Hälso- och sjukvårdslagen
Interpellation 2024/25:323 av Yasmine Bladelius (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-14
- Överlämnad
- 2025-01-14
- Anmäld
- 2025-01-15
- Svarsdatum
- 2025-01-28
- Besvarad
- 2025-01-28
- Sista svarsdatum
- 2025-01-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Under det senaste året har Helsingborgs lasarett brutit mot vårdgarantin och därmed mot hälso- och sjukvårdslagen vid flera tillfällen. Region Skånes patientnämnd har mottagit 90 klagomål från patienter som nekats att skickas vidare till andra sjukhus, trots att lasarettet inte haft möjlighet att ge dem vård i tid.
Sjukhuset har, enligt sjukhusstyrelsens ordförande Anders Lundström (KD), valt att minimera den köpta vården som ett sätt att hantera en tuff ekonomisk situation. Detta har resulterat i att 2 319 färre patienter har fått köpt vård jämfört med året innan, samtidigt som målet om att spara 70 miljoner kronor inte ens har uppnåtts.
Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav på att vård ska ges utifrån patientens behov, inte baserat på ekonomiska prioriteringar. Patienter i nordvästra Skåne har rätt att få vård inom vårdgarantins ramar, och lagbrott av detta slag underminerar förtroendet för hela vården.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
- Hur ser statsrådet på att sjukhus bryter mot vårdgarantin och därmed mot hälso- och sjukvårdslagen?
- Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa att alla regioner följer vårdgarantin och inte gör olagliga prioriteringar av ekonomiska skäl?
- Hur avser statsrådet och regeringen att stötta regionerna för att säkerställa en hållbar ekonomisk situation som samtidigt möjliggör att vården ges i enlighet med lagstiftningens krav?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:323
Webb-tv: Hälso- och sjukvårdslagen
Dokument från debatten
- Tisdag den 28 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:63
- Protokoll 2024/25:63 Tisdagen den 28 januariProtokoll 2024/25:63 (forts.) Svar på interpellation 2024/25:323 om hälso- och sjukvårdslagen
Protokoll från debatten
Anf. 58 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Herr talman! Yasmine Bladelius har frågat mig hur jag ser på att sjukhus bryter mot vårdgarantin och därmed mot hälso- och sjukvårdslagen. Yasmine Bladelius har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att alla regioner följer vårdgarantin och inte gör olagliga prioriteringar av ekonomiska skäl. Yasmine Bladelius har slutligen frågat mig hur jag och regeringen avser att stötta regionerna för att säkerställa en hållbar ekonomisk situation som samtidigt möjliggör att vården ges i enlighet med lagstiftningens krav.
Jag vill inledningsvis framhålla att det är regionerna, som huvudmän för hälso- och sjukvården, som är ansvariga för en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård. En ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvård är dock en prioriterad fråga för regeringen, och flera insatser görs för att stödja regionerna i detta syfte.
De senaste åren har väntetiderna fortsatt att öka, och den lagstadgade vårdgarantin har sedan införandet 2010 aldrig uppnåtts i sin helhet. Jag ser allvarligt på det faktum att patienter får vänta längre än vårdgarantins tidsgränser. Regeringen anser att det behövs en ny modell för vårdgarantin som är tydligare och skarpare och som utgår från patientens behov av vård. I juni 2024 gav regeringen en utredare i uppdrag att analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti med väsentligt kortare tidsgränser (dir. 2024:50). I uppdraget ingår bland annat att vid behov lämna förslag på åtgärder som stärker huvudmännens och vårdgivarnas förutsättningar att uppfylla vårdgarantin och följa patientlagen (2014:821). I januari 2025 lämnade utredningen en delredovisning av uppdraget med förslag på statliga engångsinsatser i syfte att korta vårdköerna. Förslagen bereds i Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma i närtid med närmare besked.
Regeringen genomför även ett antal andra satsningar på hälso- och sjukvården.
Under 2025 avsätter regeringen bland annat 7,5 miljarder kronor för att regionerna ska öka vårdkapaciteten. Regeringen föreslår även i budgetpropositionen för 2025 fortsatta förstärkningar av hälso- och sjukvården i regionerna, bland annat genom att förlänga det sektorsbidrag som ges specifikt för att underlätta regionernas ekonomiska situation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har även inrättat en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården på Kammarkollegiet. Delegationen ska bistå regionerna med analyser, föreslå åtgärder som kan öka verksamheternas effektivitet och sprida goda exempel. Delegationen ansvarar även för ett tillfälligt statsbidrag för åtgärder för en effektiv hälso- och sjukvård. Tidigare under året inrättades också en regiongranskningsfunktion på Ekonomistyrningsverket, med det huvudsakliga uppdraget att granska regionernas ekonomiska situation. Regeringen arbetar också intensivt med inrättandet av en nationell vårdförmedling, som syftar till att tillgängliggöra hela landets vårdkapacitet för patienter och för att kapa köer inom hälso- och sjukvården.
