Halvering av nybyggda hyresrätter
Interpellation 2007/08:209 av Sachet, Ameer (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-23
- Anmäld
- 2007-11-27
- Besvarad
- 2007-12-04
- Sista svarsdatum
- 2007-12-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 23 november
Interpellation
2007/08:209 Halvering av nybyggda hyresrätter
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Boverkets senaste indikatorer visar att den borgerliga politiken har lett till ett dramatiskt tapp i nybyggda hyresbostäder. Nybyggnaden av flerbostadshus halverades under första halvåret 2007 jämfört med 2006. Boverket skriver också: ”Byggandet av hyresrätter minskar troligen markant 2008 till följd av de borttagna stöden, medan vi räknar med att bostadsrätter och egnahem fortsätter att öka.” Vidare anges att bostadsbyggandet på toppen av högkonjunkturen nu kan riskera att pressas ned på grund av de borttagna statliga stöden och brist på resurser. Därigenom riskerar vi en situation med högre byggpriser och att byggstarter förskjuts.
Samtidigt som regeringen premierat boende i högt taxerade villor har den missgynnat dem som bor i hyresrätt. Regeringen har också vidtagit åtgärder för att sälja ut allmännyttiga hyresrätter i befintligt bestånd, vilket nu sker i exempelvis Stockholms innerstad.
Mina frågor till statsrådet Mats Odell är därför:
1. Vad avser statsrådet att göra för att hejda den kraftiga minskningen av nybyggda hyresrätter?
2. Kommer statsrådet att göra en konsekvensanalys av hur regeringens bostadspolitik har drabbat hyresgästerna?
3. Kommer statsrådet att verka för att neutralitet mellan villor och hyresrätter uppnås och i så fall hur?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:209
Webb-tv: Halvering av nybyggda hyresrätter
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:36 Tisdagen den 4 decemberProtokoll 2007/08:36 4 § Svar på interpellation 2007/08:209 om halvering av nybyggda hyresrätter
Protokoll från debatten
Anf. 19 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Ameer Sachet har frågat mig vad jag avser att göra för att hejda den kraftiga minskningen av nybyggda hyresrätter, om jag kommer att göra en konsekvensanalys av hur regeringens bostadspolitik har drabbat hyresgästerna samt om jag kommer att verka för att neutralitet mellan villor och hyresrätter uppnås, och i så fall hur.
Målsättningen för regeringens bostadspolitik är att bostadsmarknadens funktionssätt ska förbättras med långsiktigt stabila villkor för ägande och byggande av bostäder, som ger goda förutsättningar för ett ökat byggande. Hushållens önskemål ska vara styrande för hur bostadsbeståndet utvecklas. Snedvridande produktionssubventioner har därför avvecklats. Denna inriktning förbättrar möjligheterna för bostadsbyggande oavsett upplåtelseform och ägarkategori.
Jag vill poängtera att regeringens bostadspolitiska ambition, att få till stånd en fungerande bostadsmarknad, omfattar samtliga upplåtelseformer. Jag vänder mig därför starkt mot Ameer Sachets beskrivning av hyresgästernas situation. Regeringen bedriver inte en bostadspolitik med syfte att förbättra för äganderätt och bostadsrätt på bekostnad av hyresrätten. Regeringen uppfattar tvärtom hyresrätten som central för en flexibel bostadsmarknad och vill utveckla hyresboendet också i framtiden.
Det påbörjades ett stort antal hyresbostäder i slutet av 2006 för att dessa skulle omfattas av de tidigare produktionsstöden. Detta påverkar även antalet påbörjade bostäder under 2007. Man ska därför inte övertolka statistiken vad gäller nybyggnation under 2007. Jag kan dock konstatera att en viss nedgång i byggande inte är förvånande då en omställning från subventionsproduktion till att bygga för konsumenternas faktiska efterfrågan naturligtvis tar tid. De förändringar som regeringen genomfört kommer att kräva en successiv anpassning av bostadsbyggandet till de nya förutsättningarna.
Svaret på frågan om en ökad nyproduktion av hyresbostäder är alltså långsiktigt stabila regler för dem som vill bygga, äga och förvalta hyresbostäder. På längre sikt gynnas all bostadsproduktion, även hyresbostäder, av att beroendet av statliga bidrag upphör och ersätts med normala marknadsförutsättningar. Det är också viktigt att känna till att sedan valet 2006 har Riksbanken höjt sin viktigaste styrränta, reporäntan, från 2,5 procent till 4 procent. Det är ofrånkomligt att en så viktig variabel som räntan påverkar byggbolagens kalkyler.
