Hantering av samhällskritisk infrastruktur
Interpellation 2025/26:572 av Isak From (S)
Interpellationen är inlämnad
- Inlämnad:
- 2026-06-16
- Överlämnad:
- 2026-06-22
- Anmäld:
- 2026-06-23
- Sista svarsdatum:
- 2026-08-11
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fjärrvärmen är en av Sveriges mest avgörande samhällsfunktioner. Den säkerställer att bostäder, sjukhus och industrier har tillförlitlig uppvärmning och varmvatten. Man kan därför beskriva fjärrvärmen som samhällskritisk infrastruktur. Utan fjärrvärme skulle det svenska elnätets kapacitet behöva öka med hela 70 procent för att kunna värma upp alla fastigheter.
Men! Fjärrvärmepriserna i Sverige blev markant dyrare under perioden 2022–2025. Ökningen är bred – både kommunalt och privat ägda bolag har ökat priserna – men skillnaden mellan ägarformerna har förstärkts. Privatägda bolag, särskilt i små kommuner, har ökat priserna betydligt mer än kommunalt ägda bolag. En central förklaring ligger i belåningsgraden, internräntor och avgiftsstrukturen.
En del av de privata aktörerna lägger en större andel av priset i fasta avgifter, vilket höjer den totala kostnaden utan att den rörliga delen – som kunder oftare jämför – ökar lika mycket, och det finns ett bolag som pekas ut som särskilt aggressivt i sina höjningar. I en analys i Affärsvärlden av 290 fjärrvärmenät pekas detta bolag ut som den aktör som står bakom de högsta priserna i landet. Bolaget ingår i AP-fondernas infrastruktursatsning. Enligt rapporten äger bolaget samtliga tio fjärrvärmenät med de högsta priserna i Sverige. Dyrast är nätet i Älvdalen, där priset uppges ligga på 314 kronor per kvadratmeter. I fyra kommuner i Västerbotten har priset rusat, och privat personer och företag börjat koppla bort sig från nätet. Den senaste balansräkningen visar att nämnda bolag har en väldigt hög skuldsättningsgrad, vilket medför stora likviditets- och marknadsrisker och innebär en väldigt stor räntekostnad. Skuldsättningsgraden i bolaget var 7 under 2024. Det innebär att skulderna är sju gånger större än det justerade egna kapitalet, vilket är mycket högre än andra företag i branschen. När kostnaderna rusar kopplar många bort sig från fjärrvärmen, vilket riskerar att bli samhällsskadligt.
Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch är därför:
Avser ministern och regeringen att ta något initiativ för att, mot bakgrund av det som anförts ovan, hindra att samhällskritisk infrastruktur hanteras av privata bolag på ett för lokalsamhället skadligt sätt?

