Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Handläggning och domstolsprövning av patent

Interpellation 2009/10:253 av Jansson, Eva-Lena (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-02-17
Anmäld
2010-02-18
Besvarad
2010-03-02
Sista svarsdatum
2010-03-10

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 17 februari

Interpellation

2009/10:253 Handläggning och domstolsprövning av patent

av Eva-Lena Jansson (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

De senaste årens statistik över patent i Sverige via PRV, Patent- och registreringsverket, och i Europa via EPO, European Patent Office, visar att antalet patent i Sverige har minskat. Det finns flera orsaker till nedgången, rådande lågkonjuktur och det faktum att man i dag strategiskt väljer var ansökan om patent gör störst nytta. Men frågan är om också handläggning av patentärenden är en bidragande faktor till nedgången. Enligt uppgift har exempelvis EPO blivit tuffare i sina granskningar när det gäller grundhandlingar i patentansökningar, vilket oftare än tidigare kan leda till avslag på formella grunder av ansökan alternativt att patentet blir begränsat eller ihåligt. Patentombud vittnar om en utveckling där patentansökningarna tvingats bli alltmer detaljerade och komplicerade med ökad kostnad. Specifikt i Sverige sägs många patentansökningar avslutas på grund av översättningskrav. I en vid PRV inlämnad svensk ansökan, som inlämnats på engelska, måste hela ansökan översättas till svenska, medan om motsvarande patentansökan inlämnats vid EPO och valideras för Sverige behöver bara patentkraven översättas, något som förmodligen innebär att färre söker patent i Sverige då man ändå måste göra översättning till annat språk vid patentansökan till EPO.

Men också svårigheten att upprätthålla och försvara ett patent från intrång pekas ut som en av orsakerna till allt färre patent, detta ofta på grund av långa hanteringstider men också av ökade formaliekrav. Den så kallade ekvivalenstolkning som får användas när ett patentkravs skyddsomfång ska bestämmas åsidosätts eller ges mindre utrymme i vissa domstolar och frågan om det skett en praxisglidning på området är befogad. Möjligheten till en mer likvärdig hantering av patenttvister borde därför kunna lösas genom att en domstol tilldelas handläggning av dessa och andra IPR-ärenden gällande intrång etcetera.

Mina frågor till justitieministern är därför följande:

Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att patenttvister och andra IPR-frågor ska kunna få en snabbare hantering i domstolar?

Avser justitieministern att vidta åtgärder för att IPR-frågor som exempelvis patent kan handläggas av en specialdomstol?

Avser justitieministern att ta initiativ till en översyn av reglerna för nationella patentansökningar när det gäller ansökan på annat språk än svenska?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2009/10:253, Handläggning och domstolsprövning av patent