Det är viktigt att samtliga upplåtelseformer tillförsäkras goda skattemässiga villkor. Regeringen har sänkt fastighetsskatteuttaget för egnahem, bostadsrätter och hyresrätter, vilket har förbättrat bostädernas skattemässiga situation. Regeringen har i den till riksdagen nyligen överlämnade propositionen om avskaffande av statlig fastighetsskatt föreslagit att den statliga fastighetsskatten för såväl småhus som flerbostadshus avskaffas och ersätts med en kommunal fastighetsavgift från och med 2008.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag än en gång poängtera att regeringens bostadspolitiska ambition, att få till stånd en fungerande bostadsmarknad, omfattar samtliga upplåtelseformer. Regeringen strävar efter en bostadsmarknad med en balans mellan olika boendeformer som skapar möjligheter att välja den boendeform som passar den enskilde bäst.
Anf. 20 Ameer Sachet (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för interpellationssvaret. Jag har skrivit denna interpellation för att man mitt under brinnande högkonjunktur bromsar igångsättandet av nya bostadsbyggnadsprojekt, särskilt hyresrätter.
Byggbranschen lever fortfarande på vad som drogs i gång av den tidigare, socialdemokratiska regeringen. Vi har ännu inte sett den fulla effekten av den borgerliga regeringens bostadspolitik, eller snarare brist på bostadspolitik. Det vi märkt hitintills är dock illa nog.
Under de första nio månaderna i år påbörjades bara 20 800 lägenheter i småhus och flerbostadshus. Det är en minskning med 20 procent - hör och häpna!
De som är födda mellan 1986 och 1995 är fler än en miljon. För att bostadsmarknaden ska kunna ta emot dessa bostadskonsumenter måste byggandet öka.
Herr talman! Mats Odell skriver i sitt svar att en viss nedgång i byggandet har skett och att en omställning från subventionsproduktionen till att bygga för konsumenternas faktiska efterfrågan tar tid. Jag kallar inte detta för svar nog för alla dem som i dag saknar bostad. Det är till storstadsregionerna som de unga dras och dit även många andra flyttar på grund av jobb. Alla behöver bostad. Det är uppenbart att det största behovet är byggandet av billiga hyresrätter. Till detta ska läggas att utförsäljningen av dagens allmännyttiga bostäder betyder att utbudet av hyresrätter minskar ytterligare. Med flera hyreslägenheter som ombildas och med färre som byggs blir det svårare för ungdomar och andra att hitta ett eget boende.
Herr talman! Det behövs uppemot 160 000 bostäder för att möta efterfrågan från unga, 20-27 år, som behöver egen bostad. Fler än tidigare bor i andra och tredje hand, och allt fler tvingas att återvända hem till sina föräldrar.
Det som statsrådet kallar snedvridande subventioner handlar just om att ta fram billiga hyresrätter som folk efterfrågar och som alla har råd att bo i. Subventionerna har lett till att det har byggts många hyresrätter de senaste åren. Min första fråga till statsrådet Odell kvarstår därför: Vad avser statsrådet att göra för att hejda den kraftiga minskningen av nybyggda hyresrätter?
Jag ser hyresrätten som en viktig del för att landet ska utvecklas och för att vi ska ha en bra social bostadspolitik. Vi behöver jämlika spelregler för de olika upplåtelseformerna äganderätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt samt kommunal och privat hyresrätt.
Nästa år beräknas boendet i hyresrätt bli 20 procent dyrare än i äganderätt. Här handlar det om konkurrensnackdelar med att bygga nya hyresrätter och inte minst genom beskattningen. En del hyresrättsprojekt ändras sannolikt till bostadsrätter.
Även mina frågor två och tre är ännu obesvarade. Kommer statsrådet att göra en konsekvensanalys av hur regeringens bostadspolitik har drabbat hyresgästerna? Kommer statsrådet att verka för att neutralitet mellan villor och hyresrätter uppnås och i så fall hur?
Anf. 21 Carina Hägg (S)
Herr talman! Jag vill inleda med att ge en kommentar till bostadsministerns svar.
Jag kan berätta att det kommer att bli hyreshöjningar för de Värnamobor som bor i Finnvedsbostäder, allmännyttan, i de delar som ännu inte har sålts ut. Hyresvärdar och hyresgästföreningar enades om en höjning med 2 procent av hyrorna i den här vändan. Som bostadsministern pekade på beror det på räntorna, men räntorna kan man ju inte frilägga från regeringens politik. Naturligtvis kopplas de ihop med den förda politiken. Men utöver räntorna kopplar man kostnadsökningen till reformer av fastighetsskatten. Man använder ordet reformer, men jag skulle kanske kalla det för något annat. Var det som bostadspolitiken syftade till att höja hyran för hyresgästerna?
