Högkonjunktur och skuldsättning
Interpellation 2015/16:489 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-14
- Överlämnad
- 2016-03-14
- Anmäld
- 2016-03-15
- Svarsdatum
- 2016-04-05
- Besvarad
- 2016-04-05
- Sista svarsdatum
- 2016-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Indikationerna på att Sverige är på väg in i en högkonjunktur är nu mycket tydliga. Såväl Finansdepartementet som Konjunkturinstitutet prognostiserar god tillväxt och att resursutnyttjandet i ekonomi ökar under de närmaste tre åren.
Vid sidan av den goda utvecklingen finns det dock stora skäl för oro inför framtiden. För det första biter sig underskotten i de offentliga finanserna fast trots högkonjunkturen. I år och nästa kommer de att ligga på runt 1 procent och först 2020 räknar regeringen med att ekonomin är i balans. Detta trots att Sverige fortfarande har ett överskottsmål – vilket regeringen därmed alltså bryter mot. Tack vare att ekonomin växer kommer dock statsskulden som andel av bnp att ligga relativt still, vilket gör att regeringen under kommande år kommer att kunna avfärda kritiken mot underskottspolitiken. Problemet inträffar när väl lågkonjunkturen står till. Genom att föra en underskottspolitik i högkonjunktur riskerar regeringen att skapa en ohållbar situation med en kraftig skuldsättningsökning på några års sikt.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Hur ser finansministern på att resursutnyttjandet i ekonomin ökar påtagligt under kommande tre år men att underskotten biter sig fast?
- Ser finansministern en fara i att hon genom en underskottspolitik i högkonjunktur försätter Sverige i en situation att statsskulden riskerar att öka kraftigt när lågkonjunkturen väl slår till?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:489
Webb-tv: Högkonjunktur och skuldsättning
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 april 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:86
- Protokoll 2015/16:86 Tisdagen den 5 aprilProtokoll 2015/16:86 Svar på interpellation 2015/16:489 om högkonjunktur och skuldsättning
Protokoll från debatten
Anf. 104 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig hur jag ser på att resursutnyttjandet i ekonomin ökar påtagligt under kommande tre år men att underskotten biter sig fast. Dessutom har han frågat mig om jag ser en fara i att genom en underskottspolitik i högkonjunktur försätta Sverige i en sådan situation att statsskulden riskerar att öka kraftigt när lågkonjunkturen väl slår till.
När denna regering tillträdde fanns betydande underskott i de offentliga finanserna. Den offentliga sektorn uppvisade 2014 ett underskott på 61 miljarder kronor, vilket var det största underskottet sedan 90-talskrisen. De ofinansierade skattesänkningar som den tidigare regeringen genomförde var en starkt bidragande faktor till detta förhållande. Sedan regeringen tillträdde har finanspolitiken lagts om i en mer ansvarsfull riktning, vilket har bidragit till att underskottet har minskat kraftigt.
Samtidigt står Sverige mitt i situationen att ge det stora antalet människor som flydde från krig, förföljelse och förtryck till Sverige under 2015 en trygg tillvaro. Det innebär oförutsedda och på kort sikt ofrånkomliga utgiftsökningar som temporärt försämrar de offentliga finanserna. Regeringen har, genom den kraftiga minskningen av underskottet 2015, väsentligt förbättrat förutsättningarna för att Sverige ska kunna möta utgiftsökningarna utan nedskärningar eller skattehöjningar.
Utgiftsökningarna ställer krav på fortsatt ordning och reda i de offentliga finanserna. Det finansiella sparandet ska tillbaka till balans och överskott. Det är viktigt att det finns marginaler för att möta en kraftigt försämrad ekonomisk utveckling. Regeringen avser därför att under resten av mandatperioden fortsätta bedriva en finanspolitik som bidrar till att sparandet stärks i en takt som värnar samhällsekonomisk balans utan att hållbarheten eller förtroendet för de offentliga finanserna äventyras.
