Hedersrelaterat våld och förtryck

Interpellation 2022/23:164 av Sofia Amloh (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-01-26
Överlämnad
2023-01-30
Anmäld
2023-01-31
Svarsdatum
2023-02-14
Sista svarsdatum
2023-02-14
Besvarad
2023-02-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

 

Patriarkala strukturer finns överallt. Kvinnor utsätts för våld och förtryck i alla samhällsklasser, i alla kulturer, av olika skäl. Men hederskulturer är en särskild form av strukturellt förtyck, där hela grupper eller familjer utövar sträng kontroll av varandras – framför allt barns och ungas – liv, livsval och sexualitet.

I år är det 21 år sedan Fadime talade om hedersbrott och de förtryck hon själv utsattes för. Kort därefter hedersmördades hon av sin egen far. Sedan dess har kampen fortsatt, för att möta det motstånd som fortfarande finns mot att erkänna hedersbrott, öka kunskapen och förståelsen.

Den 30 juli 2022 mördades en fembarnsmamma på öppen gata i Göteborg. Hennes söner gick i en video ut med att de hade kört över henne – nu misstänks de för mord. Bakgrunden var att kvinnan brutit mot romsk hederskultur. Mordet var sanktionerat av bland andra svärföräldrarna, och den otrohetsaffär som uppgavs som motiv hade varit livligt diskuterad i de inblandade släkterna.

Det har gjorts en rad saker i kampen mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, men det räcker inte. Mycket mer behöver göras.

Socialdemokraterna och Liberalerna har länge tillsammans varit en stark röst i kampen mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck i strävan efter ett jämställt samhälle.

Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:

 

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematik i Sverige?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:164, Hedersrelaterat våld och förtryck

Interpellationsdebatt 2022/23:164

Webb-tv: Hedersrelaterat våld och förtryck

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 87 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Herr talman! Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematiken i Sverige.

Hedersrelaterat våld och förtryck utgör en mycket allvarlig kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter. Hedersrelaterat våld och förtryck har ingen plats i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vidta åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet ser regeringen som en viktig del i arbetet med att bekämpa hedersnormer och hedersförtryck. Regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag på hur en lagstiftning som kriminaliserar bland annat oskuldskontroller och oskuldsoperationer ska se ut.

Utredaren har även i uppdrag att se över om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott ska kriminaliseras samt se över det straffrättsliga skyddet mot så kallade omvändelseförsök. För hbtqi-personer, som kan utsättas för samma typ av hedersrelaterat våld och förtryck som andra, kan även specifikt omvändelseförsök förekomma. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2023.

Av Tidöavtalet framgår vidare bland annat att stödet till utsatta ska förbättras och myndigheternas arbete effektiviseras. I Tidöavtalet finns också åtgärder som rör skärpta straffskalor för hedersrelaterade brott och skärpta regler för utländska fullmaktsäktenskap och månggiften. Vidare anges att äktenskap mellan kusiner inte ska vara tillåtet.

Regeringen har intensifierat arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck genom en kraftigt förstärkt och långsiktig satsning. I enlighet med budgetpropositionen för 2023 avsätter regeringen 20 miljoner kronor årligen för statsbidrag som riktar sig till stöd till kvinnors och flickors organisering i utsatta områden. Vidare förstärker regeringen det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck permanent med ytterligare 50 miljoner kronor per år. Satsningen förstärker de sedan tidigare permanenta medlen om 300 miljoner kronor för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Regeringen prioriterar och skalar upp arbetet. I regleringsbreven för 2023 har regeringen beslutat om en rad uppdrag på området. Totalt uppgår regeringens satsningar för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck till 475 miljoner kronor under 2023 och berör flera olika myndigheter.

Jag konstaterar att behovet av beprövade metoder och arbetssätt är fortsatt stort. Kunskapen om omfattningen av och utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck är begränsad. Ett nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck har inrättats vid Länsstyrelsen i Östergötlands län, vilket bedöms leda till ökad kunskap, långsiktighet i arbetet och större möjligheter att följa utvecklingen på området.