Herr talman! Julen närmar sig, och det är mörkt när vi går hem från jobbet eller ut från den här kammaren. När mörkret kommer infinner sig hos många, framför allt kvinnor, en ständig rädsla för att vistas ute i sitt eget bostadsområde. Det är en rädsla som naturligtvis inskränker framför allt kvinnors möjligheter att röra sig fritt, känna sig trygga och kunna besöka de möten som vi tycker är viktiga i ett demokratiskt samhälle, delta i en fritidsaktivitet eller kanske gå till kvällsjobbet.
Kvinnor tjänar mindre än män. Kvinnor har mindre förmögenhet, alltså mindre tillgång till kapital, och har mindre möjligheter att låna. Det leder till att kvinnor oftare blir hänvisade till lägenheter och boenden i områden där allmännyttan finns representerad men har svårare att köpa sig en lägenhet i ett område där man kanske till det yttre kan känna en större trygghet.
Har regeringen och bostadsministern gjort någon könsanalys av bostadspolitiken? I så fall borde man inte komma till det resultat av de politiska förslag som man har gjort. Det förstärker ju könsorättvisan i bostadsområdena.
Jag ska tala om en tredje grupp, kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Det handlar inte om en rädsla ute i bostadsområdet utan om den rädsla som finns inne i bostaden, den plats där man ska kunna känna trygghet.
Vi vet genom kvinnojourernas arbete, och vi är många riksdagsledamöter som har varit ute och träffat representanter för kvinnojourer, att det är en stor svårighet att efter ett boende på en kvinnojour komma ut och få ett boende på den öppna marknaden. Man ska hitta någonstans att bo för framtiden där man kan betala hyran och det finns närhet till jobb, och om man har barn ska de kunna trygghet. Det här är väldigt svårt. En del kommuner har samordnare som hjälper till att hitta vägar och ingångar.
Det här är inga kvinnor som är attraktiva på bostadsmarknaden. De kan inte köpa hus i Täby eller Danderyd och har svårt att köpa en bostadsrätt. Ofta har ekonomin gått i kras när livet i övrigt gick i kras, och de är på flykt.
Jag har träffat kvinnor som har drabbats av hedersrelaterat våld. Hyresvärdarna kanske känner en rädsla för att våldet ska komma in i fastigheten, vilket inte är vanligt. Men det finns sådana dimensioner som gör att många drar sig för att låta de här kvinnorna få en bostad. Och det är inte alla kommuner som är särskilt aktiva när det gäller att hjälpa till med försörjningsstöd. Man kan tvingas flytta i snabb takt mellan olika bostäder om man kommer till en kommun för att söka trygghet och inte är känd.
I de här tre delarna vill jag gärna ha svar från bostadsministern.
Anf. 22 Christine Jönsson (M)
Herr talman! Bostadspolitiken är väldigt politiserad i Sverige. Det märker vi inte minst på de interpellationer som har ställts till statsrådet Odell. Redan i januari 2007 noterades att den första interpellationen kom. Med tanke på s-regeringens ansvar under de senaste åren kan man fundera på rimligheten i att nuvarande regering skulle kunna ha gjort stora förändringar på så kort tid.
Det som har varit fel med bostadsmarknaden är, som också statsrådet är inne på, att den har varit starkt reglerad under de senaste åren. Tar man då bort de regleringar och subventioner som har funnits är det klart att marknaden tar tid på sig att anpassa sig till de regler som har införts och de förändringar som har skett.
Det som har styrt under de senaste åren är subventionerna. Jag kan se i min egen hemstad, där jag har verkat bland annat inom det bostadspolitiska området, att det i princip bara byggts specialbostäder de senaste åren beroende på olika statliga subventioner. Det har naturligtvis orsakat en osäkerhet och ryckighet i byggandet som har fått de konsekvenser som man kan se i dag.
Boverket säger i sin rapport att byggandet av hyresrätter troligen minskar markant under 2008, men samtidigt pekar man på en ökning av andra boendeformer, till exempel bostadsrätter och villor. Man säger också i sin rapport att det är en trolig minskning, man vet inte, för i de flesta kommuner har ett antal bygglov sökts under de senaste månaderna som gör att byggloven överstiger prognoserna.
Ett stort problem i Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö är att få tag i arbetskraft, vilket driver upp kostnaderna och får ett antal projekt att läggas på is. När det gäller stora bostadsprojekt i de större städerna är det detta som man har svarat till exempel när byggindustrin har gått ut och frågat varför inte olika projekt har kommit till stånd.
Jag tror att det är viktigt att bostadsmarknaden får politisk ro. Marknaden måste återupprättas, och det måste bli en stabilitet som gör att man vågar satsa på olika former av projekt.
