Höjd skatt för 1,2 miljoner löntagare
Interpellation 2015/16:45 av Helena Bouveng (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-10-06
- Överlämnad
- 2015-10-07
- Anmäld
- 2015-10-13
- Svarsdatum
- 2015-10-20
- Besvarad
- 2015-10-20
- Sista svarsdatum
- 2015-11-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Socialdemokraterna har lämnat 1990-talets uppgörelse om ”hälften kvar” långt bakom sig. Med budgetpropositionens förändringar av skatteuttaget tar Sverige tillbaka förstaplatsen i världens högskatteliga.
I kommunikationen av budgetpropositionen talas om den högavlönade mannen, vars plånbok med enkelhet rymmer ett större uttag från staten. Men när vi tittar närmare på den sänkning av skiktgränsen för statlig skatt som regeringen nu föreslår ser vi att bilden är missvisande. Regeringen höjer nu skatten för alla med en inkomst över 36 000 kronor i månaden. Det är 47 procent av alla poliser i Sverige. 53 procent av landets alla administratörer. 37 procent av alla barnmorskor i Sverige.
Inför valet var statsminister Stefan Löfven tydlig med att inga vanliga löntagare skulle beskattas hårdare.
Med anledning av ovanstående undrar jag hur finansminister Magdalena Andersson och regeringen ser på begreppet höginkomsttagare när departementet gör analyser av budgetförslagen.
Menar finansministern att 37 procent av våra svenska barnmorskor är höginkomsttagare?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:45
Webb-tv: Höjd skatt för 1,2 miljoner löntagare
Dokument från debatten
- Tisdag den 20 oktober 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:16
- Protokoll 2015/16:16 Tisdagen den 20 oktoberProtokoll 2015/16:16 Svar på interpellation 2015/16:45 om höjd skatt för 1,2 miljoner löntagare
Protokoll från debatten
Anf. 96 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig om min och regeringens syn på begreppet höginkomsttagare när departementet gör analyser av budgetförslagen.
Till att börja med vill jag dock påtala att Helena Bouvengs påstående om att skiktgränsen sänks är felaktigt. Skiktgränsen behålls oförändrad, vilket i sig inte innebär att skatten höjs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På frågan vem som är höginkomsttagare finns ingen entydig definition. När regeringen gör fördelningsanalyser görs det utifrån begreppet ekonomisk standard där hela familjens inkomster justeras för försörjningsansvar. Beskattningen av inkomster sker emellertid inte utifrån hushållets samlade inkomster utan sker individuellt. Beroende på om analysen görs efter hushållsperspektivet eller individperspektivet kan bilden av var i inkomstfördelningen en skatteförändring slår variera. Den oförändrade skiktgränsen 2016 berör utifrån ett individuellt inkomstperspektiv de ca 20 procent som har högst inkomster och jobbskatteavdraget berör dem med de allra högsta inkomsterna.
Utifrån den senast tillgängliga lönestatistiken från 2014 var den genomsnittliga heltidslönen i samtliga sektorer 31 400 kronor. Hälften av alla löntagare hade en heltidslön lägre än 28 000 kronor per månad och tre fjärdedelar hade en lägre heltidslön än 34 100 kronor per månad. Även om lönerna ökat något sedan 2014 är det en förhållandevis begränsad del av löntagarkollektivet som har inkomster över 36 000 kronor per månad.
Anf. 97 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet har lämnat 1990-talets uppgörelse om hälften kvar långt bakom sig. Med deras budgetpropositioners förändringar av skatteuttaget tar Sverige tillbaka förstaplatsen i världens högsta skatteliga. Jag önskar att vi hade tagit förstaplatsen i en helt annan liga, jobbligan - en liga där vi är det land som har flest människor som har ett jobb att gå till. Tyvärr kan vi se att med den förda politiken som den rödgröna regeringen nu bedriver ligger gärdsgårdsligan närmare till beträffande jobben.
Fru talman! Magdalena Andersson och Stefan Löfven talar ofta om den högavlönade mannen med plånboken när de försvarar sina skattehöjningar och att inga vanliga löntagare ska beskattas hårdare. Jag önskar verkligen att vi hade 1,2 miljoner högavlönade arbetstagare i Sverige. Men den bild som finansministern vill måla upp av den högavlönade mannen är ganska missvisande. Nu höjer man skatten för 1,2 miljoner arbetstagare. Vi pratar om poliser, barnmorskor, sjuksköterskor - för att nämna några grupper. Vi pratar om sex av tio personer, om åtta av tio hushåll som får mindre pengar att betala utgifterna med varje månad.