Anf. 105 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Det går ganska bra för Sverige, får man lov att säga. Det är mycket positivt för svenska folket som i stor utsträckning är i arbete och som känner sig trygga i sin privatekonomi. Men det är också ett positivt styrkebesked för Alliansen efter nio år med alliansbudgetar. Det var nämligen så att även om Alliansen förlorade valet 2014 fick vi faktiskt igenom vår budget för 2015. Det var först i höstas som finansministern fick igenom en skattehöjning och en bidragshöjning. Och framför allt är det först nu efter årsskiftet, under de senaste tre månaderna, som Socialdemokraternas politik har fått gälla.
Att det går bra för Sverige och att Sveriges ekonomi är stark är alltså positivt för svenska folket och ett styrkebesked för Alliansen.
Men med det sagt finns det fortfarande mycket som talar för att vi bör vara oroliga inför framtiden. Sverige är nämligen tyvärr på väg åt fel håll. Vi har en regering som för en politik som gör att vi kommer att stå väsentligt sämre rustade än vad vi har gjort under tidigare decennier när lågkonjunkturen väl slår till.
För att man ska ha resurser att stimulera ekonomin i lågkonjunktur måste man spara i högkonjunktur. Gör man inte det kommer man att öka på statsskulden. Om man spenderar i goda tider och spenderar i dåliga tider kommer man till slut att systematiskt leva över sina tillgångar. Det är detta som har drabbat stora delar av Europa och som har förlöst den statsskuldskris som vi hade för några år sedan, då framför allt Grekland men även andra europeiska länder var på randen till konkurs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Denna typ av ansvarslöshet börjar vi nu se hos Sveriges regering. Vi har under decennier haft ett regelverk med ett så kallat överskottsmål, som innebär att det ställs krav på att man ska spara i goda tider. Detta regelverk finns fortfarande kvar, men regeringen och Magdalena Andersson struntar i att upprätthålla det. Trots att hon under valrörelsen lovade att behålla det har hon ändrat sig och ska nu arbeta för att avveckla överskottsmålet, även om vi precis fick höra från finansministern här att hon eventuellt vill att vi ska tillbaka till överskott. Det vore i så fall ett positivt besked, och det får finansministern gärna utveckla. Men det är ett nytt besked från finansministern. Detta gör att Sverige kommer att stå sämre rustat inför framtiden, eftersom regeringen inte håller koll på offentliga finanser.
Ovanpå det har vi någonting som är mycket oroväckande. Vid sidan av finanspolitiken, att man från riksdag och regering fattar beslut om att stimulera ekonomin i lågkonjunktur, har man också penningpolitiken, alltså att Riksbanken i dåliga tider kan sänka räntan så att människor får lägre boendekostnader och därmed mer pengar och mer utrymme i sin hushållskassa. Denna möjlighet kommer Riksbanken antagligen inte att ha i nästa lågkonjunktur därför att vi redan nu, i en högkonjunktur, har en minusränta. Detta ställer ytterligare krav på att finansministern måste ta ansvar. Det gör hon inte, utan hon gör det precis motsatta. Detta gör att även om det går bra för Sverige finns det mycket som talar för att vi bör vara mycket oroliga för framtiden. Anledningen till det är mycket tydlig, det är den ansvarslösa politik som Magdalena Andersson för.
Anf. 106 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Efter åtta år med en moderatledd regering, då vi såg hur underskotten ökade för varje år som man satt på Finansdepartementet, har vi nu fått en vändning. Vi har en regering som återigen för en ansvarsfull ekonomisk politik och ser till att vi har ordning och reda i statsfinanserna och inte lånar till stora skattesänkningar. Det gör att vi har skaffat oss ett handlingsutrymme. Det är just för att kunna möta oväntade utgifter och oväntade händelser som det har varit så viktigt för mig som finansminister att föra en stram och ansvarsfull ekonomisk politik.
I ett läge när många människor har sökt asyl i Sverige ska vi naturligtvis använda detta handlingsutrymme, så att detta faktum inte ska leda till att vi behöver genomföra drastiska nedskärningar i välfärden eller genomföra mycket drastiska skattehöjningar. Det är inte heller någonting som jag hör att ekonomkåren efterfrågar.