Avslutningsvis skulle jag vilja gå in lite på det som Carina Hägg var inne på. Hon säger att det blir en A- och en B-marknad på bostadsmarknaden genom att fler utsatta kvinnor får svårt att få bostad när allmännyttan försvinner.
Det är tyvärr lite grann där man befinner sig i dag. Min personliga uppfattning om det är att om man har ett allmännyttigt företag i en kommun och inte sköter det på det sätt som man ska göra för att inte få de effekter som Carina Hägg är inne på är man inte en speciellt bra förvaltare. Jag tror att det är viktigt att säga att har man ett bostadsbolag ska man också se till att förädla och förbättra området. Jag hör till dem som bor hos ett allmännyttigt företag, och också i ett miljonprogramsområde, där man har satsat väldigt mycket på upprustning, förändring, förädling. Det är något som jag tycker att man ska fortsätta att göra så länge man är ägare av ett allmännyttigt företag. Och det gäller inte bara kommunerna utan naturligtvis också dem som har privata hyresrätter.
Anf. 23 Lennart Pettersson (C)
Herr talman! Det finns några exempel i svaret från statsrådet på sådant som kan påverka hyreskostnad och produktionskostnad. Jag skulle vilja fylla på angående detta med anledningen till att det har varit en viss nedgång under den tid då vi har varit i majoritet.
Produktionskostnaderna har ökat markant de senaste åren. Jag kan inte se någon koppling till regeringsskiftet när det gäller produktionskostnadsökningen. Vi har också en mycket högre standard när vi bygger i dag än vi har haft historiskt. Vi jobbar med kakel och klinker i badrum. Vi jobbar med äkta trä i köksinredningar. Vi jobbar med riktig parkett i umgängesrummen. Hur mycket påverkar detta kostnaderna? Sedan har vi byggfelen. Det är ju uträknat att mellan 15 procent och 30 procent av byggkostnaderna beror på byggfel. Detta påverkar mycket mer än borttagandet av bostadsstöd. Vem ansvarar för att byggfelen kommer att gå ned? De drabbar ju var och en av oss som bostadskonsumenter.
Hur ser konkurrenssituationen ut på byggmarknaden? Vi kan väl konstatera att den kunde vara mycket bättre. Hur ser arbetskraftstillgången ut? Vi konstaterar att det finns en arbetskraftsbrist i dag som är helt enorm. Det gäller om jag vill ha tag i en hantverkare på hemmaplan, och det gäller om man vill ha en större bostadsproduktion. Det går inte att få tag på arbetskraft. Hur ser det ut på utbildningssidan? Vi kan konstatera att på 5 000 utbildningsplatser fanns det 8 000 sökande. Vi ger dem inte möjligheten att komma in. Ändå vet vi att det inom några år kommer ett jättestort generationsskifte. Varför har det inte skett förändringar under den tid som Socialdemokraterna har suttit i regeringen?
Jag vet att när jag satt i Byggprogramrådet i slutet av 90-talet fanns det inget intresse från facket att öka antalet utbildningsplatser - men inte heller från byggmästarna, det ska erkännas. Det fanns inget intresse i branschen att se till att fler kommer in, vilket skulle göra att vi skulle kunna hålla tillbaka produktionskostnaderna.
Sedan skulle jag vilja fråga hur statsrådet ser på möjligheten att påverka priset. Jag skulle vidare vilja fråga om interpellanten är beredd att hålla med om att det jag har räknat upp också påverkar prisbilden i högsta grad - ännu mer än vad räntesubventioner och annat gör.
Det var också en fråga om neutralitet mellan boendeformer. Jag tror inte att det finns några som helst delade meningar om detta. Precis som statsrådet framför i svaret finns det inget syfte att försämra för hyresrätten i förhållande till andra boendeformer. Vi är överens om, uppfattar jag det som, att det ska vara neutralt mellan de olika boendeformerna. Visar det sig att det inte är det förutsätter jag att vi är beredda att titta på det här över tiden. Det är många olika faktorer som spelar in. Det kan vara fastighetsavgifterna eller de nuvarande skatterna. Det kan också vara momsen. Det kan vara reavinsten. Det kan vara vad som ska ingå i det som får räknas bort när man får sin reavinst. Det kan vara uppräkningstal. Det kan vara energistöd till olika boendeformer och så vidare.
Det är ett helhetsgrepp som jag tror att vi behöver ta framöver, men vi är inte i den fasen just nu. Jag tycker att det är viktigt att vi kan enas om att neutralitet är nödvändigt för boendet.