Nästa steg för att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är att regeringen nu påbörjar arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram för perioden 2024-2026. I framtagandet kommer regeringen att involvera berörda myndigheter och civilsamhällesorganisationer samt akademin.

Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck måste också vara förankrat i en långsiktig nationell strategi. Samma behov gäller för arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringen kommer att påbörja detta arbete.


Anf. 88 Sofia Amloh (S)

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Flera delar av svaret är väldigt bra. Här finns många bra saker som också vi socialdemokrater tycker, och många gånger har det samma inriktning som den politik vi själva har bedrivit och sådant vi har startat upp eller gjort under vår tid i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan dock konstatera att jag saknar en del av den grundläggande problemformuleringen här, nämligen segregationen. Vi ser att den finns i alldeles för stor utsträckning och att vi mer eller mindre lever i parallella samhällen. Det gynnar inte arbetet med att motverka, få bukt med eller slå tillbaka mot hedersvåld och hedersförtryck.

Jag tror att det är genom ett lyckat integrationsarbete som strategierna och handlingsplanerna kommer att få genomslag och nå framgång. Det är i den kontexten jag tror att vi behöver jobba med den här frågan. Det ena utesluter inte det andra; det är som sagt många saker som behöver göras.

Jag ställde frågan vilka åtgärder ministern är beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematiken i Sverige, och det gjorde jag mot bakgrunden att vi har de patriarkala strukturer som finns överallt. Kvinnor utsätts för våld och förtryck i alla samhällsklasser och i alla kulturer, av olika skäl. Men hederskulturen är en särskild form av strukturellt förtryck där hela grupper eller familjer utövar sträng kontroll av varandras liv, framför allt när det kommer till barn och unga.

En del av problematiken och något vi behöver få bukt med när det gäller det här samhällsproblemet är det som statsrådet själv har nämnt, nämligen de religiösa friskolorna. De är ett allvarligt hinder för integrationen. Vi tycker inte heller att skolan ska dela upp elever utifrån vare sig härkomst, föräldrars inkomst eller föräldrars religiösa tro. Skolan ska vara en plats där vi inte bara möter dem som är lika oss själva, utan i skolan - om inte annat - ska vi tvärtom möta alla. I de mötena kan vi utvecklas och lära oss både tolerans och respekt för olikheter.

Ett starkt samhälle bygger på grundläggande demokratiska värderingar och lagstiftning - annars får vi flera, och dessutom svaga, parallella samhällen. Det är något som vi alla måste motverka. Det är dåligt av många skäl, också när det gäller det arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck som vi pratar om i dag.

Det finns vittnesmål om hur religiös uppfostran i skolan har gått före demokratiska värderingar och kvinnors rättigheter. Ingenting i den här frågan gynnas av att barn lär sig detta i skolan, oavsett vilken religion vi pratar om.

Liberalerna och statsrådet har den senaste tiden varit tydliga med att Liberalerna är ett parti som ska stå längst fram i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vad betyder det? Betyder det att vi kommer att få ett förslag på riksdagens bord som handlar om att ta ställning till religiösa friskolor?


Anf. 89 Linus Sköld (S)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för tillfället att, så här en tisdagskväll, debattera en så viktig fråga.

Jag instämmer med Sofia Amloh i att det är bra att regeringen vill ta tag i problemen med mäns våld mot kvinnor och med hedersrelaterat våld och förtryck genom skärpt lagstiftning, förbättrat stöd till utsatta, effektivare myndigheter, kriminalisering av hedersförtryckets vidriga uttryck, förbud mot oskuldskontroller och omvändelseterapi, inrättande av ett nationellt centrum och framtagande av en nationell strategi. Allt detta är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men som Sofia Amloh påpekade har ministern själv, i en debattartikel i januari, tagit upp att misslyckad integration eller separatism understöder dessa strukturer. På så vis kopplade ministern ihop arbetet mot hedersvåld med frågan om förekomsten av religiösa friskolor. Jag håller med ministern om att skolor där alla elever kommer från familjer av en viss trosuppfattning är segregerande i sig. Skolan ska vara samhällets minsta gemensamma nämnare, och det är därför det är både en rättighet och en skyldighet för alla att gå i den. På så vis kan alla som lever här tillsammans bilda sig en något så när gemensam referensram och få tillfälle att möta människor från olika bakgrunder i den processen.

