Hållbart arbetsliv och andra färdiga utredningar
Interpellation 2024/25:307 av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-12-27
- Överlämnad
- 2024-12-30
- Anmäld
- 2025-01-14
- Sista svarsdatum
- 2025-01-24
- Svarsdatum
- 2025-02-11
- Besvarad
- 2025-02-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Den 17 september överlämnade Kansliet för ett hållbart arbetsliv sin slutrapport till statsrådet Tenje. Sedan dess har det varit tyst från Regeringskansliet om vad man avser att göra med de förslag som kansliet presenterade, trots att statsrådet på pressträffen bedyrade hur viktigt det är att öka arbetskraftsutbudet.
Det verkar finnas ett mönster i detta, att utredningar som inte handlar om hårdare straff eller sämre villkor för utrikesfödda sägs beredas i Regeringskansliet utan att skickas på remiss eller åtgärdas på annat sätt.
Vi är många som väntar på åtgärder som föreslagits i följande färdiga utredningar:
- Ds 2023:33 Karenstak och högriskskydd – en översyn av karensavdraget och förslag på utökade undantag
- SOU 2022:31 Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB
- SOU 2023:23 Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida
- SOU 2023:30 Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst
- SOU 2023:48 Rätt förutsättningar för sjukskrivning
- SOU 2023:52 Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen
- SOU 2023:53 En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
Vad avser statsrådet att göra under år 2025 för att förslagen från Kansliet för hållbart arbetsliv och andra relevanta färdiga utredningar som kan öka arbetskraftsutbudet ska bli verklighet?
Debatt
(16 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:307
Webb-tv: Hållbart arbetsliv och andra färdiga utredningar
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:68
Protokoll från debatten
Anf. 45 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! har frågat mig vad jag avser att göra under år 2025 för att förslagen från Kansliet för hållbart arbetsliv och andra relevanta färdiga utredningar som kan öka arbetskraftsutbudet ska bli verklighet.
Jessica Rodén har frågat mig när regeringen avser att gå fram med Arbetsskadeutredningens förslag och hur jag avser att säkerställa att fler som drabbas av arbetsskador får sina rättigheter tillgodosedda. Jessica Rodén har även frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar för att förbättra skyddet för utsatta grupper på arbetsmarknaden, såsom kvinnor i välfärden och anställda i fysiskt tunga yrken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Över 1 miljon människor är inte självförsörjande, och arbetslösheten är nästan tre gånger högre bland utrikes födda än inrikes födda. Mot denna bakgrund har regeringen sedan dag ett haft en tydlig kurs mot en effektivare arbetsmarknadspolitik och ett ökat arbetskraftsutbud. Regeringens budget för 2025 är inriktad på att få fler i arbete och att öka tillväxten och produktiviteten. Det sker bland annat genom omfattande investeringar i infrastruktur, forskning och utbildning men även på socialförsäkringsområdet. Regeringens strategi för att få fler i sysselsättning är inriktad på att aktivera arbetslösa genom insatser som ger kunskaper i svenska språket och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen.
I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2025 ges myndigheten i uppdrag att förbättra matchningen och kontrollen av arbetssökande. Ett led i detta arbete är fortsatt fokus på att öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten bland arbetssökande. Den som är arbetslös ska erbjudas rätt stöd och insatser, men samhället måste också ställa krav på att man deltar och aktiverar sig.
Regeringen avser även att genomföra en omfattande bidragsreform för att ta itu med det stora utanförskapet och öka arbetskraftsutbudet. Bidragsreformen består av tre delar: ett bidragstak för att bidragen inte ska vara högre än inkomsten vid arbete, en successiv kvalificering till den svenska välfärden och ett aktivitetskrav kopplat till försörjningsstöd för att motverka långvarigt bidragsberoende och för att den enskilde ska närma sig egen försörjning.