Jag vill avslutningsvis understryka personalens betydelse som hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. Regeringen har mot den bakgrunden gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Den nationella planen ska bland annat visa vilka insatser som behövs, både för befintlig och för ny vårdpersonal, för att förbättra kompetensförsörjningen.
Tillgängligheten till hälso- och sjukvård är en fråga som även fortsättningsvis kommer att ligga högt på min och regeringens agenda. Med det vill jag tacka Yasmine Bladelius för frågorna och ser fram emot debatten.
Anf. 59 Yasmine Bladelius (S)
Herr talman! Jag vill naturligtvis tacka sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson för svaret på min interpellation. Men tyvärr lämnas många av mina frågor obesvarade och flera viktiga aspekter orörda i svaret. Ministern konstaterar att regionerna bär huvudansvaret för hälso- och sjukvården. Det är vi väl medvetna om. Men ansvaret för att fördela statens resurser ligger på ministern och den regering som hon sitter i.
Ministern och regeringen kan till exempel välja att sänka skatten för sådana som mig själv och ministern, med tusenlappar i månaden. Eller så kan man lägga pengarna på en sjukvård i kris.
Regeringen har fullt mandat att se till att regionerna, som bedriver sjukvård, har tillräckliga resurser för att fullfölja sitt uppdrag att ge invånarna en god vård i rätt tid och för att klara av att följa hälso- och sjukvårdslagen, den lag som ministern ansvarar för och som bland annat säger att vård ska ges efter behov och inom en viss tid.
Att ständigt göra som regeringen och ministern och lägga över ansvaret på regionerna utan att samtidigt ge dem de ekonomiska förutsättningar som de behöver är inte att ta ansvar. Det är att ducka för problemen.
Ministern lyfter i sitt svar fram flera initiativ, som utredningar, effektivitetsdelegationer och förslag om nya vårdgarantimodeller. Men, herr talman, det vi ser här och nu är att sjukhus efter sjukhus går med stora underskott. Vårdpersonalen arbetar under orimliga villkor. De går på knäna. De kan inte springa snabbare. Så ser vi patienterna, som inte får den rätt de har rätt till och inte heller i rätt tid.
Jag tycker ändå att sjukvårdsministern är svaret skyldig: Hur hjälper ytterligare utredningar och delegationer den vårdpersonal som just nu går på knäna? Hur hjälper det patienterna, som inte får vård i tid?
Herr talman! Under det senaste året har lasarettet i min hemkommun Helsingborg brutit mot vårdgarantin och därmed också mot hälso- och sjukvårdslagen vid flera tillfällen. Region Skånes patientnämnd har mottagit 90 klagomål från patienter som nekats att skickas till andra sjukhus trots att lasarettet inte har haft möjlighet att ge dem en god vård i rätt tid.
Sjukhuset har enligt sjukhusstyrelsens ordförande och ministerns partikamrat Anders Lundström, Kristdemokraterna, medvetet valt att minimera den köpta vården för att spara pengar. Detta har resulterat i att 2 319 färre patienter har fått köpt vård jämfört med året innan, samtidigt som målet om att spara en massa pengar inte ens har uppnåtts. Vi socialdemokrater har återkommande kritiserat detta och påpekat att det inte är förenligt med svensk lagstiftning. Det är en utveckling som underminerar förtroendet för hela vården.
Jag menar, herr talman, att regeringen har ett ansvar att agera. Vårdgarantin är inte en rekommendation; det är en lag.
Min fråga till sjukvårdsministern är: Anser ministern att det är helt okej för regioner att bryta mot lagen, och hur kommer ministern att agera för att regionerna ska ha de förutsättningar som krävs för att inte göra det?
Anf. 60 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Herr talman! Tack, ledamoten, för kompletterande frågor och synpunkter!
I Sverige arbetar all offentlig verksamhet under lagarna. Vi sätter oss inte över lagen, utan vi arbetar under den. Det innebär att man har att följa den ansvarsfördelning som riksdagen har beslutat om, det vill säga vilka uppgifter kommuner och regioner har. Det handlar också om hälso- och sjukvårdslagen, arbetsmiljölagen och alla andra lagar. Allt måste man följa samtidigt.