Det var därför vi i Socialdemokraterna gick till val på att förbjuda religiösa friskolor redan 2018. I januariavtalsförhandlingarna lyckades vi föra frågan ända till ett etableringsstopp, vilket Liberalerna hade gått till val på i det valet. Detta lagförslag är nu lagrådsremitterat och färdigberett och kan läggas fram till riksdagen av den regering som så skulle behaga. I valrörelsen lovade Liberalerna väljarna att göra det skyndsamt.

På Utbildningsdepartementet är liberalen Lotta Edholm statsråd med ansvar för frågan om religiösa friskolor; jag är mycket väl medveten om detta. Hon sa i ett interpellationssvar den 15 november att något förslag om etableringsstopp inte kommer att läggas fram av den här regeringen, vilket för övrigt är helt i enlighet med vad som står i Tidöavtalet.

För mig är det tydligt att Liberalerna har vikt ned sig för islamofober och godtrogna frikyrkovänner. Döm om min förvåning när tre liberala företrädare, däribland partiledaren Johan Pehrson och jämställdhetsministern själv, i opposition mot sin egen regering skrev på Expressens debattsida att Liberalerna är det parti som vill gå längst i kampen mot separatismen. I opposition mot sin egen partikamrat på Utbildningsdepartementet skrev de också att de inte kan acceptera att en enda skola i vårt land försvårar integrationen och hämmar elevers frihet.

Liberalerna kanske är det parti som vill gå längst i kampen mot separatismen, men den regering som Paulina Brandberg företräder vill det inte. Om statsrådet menar allvar med att religiösa friskolor är ett separatistiskt inslag i samhällsgemenskapen och att förekomsten av dem försvårar integrationen och understöder hedersrelaterat våld och förtryck, hur kan hon då representera en regering som inte är beredd att göra någonting för att komma till rätta med detta?


Anf. 90 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Herr talman! Jag är väldigt glad att vi har den här debatten och att vi har stor samsyn när det gäller de problem som finns rörande hedersrelaterat våld och förtryck, för så har det inte alltid sett ut.

I år är det 21 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa. Två månader före mordet talade Fadime till riksdagen och vädjade: Vänd oss inte ryggen!

När vi tittar tillbaka på vad som hände sedan kan vi se att det var väldigt många politiker som vände de hedersutsatta ryggen. Flera av de politiker som hade modet att driva dessa frågor har blivit väldigt hårt ansatta och rasistanklagade av sina egna partier. Två tydliga exempel på detta är Nalin Pekgul och Amineh Kakabaveh, som har varit otroligt viktiga röster i det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det finns mycket att göra. Trots att vi i dag står här med stor samsyn finns det stora problem som den här regeringen absolut kommer att ta tag i. När vi har detta problem, som väldigt mycket handlar om värderingar, är skolan såklart väldigt viktig. Hur påverkar vi nästa generation?

Vi vet att det i dag finns skolor i Sverige där lärare på uppdrag av föräldrar kontrollerar att små flickor inte tar av sig sin hijab under skoltid och på så sätt hjälper till att understödja ett hedersförtryck. Detta ska givetvis inte förekomma i Sverige.

Denna regering kommer att ta krafttag mot alla former av hedersrelaterat våld och förtryck. Det ska inte förekomma i samhället över huvud taget, och framför allt ska det inte på något sätt understödjas av staten eller regeringen.

Vi kommer att titta på hur vi ska hantera skolfrågan. Att Liberalerna har en hållning i den här frågan har vi varit väldigt tydliga med. Detta är ingenting som jag har någon annan uppfattning om när jag sitter i regering. Men jag står här med regeringshatten, och i dagsläget finns det ingen politik på området som går ut på att denna regering ska förbjuda religiösa friskolor.

Det betyder dock inte att vi blundar för problemet. Det betyder inte att vi kommer att lämna dessa skolbarn till sitt öde eller att vi kommer att acceptera att det finns skolor där hedersförtryck understöds.