Att arbetskraftsutbudet ska öka är prioriterat även inom socialförsäkringen. Regeringen avsatte i budgeten för 2025 närmare 100 miljoner kronor för att finansiera en rad åtgärder för att stärka återgången till arbete, bland annat genom ökad samordning av rehabiliteringsinsatser, arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd och en översyn av ökade möjligheter till studier för den som har sjuk- och aktivitetsersättning.
De nya bestämmelserna i föräldraförsäkringen om att antalet så kallade dubbeldagar fördubblas och att föräldrar ges utökade möjligheter att överlåta föräldrapenning till annan försäkrad, vilka infördes den 1 juli 2024, bidrar till att föräldrar bättre kan förena arbetsliv med familjeliv i perioder i livet som kräver mer flexibilitet. Dessa bestämmelser stärker arbetslinjen och föräldrars makt att utforma sina egna liv.
För regeringen är det prioriterat att fortsatt verka för att alla som kan stå till arbetsmarknadens förfogande anstränger sig för att få ett jobb och blir självförsörjande. Förslagen som Kansliet för hållbart arbetsliv har lämnat utgör tillsammans med förslagen i de övriga utredningar Åsa Eriksson hänvisar till viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete för att öka arbetsutbudet. En del av förslagen är omhändertagna, och övriga bereds fortsatt i Regeringskansliet.
En utredning som Åsa Eriksson hänvisar till och som Jessica Rodén frågat om är Arbetsskadeutredningen som i september 2023 lämnade betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring - för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53). Till båda ledamöterna vill jag därför svara att det är av yttersta vikt att vi gör noggranna överväganden innan vi väljer lämpliga åtgärder som säkerställer att arbetsskadeförsäkringen blir mer ändamålsenlig och rättssäker för alla arbetstagare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetsskadeutredningen har lämnat ett omfattande och värdefullt underlag, men regeringen bedömer att betänkandet saknar grundläggande analyser om hur arbetsskadeförsäkringen bör vara utformad för att uppfylla sin funktion sett till hur arbetsmarknaden och sjukförsäkringen fungerar i dag. Det krävs därför mer kunskap för att kunna avgöra om vissa av utredningens förslag är ändamålsenliga.
Även om regeringen ser ett behov av kompletterande analyser har åtgärder vidtagits som syftar till att fler som drabbas eller riskerar att drabbas av arbetsskador får sina rättigheter tillgodosedda. Jag berättar gärna mer om dem i kommande inlägg.
Fru talman! För att sammanfatta: Regeringen arbetar med en rad olika åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet och ha framdrift i reformarbetet, inte minst när det gäller arbetsskadeförsäkringen.
Anf. 46 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Bakgrunden till min interpellation, där jag har listat sju olika utredningar, är att vi tycker att det händer alldeles för lite när det gäller att öka tryggheten för Sveriges löntagare. Statsrådet Anna Tenje och jag har flera gånger haft debatter i kammaren, och Anna Tenje säger ofta fina saker, sådant som vi socialdemokrater kan ställa oss bakom, som att förbättra för människor som är sjukskrivna, att skapa ett mer hållbart arbetsliv, att förbättra skyddet för gravida och så vidare. Men sedan händer det väldigt lite. Det är bra att statsrådet i sitt svar pratar om framdrift, men den framdrift jag märker är nya skrivningar i budgetpropositionen, i och för sig fina och bra skrivningar som jag ställer mig bakom, men var är reformerna?
När statsrådet tog emot utredningen om hållbart arbetsliv pratade statsrådet om att det är viktigt att öka arbetskraftsutbudet, och det håller jag med om att det är. Vi vet alla att vi har stor brist på läkare, psykologer, sjuksköterskor och undersköterskor, för att ta några exempel. Det är yrkesgrupper där sjukskrivningarna ökar. Det gäller framför allt den stressrelaterade ohälsan, med långa sjukskrivningar som följd. Det är också en orsak till att många utbildade i dessa yrken väljer att lämna sitt jobb - de orkar inte.
