Hälsofarlig avel av hundar
Interpellation 2008/09:503 av Leander, Helena (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-05-11
- Anmäld
- 2009-05-12
- Besvarad
- 2009-05-19
- Sista svarsdatum
- 2009-05-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 11 maj
Interpellation
2008/09:503 Hälsofarlig avel av hundar
av Helena Leander (mp)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Enligt svensk lagstiftning är avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren förbjuden. Från veterinärhåll har dock lagen kritiserats för att vara otydlig och svårtillämpad, vilket gett problem inte minst bland hundar. Aveln har inriktats på att tillfredsställa utseendeideal, vilket gått ut över djurens hälsa. Svenska kennelklubben har tagit fram en lista med 47 hundraser som är mer eller mindre sönderavlade. För 7 raser – engelsk bulldogg, mastino napoletano, shar pei, chow chow, basset hound, fransk bulldogg och pekingese – anses läget så allvarligt att aveln måste ändras omedelbart. Bland hälsoproblemen märks bland annat andningsbesvär, ögon‑, öron- och hudproblem samt rörelsestörningar.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att garantera att hundaveln inte orsakar lidande för djuren?
Debatt
(4 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:503
Webb-tv: Hälsofarlig avel av hundar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:121 Tisdagen den 19 majProtokoll 2008/09:121 6 § Svar på interpellation 2008/09:503 om hälsofarlig avel av hundar
Protokoll från debatten
Anf. 15 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Helena Leander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera att hundaveln inte orsakar lidande för djuren.
Jag tror att den här debatten kommer att bli ganska kort. Vet ni varför? Jo, därför att jag delar den oro som avspeglas i Helena Leanders interpellation. Jag är allvarligt bekymrad över de hälso- och djurskyddsproblem som vissa hundar tvingas leva med och som i vissa fall kan leda till en förkortad livslängd för djuren. Ett annat problem, som inte direkt omnämns i interpellationen men som enligt min mening inte heller är acceptabelt, är de förlossningssvårigheter som vissa hundraser i dag har problem med.
Staten har ett generellt ansvar för att verka för ett gott djurskydd. Detta ansvar har bland annat medfört att regeringen har infört bestämmelser i djurskyddsförordningen som förbjuder avel med en sådan inriktning att den kan medföra ett lidande för djuren. Statens jordbruksverk har givits en rätt att meddela närmare föreskrifter om förbudet, och verket har dessutom givits en rätt att meddela föreskrifter om förbud mot eller villkor för avel med en sådan inriktning att den kan påverka djurens naturliga beteenden. Med stöd av dessa bestämmelser har Jordbruksverket meddelat förhållandevis detaljerade föreskrifter om när hundar inte får användas i avel.
Det finns alltså redan en lagstiftning som förbjuder avel med en sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren. Denna lagstiftning efterlevs dock inte till fullo. Varför är det så? Det är en fråga som jag ställer mig och som jag har för avsikt att närmare granska.
Men låt mig också klargöra att ansvaret för en sund hundavel till stor del vilar på uppfödarna själva. Det är de som ansvarar för att den avel de bedriver leder till friska och välmående hundar. Det är uppfödarna som kan planera vilken avel de bedriver och som kan se det faktiska resultatet av den. Ras- och specialklubbar har en viktig funktion i att stötta uppfödarna i riktning mot en sund avel. Aveln påverkas också av de normer som till exempel gäller vid utställningar och tävlingar. Klubbar och organisationer som anordnar sådana arrangemang har därför också ett ansvar för att aktivt arbeta för att främja en avel som leder till friska och sunda individer och för att stävja den avel som leder till att djur får hälsoproblem.
Som jag nyss nämnde har jag för avsikt att närmare granska frågan om den bristande lagefterlevnaden inom detta område. Denna granskning kommer att ske inom ramen för en utredning med uppgift att se över djurskyddslagstiftningen som jag i flera olika sammanhang tidigare har aviserat att jag planerar att tillsätta. I december 2008 höll jag bland annat en hearing till vilken myndigheter, djurskyddsorganisationer och andra intressenter var inbjudna för att lämna sina synpunkter på vad som bör ingå i utredningens arbete. Beslut om utredningen väntas bli fattat inom kort.
Helena Leander har pekat på att lagstiftningen från veterinärt håll har kritiserats för att vara otydlig och svårtillämpad. Om detta är orsaken till den bristande lagefterlevnaden eller om denna i första hand beror på andra faktorer är en fråga som av naturliga skäl kommer under övervägande i utredningsarbetet.
Därför både hoppas och tror jag att du, Helena Leander, känner dig mycket nöjd med att vi faktiskt synes vara på samma linje i denna fråga.
