Hedersnormer och religiösa påbud i skolan
Interpellation 2025/26:25 av Sara Gille (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-09-25
- Överlämnad
- 2025-09-26
- Anmäld
- 2025-09-30
- Svarsdatum
- 2025-10-16
- Besvarad
- 2025-10-16
- Sista svarsdatum
- 2025-10-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Den svenska skolan ska vara en fristad för kunskap, frihet och jämlikhet. Den ska ge varje barn möjlighet att utvecklas som individ, oavsett bakgrund. Skolan är inte en förlängning av hemmet eller släkten, utan en institution som ytterst representerar staten och de värden vårt samhälle bygger på.
Trots detta kan vi konstatera att flickor i hederspräglade miljöer fortfarande hindras från att delta i undervisningen på samma villkor som pojkar. Det gäller idrott och simundervisning men också lägerskolor, studieresor och andra moment som utgör en självklar del av skolans verksamhet. Flickor utsätts för kontroll och begränsningar som kränker deras rätt till utbildning och frihet.
När flickor förbjuds att delta i vissa ämnen eller tvingas underordna sig religiösa och kulturella krav sviker skolan sitt uppdrag. Då förvandlas en institution som ska stå för frigörelse till en arena för förtryck. Detta är oförenligt både med skollagen och med de grundläggande värden som svensk skola ska vila på: jämlikhet, sekularitet och barns rätt till självbestämmande.
Under lång tid har anpassningar till religiösa och kulturella normer fått ske på bekostnad av flickors rättigheter. Det är en utveckling som tidigare regeringar har tillåtit och som i praktiken öppnat dörren för hederskultur i klassrummet. Detta kan inte fortsätta. Skolan ska aldrig kompromissa med barns frihet. Den tillhör inte föräldrar eller släkter – den tillhör barnen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
- Hur avser ministern att säkerställa att skolan blir en plats där flickor fullt ut garanteras frihet och jämlikhet?
- Avser ministern att vidta åtgärder för att stoppa religiösa och kulturella krav från att påverka skolans undervisning och verksamhet?
- Hur kommer ministern och regeringen att följa upp att skolor i praktiken garanterar flickor samma rätt till undervisning, idrott och skolaktiviteter som pojkar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:25
Webb-tv: Hedersnormer och religiösa påbud i skolan
Dokument från debatten
- Torsdag den 16 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:20
- Protokoll 2025/26:20 Torsdagen den 16 oktoberProtokoll 2025/26:20 Svar på interpellation 2025/26:25 om hedersnormer och religiösa påbud i skolan
Protokoll från debatten
Anf. 29 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Sara Gille har frågat mig hur jag avser att säkerställa att skolan blir en plats där flickor fullt ut garanteras frihet och jämlikhet. Sara Gille har också frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stoppa religiösa och kulturella krav från att påverka skolans undervisning och verksamhet. Sara Gille har slutligen frågat mig hur jag och regeringen kommer att följa upp att skolor i praktiken garanterar flickor samma rätt till undervisning, idrott och skolaktiviteter som pojkar.
Alla barn har rätt till utbildning. Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt, vilket innebär att de har en skyldighet att gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. Utbildningen i svensk skola ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Skolan ska också förmedla och förankra dessa värden. Utbildningen i skolan ska vara saklig, allsidig och som regel icke-konfessionell. Barn och elever ska utifrån sin rätt till religionsfrihet ha möjlighet att ge uttryck för sin tro såväl som att avstå från att delta i konfessionella inslag i utbildningen vid skolor där sådana inslag förekommer. Jag vill vara väldigt tydlig med att barn och elever inte ska tvingas att utöva en trosuppfattning eller följa religiösa seder och traditioner mot sin vilja. De som arbetar i skolan är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
Regeringen har vidtagit åtgärder för att främja utbildningens grundläggande demokratiska uppdrag. Exempelvis har Skolinspektionen sedan 2023 i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism. Det gäller även avseende att elever annars kan utsättas för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.
En annan prioriterad fråga för regeringen är att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har nyligen infört ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Sedan 2021 har Skolverket i uppdrag att stärka skolans och förskolans systematiska arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen beslutade 2023 att tillföra ytterligare medel till uppdraget, som fortsätter till slutet av 2025.
Regeringen gav också i januari 2024 Skolverket ett nytt uppdrag när det gäller att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Därtill har Skolverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att uppdatera och komplettera stödmaterial för undervisning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.