För mig som socialdemokrat framstår det som akut att genomföra de förslag som utredningen listar. Jag undrar varför det tar så lång tid, fru talman. Några av de förslag som kommer från utredningen är uppmaningar till regeringen. Man menar till exempel att regeringen måste se till att arbetsgivare erbjuder en bättre arbetsmiljö och förebygger stressrelaterad ohälsa. Jag tror att statsrådet och jag är överens på den punkten; det indikerar de nya skrivningarna i årets budgetproposition.
Det statsrådet gör är att tillföra 100 miljoner kronor. Hur många kronor blir det per arbetsgivare som har sjukskriven personal? Vad menar statsrådet att arbetsgivarna ska göra för de pengarna? Jag tycker att det är en minst sagt blygsam summa, om man menar att det är en satsning som ska göra skillnad. Jag hoppas att det kommer mer, kanske redan i vårbudgeten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! I ett annat förslag från utredningen uppmanas regeringen att ställa krav på stärkta rehabiliteringsinsatser från arbetsgivare för att skynda på återgång i arbete. Det är också något som statsrådet brukar säga att hon tycker är angeläget.
Att man ska pröva sociala utfallskontrakt tycker jag låter intressant liksom att satsa på unga och utrikes födda kvinnor så att fler kan komma in i arbetslivet.
Jag vill avslutningsvis fråga statsrådet: Vilka av dessa uppmaningar kommer statsrådet att gå vidare med och realisera i år, för att det ska finnas tillräckligt med kompetens för morgondagens arbetsliv?
Anf. 47 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Statsrådet fick frågor om arbetsskadeförsäkringen av mig men valde att besvara dem med att fler måste komma i arbete. Detta tycker jag är anmärkningsvärt. Samtidigt som regeringen pratar om arbetskraftsutbud, bidragstak och aktivitetskrav saknas helt en politik för att skapa fler jobb. Arbetslösheten ökar, matpriserna fortsätter att stiga och många människor kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Det är verkligheten i Sverige i dag.
Många som har ett jobb att gå till har ett jobb som sliter ut dem. Det är kvinnor inom vård och omsorg, byggnadsarbetare, lokalvårdare och andra med tunga arbetsuppgifter som drabbas av skador som påverkar deras livskvalitet och ekonomiska trygghet. De kan inte arbeta längre hur mycket regeringen än önskar det, utan de behöver en trygg försäkring som fångar upp dem när kroppen inte längre håller.
Fru talman! Arbetsskadeutredningen föreslog bland annat att man ska ta bort de undantag i försäkringen som i dag gör att många som skadar sig på jobbet nekas ersättning. Det är ett konkret förslag som skulle stärka tryggheten för dem som sliter allra hårdast i vårt samhälle. Men vad gör regeringen och Sverigedemokraterna? De gör ingenting. Statsrådet säger att det krävs fler analyser, men vad vi behöver är handling.
Regeringen och Sverigedemokraterna pratar om att fler ska komma i arbete men ignorerar att deras egen politik leder till fler varsel och ökad arbetslöshet. Samtidigt sviker man dem som redan har ett jobb att gå till.
För oss socialdemokrater är det självklart att den som slits ut på jobbet ska ha rätt till ersättning. Vi ska inte ha en arbetsmarknad där människor förväntas jobba tills de går sönder utan ett tryggt system när så behövs.
Fru talman! När ska regeringen förstå att arbetslinjen inte bara handlar om att pressa folk till vilket jobb som helst, till vilket pris som helst? När kommer förslagen?
Anf. 48 Arber Gashi (S)
Fru talman! Jag tänkte ägna ett par minuter åt att diskutera socialförsäkringsskyddet för gravida, som inte nämndes med ett ord i svaret men som var en del av interpellationen.
