende. I svensk rätt har detta hittills genomförts genom ett starkt besittningsskydd för hyresgästen samt rimliga hyresvillkor (bland annat genom ett hyrestak). Samtidigt har också fastighetsägaren rätt att förfoga över sin egendom och få rimlig avkastning på sitt investerade kapital.
Dessa två principiella utgångspunkter står emot varandra, och vid en genomgång av rättspraxis får man nog konstatera att hyresgästernas ställning är mycket svag. Detta gäller särskilt vid ombyggnad och upprustning som fastighetsägaren vill göra, och där hyreshöjningarna kan bli kraftiga om hyresgästerna inte har tillräckligt lagrum för att påverka upprustning och ombyggnad.
Den socialdemokratiska regeringen beslutade om direktiv för att förstärka hyresgästernas ställning. Den borgerliga regeringen har nu gett tilläggsdirektiv till utredningen med innebörden att uppdraget avseende hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten återkallas. Argumentet som regeringen för fram är att den anser att nuvarande lagstiftning innebär en ”lämplig balans mellan fastighetsägar- och hyresgästintresse”. Vid en genomgång av rättspraxis synes hyresgästerna ha förlorat gång på gång, något som knappast kan kallas för ”lämplig balans”.
Jag vill därför ställa följande frågor till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hyresgästinflytandet vid förbättrings- och ändringsarbeten bör lösas?
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att åstadkomma en ”lämplig balans mellan fastighetsägar- och hyresgästintresse” i fråga om inflytande över förbättrings- och ändringsarbeten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:415
Webb-tv: Hyresgästernas inflytande
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:81 Måndagen den 26 marsProtokoll 2006/07:81 9 § Svar på interpellation 2006/07:415 om hyresgästernas inflytande
Protokoll från debatten
Anf. 37 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Ameer Sachet har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i fråga om hyresgästinflytandet vid förbättrings- och ändringsarbeten samt om jag avser att vidta några åtgärder för att åstadkomma en lämplig balans mellan fastighetsägar- och hyresgästintressen.
I de tilläggsdirektiv till utredningen om modernisering av hyreslagen som regeringen beslutade den 1 februari i år återkallades det uppdrag som den tidigare regeringen hade gett utredningen att överväga frågor om hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten.
De aktuella reglerna sågs över så sent som år 2001 i syfte att stärka hyresgästernas inflytande över förbättrings- och ändringsåtgärder. Enligt regeringens mening innebär nuvarande lagstiftning en lämplig balans mellan fastighetsägar- och hyresgästintressen. Som Ameer Sachet själv är inne på handlar det bland annat om en avvägning mellan å ena sidan hyresgästernas möjligheter till inflytande över sin boendemiljö och de hyreshöjningar som en ombyggnad kan komma att medföra och å andra sidan hyresvärdens intresse av att i ett längre perspektiv bedriva en rimlig fastighetsförvaltning.
Översynen år 2001 föranledde en lagändring som innebar en ändring av principerna för den intresseavvägning som hyresnämnden ska göra vid prövningen av om det är oskäligt mot hyresgästen att en viss åtgärd vidtas.
Tidigare vägdes hyresvärdens intressen av att vidta en viss åtgärd oftast mot hyresgästernas intresse av att få modern nybyggnadsstandard. Åtgärder som innebar att en lägenhet försågs med samma slag av inredning som en nybyggd lägenhet ansågs vanligen förenliga med hyresgästernas intresse. Hyresgästerna hade i allt väsentligt ett reellt inflytande endast över så kallade lyxåtgärder.
Nu gäller att hyresvärdens intresse ska vägas även mot andra önskemål som hyresgäster för fram och som är uttryck för typiska och allmänt förekommande hyresgästintressen. Som exempel på ett sådant intresse anges i förarbetena intresset av att bibehålla en äldre men fortfarande välfungerade inredning. Ett annat relevant intresse som nämns är intresset av att hyresgästernas boendekostnader inte blir opåkallat höga.
Det är också viktigt att ha i minnet att det normalt inte är den enskilde hyresgästens intresse som ska beaktas utan allmänt förekommande hyresgästintressen. Den ordningen har goda skäl för sig. En ombyggnadsåtgärd kan beröra flera generationer av hyresgäster. Det är därför angeläget att ombyggnadsåtgärder utförs på ett sådant sätt att de kan tilltala breda grupper av hyresgäster. Även om en åtgärd inte framstår som motiverad för den enskilde hyresgästen är det för efterföljande hyresgäster viktigt att lägenheten fortlöpande hålls i stånd.