Jag är fullständigt medveten om att kommun- och regionpolitiker ibland tycker att det är för mycket: Det är för stora krav, och de tycker inte att de klarar det. Men såväl kommuner som regioner har enligt riksdagens beslut fått en egen beskattningsbas. Kommuner tar ut kommunalskatt, och regioner tar ut den regionala skatten. De är av lite olika storlek. Regionen tar ut ungefär hälften så mycket, men de har också en annorlunda verksamhet som i allmänhet är mindre än kommunernas verksamhet. Men det är där deras bas finns.
Staten tar inte ut skatt av invånarna för att betala sjukvård, för riksdagen har beslutat att det är regionerna och delvis kommunerna som ansvarar för sjukvård. Därför har de sin egen beskattningsrätt, och det innebär också att de har fullt ansvar för den sjukvård de ger.
Samtidigt är det precis som ledamoten säger: Om man ser brister behöver man komplettera från statens sida. Det jag vänder mig emot med mitt resonemang är att ledamoten sa att sjukvårdsministern eller regeringen ska fördela statens resurser till sjukvården. Det gör vi inte. Det gör man i Danmark, där staten beslutar helt över finansieringen och regionerna är utförare av sjukvården. Den modellen tycker jag att man ska fundera vidare på, och det har man möjlighet att göra i Vård- och ansvarskommittén.
Men så har vi det alltså inte i Sverige, utan det fulla ansvaret ligger på regionerna. Vi har ingen statlig vård förutom en liten rännil, där vi har ansvar för vissa patienter inom Kriminalvården med sjukvård och så vidare. Men det är en extremt liten del.
Ansvaret ligger hos regionerna. Regeringen har valt att ändå ge stöd på många olika sätt. Det har många regeringar gjort, så det är ingen nyhet. Men det regeringen har fokuserat på är att ge stöd till ökad vårdkapacitet. Vi väljer styrmedel, och vi har härmed lämnat fasen med överenskommelser som inte kan styras eller följas upp. Det är nu tydligt i förordningen vad pengarna går till. Vi har meddelat att det går 5,9 miljarder till denna del. De går till att öka vårdkapaciteten, till att korta köer, till att öka tillgängligheten och till att förbättra kompetensförsörjning och arbetsmiljö.
Den tredje delen är vägen dit. Man kommer inte att lyckas med att öka vårdkapaciteten och få fler medarbetare som kan utföra jobbet om man inte förbättrar kompetensförsörjning och arbetsmiljö.
Nästan hela landet har behov av att vidta åtgärder, och det är därför vi riktar pengarna till detta. Det är en tydlig förordning. Det här ska uppnås, annars får regionerna betala tillbaka pengarna vid årets slut. Det är en tydligare och skarpare styrning från regeringens sida till regionerna att lyckas med att uppnå detta.
Jag blir lite bekymrad över att ledamoten raljerar över att regeringen tillsätter en utredning. Återigen: Vi har den ordningen i svensk förvaltning. Vi fattar inte beslut för att jag läser någonting i tidningen på morgonen, utan vi har en gedigen utredning som talar om hur vi ska göra. Konsekvenser, för och emot, redovisas, och sedan fattar regeringen beslut efter remiss.
Så här gör vi också med vårdgarantin. Det har varit nödvändigt att se över vårdgarantin. Jag beklagar att vi inte har gjort det tidigare. Men jag tror inte att någon av oss har föreslagit det tidigare, utan det är nu vi har bestämt oss för det. Vårdgarantin har inte genomförts i sin helhet någon gång sedan den infördes. Vi har ett gemensamt problem när vi har utlovat en lag och beslutat om den i riksdagen och den inte har genomförts.
Nu säger vi: Gör om den! Och framför allt, byt perspektiv och gå ifrån fasta tidsgränser! Är 90 dagar behovsstyrt? För mig är det inte det. Det måste vara behovsstyrt på ett annat sätt och avgöras i möten mellan vårdpersonal och patient: När behöver du din operation?
Jag ser verkligen fram emot utredningens förslag, och förhoppningsvis hittar utredningen en modell som kan fungera. Det kommer att vara svårt, men det är därför viktigt att vi nu gör vad vi kan för att korta köer så att vi inte går in i den nya vårdgarantin med sämre förutsättningar.
Anf. 61 Yasmine Bladelius (S)
Herr talman! Det är uppenbart att vi har en sjukvård i kris i Sverige. Vårdpersonalen går på knäna. Med den politik som regeringen har fört hittills i sina budgetar ser vi nu hur sjukhus tvingas varsla och avskeda personal på sjukhus som redan lider av stor personalbrist för att hantera sina ekonomiska problem.