Interpellationsdebatt 2009/10:253

Webb-tv: Handläggning och domstolsprövning av patent

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Beatrice Ask (M)
Anf. 8 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att patenttvister och andra immaterialrättsfrågor ska kunna få en snabbare hantering i domstolar, eller för att sådana tvister ska kunna handläggas av en specialdomstol och om jag avser att ta initiativ till en översyn av reglerna för nationella patentansökningar när det gäller ansökan på annat språk än svenska. Till att börja med vill jag slå fast att regeringens utgångspunkt är att det är viktigt att patentsystemet är effektivt, lättillgängligt och utan onödig byråkrati. Detta är en garanti för en hög innovationstakt och för vårt näringslivs möjlighet att konkurrera. Regeringen har därför under det svenska ordförandeskapet gett hög prioritet åt de pågående förhandlingarna om ett förbättrat europeiskt patentsystem. En av de väsentliga bitarna i det förhandlingspaketet är en ny enhetlig europeisk patentdomstol som ska ha ensam behörighet att pröva tvister om europeiska patent samt det framtida EU-patentet. Det kommer att innebära stora besparingar och förenklingar för näringslivet. Jag är därför mycket glad över att våra ansträngningar bar frukt och att vi under det svenska ordförandeskapet nådde en överenskommelse som innebär ett avgörande steg mot en slutlig lösning av denna fråga. På nationell nivå är det viktigt att mål i domstol avgörs med hög kvalitet och inom rimlig tid. För vissa måltyper kan det finnas behov av särskild kompetens eller snabbhet. Det kan då finnas skäl att vidta särskilda åtgärder. En sådan åtgärd är att, som redan är fallet med patentmålen, koncentrera prövningen till en tingsrätt och låta tekniska ledamöter delta i dömandet. Det har från flera håll framförts att ytterligare åtgärder behöver vidtas beträffande bland annat de immaterialrättsliga målen. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredning som har fått i uppdrag att analysera vilka måltyper som kan ha behov av särskild snabbhet och kompetens i domstolsförfarandet och hur detta behov bäst kan tillgodoses inom ramen för de allmänna domstolsslagen. Utredningen ska lämna sitt betänkande i juni och jag har inte för avsikt att föregripa det arbetet. Behovet av en möjlighet att ge in en svensk patentansökan på engelska har påtalats för regeringen av bland annat Svenskt Näringsliv och Patent- och registreringsverket. Därför har vi inom Regeringskansliet påbörjat ett arbete för att se över detta. De frågor som Eva-Lena Janson väcker är således väl tillgodosedda av regeringen genom redan vidtagna eller pågående åtgärder.
Eva-Lena Jansson (S)
Anf. 9 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Tack, Beatrice Ask, för svaren! Jag har tagit upp frågan om just patenten utifrån den statistik som finns över patent hos Patent- och registreringsverket, PRV, och i Europa via EPO, European Patent Office, som visar att antalet patent i Sverige och Europa har minskat. Det finns flera orsaker till nedgången, rådande lågkonjunktur och det faktum att man i dag strategiskt väljer var ansökan om patent gör störst nytta. Handläggningen av patentärenden har också blivit en bidragande orsak till nedgången. Enligt uppgift har till exempel EPO, det europeiska patentkontoret, blivit tuffare i sina granskningar när det gäller grundhandlingarna i patentansökningar. Patentombud vittnar också om en utveckling där patentansökningar tvingas bli alltmer detaljerade och komplicerade, med ökad kostnad som följd. Specifikt i Sverige sägs många patentansökningar avslutas just på grund av översättningskravet. När det gäller svårigheten att upprätthålla och försvara patent från intrång pekas de långa hanteringstiderna ut som en av orsakerna till allt färre patent. Det är därför jag har ställt de här frågorna. Dess värre verkar det, herr talman, som om Beatrice Ask har blandat ihop två frågor. Jag ställde först en fråga: "Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att patenttvister och andra IPR-frågor ska kunna få en snabbare hantering i domstolar?" Sedan frågade jag: "Avser justitieministern att vidta åtgärder för att IPR-frågor som exempelvis patent kan handläggas av en specialdomstol?" Svaret andas att man gör en utredning men pekar egentligen inte på om det finns anledning att prata om en specialdomstol. Jag skulle ändå vilja att justitieministern svarade lite mer konkret. I svaret tar justitieministern upp förhandlingarna om ett förbättrat europeiskt patentsystem och just en enhetlig europeisk patentdomstol. Vi är helt överens om att en sådan behövs. Det finns stora förhoppningar om att den ska bidra till minskade kostnader, men just vad kostnaderna för ett europeiskt patent blir i slutändan har vi inte sett. Det pågår fortfarande diskussioner om vad det