Jag är medveten om att det finns uppgifter om att praxis inte har förändrats nämnvärt efter lagändringen. Som jag har framhållit i tidigare frågesvar bör man dock inte dra alltför långtgående slutsatser av de uppgifter om hyresnämndens avgöranden som kommit fram. Alla ombyggnadsärenden går inte till hyresnämnden, och av de ärenden som går till nämnden görs många upp i godo.
Det finns i dag ett betydande utrymme att ta hänsyn till hyresgästernas intressen. Mot den bakgrunden finns det enligt min bedömning inte tillräckliga skäl att än en gång se över bestämmelserna.
Jag är alltså inte beredd att vidta några åtgärder på området, men jag följer naturligtvis utvecklingen av rättspraxis.
Anf. 38 Ameer Sachet (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Anledningen till att jag ställt min interpellation är att regeringen, precis som statsrådet nämnde, beslutat att återkalla den utredning som den tidigare regeringen tillsatte för att överväga frågor om hyresgästernas inflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten.
Jag kan nämna att den 1 april 2002 ändrades principerna för intresseavvägning mellan fastighetsägare och hyresgästintressen. Syftet med ändringen var att stärka hyresgästernas inflytande över sådana arbeten och att ge hyresgästen möjlighet att stoppa värdar som lyxrenoverar i samband med stambyte för att kunna chockhöja hyran. I samband med ändringen uttalade den tidigare regeringen att det kunde finnas anledning att vidta ytterligare lagstiftningsåtgärder om praxis på området inte utvecklas i önskvärd riktning.
Hyresgästorganisationer och andra intressenter har hävdat att rättspraxis inte har förändrats nämnvärt efter lagändringen. Mot denna bakgrund skulle utredaren, när man undersökte hur reglerna tillämpades, överväga hur bestämmelserna kunde justeras för att stärka hyresgästernas inflytande.
En genomgång av rättspraxis visar att hyresgästerna har förlorat gång på gång. Nu är det svårt att uppfatta att det råder balans mellan fastighetsägar- och hyresgästintresse. Många hyresgäster har i dag anledning att vara besvikna över det i praktiken obefintliga boinflytandet i samband med stora renoveringar och ombyggnader. Efter att i 20-30 år ha bott i en hyresrätt och sedan tvingas flytta på grund av ombyggnad eller renovering är tungt, inte minst för äldre som har bott länge i sin lägenhet.
Det finns uppenbarligen problem i dag. Det vore intressant att höra hur regeringen och statsrådet tänker i denna viktiga fråga. Vi kan inte prata om hyresgästinflytande och samtidigt acceptera skyhöga hyreshöjningar till följd av renovering. På vems sida står ministern, på hyresgästernas eller hyresvärdarnas?
Anf. 39 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag är född, uppvuxen och har bott nästan hela mitt liv i hyresrätt så det är klart att jag har en stor känsla för hyresgästinflytande och tycker att det är oerhört viktigt. Vi kan se att det är en ganska bra balans i regelverket när det gäller hur man ska bedöma olika intressen, som det alltid finns mellan hyresgästen och fastighetsägaren.
Det som är svårt i de enskilda fallen är ju att det hyresgästintresse som beaktas inte enbart handlar om den enskilde hyresgästen utan om hyresgäster i ett längre perspektiv. Man måste väl ändå ha klart för sig att vi har en ganska hög omsättning av många bostäder. Det innebär att det inte går att titta på den enskilde utan man måste se i ett längre perspektiv.
Det är inte min sak att uttala mig om hur jag tycker att hyresnämnderna ska besluta i enskilda fall. Av de utslag som finns kan man se att det inte är särskilt ofta som hyresgästen har fått rätt, men man kan ändå inte dra så långtgående slutsatser därför att de flesta ärenden faktiskt görs upp i godo. Det hyresnämnderna ändå har att ta ställning till är hyresgästintresset i ett längre perspektiv, alltså generationer av hyresgäster, och man måste också ge fastighetsägare rimliga möjligheter att göra de investeringar och förändringar i en fastighet som krävs för att den ska hålla rimlig standard över tid. Det är ett ansvar som vi ålägger fastighetsägarna. Det är också ett bekymmer när fastighetsägare inte vill göra de insatserna.