Förra veckan träffade jag sjuksköterskan Marie hemma i Jönköpings län. För några månader sedan tog hon ett jobb som avdelningsföreståndare på sjukhuset. Det var ett jobb som hon blev glad för att bli erbjuden men tvekade att ta. Det skulle ge större ansvar för både personal och ekonomi och förmodligen en hel del arbete att ta med sig i väskan till ett hem där maten ska sättas på bordet, tvätten ska fixas och barnen ska få hjälp med läxor och få skjuts till träningar. Utmaningen i det nya jobbet lockade, men också den faktiska löneökningen. Före det nya jobbet hade Marie runt 36 000. Nu kommer hon att ha en inkomst över det. Hon ska alltså betala statlig inkomstskatt, vilket gör att halva hennes löneökning försvinner och framtida löneökningar äts upp.
Marie är inte ensam. Med höjda löner är det hela 58 000 "Marier" som blir av med mer än hälften av den sist tjänade hundralappen. Och 2017 är det 113 000 som delar Maries öde när skiktgränsen inte höjs.
Före valet lovade finansministern att inga vanliga löntagare skulle beskattas hårdare. Anser då finansministern att 47 procent av Sveriges poliser, 37 procent av Sveriges barnmorskor samt Marie är höginkomsttagare?
Anf. 98 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är lite ironiskt att moderaten Helena Bouveng inleder med att tala om att vi har lämnat en uppgörelse bakom oss. För en och en halv vecka sedan valde nämligen Moderaterna att lämna den decemberöverenskommelse som sex partier i riksdagen hade tagit i hand på. Det känns lite magstarkt.
Helena Bouveng säger att åtta av tio hushåll förlorar på regeringens politik. Det är inte korrekt. Helena Bouveng får gå tillbaka hem och försöka lära sig att läsa tabeller.
De allra flesta kommer att ha samma lön i januari 2016 som i december 2015. När vi inte förändrar skiktgränsen innebär det att man kommer att betala lika mycket skatt i januari 2016 som i december 2015. Om man betalade 12 000 kronor i skatt i december 2015 kommer man att betala 12 000 kronor i skatt i januari 2016. Min fråga till Helena Bouveng är: Om man betalar lika mycket skatt i januari 2016 som i december 2015, har man då samma skatt, högre skatt eller lägre skatt?
Anf. 99 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Jag kan konstatera att finansministern inte räknar med några löneförhöjningar. Då blir det exakt samma skatt. Jag tror dock att det blir löneförhöjningar.
Finansministern säger ofta att sådana som Marie inte har några problem med att avstå någon hundralapp i månaden. Kanske är det så, men om hon står i valet mellan att å ena sidan jobba den där extra timmen, kompetensutveckla sig och därmed ta mer ansvar och jobb med sig hem i väskan för en liten ekonomisk belöning och å andra sidan få mer tid för sig själv och sina barn är jag ganska säker på att hon frågar sig själv om det verkligen är värt det.
Nu är det inte bara den statliga skatten som påverkar Maries och hennes familjs ekonomi. Hon åker en hel del bil - till jobbet, till barnens fritidsaktiviteter, för matinköp och med en mamma som behöver skjuts in till stan då och då. Utan två bilar skulle deras familjs vardag aldrig gå ihop. Dessutom behöver deras gamla hus reparationer. Det är inte precis fråga om några lyxrenoveringar - låt oss kalla det för ständiga förbättringar.
Fru talman! Det kan låta oskyldigt med en hundralapp hit eller dit. Men sammantaget blir det en hel del färre hundralappar kvar i hushållskassan, inte bara i Maries familj utan i väldigt många hushåll. Skattebetalarna har räknat ut hur stora skattehöjningar det blir för människor mellan 20 och 64 år genom regeringens beslut i vårändringsbudgeten tillsammans med föreslagna skattehöjningar i budgetpropositionen för 2016. Totalt handlar det om 36,1 miljarder, vilket innebär 6 400 kronor per person. I Stockholm blir det hela 8 938 kronor per person. I mitt län, Jönköpings län, blir det 6 345 kronor per år.
För Marie och hennes familj blir det då så att finansministern Magdalena Andersson minskar familjehushållskassan med hela 50 760 kronor på fyra år. Det kanske inte är så himla mycket för Magdalena Andersson, men jag är ganska övertygad om att det kommer att bli kännbart för Marie och hennes familj.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Före valet sa Stefan Löfven att inga vanliga löntagare skulle beskattas hårdare. Nu kan jag konstatera att Maries familj får betala 50 760 kronor mer på fyra år. Jag undrar fortfarande vem finansministern anser vara en vanlig löntagare. Ska det löna sig för vanliga löntagare att arbeta några extra timmar, kompetensutveckla sig och ta ett större ansvar?