kommer att sluta på. Jag har en följdfråga också till Beatrice Ask. Hur driver regeringen frågan om hemvisten för en enhetlig europeisk patentdomstol? Det skulle faktiskt kunna vara så att Sverige skulle kunna vara en bra hemvist för en sådan domstol. Jag skulle tycka att det vore alldeles utmärkt om den svenska regeringen drev den frågan. Enligt svaret på min sista fråga, "avser justitieministern att ta initiativ till en översyn av reglerna för nationella patentansökningar när det gäller ansökan på annat språk än svenska?" har Regeringskansliet påbörjat ett arbete för att se över detta. Då skulle jag gärna vilja veta när man gjorde det, för i går när jag besökte Patent- och registreringsverket var det i alla fall inte känt där. Så sent som i går uttryckte man fortfarande förhoppningar om att det här skulle kunna vara någonting som regeringen skulle kunna ta tag i. När påbörjades det här arbetet, Beatrice Ask? Det skulle jag vilja få lite svar på.
Beatrice Ask (M)
Anf. 10 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag tror att jag har förstått frågorna. Jag ska försöka besvara dem lite tydligare. När det först och främst gäller frågan om snabbare hantering av olika ärenden är det ju så att den här målutredningen har det som en tråd i sitt uppdrag att se på berättigade krav på särskild snabbhet eller särskilda kunskaper. I det sammanhanget får man titta på olika förslag. Man har också ganska vida ramar när det gäller att lämna förslag. Däremot är vi tveksamma till specialdomstolar och har den grundinställningen från regeringens sida att specialdomstolar utanför de bägge domstolsslagen är någonting man ska undvika. I stället kan vi tänka oss lösningar inom ramen för de domstolar som finns. Redan i dag koncentrerar man den här typen av mål till någon tingsrätt och tar in specialkompetens. Det kan vara en lösning. Det här är ju någonting som utredningen kan arbeta med. Uppdraget ska, efter förlängning, vara klart den 15 juni 2010 är det sagt. Den andra frågan som Eva-Lena Jansson ställde var hur Sverige driver frågan om hemvist för en europeisk patentdomstol. Jag vill gärna vara riktigt ärlig och säga att så knölig som den här frågan har varit under ordförandeskapet och så många intressen som har funnits har vi nog inte ägnat mycket tid åt att diskutera var domstolen ska förläggas. Det har funnits väldigt många olika synpunkter på hur en sådan här domstol ska vara och hur den ska se ut. Vi börjar väl komma någonstans där det så att säga är dags att fundera över var det är lämpligt. Jag tror att möjligheten att åstadkomma en lösning om vi samtidigt skulle ha fikat efter att dra den till Sverige hade varit lite mindre så vi har inte lagt mycket energi på den saken under ordförandeskapet. Det tror jag var en klok prioritering. När det sedan gäller frågan om ansökningar på ett annat språk har PRV lyft fram möjligheten att göra en svensk ansökan på engelska till exempel, för det är väl det som det handlar om. Den frågan ligger primärt på Näringsdepartementet. Jag vet inte exakt när den restes, men jag har informationen att man arbetar med den frågan. Den är inte helt lätt av det enkla skälet att det inte bara handlar om språket utan man kommer i clinch med den svenska offentlighetsprincipen och med den svenska språklagen. Det har komplicerat arbetet med just den här frågan. Det kan jag förstå, för både språklagen och offentlighetsprincipen är viktiga för svenska myndigheter. Ska man pröva enligt svenska regler med mera på ett annat språk får vi en massa juridiska komplikationer. Det kan göra att frågan är lite knepig, men jag vet som sagt inte exakt när den började beredas. Den finns i vart fall under beredning och jag ska ta reda på svaret när jag får möjlighet.
Eva-Lena Jansson (S)
Anf. 11 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Frågan ligger alltså hos Maud Olofsson. Då får vi försöka höra med henne när man har påbörjat arbetet, för det är fortfarande inte känt hos den myndighet som hanterar frågan och tog upp den med mig så sent som i går. Jag förstår också att det är en demokratifråga. Det är klart att den som eventuellt ska kunna hävda sitt eget patent gentemot ett nytt patent och hävda att det är ett intrång på ett redan givet patent ska kunna se och läsa handlingarna på sitt eget språk. Det är klart att man måste kunna göra det på svenska om man är svensk medborgare. Frågan är inte helt enkel, men det handlar naturligtvis om att hitta möjligheter. Jag förstår att frågan om en Europadomstol och ett Europapatent har hanterats ganska länge. Det är inte bara den här regeringen som har drivit frågan utan även den tidigare socialdemokratiska regeringen jobbade med den. Man har inte drivit frågan om att domstolen ska komma till Sverige, men nu när inte Sverige är ordförande längre kan det kanske leda till en lösning att faktiskt lyfta