Att vara gravid borde inte innebära en ekonomisk eller social risk, men för många kvinnor är det precis så det har blivit. Vi har sett otaliga vittnesmål om gravida som tvingas arbeta trots läkarintyg om att de borde vara sjukskrivna, kvinnor som får avslag på ansökningar om graviditetspenning och föräldrar som oroar sig för sin ekonomi i stället för att fokusera på sin hälsa och sitt barn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det handlar om kvinnor som jobbar inom vården och som tvingas lyfta tunga patienter trots att de har foglossning och svåra smärtor, det handlar om gravida som arbetar i butiksmiljöer där de står hela dagarna utan möjlighet till avlastning och det handlar om egenföretagare som inte får tillräckligt skydd och därför tvingas arbeta in i det sista, med risk för sin egen och sitt barns hälsa.
Utredningsbetänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida innehåller tydliga förslag för att komma till rätta med detta. Där pekas på hur gravida hamnar mellan stolarna i systemet och hur skyddet för dem behöver förstärkas. Det har legat på regeringens bord i över ett år, men ingenting har hänt.
Fru talman! Hur länge ska kvinnor behöva riskera sin hälsa därför att de biologiskt bär ett barn? Hur många kvinnor måste nekas graviditetspenning innan systemet ses över? Kvinnors hälsa och trygghet under graviditeten kan inte vänta. Detta vill jag ha besked om från socialförsäkringsministern.
Anf. 49 Sanne Lennström (S)
Fru talman! Jag skulle vilja adressera ett annat utredningsbetänkande som också ligger på regeringens bord. Det heter Rätt och lätt - ett förbättrat regelverk för VAB.
Föräldrar till barn med diabetes bär ett stort ansvar för sina barns hälsa. Sjukdomen är kronisk och kräver daglig egenvård. En av fem vårdnadshavare till barn med diabetes vittnar om att de ofta tvingas rycka in som resurspersoner i skolan utan att kunna få ersättning från Försäkringskassan. Detta innebär att föräldrar tvingas ta obetald ledighet från sina arbeten för att säkerställa att deras barn får den hjälp och trygghet som de behöver.
Barnen är inte sjukare än vanligt och kvalificerar därför inte till vab-ersättning. Den ekonomiska pressen på dessa familjer är oacceptabel och underminerar både deras privatekonomi och deras möjlighet att kombinera föräldraskap med arbetsliv.
Drygt 9 000 barn i Sverige lever i dag med typ 1-diabetes, och ytterligare 900 barn drabbas varje år. Många av dessa barn behöver en resursperson i skolan för att kunna hantera sin sjukdom och hålla blodsockernivåerna på en stabil nivå. När denna resursperson är frånvarande på grund av sjukdom eller andra orsaker faller ofta ansvaret på föräldrarna. Det är inte en hållbar situation.
Fru talman! Den tidigare socialdemokratiska regeringen såg problemet och tillsatte en utredning för att kunna ge dessa föräldrar rätt till vab-ersättning när de tvingas vikariera som resurspersoner i skolan.
Utredningen är klar, och förslagen ligger på regeringens bord. De innebär att föräldrar som rycker in i skolan ska kunna få ersättning från Försäkringskassan, vilket skulle ge dem ekonomisk säkerhet och trygga barnens välmående. Ett annat förslag är att man ska kunna vara med och introducera mediciner för personal inom både förskola och skola.
Utredningen kom 2022 och innehåller många bra förslag som är värda att ses över av regeringen. Många föräldrar vars barn lever med sjukdom väntar på svar om hur deras vardag ska kunna bli lättare. Nu är det 2025, och jag anser att utredningen förtjänar bättre än att samla damm på Regeringskansliets eller departementets bord.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill därför fråga statsrådet Tenje: Avser regeringen att gå vidare med utredningen för att förbättra situationen för föräldrar till barn som har diabetes?
Anf. 50 Caroline Högström (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Jag vill börja med att vända mig emot det som jag upplever att många av de socialdemokratiska ledamöterna gör i den här talarstolen, vilket är att antyda att saker inte händer.
Det här är en reformstark regering. På område efter område genomför man stora och viktiga reformer för att komma åt de samhällsproblem vi står inför. Det kommer förslag, nu senast i budgetpropositionen för 2025, kopplade till ökad tillväxt, infrastruktur och sänkt skatt för alla som arbetar. Det kommer också bidragsreformer, som presenteras under våren.