När vi har tittat på detta har vi ändå tyckt att regelverket är förhållandevis tydligt och att den översyn som gjordes bara för några år sedan gav ett ganska bra resultat. Vi har inte tyckt att man nu ska lägga utredningsresurser på att göra ytterligare förändringar därför att vi inte ser det stora bekymmer som interpellanten tar upp. Vi tycker nog att vi bör hålla oss till de förändringar som man gjorde 2002 och i övrigt vänta och se och så att säga följa utvecklingen vad gäller hyresnämndsärenden, men också det vi kan få fram om hur ärenden görs upp i godo och på ett sätt som inte leder till beslut i hyresnämnden.
Jag är inte beredd att vidta några åtgärder för att utreda eller förändra detta nu.
Anf. 40 Ameer Sachet (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för följdsvaret, även om vi inte är överens om återkallandet av själva utredningen.
Det är självklart att en god hyresvärd måste rusta upp stammar, elledningar eller åtgärda fuktskador när det behövs. Men när man samtidigt passar på att till exempel byta hela köksutrustningen eller lägga in ny dyr ekparkett på golvet är det en typ av förändringar som hyresgästen måste kunna säga nej till.
Hyresvärdar i stora städer med bostadsbrist tenderar att göra mer omfattande förändringar vid ombyggnad och reparation för att kunna chockhöja hyrorna. Det finns tyvärr också i dag många exempel på att alldeles utmärkta och väl fungerande kök rivs ut efter hovrättsdomar, och som konsekvens därav blir det stora hyreshöjningar. Som exempel kan jag nämna att Greta Näslund från Solna efter renovering av kök nu har ett hyreskrav på 3 300 kronor i månaden. Också Britt Wolf från Lidingö väntar på en ombyggnad av köket, trots att det i Britts hus finns lägenheter där man har bytt rörstammar från badrummet och behållit köket intakt. Nytt kök får hyresvärden att höja hyran med 2 000 kronor i månaden. Det är mycket pengar. Det borde finnas en prislapp på upprustningen. Hyresgästerna borde veta vad de har att välja på, och upprustningen borde ske i samråd med hyresvärden.
Jag tycker att statsrådet fortfarande är mig, Greta Näslund och Britt Wolf svaret skyldig. Varför blir det ingen utredning när behovet är uppenbart?
Men jag är egentligen inte förvånad. Jag tillåter mig tro att statsrådet och den borgerliga regeringen tänker mer på hyresvärdarnas intressen och vinster än på hyresgästernas.
Anf. 41 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Först och främst ska man kanske ha klart för sig att det inte är alla typer av investeringar i lägenheter som betalar sig över kort tid. Därför är det naturligtvis nödvändigt för fastighetsägare att se investeringar över en längre tid och ta hänsyn till mer än en generation av hyresgäster.
Tidigare vägdes hyresvärdens intressen in på sådant sätt att man tyckte att det var rimligt att man fick en modern nybyggnadsstandard. Det fick hyresgästerna finna sig i. Man hade i allt väsentligt bara möjlighet att ifrågasätta lyxåtgärder.
Nu gäller att man också ska väga in och ta hänsyn till andra önskemål som hyresgäster för fram. Det kan vara sådant som att hyresgäster tycker att de vill behålla en äldre men fullt användbar inredning. Ett annat relevant intresse som gäller enligt nuvarande regler är att hyresgästernas boendekostnader inte ska bli opåkallat höga.
Jag tar med det här som exempel därför att jag menar att den förändring som gjordes för några år sedan innebar att man tog sådana hänsyn som är rimliga. Däremot kan det inte vara ett intresse att ändra regelverket så att den enskilde i den verkliga meningen kan motsätta sig en förnyelse eller en renovering i en hyreslägenhet. Då försämrar man dels den långsiktiga förvaltningen av bostäder, dels får man en nedslitning som kan kosta framtida hyresgäster väldigt mycket när den ska åtgärdas.
Med de regler som finns i dag menar jag att man ska göra de hänsynstaganden som är viktiga. Det innebär att hyresgästen kan få rätt när det gäller onödiga renoveringar.