fram den. Just när det hänger på språkfrågan kanske Sverige som tidigare neutralt land skulle kunna vara en lämplig hemvist för en ny europeisk domstol. Jag tror i alla fall att det är bra att regeringen tar med den frågan. Jag kanske formulerade den här interpellationen lite slarvigt. Jag skrev specialdomstol, men jag menar naturligtvis precis det som justitieministern säger, herr talman, att det handlar om att en domstol inom rättsväsendet ska få det utpekade ansvaret, precis som man sade när det gäller till exempel frågor inom Ipredlagen. Då pekade man ut Stockholms tingsrätt som lämplig att hantera de frågorna. Jag tycker att det är viktigt, om man nu ser att vissa tingsrätter har väldigt få fall per år, att man säger att det är en viss tingsrätt som ska ha de här målen för att det ska kunna vara en rättssäker prövning. Jag tog också upp frågan om den kritik som finns mot Europapatentkontoret, att man där har blivit hårdare och att det också finns en praxisskrivning. Den frågan förstår jag att justitieministern inte kan uttala sig om, men jag tycker i alla fall att det är viktigt att man tar med sig den i det fortsatta arbetet med patent eftersom den uppenbarligen påverkar hur nya patent ska skrivas och ansökas om. Herr talman! Någon ytterligare kommentar från justitieministern kan jag kanske få.
Beatrice Ask (M)
Anf. 12 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Först vill jag bara för att reda ut detta säga att det ju är så redan i dag att domstolsprövningen av patentmål i Sverige är koncentrerad till Stockholms tingsrätt i första instans och Svea hovrätt i andra instans. Sista instans är då Högsta domstolen. Man tar in tekniska experter därför att tvister i de här frågorna kan vara väldigt tekniska till sin art. Det är väl så man såvitt jag kan se måste jobba också med andra typer av patentmål framöver, till exempel inom immaterialrätten. Det är inte vad vi kallar specialdomstolar. Men vi är då överens om att man behöver ha den tekniska kompetensen och fokusera mer på vissa frågor på ett ställe, för annars har man inte den kunskap som kan vara nödvändig. Jag tror att det också skyndar på processen, för tidsaspekten är oerhört viktig för den som söker patent, både kostnadsmässigt och för att man inte ska konkurreras ut innan man har fått ett patent. Det är viktigt. I det sammanhanget kan jag också säga att det alltid finns en risk att man i dessa instanser blir väldigt detaljerad och att det ställs hårda krav på byråkratiska inlagor för att hantera det hela. Det är bakgrunden till att vi har arbetat med ett EU-patent - för att minska byråkratin och problematiken. Språkfrågorna är otroligt centrala. I dag måste man i princip söka patent i alla olika EU-länder, och vi skulle vilja att man kunde söka ett helt EU-patent och att man slapp översätta det till alla tänkbara och otänkbara språk - bara översättningarna av alla handlingar är oerhört kostsamma och tar tid. Där har vi, som sagt, nått en bit på vägen och fått en del avgörande beslut som innebär att vi inom överskådlig tid troligen kan förverkliga det här. Det skulle vara väldigt bra för europeisk industri och framför allt för de små företagen. Förenklingar i patentförfarandet är också betydelsefulla framför allt för lite mindre företag som inte har de resurser som stora koncerner och andra kan ha. När det sedan gäller EU-patentdomstolen har jag fått lite hjälp - man har ibland hjälp från coachen även i riksdagen. När det gäller frågan om en sådan här europeisk patentdomstol och var den skulle placeras kommer varje land att kunna ha en egen lokal avdelning för första instans, och det blir förmodligen ett ställe där man koncentrerar det, typ Stockholms tingsrätt, som vi har gjort hittills. Sedan blir det en förhandlingsdiskussion om frågan hur man ska lokalisera en andra instans och den centrala avdelningen i första instans. Det är väl ett förhandlingskort att ha med i spelet, men jag tror också att man ska säga att det är oerhört viktigt att i första hand se till att vi får ett europeiskt patent och en patentdomstol på plats. Jag säger det därför att det är många intressenter, men om det i Sverige finns möjlighet att agera och ta till sig mer av den typen av frågor ska vi göra det, för det gynnar oss givetvis.
Eva-Lena Jansson (S)
Anf. 13 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag tackar Beatrice Ask för svaret. Jag hoppas, som sagt var, att domstolen ska kunna hamna i Sverige, vilket jag tror att vi är ganska överens om. Jag tror också att det är viktigt att vi gör allt för att se till att dessa patentmål hanteras både rättssäkert och framför allt skyndsamt, eftersom vi vet att det kostar, och se till att kostnaden för det europeiska patentet blir så låg som möjligt. Det har vi också varit överens om tidigare.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.