Som systemet ser ut ligger mycket i utredningar, vilket också nämns i de här interpellationerna. Men man väljer att antyda att det som står i budgetpropositionen för 2025 bara är fina ord. Man ger det knappt en månad innan man säger: Nänä, här kommer ni inte att göra någonting!
Någonstans måste ju politiken få verka. Förslagen i budgetpropositionen för 2025 om ökat stöd till återgång till arbete tror jag kan ha en riktigt viktig effekt, fru talman, men då måste man ge dem lite mer än en månad att få genomslag.
Men, fru talman, det är väl en del av det politiska spelet att slå på trumman när det knappt har gått en månad och för den delen att antyda om och driva på för frågor som man själv över huvud taget inte har budgeterat för i sin budget.
Vi kan ta diabetesföräldrarna som ett exempel. Socialdemokraterna själva har inte med dem i sin budgetproposition, vilket jag såklart tycker är synd. Det är viktigt, och vi behöver komma vidare med det. Det kommer säkert statsrådet att beskriva framöver.
Men det är ett högt tonläge från Socialdemokraterna, fru talman, fast man faktiskt redovisar ganska tunt när man själv har makten och för den delen i sin egen budgetmotion.
(forts.)
Anf. 51 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Vi lever i en komplex tid, där över en miljon människor i Sverige inte är självförsörjande. Samtidigt återhämtar sig samhället sakta men säkert från en ekonomisk lågkonjunktur och även från en global pandemi.
Som jag nämnde i mitt inledningsanförande, fru talman, sker det väldigt mycket inom olika delar av regeringen för att åstadkomma ett ökat arbetskraftsutbud. Det handlar om tillskapande åtgärder genom en expansiv statsbudget och fler åtgärder för stöd och hjälp för återgång i arbete. Regeringen har genomfört och fortsätter att systematiskt genomföra det som var regeringens ansats redan från dag ett, det vill säga att stärka utbildnings- och arbetslinjen och se till att arbete lönar sig mer samt att minska det stora utanförskapet.
En del av förslagen som återfinns i de utredningar som nämns i interpellationerna handlar om att öka arbetsutbudet, medan andra förslag riktas in på andra områden. Jag skulle vilja tala lite om utredningen om arbetsskadeförsäkringen som en av interpellanterna har lyft fram, fru talman.
Här har regeringen valt att agera i parallella spår. Regeringen anser att det finns ett behov av kompletterande analyser, som ISF har fått i uppdrag att genomföra. Utöver det ser regeringen att det krävs åtgärder för att förbättra situationen för arbetstagare och arbetsskadade i närtid och har därför i respektive myndighets regleringsbrev för 2025 gett Arbetsmiljöverket och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, uppdrag som ska bidra till just detta.
I dag måste man kunna visa att ens förmåga att skaffa inkomst genom arbete är nedsatt i minst ett år för att kunna få livränta. Utredningen föreslår att sänka detta krav till sex månader i linje med det som gäller för sjukförsäkringens rehabiliteringskedja. Detta ska bidra till att fler ska kunna få just livränta. Samtidigt anser utredningen att det då krävs att en karenstid på sex månader införs i arbetsskadeförsäkringen. I dag finns det inte någon sådan karens. Det förvånar mig lite att Socialdemokraterna så snabbt ville gå vidare med just ett sådant förslag, för det skulle sannolikt få ganska stora konsekvenser.
Regeringen bedömer att det saknas analyser i betänkandet som visar att genomförandet av de här förslagen behövs för att bidra till att arbetsskadeförsäkringen bättre uppfyller sin funktion. Därför har regeringen gett ISF i uppdrag att analysera sambandet mellan beviljandet av livränta och arbetsmarknadens funktionssätt över tid. Uppdraget inkluderar också en analys av hur arbetskraften rör sig mellan olika delar av arbetsmarknaden liksom av förhållandet mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen över tid. Det här uppdraget ska redovisas i oktober 2026.