Regeringen beslutade i mars 2025 också att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och föreslå hur personal i förskolan och skolan kan få ett starkare stöd för att kunna förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 12 augusti 2026.
Anf. 30 Sara Gille (SD)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Vi vet att regeringen och ministern tillsammans med Sverigedemokraterna gör mycket inom det här området. Det är jättebra. Men problemet kvarstår fortfarande, och det handlar inte om enskilda fall. Det är statens ansvar att försvara barnens frihet. Men här brister det.
Skolan ska vara en fristad, och det är den i många fall. För barn som lever med hedersnormer och har det livet hemma kan det kännas som en fristad att få komma till skolan. Men tyvärr är det inte så för alla elever. I skolan kan det nämligen också finnas påtryckningar om att upprätthålla hedersnormerna.
I skolan ska det handla om kunskap, frihet och jämlikhet – ingenting annat. Den ska vara fri från religiösa och ideologiska påtryckningar. Ändå hör vi gång på gång om skolor som påverkar ungarna. Man ska ha rätt att utvecklas som individ utan påtryckningar och oberoende av familjens bakgrund, kultur och tro. Skolan ska representera staten och de svenska värderingarna, inte hemmet och inte släkten.
Tyvärr är hedersnormer ett av de mest underskattade hoten mot barns frihet i Sverige i dag. År 2024 granskade Skolinspektionen 28 skolor med konfessionell inriktning. På över hälften av dem, herr talman, fann man brister när det gäller frivillighet och att undervisningen inte vilade fullt ut på vetenskaplig grund.
Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck uppskattade 2023 att omkring 240 000 barn lever med hedersnormer, och det begränsar deras frihet. Det är ofattbara siffror.
Enligt läroplanen och skolplanen ska skolan vara icke-konfessionell, precis som ministern själv säger. Skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund. Det är inte en tolkning. Det är en lag, och den ska upprätthållas.
Undantag med hänvisning till religion och kultur ska inte ske. Ändå ser vi att det sker runt om i landet. Vi hör det gång på gång om skola efter skola. Det kan till exempel handla om särskilda badtider. Senast hörde jag om en skola i Huddinge som hade särskilda badtider för flickor och pojkar och könsseparerad undervisning; flickorna behöver inte vara med på sexualundervisningen och så vidare. Detta försvagar inte bara skolans auktoritet utan även tilltron till jämlikheten som princip. Skolan viker sig för religiöst förtryck.
Den här lagen gäller alla. Den gäller inte bara vissa personer. Men så har det blivit. Flickor hindras från att delta i undervisningen på lika villkor.
Vi ser också slöjan redan i förskoleåldern och påtryckningar när det gäller slöjan. Lärare hjälper även till att upprätthålla hedersnormerna och bidrar till det här. Skolan ska som sagt vara en fristad, men det ser vi inte i dag. Religiöst motiverade normer tillåts påverka vardagen i skolan. Det här är inte hållbart.
Jag skulle vilja avsluta med att fråga ministern på vilket sätt man kommer att agera mot skolor som tillåter religiösa och ideologiska påtryckningar som inskränker flickornas rätt till frihet och utbildning.
Anf. 31 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Regeringen har växlat upp kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vi vidtar många åtgärder för att vända den utveckling vi ser i Sverige, eftersom vi inte kompromissar med de svenska värderingarna.
Regeringen har gjort insatser, inte minst inom skolområdet, för att öka kontrollen av konfessionella inslag i utbildningen, bland annat genom ett uppdrag till Skolinspektionen. Myndigheten har också fått i uppdrag att förstärka tillsynen i skolor där de bedömer att det finns en riskbild, inte minst när det gäller extremism och islamism men även där man tror att det kan finnas en påverkan i syfte att motarbeta de grundläggande fri- och rättigheterna, som gäller alla barn.
Vi har även sett till att en lämplighetsprövning av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet utökas med demokrativillkor. Oavsett om den som söker har bedrivit verksamhet med konfessionella inslag tidigare eller inte har vi utökat den här lämplighetsprövningen.
Regeringen beslutade också i våras om en utredning för att se just vilka ökade insatser som behövs för att motverka det hedersrelaterade våldet och förtrycket i förskola, skola och fritidshem. De här åtgärderna ska vara fokuserade på vilka kunskapsunderlag personalen behöver ha, men det ska också vara väldigt tydligt hur man ska upprätthålla och hålla sig till svensk lag. Därför fokuseras uppdraget på hur man kan såväl förebygga som upptäcka och aktivt motverka det.