Herr talman! Det är inte ministern eller jag som dagligdags lider av det här, såvida vi inte söker vård. Dagligdags är det de patienter som behöver vård som lider av detta. Det är vårdpersonalen ute på golven som betalar priset när vårdgarantin inte kan hållas och när lagstiftningens krav sätts åt sidan.
Även om situationen i Helsingborg tyvärr inte är helt unik när det gäller att leva upp till den vårdgaranti som vi har beslutat om i riksdagen och som är lag - även om vi nu ser över den är vårdgarantin den lag som i dag gäller - sticker Region Skåne ut. Till och med den egna patientnämnden har uppmärksammat Ivo på att lagen så medvetet inte följs.
Det är såklart anmärkningsvärt att en del av det högerstyrda Region Skåne anmäler en annan del av samma region. Det säger ändå en del, herr talman, om hur långt nedskärningspolitiken har gått. Det visar rätt tydligt hur en lågskattepolitik får konsekvenser för patienternas behov av vård och vårdpersonalens rätt till en bra arbetsmiljö.
Herr talman! Jag menar att regeringen ändå har ett ansvar att agera. Jag säger det igen: Vårdgarantin är inte en rekommendation. Det är en lag. När sjukhus runt om i hela landet inte klarar av att möta dessa krav på grund av besparingar och underfinansieringar måste staten kliva in och säkerställa att vården i Sverige fungerar. Det handlar om att skydda både patienternas rättigheter och vårdpersonalens arbetsmiljö.
I Helsingborg har sjukhusstyrelsens ordförande Anders Lundström, Kristdemokraterna, själv sagt att nedskärningarna är ett sätt att hantera en tuff ekonomisk situation. Då måste ändå frågan ställas, herr talman: Hur kan regeringen försvara en politik som leder till att sjukhus spar in på vård samtidigt som vårdpersonalen pressas till bristningsgränsen?
Vi socialdemokrater menar att lösningen inte är att spara oss ur krisen. Lösningen är helt enkelt att investera oss ur krisen. Vi behöver fler utbildningsplatser för personal, vi behöver bättre arbetsvillkor för vårdpersonalen och vi behöver långsiktigt hållbara resurser för sjukvården. Dessutom måste regeringen säkerställa att regionerna har de ekonomiska förutsättningarna nu, i den akuta krisen, för att kunna följa vårdgarantin och leva upp till hälso- och sjukvårdslagen.
Min fråga till ministern är därför: Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa att alla regioner kan följa den nuvarande lagstiftningen?
(forts.)
Anf. 62 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Strax före pausen när riksdagspartierna övergick till gruppmöten ställde ledamoten frågan till mig vad regeringen och ministern gör för att se till att patienter får vård i tid. Interpellationen handlar om det: Hur gör man för att patienter faktiskt ska få den vård de enligt lag har rätt till?
Ett sätt är förstås att vi använder vår tillsynsmyndighet Ivo, som följer upp hur det går. Men när det inte har fungerat eller varit tillräckligt behöver man som ansvarig region - det är de som har ansvaret - fundera på vad man gör och vad man kan ändra.
Regeringen bedömer dock att vi också behöver bidra med mer pengar. Förra onsdagen gav vi besked om 3,7 miljarder för att stärka primärvård och god nära vård. Pengarna gick till både kommuner och regioner. Särskilt stöd har gått till Norra sjukvårdsregionen, de fyra norrländska regionerna, som arbetar på ett särskilt sätt med landsbygd och glesbygd. Också en mindre summa, men väldigt viktig, gör att vi nu får ett nationellt årligt stöd till Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman, som också kan vara en kunskapskälla för alla som arbetar med att utveckla vården och göra den mer nära, mer samordnad och mer personcentrerad för patienterna.
I går gav vi besked om 2 miljarder i sektorsstöd till regionerna. De pengarna får man helt utan motkrav. Det är en följd av den inflation som har varit men som förstås har övergångseffekter. Därför är det viktigt att ge stöd till regionerna.
Vi gav också besked om att vi ger 5,9 miljarder till regionerna för att de ska kunna öka vårdkapaciteten genom att korta köer och förbättra kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Det är enda sättet att lyckas med ökad vårdkapacitet. Vi ger också en halv miljard för att korta köer på ett speciellt sätt. Vi vill pröva en ny metod som vi inte har använt tidigare, där vi bygger in ett lärande för att se om vi kan hitta bättre metoder att korta köer utöver det uppdrag som regionerna enligt lag har att ge vård i tid.