Anf. 24 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Det är intressant med bostadsdebatter, inte minst med mina socialdemokratiska vänner, som har haft ansvaret för det här området i tolv år. Tittar vi på hur det har utvecklats då kan vi säga att under de tolv åren har det blivit ökad bostadsbrist. Från att ha varit bostadsbrist i 60 kommuner var det, när ni lämnade makten, bostadsbrist i över 120 kommuner där över 60 procent av svenska folket bor. Här i Stockholmsregionen ökade bostadskön med över 100 000 bara på ett par år. Så vi ska ändå ha lite proportioner. Det här är inte lätt, och det finns inga snabba genvägar för att lösa de här sakerna. Det gäller att man gör rätt och att man har rätt inriktning på det man gör.
Nu frågar Ameer Sachet vad jag tänker göra för att öka bostadsbyggandet. Låt mig då konstatera att vi har ett väldigt högt bostadsbyggande. Jag kan citera ur ett pressmeddelande från Sveriges Byggindustrier:
"Den senaste tidens utveckling tyder på att bostadsbyggandet står sig bra trots avskaffandet av de statliga stöden. Det stämmer bra med vår bild av en stark underliggande efterfrågan på bostadsmarknaden, säger Fredrik Isaksson, prognoschef på Sveriges Byggindustrier (BI). Till följd av ökad produktion och dämpad produktivitetstillväxt har antalet sysselsatta i byggindustrin fortsatt att öka. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) har sysselsättningen ökat med 6 procent de senaste 12 månaderna trots att det alltjämt är svårt för företagen att rekrytera arbetskraft med önskad kompetens.
Det är en fortsatt bred uppgång för byggandet och vi räknar med att det nästa år behövs 25 000 fler sysselsatta i byggföretagen än förra året. Byggindustrin bidrar till den positiva utvecklingen på svensk arbetsmarknad, fortsätter Fredrik Isaksson."
Det är ju så att vi har en resursbrist i produktionsledet. Över 70 procent av företagen får inte tag på arbetskraft. Jag pekar på att Riksbanken har höjt sin styrränta med 2 ½ procent sedan valdagen. Vi har också en allmän osäkerhet på de finansiella marknaderna på grund av den oro som finns runt om i världen på bostadskreditmarknaderna.
Det här har, herr talman, inget att göra med avskaffandet av de subventioner som tidigare kännetecknade svensk bostadspolitik. Det är en mycket stark underliggande situation för bostadsbyggande. Jag är helt överens med er interpellanter om att vi ska slå vakt om hyresboendet som en oerhört viktig del av svensk bostadspolitik - och svensk jobbpolitik. Det är ju inte så att det ofta finns gott om bostäder där jobben finns. Ofta är det tvärtom så att där jobben finns är det brist på bostäder. Därför är det väldigt viktigt att vi ser till att utveckla hyresrätten i rätt riktning.
Carina Hägg ställde frågor om könsanalys av bostadspolitiken. Nej, det finns mig veterligt ingen könsanalys av bostadspolitiken, men jag vill ändå säga att utan att ha gjort en sådan analys tror jag att de åtgärder som vi har satt in, och som jag vet att ni socialdemokrater också var för före valet, nämligen hyresgarantier för personer som själva kanske inte helt kvalificerar sig för ett förstahandskontrakt, kommer att hjälpa också de grupper som Carina Hägg tar upp i sin fråga.
Anf. 25 Ameer Sachet (S)
Herr talman! Jag tänkte börja med att säga till statsrådet när det gäller arbetskraftsbrist att den borgerliga regeringen gjorde på det sättet när den tillträdde förra året att den halverade arbetsmarknadsutbildningen. Jag hoppas verkligen att statsrådet Mats Odell kan ta kontakt med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och på något sätt försöka höja antalet arbetsmarknadsutbildningar nu. Det behövs överallt, inte minst inom byggbranschen.
Trots statsrådets alla försäkringar och påståenden är jag fortfarande djupt bekymrad över regeringens bostadspolitik, som resulterat i ett minskat bostadsbyggande. Tillåt mig läsa lite grann från Boverkets indikatorer från i september 2007: Enligt Boverket minskar troligen byggandet av hyresrätter markant 2008 till följd av de borttagna stöden. Boverket anger också att nybyggnationen av flerbostadshus under första halvåret 2007 har halverats i jämförelse med samma period 2006. Under det första halvåret 2007 påbörjades 60 procent färre bostäder med hyresrätt än under första halvåret 2006. I fråga om bostadsrätter var det 40 procent färre.
Boverket skriver också tydligt att borttagandet av bostadsfinansieringen kommer att leda till att det på många håll kan bli kärvt att bygga hyresrätter. Bristen på hyresrätter framför allt i storstadsregioner leder till att människor tvingas in på en andrahandsmarknad med oskäliga hyror och otryggt boende.