Anf. 16 Helena Leander (Mp)
Herr talman! På den punkten har jordbruksministern alldeles rätt. Jag är mycket nöjd med svaret och tackar så hjärtligt för svaret.
Jordbruksministern och jag har tidigare haft lite diskussioner om vilken avel man får utsätta kycklingar för. Men när det gäller hundar tycks vi vara rörande överens. Det är inte okej med en avel som prioriterar estetik framför djurens hälsa. Det är inte okej att avla fram hundar som inte kan andas ordentligt, som har svårt att föda naturligt och som får problem med ögon, öron, hud och vad det nu må vara.
Nu vet vi att det redan är förbjudet, men vi vet också att förbudet inte efterlevs. Vi skulle kunna diskutera om det beror på att lagen är otydligt skriven eller om det beror på att tillsynen är otillräcklig. Men om det nu är så att frågan kommer att utredas ger jag mig till tåls. Jag tackar därför ännu en gång för svaret.
Anf. 17 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jag tackar för interpellationen. Även denna interpellation rör en angelägen fråga.
Anf. 18 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Lena Olsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att garantera att den demokratiska insynen i offentlig förvaltning stärks. Lena Olsson har också frågat mig om det är min avsikt att fler frågor ska utredas via konsulter i stället för via offentliga utredningar.
Jag börjar med frågan om offentliga utredningar.
Det ligger ett värde i att använda traditionella offentliga utredningar med de möjligheter till debatt och insyn som sådana medför.
Det kan ofta vara lämpligt att en traditionell utredning tillsätts när en fråga kräver en särskilt grundlig genomgång innan en proposition kan tas fram och lämnas till riksdagen för beslut. Det kan handla om stora, övergripande frågor som kommer att påverka det svenska samhället under lång tid.
Samtidigt är det svårt att utreda alla aktuella och framtida frågeställningar i denna form. Många gånger är det mer ändamålsenligt att utreda en fråga på annat sätt än genom en traditionell utredning, av resursskäl eller om frågan är mindre, men tekniskt komplicerad, utan uppenbara politiska implikationer.
Företaget Cordial Business Advisers AB/Enhancer har fått i uppdrag av Justitiedepartementet att kartlägga och analysera ledningsstruktur och hur uppdrag och ansvar har delegerats i de tre översta rapporteringsnivåerna inom Rikspolisstyrelsen. I uppdraget har också ingått att på motsvarande sätt kartlägga och analysera ledningsgrupp och direktrapporterande chefer inom polismyndigheterna i Stockholm och Dalarna.
Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera Rikspolisstyrelsens styrning, kontroll och uppföljning av polismyndigheterna. I uppdraget ingår också att bedöma om anslaget har använts effektivt i förhållande till de ändamål som regeringen anvisat och om Rikspolisstyrelsen använder tillgängliga styrverktyg på ett effektivt sätt.
Det är således i dessa fall inte fråga om en utredning av polisens organisation utan en professionell utvärdering av hur polisen sköter det uppdrag och hanterar de resurser den tilldelats av regeringen.
Sammanfattningsvis anser jag att frågan om formerna för en utredning bör bestämmas i varje enskilt fall.
Lena Olsson tar också upp frågan om insynsråd i den offentliga förvaltningen.
I budgetpropositionen för 2007 slog regeringen fast att varje myndighets ledning ansvarar för verksamheten inför regeringen och att det därför klart och tydligt måste framgå om det är myndighetschefen eller styrelsen som utgör ledningen. Ordningen med ett delat ansvar mellan myndighetschef och styrelse gör det svårt att utkräva ansvar för verksamheten. Regeringen aviserade därför att den kommande nya myndighetsförordningen tydligare skulle reglera ansvaret för myndigheternas verksamhet. Ett stort antal styrelser med begränsat ansvar har därefter ersatts av insynsråd. Syftet med dessa är att utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd. Därutöver har regeringen inrättat ett antal nya styrelser med fullt ansvar. En ledamot i en sådan styrelse har alltid sitt mandat av regeringen och ska stå obunden av olika partsintressen.
Reformen har bidragit till en fortsatt god demokratisk insyn i statsförvaltningen samtidigt som ledningens ansvar och förutsättningarna för ett tydligt ansvarsutkrävande har förbättrats. Det i sin tur ger bättre förutsättningar för den öppna debatt om offentlig förvaltning som efterfrågas i interpellationen. Någon ytterligare åtgärd i denna fråga är inte aktuell för närvarande.
Då Lena Olsson, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Marianne Berg i stället fick delta i överläggningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.