Regeringen ser dock ett behov av åtgärder som i närtid bidrar till att förbättra situationen för arbetstagare som riskerar att drabbas av en arbetsskada. Det bästa skyddet för utsatta grupper på arbetsmarknaden är just att förbättra deras arbetsmiljö och minska risken för att arbetsskador över huvud taget inträffar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Här pekar Arbetsskadeutredningen på sanktionsavgifter, något som också andra myndigheter lyfter fram. Vi har landat i att gå vidare med just dessa förslag och titta på hur sanktionsavgifter både kan förbättra arbetsmiljön och förhindra att arbetsskador över huvud taget uppstår.
Vi har fler förslag som rör utredningen, men det får vi återkomma till lite längre fram.
Anf. 52 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Vad "väldigt mycket" är har statsrådet och jag helt olika syn på. Med de sju utredningarna med färdiga förslag som skulle förbättra för väldigt många människor i våra trygghetssystem händer just ingenting, och det kan jag inte tycka är "väldigt mycket". Men statsrådet verkar nöjd.
En av de utredningar som statsrådet själv har tillsatt är den departementsutredning som ersatte den stora, breda utredningen som vi socialdemokrater tillsatte om att göra karensavdraget mer rättvist. Som jag sa tidigare, fru talman, är statsrådet väldigt bra på att säga fina saker om sådant som regeringen vill göra när vi debatterar här - om sjukskrivningar, om Finsam och annat. Men den enda gången som vi märker att det blir reell verkstad är ju när det handlar om att sänka skatten för de rikaste eller att försämra för vanligt folk.
Vad händer med de färdigutredda förslagen som ministerns egen departementsutredning om karensen kom fram till? Vi socialdemokrater sa direkt när den presenterades att det inte löser problemet men att det ändå är små steg på vägen. Att sänka maxtaket för antal karensavdrag som kan göras på en tolvmånadersperiod och ett enklare regelverk för de människor som har upprepade sjukfall säger vi ja till. Det finns alltså majoritet i riksdagen för detta om regeringen väljer att lägga fram dessa färdigutredda förslag. Varför görs inte det, undrar jag.
En annan fråga är utredningen om SIG, den sjukpenninggrundande inkomsten, som är väldigt angelägen för flera grupper. Där finns det också färdiga förslag som regeringen skulle kunna lägga fram på riksdagens bord. Senast i torsdags blev jag uppringd av Riksidrottsförbundet, som undrade vad som händer med utredningen. Elitidrottare har nämligen stora problem och undrar vad regeringen gör för att även de ska få möjlighet till ett bra sjukförsäkringsskydd. Det finns ju färdiga förslag, sa de från Riksidrottsförbundet. Varför gör inte regeringen någonting?
Detta lovade jag att framföra i dagens debatt.
Fru talman! Det finns många bra förslag i många av dessa sju utredningar. Ett förslag från Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden är att det borde införas ett nationellt kompetenscentrum för försäkringsmedicin, för det är väldigt tydligt både i den här utredningen och när man pratar med experter att kunskapen inom försäkringsmedicin på sina håll är skrämmande låg. Det skulle därför underlätta för många sjuka människor om kunskapen om försäkringsmedicin var bättre inom hälso- och sjukvården så att vi, precis som statsrådet säger, kan få fler människor tillbaka i arbete snabbare. Men dessa förslag har vi inte heller sett någonting av från regeringen.
Det är därför svårt att förstå vad statsrådet egentligen vill. Anna Tenje pratar vackert, men vi får inga konkreta förslag som kan göra skillnad på riktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När tänker socialförsäkringsministern lägga ett konkret förslag på riksdagens bord som förbättrar arbetslivet på riktigt? Ge gärna mig och alla andra här i kammaren som lyssnar ett svar: När kommer det någonting konkret från regeringen?