Vid bostadsbrist blir omflyttningen också mindre. De som har hyreskontrakt hyr hellre ut i andra hand än riskerar att bli av med bostaden.
Herr talman! Det är uppenbart att statsrådet har bundit sig för att marknaden ska lösa bostadsbyggandet i landet. Den borgerliga regeringens mål reducerar bostadspolitiken till att bli en fråga om det finns köpare och säljare på marknaden och inte en fråga om att faktiskt se till att även de med lägst inkomster har möjlighet till ett bra boende. Bostadspolitiken som en del av välfärden och själva idén om en social bostadspolitik är borta nu.
Statsrådet och den borgerliga regeringen talar varmt om ungdomarna. Men hur ser deras verklighet ut, Mats Odell, och vad gör ni? Det är oacceptabelt att många ungdomar i dag hänvisas till boende i andra och tredje hand.
En ny rapport från Statistiska centralbyrån visar att tre av tio högskolestudenter upplever att bostadssituationen påverkar studenterna negativt. Det är framför allt de som hyr lägenhet i andra hand som mår dåligt.
Herr talman! Det behövs en mer offensiv politik med tydliga bostadspolitiska ambitioner. Vi socialdemokrater föreslår en satsning på bostadsbyggande, fler studentlägenheter, en översyn av andrahandsmarknaden, en nationell bostadsinformationsportal, bostadsförmedlingar med tydliga och icke-diskriminerande villkor och en översyn av ungas möjligheter att bospara.
Regeringen har systematiskt gynnat dem som bor i rika villaområden samtidigt som den helt har bortsett från de stora renoveringsbehov som finns i många flerbostadshus. Vi socialdemokrater vill göra en stor satsning på att skapa attraktiva förortsboendemiljöer med förbättrad service. Därför vill vi tillsammans med näringslivet och kommunerna satsa 15 miljarder kronor 2010-2016 på att rusta upp miljonprogramsområdena.
Se till att det byggs, Odell! Sluta kriga mot hyresrätten, och respektera att alla upplåtelseformer utgör ett eget hem för dem som bor där!
Anf. 26 Carina Hägg (S)
Herr talman! Det är intressant att följa denna viktiga debatt. Jag är också glad att jag fick svaret, även om det var negativt, att det inte finns någon könsanalys. Det är väl något för oss alla i denna debatt att ta med oss härifrån och fundera på hur man ska kunna göra detta kanske på många olika sätt och få med sig många olika delar.
Jag har för s-kvinnor i Jönköpings län till exempel kämpat för att få reda på hur många hemlösa kvinnor det finns. Vi ser både i Småland och i hela riket att antalet ökar. Men det som är svårare att få fatt i är en siffra på hur många barn som faktiskt vräks. Vi ser i statistiken hur många barn som nås av besked från kronofogden. Men vi vet inte hur många vräkningar som faktiskt sker. Men det kanske är något som vi kan hjälpas åt med att få fram så småningom. Bostadsministern har direkta möjligheter att påverka den politiken.
När det gäller att titta på könsanalys, kvinnors trygghet och kvinnor som utsätts för våld, hot och övergrepp har regeringen nyligen kommit med en handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld med mera. Jag välkomnar att vi har fått den handlingsplanen. Kammaren kommer snart att kasta sig över den och skriva motioner och behandla den. Det kommer alltså mer på detta område.
Men det finns också en del som berör bostadsbyggandet. Man kommer också att lämna ett uppdrag till Boverket att titta på detta och hur man ska kunna använda också den fysiska miljön för att skapa en större trygghet och hantera dessa frågor om mäns våld mot kvinnor. Där tycker jag att det vore jättespännande att bjuda in byggbranschen, Boverket, forskare, samhällsplanerare, hyresgästföreningar, allmännyttan och så vidare för att fokusera på hur man kan använda byggande, boende och stadsplanering för att öka kvinnors trygghet. Eftersom jag vet att detta redan har kommit och finns med i handlingsplanen skulle jag också gärna vilja veta hur bostadsministern har tänkt. Vad är bostadsministerns vision att man ska använda denna del i regeringens handlingsplan till för att öka kvinnors trygghet?
Anf. 27 Christine Jönsson (M)
Herr talman! Jag skulle vilja komma tillbaka till Boverkets prognos. Boverket konstaterar att det för det första är en prognos och för det andra att det är osedvanligt svårt att göra bedömningar under detta år beroende på många saker, bland annat beroende på det som vi har varit inne på, alltså överhettning i vissa regioner, arbetsmarknadstillgång med mera. Det gör också att man kanske ska se detta i ett lite mer långsiktigt perspektiv. Man kan inte se det kvartalsvis, man kan inte heller se det årsvis, utan man måste se det under längre perioder. Det är lite grann det som min kritik har gällt i fråga om socialdemokratin och Socialdemokraternas sätt att argumentera när det gäller bostadsfrågorna.