Ska vi jobba med denna fråga måste vi självklart jobba med barnen, och det kommer den här regeringen kraftfullt att göra.


Anf. 91 Sofia Amloh (S)

Herr talman! Det finns många bra saker i svaret; jag understryker det ännu en gång. Framför allt är det bra att hbtqi-personers utsatthet lyfts fram och att detta får utrymme i den här debatten. Det vill jag särskilt understryka.

Som statsrådet var inne på har våra partier åstadkommit saker historiskt. Trots att vi har olika ideologiska utgångspunkter har både liberaler och socialdemokrater gjort mycket när det gäller jämställdhetsarbetet och spelat en stor roll.

På detta område har det gjorts alldeles för lite; jag håller helt med om det. Vi borde göra mer på det här området, för vi vill många gånger samma sak.

I Tidöavtalet talas det om straffskärpningar, och det säger vi absolut ja till. Men jag tycker att det kan finnas en viss dubbelmoral i att tillåta religiös uppfostran i skolan framför fokus på bildning och kunskap.

Med anledning av det ska jag citera ett stycke i Expressen som jag tagit fasta på: "Vi gick till val på ett totalt stopp för religiösa friskolor och vi ger oss inte. Vi kan inte acceptera att en enda skola i vårt land försvårar integrationen och hämmar elevers frihet. Särskilt allvarligt är det att barn som har störst behov av att integreras i Sverige ofta är samma barn som sätts i religiösa friskolor. Så får det inte vara - skolan ska vara en plats där språk, kunskap och bildning står i fokus, inte religionsutövning eller förtryckande normer. Liberalerna kommer alltid arbeta för att mer görs i kampen mot hedersförtrycket."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta behöver göras, men jag funderar på hur det är tänkt? I den här regeringen blir det väldigt svårt. Gör man inget på detta område nu och lägger fram förslag om att avskaffa religiösa friskolor, vilken trovärdighet kommer då arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck att ha? Det här är allvarligt för samhället, och vi behöver göra mer.

Samtidigt tillåts inte ett integrerat och starkt samhälle växa fram utan i stället ett parallellt samhälle, som börjar redan med barnen. Är detta det relevanta i denna kamp?

Menar statsrådet och Liberalerna allvar och är beredda att på riktigt sätta stopp för religiösa friskolor i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck?


Anf. 92 Linus Sköld (S)

Herr talman! Det är bra att statsrådet inte skräder orden och vill ta krafttag mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jag instämmer i att detta verkligen behövs.

Jag tycker dock att det är lite fräckt. Regeringen fattar kollektiva beslut. Det vet alla som är verksamma i denna kammare. Tycker inte statsrådet att det kan framstå som vilseledande att partiledaren och statsrådet har en linje på Expressen Debatt och en annan linje i regeringens kollektiva beslutsfattande? Vilket är det som gäller? Debattartikeln är underskriven av jämställdhetsministern, så det är med statsrådshatten uttalandet är gjort.

Vilken linje är det som gäller? Ska vi ha lite mer inspektion med inriktning på religiösa friskolor med muslimsk profil, för det är ungefär det som står i Tidöavtalet? Eller ska vi ha Liberalernas linje? Kommer Liberalerna att ge sig? Vilken linje gäller? Jämställdhetsministern kan inte ha båda uppfattningarna samtidigt.


Anf. 93 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Herr talman! När det gäller religiösa friskolor är Liberalernas linje tydlig. När det gäller regeringens arbete med detta får jag be interpellanten och Linus Sköld att vända sig till skolminister Lotta Edholm som är ansvarig för denna fråga.

Det finns mycket att göra i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck som inte handlar om att stänga ned eller bevara religiösa friskolor. Jag är stolt över det som står i Tidöavtalet och det arbete som regeringen redan påbörjat, till exempel med att kriminalisera oskuldskontroller - inte bara förhindra dem som den tidigare regeringen ville. Vi har nu gett tillläggsdirektiv om att vi vill kriminalisera detta. Vi vill att det ska vara straffbart att utsätta fullt friska kvinnor för kirurgiska ingrepp vars enda syfte är att kontrollera deras sexualitet. Här vill vi gå längre än den förra regeringen. Vi vill även gå längre i att bygga upp det förebyggande arbetet.