Anf. 53 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Arbetslösheten stiger, matpriserna rusar och många som arbetar heltid har ändå svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Samtidigt lämnas de som redan slitit ut sig i sina jobb utan det stöd de borde ha rätt till.
Arbetsskadeutredningen föreslog bland annat att ta bort de orättvisa undantagen i försäkringen så att fler som skadas i jobbet faktiskt skulle kunna få ersättning. När utredningen presenterades fick jag intrycket att Moderaterna var positiva till flera av förslagen, men nu verkar man ha ändrat sig. Varför?
Fru talman! Vi pratar ofta om de yrkesgrupper som har de mest påfrestande jobben och arbetar inom vården och omsorgen och på byggarbetsplatser. Men vi får såklart inte glömma alla tjänstemän och akademiker som också drabbas av en bristfällig arbetsskadeförsäkring. Sjuksköterskor, socialsekreterare och lärare arbetar under stor press med höga krav och ofta bristande resurser. Stressrelaterad ohälsa, utmattningssyndrom och långtidscovid är verkliga problem i dessa yrkesgrupper. Men trots att dessa sjukdomar är direkt kopplade till arbetsmiljön får man ofta kämpa, på grund av en osäker försäkring, för att få den ersättning man borde ha rätt till.
Statsrådet säger att det krävs fler analyser för att anpassa arbetsskadeförsäkringen till sjukförsäkringen, men flera remissinstanser menar att utredningens förslag tvärtom skulle förbättra samordningen mellan systemen och säkerställa att fler får rätt stöd i tid. När kommer förslagen?
Anf. 54 Arber Gashi (S)
Fru talman! Sverige behöver ett tryggt och modernt socialförsäkringsskydd för gravida. Det vill jag gärna att vår minister säger någonting om. Vi har nämligen vetat det länge, och det var just därför som den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte utredningen Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida. Den är sedan länge klar och innehåller konkreta förslag om hur vi kan skapa bättre förutsättningar för gravida att behålla sin hälsa och sin ekonomi under graviditeten. Men vad har hänt sedan dess? Ingenting.
Jag vill påminna ledamoten Högström om att det har gått lite mer än en månad sedan den utredningen kom. Man har haft den på sitt bord i snart ett och ett halvt år. Det är inte första gången vi ser detta mönster med utredningar som samlar damm och välgrundade förslag som inte leder till någon som helst politisk handling. Under tiden får gravida fortsätta att lida av ekonomisk otrygghet och hälsorisker.
Fru talman! Socialdemokraterna har en tydlig politik för att förbättra situationen för gravida. Vi tycker att alla gravida ska ha rätt till graviditetspenning sista veckan innan beräknad förlossning och fram till sin faktiska förlossningsdag utan att behöva visa upp en massa intyg. Dessutom vill vi höja ersättningen så att fler får en trygg ekonomi under slutet av sin graviditet. Det är förslag som skulle ge kvinnor den ökade trygghet de förtjänar, men i stället ser vi en regering som inte väljer att göra någonting.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Sverige förtjänar bättre. Sveriges kvinnor förtjänar bättre. Regeringen har makten att agera, men uppenbart är att man väljer att inte göra det. Det tycker jag är beklagligt.
Anf. 55 Sanne Lennström (S)
Fru talman! Jag tänkte fortsätta på tråden kring utredningen om vab, Rätt och lätt - ett förbättrat regelverk för VAB. Men innan jag går in på det vill jag bemöta ledamoten Högströms påstående om att vi socialdemokrater inte gör någonting trots alla utredningar. Vi bedriver självklart en politik där vi ser över vad vi vill göra nästa gång vi kommer i regeringsställning. Men just nu har Sverige en högerkonservativ regering som sitter på makten över kronor och ören och att utreda förslag och skapa propositioner. Den makten förpliktar till att inte låta utredningar med goda förslag ligga och samla damm.
Jag vill också påpeka att den utredning jag hänvisar till har legat på regeringens bord i tre år och inte i en månad.