Jag vet själv efter ett antal år i en kommunal byggnadsnämnd att det som man beslutade om i slutet av 80-talet är det som byggs i dag. Det viktigaste instrumentet för byggnation ligger inte på riksdag och regering utan på att kommuner och regioner verkligen har planer och en strategi för hur de vill att deras städer och regioner ska växa. Då gäller det att också ha planer som gör att man kan bygga när det är högkonjunktur och har möjlighet att göra det.
Jag vill också kortfattat säga att det är viktigt att man ser till att byggandet fortsätter oavsett om det är fråga om villor och bostadsrätter. Genom att man bygger villor och bostadsrätter får man nämligen en flyttkedja som är positiv. Detta möjliggör att hyreslägenheter i slutändan blir lediga. Jag tror att det också är viktigt.
Anf. 28 Lennart Pettersson (C)
Herr talman! Ameer Sachet citerade ur Boverkets indikatorer på s. 1. Men det är 19 sidor till. Jag vet inte om han inte har orkat läsa vidare. Men jag vill citera från s. 3:
"Men branschen plågas av växtvärk. Det är brist på arbetskraft, på byggmaterial och på andra resurser. Det kan leda till att byggstarter förskjuts. Det har även förekommit många uppgifter om kraftigt ökade byggpriser under den senaste tiden.
I augusti angav två av tre byggföretag i konjunkturbarometern att bristen på arbetskraft är främsta hindret för verksamheten."
På s. 5 i Boverkets prognoser för bostadsbyggande i flerbostadshus ser man att det är fråga om 22 800 år 2006, 22 000 år 2007 och 22 000 år 2008. Det är alltså i princip oförändrat.
På s. 16 kan vi när det gäller antalet påbörjade bostäder konstatera en ökning totalt sett med 26 procent från den 1 juli 2006 till den 1 juli 2007. För flerbostadshus är det 35 procent, och för småhus är det 11 procent.
På något sätt måste man balansera informationen och kritiken. Enligt Konjunkturinstitutets augustimätning tror dessutom 99 procent av byggföretagen att det blir oförändrat eller bättre.
Produktion av småhus och bostadsrätter bör rimligtvis också frigöra hyresrätter när människor flyttar till nybyggda bostäder.
Anf. 29 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Man kan fortsätta denna diskussion om vad som egentligen styr bostadsbyggandet. Man kan exempelvis gå till en departementsskrivelse som en arbetsgrupp inom det då s-styrda Regeringskansliet upprättade om att bostadspolitikens utgiftsnivå har mycket ringa betydelse för bostadskonsumtionens omfattning, alltså att det som vi lägger i budgeten för bostadspolitiken betyder väldigt lite för hur mycket som byggs.
I denna skrift står följande: En entydig slutsats av det redovisade materialet är att bostadspriser och bostadsbyggande i de nordiska länderna styrs av likartade makroekonomiska förhållanden och i stort sett är opåverkade av strukturella olikheter och olikheter i sektorpolitik. Tillväxt, disponibla inkomster, inflation och räntor är alltså avgörande för utvecklingen inom bostadssektorn. Nyproduktion av bostäder är i alla de nordiska länderna direkt relaterade till prisutvecklingen i bostadsbestånden.
På ett annat ställe skriver man att man finner att tidigare och nuvarande omfattning på de offentliga utgifterna i bostadspolitiken inte heller tycks ha någon stor betydelse för bostadskonsumtionens omfattning. Sverige har i huvudsak en bostadskonsumtion som är bestämd av dess välståndsnivå snarare än av bostadspolitiska stödsystem.
Ameer Sachet säger här att det framöver kommer att bli 20 procent dyrare att bo i hyresrätter. Jag vet inte varifrån han har fått den siffran. Swedbanks institut för privatekonomi har gjort en jämförelse och tittat på hur det här kommer att se ut framöver. De har tittat på alla faktorer som rör ekonomin för boende.
De har gjort en jämförelse mellan januari 2008, alltså om ungefär en månad, och januari 2007, för ungefär ett år sedan. Enligt den jämförelsen får barnfamiljen som i januari 2008 bor i en hyreslägenhet 730 kronor mer kvar i plånboken jämfört med hur det såg ut i januari 2007. Däremot kan den familj som i januari 2008 köper ett radhus få uppemot 500 kronor mindre över jämfört med hur det såg ut för den som ett år tidigare hade ett nyinköpt radhus.