Min fråga till Fredrik Schulte är naturligtvis om Moderaterna avser att föreslå omfattande nedskärningar eller omfattande skattehöjningar för att hantera de ökade utgifter som det faktum att många människor har sökt asyl i Sverige har bidragit till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller statsfinanserna har regeringen tillsatt en parlamentarisk utredning som nu kommer att se över hur man ska utforma överskottsmålet i statsfinanserna i framtiden. Det ska bli spännande att se vad den utredningen kommer fram till.
Min bedömning är att det är dags att göra en förändring av det mål som fastslogs under 1990-talet i ett läge då vi hade en statsskuld på över 80 procent av bnp. Men även med ett förändrat överskottsmål ska vi naturligtvis tillbaka till både balans och överskott i de offentliga finanserna. Även om denna kommitté skulle komma fram till ett balansmål ska man naturligtvis även med ett balansmål ha överskott.
Anf. 107 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Under finansministerns två senaste inlägg har hon, för att vara finansminister, kommit med några ganska häpnadsväckande faktafel. Hon sa alldeles nyss att det under Alliansens tid vid makten var underskott varje år. Nej, finansministern, det var det inte.
Hon sa i sitt första inlägg att underskottet 2014 var det största sedan 90-talskrisen.
Då måste jag fråga finansministern om hon inte är medveten om att vi hade en finanskris och att vi 2009 hade ett underskott som var nästan tre gånger så stort som 2014. Också 2013 hade vi ett underskott på 131 miljarder, alltså mer än dubbelt så mycket som vi hade 2014.
Att finansministern inte har koll på dessa siffror är ganska häpnadsväckande.
Vi hade också en lågkonjunktur 2004 som, om man justerar för inflation, innebar ett underskott som var nästan precis i nivå med det som vi hade 2014.
Hur vi kan ha en finansminister som så flagrant inte har koll på hur situationen ser ut och har sett ut i Sveriges offentliga finanser är minst sagt upprörande.
Det är också upprörande att finansministern står här i talarstolen och försöker påskina att hon minsann har halverat budgetunderskottet. Som jag sa i mitt inledningsanförande, och som finansministern rimligen också borde känna till, fick hon inte igenom sin budget för 2015 i riksdagen när denna så kallade halvering genomfördes.
Det är kul att finansministern vill ta åt sig äran för Alliansens politik och för Alliansens budget. Det är positivt. Men att hon påstår att det skulle vara hennes egen politik är minst sagt att tänja på sanningen.
Ovanpå detta, herr talman, om vi räknar på hur Sveriges offentliga finanser hade sett ut 2014 om Mona Sahlin hade styrt Sverige och om Magdalena Andersson hade varit finansminister under förra mandatperioden, om vi summerar de åtta åren av oppositionspolitik, ville Socialdemokraterna att vi skulle låna ännu mer. Skillnaden var att i stället för att prioritera de lånade pengarna och stimulanserna på det sättet alliansregeringen gjorde ville Magdalena Andersson höja bidragen kraftigt. Det är något som hade permanentat utanförskapet och gjort det olönsamt att arbeta.
Bilden som Magdalena Andersson försöker måla av historien stämmer inte, och hon gör sig skyldig till allvarliga faktafel i talarstolen.
När Alliansen klev av regeringsmakten hade Sverige Europas starkaste offentliga finanser. Nu gick regeringen ut för några dagar sedan och sa att det skulle ges 10 miljarder mer till kommunerna. Vi har sett att när detta har skett tidigare är det inte alltid till välfärden pengarna går. Alla politiker vill satsa på välfärden och kommunerna, men Magdalena Andersson struntar fullständigt i att se till att hålla ordning i de offentliga finanserna. Om det blir en lågkonjunktur kommer det inte att finnas muskler att parera den, och Magdalena Andersson kommer därmed att föra en politik som inte tar ansvar för Sverige i framtiden.
Anf. 108 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Fredrik Schulte är upprörd i vanlig ordning.
Den här regeringen för en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi tar ansvar för statsfinanserna på samma sätt som socialdemokratiska regeringar alltid har gjort.