Låt mig vara tydlig, herr talman. Barn och elever ska inte tvingas till någonting. De ska framför allt inte kontrolleras eller begränsas, oavsett om det gäller val av kläder som ett uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck eller hur de deltar i skolans olika aktiviteter.
Vi har som sagt växlat upp arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket, just som försvar för alla dessa barn och elever i Sverige. Skolans och förskolans personal är skyldiga att anmäla när de misstänker att någon far illa. De får absolut inte vara med och upprätthålla de här skadliga och odemokratiska formerna av förtryck av barn.
Regeringen har vidtagit och kommer att fortsätta vidta flera åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i dess olika former, eftersom det kränker individens frihet. Vi ser också att både kunskapen och kompetensen inom området behöver stärkas ytterligare hos all personal som jobbar inom skolan.
Anf. 32 Sara Gille (SD)
Herr talman! Ja, vi gör väldigt mycket. Jag är jätteglad för att vi äntligen har en regering som tillsammans med Sverigedemokraterna gör väldigt mycket inom det här området.
Jag vill svara ministern på det här med att de är skyldiga att anmäla. Ja, så är det, men tyvärr är det inte allihop som faktiskt gör det.
Sedan vill jag också trycka på att vi har något som heter religionsfrihet. Det är rätten att ha en tro, men också rätten att slippa ha en tro. När barn så unga som i förskoleåldern har slöja på sig anser jag inte att de har valt det själva, utan det är påtryckningar från familjen och så vidare.
Jag skulle vilja ställa en fråga till ministern om det här. Sverigedemokraterna har varit väldigt drivande i frågan om slöja inom förskola, skola, offentliga miljöer och så vidare men inte fått någon respons. Jag har också väckt den här frågan vid många tillfällen gentemot just Liberalernas företrädare i talarstolen men inte fått gehör. Men nu har ju KD gått ut med det här om slöjförbud, och vi har fått höra av Liberalerna att de tycker att det är bra. Jag skulle vilja veta vad ministern anser om slöja inom förskolan. Anser ministern att det är fel? Kommer ministern att göra någonting åt det? Ser ministern att det är ett problem med slöja i förskoleåldern? Den biten skulle jag väldigt gärna vilja ha ett svar på.
När skolan inte sätter några gränser legitimerar man kontrollen av flickorna. Flickorna lär sig att de ska kuvas redan från barnsben. Det här är någonting som vi i Sverige bidrar med i skolan. Men skolan ska vara en frizon. Skolan ska helt enkelt stå för jämställdhet, undervisning och ingenting annat.
Sedan vill jag också trycka på att barns rättigheter skiljer sig väldigt mycket åt beroende på var i landet de bor. Rättigheterna hänger helt enkelt på vilket postnummer barnen har, vilket är anmärkningsvärt.
Vi har barnkonventionen att rätta oss efter. Vi har Istanbulkonventionen att rätta oss efter. Vi har väldigt många lagar och regler. Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020. Den ska skydda mot skadliga traditioner och gäller även religiöst motiverade begränsningar i skolan. Vi har i bagaget allt det här som vi måste rätta oss efter, men ändå sker detta i landet om och om igen.
Återigen: Jag skulle jättegärna vilja höra från ministern om slöjan och slöjförbud inom skolan och offentliga miljöer. Den biten skulle jag väldigt gärna vilja att ministern utvecklade lite mer.
Anf. 33 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Barn har rätt att bilda sina egna åsikter och fritt uttrycka dessa. Barn och elever har möjlighet att ge uttryck för sin tro. De har även rätt att avstå från att delta i konfessionella inslag och avstå från att ge uttryck för sin tro. Barn har rätt till ett privatliv och kan inte tvingas berätta om sina tankar eller bekänna religion. De har också rätt att inte påtvingas detta. Det är avgörande.
Vi lägger just nu om stora delar av både skol- och integrationspolitiken. Det gör vi i syfte att försvara barn och se till att alla som växer upp i Sverige har samma rättigheter. En av de utredningar som jag lyfte fram och som vi har tillsatt har till syfte att se hur man kan upptäcka och förebygga hederskultur men också vad man ska göra när man misstänker att barn utsätts för den. Detta är avgörande.