Det är alltså väldigt mycket pengar. Det är helt nödvändigt att regeringen stöder regionerna för att de ska lyckas med det de gör.
Låt mig avslutningsvis få återknyta till det faktum att vi ger pengar också till kommunerna. Regionerna har ju den största delen av hälso- och sjukvården, men kommunerna står för en del. Då känns det bra, fru talman, att få övergå till att lyfta fram det faktum att Yasmine Bladelius efter en oerhört lång tid i Sveriges riksdag med ett stort uppdrag inom socialpolitik och hälso- och sjukvårdsfrågor nu kommer att övergå till kommunernas arbete och på heltid jobba med dessa frågor enbart i ett Helsingborgsperspektiv.
Jag har mött ledamoten under fyra år, förra mandatperioden i socialutskottet. Vi satt för olika partier, förstås, men det jag mötte var en mycket engagerad person som har precis det där drivet. Det är partipolitisk ideologi som driver dig som ledamot, och som riksdagsledamot ska man vara driven av det. Vi är inte vilka som helst. Vi väljs av väljarna på ett partis lista, med möjlighet till personmarkering.
Yasmine Bladelius är ideologiskt tydlig. Hon vet vilket parti hon står för och är också driven i de här frågorna. Inledningsvis såg jag väldigt mycket av ledamoten inom ANDTS-området, men hon har också breddat sig, inte minst den här mandatperioden, till många fler områden.
Jag vill önska ledamoten allt gott, men jag vill också säga: Behåll allt det där engagemanget för helheten i sjukvården! Hälso- och sjukvård bedrivs också av kommunerna, och vi kommer att återkomma när det gäller att förtydliga de delarna. Det kan väl inte bli bättre än att ha lång erfarenhet från riksdagen och nu få arbeta på heltid med kommunala frågor.
Låt mig, fru talman, få avsluta med att rikta ett tack till ledamoten Yasmine Bladelius och önska ledamoten allt gott i de kommande uppdragen.
Anf. 63 Yasmine Bladelius (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag är lite rörd, men jag ska ändå försöka fylla mina två minuter talartid.
Jag lyfter Helsingborgs lasarett och det faktum att sjukhusstyrelsen i Helsingborg medvetet bryter mot vårdgarantin genom att strunta i att skicka patienter vidare till ledig vård, helt enkelt för att spara pengar. Det gör jag därför att jag i grunden tycker att det är fel. Jag tycker inte att man ska arbeta på det viset. Det underminerar förtroendet för vården.
Men jag gör det också, fru talman, därför att Helsingborg är min hemkommun. Precis som sjukvårdsministern säger är detta troligen min sista debatt mot henne i den här kammaren eftersom jag om ungefär en månad planerar att komma hem och bli kommunalråd i Helsingborg.
Jag vill därför, fru talman, passa på att innerligt tacka sjukvårdsministern för det gedigna arbete du gjorde under förra mandatperioden i socialutskottet, inte bara för att du på ett respektfull och otroligt bra sätt ledde våra utskottsmöten utan också för de fina samtalen och de väldigt många och ibland tuffa debatterna, som alltid var otroligt respektfulla från sjukvårdsministerns sida.
Jag uppskattar verkligen vår tid tillsammans. Jag uppskattar ditt engagemang, inte minst i sjukvårdsfrågorna. Jag hoppas att vi framöver kan ha en dialog om hur vi ska stärka hälso- och sjukvården också ur ett kommunalt perspektiv.
Fru talman! Jag till tacka sjukvårdsministern i denna sista debatt. Det har varit fruktansvärt härligt, och jag ser fram emot kommande tid.
(TREDJE VICE TALMANNEN: Med tanke på hur debatten nu utvecklade sig är talmannen överseende när det gäller duandet i kammaren.)
Anf. 64 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Jag tackar för talmannens överseende. Jag inser att jag gjorde ett misstag i mitt förra inlägg. Misstaget var dock inte att tacka ledamoten Yasmine Bladelius.
Det är utmärkt med det goda renommé Helsingborg har för Bostad först, en socialpolitisk insats som vi gemensamt har försökt sprida i hela Sverige. Den påverkar många människor, inte minst när vi nu tar nästa steg med Samsjuklighetsutredningen och ser att det lyckas. Jag förutsätter att ledamoten kommer att driva på, både i den frågan och i många andra frågor som jag vet att ledamoten brinner för. Just kombinationen med hälso- och sjukvård ser jag fram emot.
Varmt tack, ledamoten, för vårt gemensamma arbete och trevliga samtal! Det har varit tuffa debatter, men det ska det vara. Jag önskar ledamoten allt gott i det nya.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.