Precis som Fredrik Schulte har sagt var det en finanskris under det moderatledda regeringsinnehavet, och den socialdemokratiska kritiken riktar sig inte i huvudsak mot den politik som fördes under finanskrisen. Det är inte fråga om storleken på finanspolitiken, även om vi tror att det hade varit bättre att i kristider göra andra insatser än att sänka skatten mest för dem som tjänar mest. Vår kritik handlar inte om omfattningen av finanspolitiken utan om det faktum att man fortsatte att låna till stora skattesänkningar i slutet av förra mandatperioden trots att konjunkturen vände uppåt. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att bedriva ekonomisk politik.
För tredje gången gillt i modern ekonomisk historia lämnade en borgerlig regering efter sig stora underskott i de offentliga finanserna. Där är det bra att vi nu har kunnat se en omläggning av politiken och att den här regeringen tar ansvar för statsfinanserna. Vi ser också i prognoserna hur finanserna stärks allteftersom.
Självklart finns en tillfällig kostnadspuckel i och med att många människor sökte asyl. Givet Fredrik Schultes ingång i debatten undrar jag om Fredrik Schulte och Moderaterna avser att finansiera den tillfälliga ökningen av kostnaderna på grund av asylinvandringen via drastiska nedskärningar eller mycket kraftiga skattehöjningar.
Anf. 109 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Finansministern är låst i att prata om vad som har hänt och att försöka skjuta över ansvar på Alliansen. Vid varje tillfälle hon får påpekar hon att här och här gjorde Alliansen fel.
Nu styr Magdalena Andersson. Nu sitter hon vid rodret på Finansdepartementet, och nu är hon ansvarig för Sveriges ekonomi. Faktum kvarstår att vi är inne i en högkonjunktur, och Magdalena Andersson väljer att inte spara i dessa goda tider. Det är ingenting som jag eller Moderaterna ska stå till svars för utan det ska Magdalena Andersson stå till svars för. Det är den politik hon för.
När det är dags att lägga fram budgetar kommer vi från Moderaterna att presentera vårt alternativ för svenska folket och för riksdagen. Men redan i den budget som vi lade fram i höstas för 2016 var vi från Moderaternas sida mer restriktiva. Vi kommer inte att föreslå något annat än satsningar när det kommer till välfärdsfrågorna.
Den stora skillnaden mellan höger och vänster i kammaren, mellan Socialdemokraterna och Moderaterna, är inte frågan om välfärden utan frågan om bidragen. Magdalena Anderssons stora politiska gärning kommer att ha varit de största bidragshöjningarna på åtminstone tre decennier. Hon gör det systematiskt mindre lönsamt att arbeta, det vill säga höjer skatterna för dem som arbetar för att göra det mer lönsamt att inte arbeta. Det är där den stora politiska skillnaden ligger och i synen på att ta ansvar för Sverige i framtiden. Det gör inte Magdalena Andersson när hon väljer att slösa i goda tider.
Anf. 110 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är ett faktum att historiskt många människor är på flykt i världen och historiskt många människor sökte sig till Sverige i höstas för att söka asyl. Man kan naturligtvis diskutera om det innebär en finansminister som slösar pengar eller om det innebär att Sverige har tagit ett stort ansvar för flyktingkrisen i världen. Själv tycker jag att det ansvar som Sverige tog i höstas är något som vi ska vara stolta över, även om det naturligtvis kommer att påverka de offentliga finanserna i närtid.
Det var här jag ställde min fråga till Fredrik Schulte. I vilken dager Fredrik Schultes kritik hamnar beror naturligtvis på vilka förslag Moderaterna själva avser att lägga fram för riksdagen. Om Fredrik Schulte kritiserar mig för att jag inte genomför stora nedskärningar och mycket stora skattehöjningar på grund av att många människor söker asyl, och om Moderaterna kommer att föreslå en helt annan politik, finns det relevans i Fredrik Schultes kritik. Men om Moderaterna inte heller kommer att föreslå mycket omfattande skattehöjningar eller nedskärningar på 30 miljarder kronor faller naturligtvis Fredrik Schultes kritik platt till marken.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.