Ledamoten frågar om osäkerhet i Sverige om huruvida man ska anmäla eller inte. Vi har en jättetydlig socialtjänstlag som uttryckligen säger att man har skyldighet att anmäla om man misstänker att barn far illa. Det är alltså ingenting som är valbart, utan det är en skyldighet som huvudmännen har ansvar för att se till att alla som jobbar fullgör.
Jag tror att det absolut viktigaste som vi kan göra är att fortsätta vara tydliga med vad som gäller på våra skolor och förskolor, så att barn och unga elever inte ska behöva utsättas. Det stora arbetet är att se till att den personal som jobbar där inte upprätthåller hederskulturen eller hedersvåldet. Det är alltså inte bara fråga om att de behöver anmäla om de misstänker att det sker tvång. Om exempelvis barn väljer att ta av sig slöjan ska personalen inte sätta på den igen. Vi kan inte ha ett system där personal upprätthåller de här orättvisorna.
Det är nog inte någon hemlighet för ledamoten att Liberalerna länge har drivit på för att vi ska få bort de religiösa friskolorna, som jag anser vara ett problem här. Jag är glad att vi i den här regeringen har gjort stora insatser för att stävja de konfessionella skolorna, vars ingång oftast är att de religiösa särdragen ska upprätthållas. Det har vi bland annat gjort genom ändringar i skollagen. Vi har skärpta krav på friskolor med konfessionell inriktning, och vi är mycket tydligare med att man behöver sajna upp på demokratikrav när man vill starta en skola.
Det finns alltså två delar i mitt svar på ledamotens fråga. Den ena är att det är glasklart att personal inte ska upprätthålla och bidra till hedersrelaterat våld och förtryck samt att de ska anmäla vid misstanke i enlighet med svensk lag. Den andra är att vi ska få bort de skolor som är oseriösa och använder religion som en del av skolverksamheten i stället för att fokusera på den faktiska skolverksamheten.
Anf. 34 Sara Gille (SD)
Herr talman! Ja, vi har rätten att avstå från tro, likaväl som vi har rätten att ha en tro. Men trots det finns det skilda badtider. Trots det finns det skilda sovtider för flickor och pojkar i förskolan. Trots det finns också slöjan i förskolemiljön. Det kan vara så att personal trycker på och ser till att slöjan är på. Detta kan ske dels för att de själva vill det, dels för att de är rädda för föräldrarnas påtryckningar.
Ministern pratar om anmälningsplikten och allting kring den. Det är jättebra, men kontrolleras det? Detta sker ju ändå i Sverige, trots att vi har anmälningsplikt. Trots att vi har alla de här reglerna och lagarna finns problemet. Vi ser helt enkelt att det fortgår ändå.
Sedan skulle jag vilja stanna vid det här med slöjförbudet. Liberalerna har inte varit för slöjförbud förut. Detta är någonting nytt. När medlemmar i Liberalerna har väckt frågan och lagt fram förslag till stämmorna har Liberalerna röstat emot. Jag tycker att det här är väldigt intressant. Men jag skulle fortfarande vilja veta: Kommer ministern att driva på för ett slöjförbud i förskolan och skolan? Vad anser ministern kring den biten? Det är det jag helst skulle vilja veta. Jag önskar bara ett svar rakt upp och ned. Kommer ministern att göra det – ja eller nej?
Anf. 35 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Jag har kommit hit i dag för att besvara en fråga om vad vi gör gällande hedersrelaterade normer och religiösa påfund i skolan. Jag är glad över att vi i den här regeringen gör historiska saker. Vi lägger om integrations- och skolpolitiken. Det finns oseriösa aktörer, och det finns personal som inte är med och upprätthåller de demokratiska värdena. Detta ska inte kunna fortgå.
Jag har beskrivit i mitt svar till ledamoten vad vi avser att göra. Något som är centralt för det arbete vi behöver göra framöver är den utredning som vi kommer att ta emot i augusti nästa år. Centralt för den utredningen är att komma med förslag på hur personal ska kunna förebygga, motverka och upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck. Jag tycker att det är viktigt att vi tar emot den utredningen och ser vilka förslag som finns där. Vi behöver underlätta för Sveriges huvudmän att använda de verktyg vi ger.
Min ingång är att vi ska fortsätta arbeta på den inslagna vägen. Men vi behöver också vänta på den utredningen för att se exakt vilka insatser som krävs för att vi ska kunna stävja dem som förtrycker barn och elever. Det är min utgångspunkt, och det är också svaret på den fråga jag har fått av ledamoten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.