I svåra fall är det hyresnämnderna som får göra en bedömning av vad som är rimligt och vad som är nödvändigt. Men där får jag ändå säga att jag har visst förtroende för det arbete som görs i hyresnämnderna, även om jag inte ska uttala mig om deras beslut.
Jag konstaterar också att det i många fall är så att fastighetsägare och hyresgäster kommer överens med varandra utan att leda det hela till nämnden. Det är också bra. Men det innebär att man lutar sig mot och stöttar sig på det regelverk som finns. Jag anser nog att hyresgästerna har ett betydande inflytande men att det finns en gräns för hur långt det kan gå.
Sedan finns det enstaka fall som man kan läsa om i medierna där även jag kan vara undrande. Men det är tyvärr så - och det är en erfarenhet man gör när man är politiker - att man sällan får hela sanningen i artiklar utan att frågan är mer komplicerad än så. Då finns lagstiftningen och hyresnämnden där för att slita den typen av tvister. Jag har förtroende för att de gör det på ett bra sätt.
Anf. 42 Ameer Sachet (S)
Fru talman! Hela bilden är att hyresgästerna har förlorat gång på gång. De domar som finns har varit till hyresvärdarnas fördel. På det sättet anser jag att det inte finns en balans mellan de två sidorna.
Det är problematiskt att hyresgästerna inte får besked förrän renoveringen är klar. En hyreshöjning på 20-50 procent är oacceptabel. Det betyder tusenlappar för många. Det är långt ifrån låginkomsttagare och andra har råd med sådana hyreshöjningar. Oftast är det pensionärer som drabbas.
Trots statsrådets försök till förklaring tror jag, tyvärr, fortfarande att behovet av en utredning verkligen finns. Det finns många människor runt om i Sverige som har problem i vardagslivet, och de drabbas av stora höjningar efter vissa förändringsarbeten och renoveringar.
Den borgerliga regeringen har kanske en annan inställning. Om fastighetsägarna och juristerna säger att det inte är ett problem, så finns det inte. Kanske problemet beror på i vilken upplåtelseform man själv bor. Jag bor själv i hyresrätt, och jag är angelägen om att den ska fungera som upplåtelseform. För detta krävs att vi hyresgäster ska ha bra möjligheter att påverka när större renoveringar och ombyggnationer sker. Som hyresgäst kommer jag aldrig förbi hyran. Hyran ska stå i relation till standarden.
På vilket sätt var det genomtänkt att regeringen återkallade utredningen? Vad tänker statsrådet göra åt problemet? Det finns fortfarande problem.
Anf. 43 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag blir lite förundrad över diskussionen. Interpellanten för fram en förödande kritik mot hyresnämnderna. Hyresnämnderna skulle alltid döma mot hyresgästernas intressen. Det är inte min bild av det som sker i hyresnämnderna.
Jag vet att i många fall har hyresgäster inte fått rätt. Men när jag tittar på de regler som hyresnämnderna har att hänsyn till, och förarbetena till den modernisering som den förra regeringen lät göra, kan jag konstatera att man har betydande underlag för att ta hänsyn till hyresgästintressena. Det som kan vara en diskussion i det enskilda fallet är att man inte enbart tar hänsyn till den enskilde hyresgästens intresse utan att det handlar om ett mer allmänt hyresgästintresse.
Jag tycker att reglerna är förhållandevis bra. Jag vill inte sätta mig till doms - i varje fall inte än - över de beslut som fattas i hyresnämnderna. Det enkla skälet är också att så många ärenden aldrig når hyresnämnderna därför att man gör upp i godo.
Sedan kvarstår det problem som jag tycker att interpellanten ändå belyser, nämligen att det för den enskilda familjen kan vara ett jättestort problem med en kraftig hyreshöjning. Det finns många arbetslösa, och det finns många som lever på pension, som inte har en stark ekonomi. Den här regeringens viktigaste uppgift är att försöka ändra på den delen. Vi ska se till att få flera i arbete, se till att människor får en ekonomi som gör att de klarar av de höga bostadskostnader de har.
När det gäller tvister om renoveringar finns en lagstiftning som är någorlunda bra. Vi är inte beredda att ändra på den, utan vi har förtroende för att man sliter tvister på ett rimligt och avvägt sätt i hyresnämnderna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.