Anf. 100 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det är skönt att höra att Helena Bouveng håller med om att när man betalar lika mycket skatt i januari ett år som man gjorde i december året innan är det samma skatt och inte höjd skatt. När skiktgränsen ligger kvar innebär det inte att skatten höjs utan att den ligger kvar. Dessutom kommer skiktgränsen att skrivas upp nästa år. Därmed kommer man att betala lägre skatt i januari 2017 än man gjorde i december 2016.
Helena Bouveng säger att jag har sagt att en sjuksköterska inte har några problem med att avstå en extra hundralapp. Jag skulle gärna vilja ha citat på det, för jag kan inte påminna mig att jag skulle ha sagt något sådant.
Helena Bouveng frågar vilka som är höginkomsttagare. Där har vi socialdemokrater varit tydliga. Tjänar man över 50 000 kronor i månaden tycker vi att det är rimligt att man betalar lite högre skatt. Därför trappar vi av jobbskatteavdraget för dem som tjänar över 50 000 kronor. Det betyder att de som tjänar 51 000 kronor i månaden får en hundralapp mer i skatt. Och jag tror absolut att de har möjlighet att bidra på det sättet.
Det låter på Helena Bouveng som att allting skulle bli mycket bättre om man bara sänkte skatten. Visst skulle människor få mer pengar i plånboken - så är det naturligtvis. Det är skönt med en skattesänkning och mer pengar i plånboken. Det tror jag att alla kan hålla med om. Men det finns en baksida, nämligen det som de uteblivna skattepengarna inte går till. Det vi har sett efter åtta år med moderat regering är till exempel att skolresultaten faller snabbare än i något annat jämförbart land. Det är det som är resultatet. Vi lämnar barnen i skolan utan att de får det stöd de behöver. Visst är det mysigt och bra för plånboken med en extra skattesänkning i form av ett sjätte jobbskatteavdrag, som Helena Bouveng föreslår. Men vad hjälper det när barnen inte får det stöd de behöver i skolan?
Anf. 101 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Jag tror att finansministern och jag är helt överens om att den viktigaste faktorn för att vi ska kunna utveckla och investera är just det som finansministern pratar om: att fler människor har ett jobb att gå till, inte färre, att vi får fler arbetade timmar, inte färre, och att fler människor väljer att jobba längre upp i åldrarna, inte färre. Tyvärr tror inte ens regeringen på att deras politik leder till fler jobb, utan tvärtom tror den att det blir färre.
Något vi mer sällan pratar om är det faktum att bnp-tillväxten till stor del är beroende av att Maries familj och andra familjer konsumerar. Det är viktigare nu än vid tidigare konjunkturuppgångar. Den rödgröna regeringens politik leder inte bara till färre arbetade timmar, utan också till skattehöjningar på jobb och arbetsinkomster samt osäkerheter runt fler politiska beslut. Hushållens optimism minskar när det blir mindre kvar i plånboken, vilket betyder att man håller lite hårdare i den. Hushållens och familjernas förväntningar tolv månader framåt har varit betydligt mer pessimistiska sedan Magdalena Anderssons regering tillträdde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag undrar därför om det inte oroar feministen - jag menar förstås finansministern; det är sent nu - att familjer med helt vanliga inkomster nu väljer att hålla hårdare i plånboken i stället för att känna sig trygga att kunna konsumera både tjänster och varor. Hur går det då med den gemensamma välfärden?
Anf. 102 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Feministen - det var bra sagt! Jag är för! Det tror jag dessutom att vi båda är.
Det tycks som att vi är överens. Om man har samma skatt i januari ett år som i december året innan har man inte höjd skatt. Och om man har lägre skatt i januari ett år än i december året innan är det en sänkt skatt. Med de skiktgränsförändringar som vi gör kan då konstateras att blir det sänkta skatter snarare än höjda skatter.
Däremot blir det höjda skatter för de personer som tjänar över 50 000 i månaden, och det är en viktig del av regeringens politik.
Helena Bouveng säger helt korrekt att den inhemska efterfrågan har dragit en stor del av konjunkturuppgången. Det beror på att den förra regeringen valde att lägga mycket pengar just på den inhemska efterfrågan. Det har varit väldigt bra för många hushåll att både kunna renovera kök och köpa nya saker för pengarna, även om en del som har lite högre inkomster säkert har lagt dem på utlandsresor snarare än på inhemsk konsumtion.
Men det har också haft ett pris, nämligen att välfärden inte har fått de resurser den behöver. Det priset betalas just nu av de barn som inte får det stöd de behöver i skolan.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.