Jag har i min tidigare roll som åklagare mött många offer för hedersförtryck och hedersvåld i rättssalar, och jag vet att mycket behöver göras för att ge denna grupp ett bra stöd. Vi måste ha ett otroligt bra skydd för denna grupp för att de över huvud taget ska kunna vända sig till myndigheter och be om hjälp, för det står så mycket på spel. Priset de betalar för att göra detta är otroligt högt, och då måste samhället sluta upp. Regeringen kommer att sätta igång ett arbete för att stötta denna grupp.

Vi måste ha kunskapshöjande åtgärder. Vi vet att det i dag finns signaler som yrkesverksamma i skola och socialtjänst kan fånga upp. Det gäller till exempel elever som riskerar att bli bortgifta under lov. Men för att de yrkesverksamma ska kunna fånga upp dessa signaler måste de ha kunskap om vad de ska titta efter så att de kan gripa in och så att man kan använda den viktiga lag som kom på plats 2020, som bland andra Liberalerna fick igenom, gällande utreseförbud för att hindra barn att föras ut ur landet för att exempelvis giftas bort eller utsättas för könsstympning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att denna lag ska få effekt måste vi ha kraftigt kunskapshöjande åtgärder i landet. Detta kommer regeringen att satsa kraftigt på, för denna utsatta grupp förtjänar en betydligt bättre situation än dagens.


Anf. 94 Sofia Amloh (S)

Herr talman! Jag håller med om att det är jätteviktigt med kunskapshöjande insatser och ett nationellt centrum av just de skäl som statsrådet nämnde.

Men mina frågor kvarstår, för det är dåligt med svar från statsrådet. Jag hör att det är viktigt, att saker ska göras och att man är beredd att gå längre.

Jag har nu ställt min fråga upprepade gånger. Det går bra att ha en ganska hög svansföring i kvällspressen, men är man inte också skyldig att i riksdagens kammare svara på hur det ska gå till? Tänker ni ens försöka lägga fram denna typ av förslag? Kommer det att vara okej med religiös uppfostran som driver på segregationen samtidigt som hedersrelaterat våld och förtyck ska motverkas genom handlingsplaner? Kommer det att vara okej att straffa men inte förebygga?

Så länge det inte finns något förslag för riksdagen att ta ställning till är det ganska tomma ord i den högerkonservativa sörjan, och liberala värderingar ser vi inte skymten av annat än i kvällspressen.

Jag kan åter konstatera att Liberalerna kommer att ha större framgång med oss och andra riksdagspartier i dessa frågor än i det styre man har valt att sätta sig i. Vår hand fortsätter att vara utsträckt om Liberalerna vill göra faktisk skillnad.


Anf. 95 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Herr talman! Vi har haft åtta år av socialdemokratiskt styre, och det har inte gjorts tillräckligt för den här gruppen. Den har blivit sviken under så många år, och som jag var inne på tidigare har både socialdemokrater och vänsterpartister ägnat sig åt rasismanklagelser och brunsmetning av dem som har försökt driva den här kampen.

Jag är glad över att vi har kommit längre i dag och över att vi har den här debatten. Jag vill uppriktigt tacka för det, men det räcker att titta i Tidöavtalet för att se att regeringen kommer att gå längre i sina åtgärder för att skydda den här gruppen och förebygga det våld och det förtryck som så många unga människor lever med i Sverige i dag.

Jag vill avslutningsvis tacka Sofia Amloh och Linus Sköld för den här jätteviktiga debatten. Jag är glad över att vi har en samsyn i väldigt många frågor, och jag tror att det kommer att underlätta arbetet framåt, för det som den här gruppen behöver - de människor som har minst frihet i vårt samhälle - är samsyn, enighet och en snabb väg framåt. Det hoppas jag att det ska finnas förutsättningar för gällande åtgärderna som nu ligger på regeringens bord.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.