Det här förklaras bland annat av höjda löner, sänkt inkomstskatt och måttliga hyreshöjningar - detta samtidigt som räntan höjts från 2,5 procent till 4 procent. De hyreshöjningar som skett har ju varit i en helt annan klass, så jag tror att det är viktigt att studera helheten i den ekonomiska utvecklingen för hyresgästerna.
Ameer Sachet efterlyser också storsatsningar på området. Ja, vi kan väl titta i den socialdemokratiska budgetmotionen för att se vad som finns där. Vi fasade ut räntebidrag, investeringsstöd och investeringsstimulanser. Det har ni ganska kraftigt kritiserat. Men i er motion ser man att den återställare som ni nu bygger ert resonemang på inskränker sig till 250 miljoner kronor i ett väldigt kraftigt begränsat investeringsstöd och en mjukare avtrappning av räntebidragen - 100 miljoner kronor. Detta ställs mot de 3 miljarder som har försvunnit.
Det skulle vara intressant att höra enligt vilka principer som Ameer Sachet och övriga tror att de 250 miljoner kronorna ska kunna ersätta de 3 miljarder som fasats ut och hur pass effektivt det är att i en tid med en sådan resursbrist som vi för närvarande upplever lägga in stora statliga subventioner i en redan överhettad byggsektor.
Anf. 30 Ameer Sachet (S)
Herr talman! Det går inte att bara säga att man är positiv till bostadsproduktion och till hyresrätter utan att föra en sådan politik att det verkligen byggs och blir fler hyresrätter. Den borgerliga regeringen för inte en sådan politik i dag. Ni bara pratar alltmedan nyproduktionen långsamt sjunker och inga nya hyresrättsprojekt dras i gång.
Jag vill återigen klargöra vad vi socialdemokrater vill.
Vi vill införa ett nytt investeringsstöd som stimulerar byggandet av billiga och miljövänliga hyresbostäder samt stimulera produktionen av mindre lägenheter till låga hyror. Vi vill också komplettera vårt tidigare investeringsstöd med krav på att produktionen och driften av nya fastigheter ska vara miljövänliga och resurshushållande.
Vidare anser vi att ett nytt bostadsfinansieringssystem måste till. Därför föreslår vi att riksdagen anvisar - det här står i vår motion - 250 miljoner kronor år 2008, 600 miljoner kronor år 2009 och ytterligare 700 miljoner kronor år 2010. Med detta vill vi få en god balans mellan olika upplåtelseformer, stimulera byggandet av hyresrätter - som år 2010 lär ha blivit en bristvara i landet - och främja byggandet av fler studentlägenheter med låga hyror.
Vi vill också uppmuntra till ett nytänkande kring upplåtelseformer och till ett miljötänkande.
Mot denna politik står statsrådet Odell med en ovilja beträffande statliga engagemang för att få till stånd fler bostäder. Bostadspolitiken är för statsrådet inte en del av välfärden utan en privat fråga som var och en själv får sköta. Det är en omodern och ensidig satsning på bara ägande i boendet.
Den borgerliga regeringen i Sverige faller alltmer isär nu, även på bostadspolitikens område.
Anf. 31 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Ja, det är alldeles rätt att Socialdemokraterna vill satsa först 250 miljoner och sedan 600 miljoner och därefter 700 miljoner kronor på
byggföretagen
som ju går på högvarv och som gör miljardvinster
.
Vår politik går i stället ut på att satsa på de hushåll som ska bo i husen. Vi tror att det är en viktigare och mer träffsäker användning av skattemedel än att i en överhettad byggsektor skjuta in några hundra miljoner kronor i tron att detta förändrar bostadsköerna, att det förändrar saker för de människor som står i de bostadsköer som Socialdemokraterna lämnade efter sig.
Herr talman! Ameer Sachet säger att det här är en privat fråga för oss, men så är det inte. Vi tror inte att vi, för att kunna lyfta bostadsbyggandet i Sverige till den nivå som finns i våra grannländer, kan fortsätta med en politik som lett till att det i Sverige har byggts ungefär hälften så mycket per invånare som det har byggts i Danmark, Norge och Finland. Därför måste vi hitta vägar så att människors efterfrågan på bostäder också kan kanaliseras till ett ökat byggande. Då har subventionspolitiken inte varit någon väg till framgång.
Det vi nu ser är en avmattning - ja. Den beror på, som vi har sagt, höjda räntor och på en osäkerhet kring förhållandena på bostadsfinansieringsmarknaden. Det går inte att lösa med ökade subventioner, utan det handlar om långsiktigt stabila villkor. Där hoppas vi på att, gärna tillsammans med Socialdemokraterna, kunna hitta vägar framåt till en social bostadspolitik som gör att också de som har små resurser kan hitta en bra bostad att bo i.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.