Vi skulle alltså absolut kunna prata om hur många kronor man kan lägga på det här, men det är regeringen som sitter på makten och faktiskt skulle kunna genomföra det. Det är regeringen som kan ge dessa föräldrar det stöd de behöver. Det kan inte vi göra just nu, men jag hoppas såklart att vi gör den förändringen om regeringen inte fattar besluten den här mandatperioden.
Kopplat till den här utredningen skulle jag också vilja lyfta fram en annan grupp. Psykisk ohälsa bland barn och unga är en stor folkhälsofråga i vår tid. Många barn och ungdomar behöver stöd från sina föräldrar för att kunna ta sig till psykologer och psykiatrer, men många vittnar om att det i dag är väldigt svårt att få intyg från sin vårdcentral så att man kan få ersättning för att man tagit med sitt barn till exempelvis en psykolog. Här behövs en förändring. När barnet fyllt 16 år blir reglerna ännu striktare, och då kan ersättning endast erhållas om barnet är allvarligt sjukt eller omfattas av LSS.
Jag undrar om regeringen avser att gå vidare med förslaget från vabutredningen och säkerställa att familjer med barn med psykisk ohälsa får en rimligare vardag, precis som barn som har diabetes.
Anf. 56 Caroline Högström (M)
Fru talman! Jag vill nog fortsätta mana till viss återhållsamhet från de socialdemokratiska ledamöterna i den här debatten. Den här interpellationen grundar sig på en utredning som lämnade slutrapport den 17 september.
Tidigare var jag inne på att nog inget av de förslag som lyfts fram i debatten är finansierat i de egna budgetmotionerna. Om jag inte missminner mig fanns det 15 öppna utredningar i en byrålåda på Rosenbad från de socialdemokratiska ministrarna, som haft närmare sju år på sig att göra något med dem men inte gjort det. Jag vet alltså inte vad jag ska säga om tonläget.
Fru talman! Jag kanske krasst kan konstatera att man har högre tilltro till och krav på ett moderat statsråd än på sina egna ministrar. Man vet ju att Moderaterna levererar. Man vet att när Moderaterna sitter i regeringen levererar vi på våra vallöften. Vi levererar politik för Sverige.
Avslutningsvis vill jag säga att det här är viktiga områden som kräver varsamhet och noggrannhet. Vi har sett vad hastiga och slarviga reformer gör med vårt socialförsäkringssystem, och därför är det viktigt att se till helheten och agera varsamt vid reformering. Behovet av exempelvis arbetsplatsnära rehabilitering är viktigt, och vi behöver anstränga oss för att säkerställa att människor inte göms och glöms i socialförsäkringen och att det finns en väg tillbaka till arbetsmarknaden. Vi vet ju att det gör skillnad för individen och för samhället i stort.
Anf. 57 Statsrådet Anna Tenje (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Debatten är väldigt intressant och som en gott-och-blandat-påse där man tar upp olika förslag och utredningar. För den som kanske har anslutit lite sent kan jag berätta att vi talar om utredningar som ligger på mitt bord och som bereds för tillfället och om vissa åtgärder som vi redan har vidtagit.
När det gäller Kansliet för hållbart arbetsliv lämnade de en slutrapport och inga färdiga lagförslag, fru talman. Men kansliet skriver att man har identifierat olika potentiella insatser och åtgärder som kan bidra till att åstadkomma ett längre och mer hållbart arbetsliv. Gott så.
Bland förslagen som presenterats har flera genomförts under tiden som Kansliet för hållbart arbetsliv har funnits. Det visar på stor medvetenhet om utmaningarna kopplade till ett längre och mer hållbart arbetsliv. Man kan bidra på olika sätt till att lösa dem tillsammans. Det gäller till exempel satsningen på sociala utfallskontrakt, som är genomförd. Det gäller också flexiblare regler för uttag av tjänstepension. I frågan om mer stöd till unga som varken arbetar eller studerar ska arbetsmarknadens behov vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Det förslaget har vi också gått vidare med.
Fru talman! I sammanhanget kan jag även konstatera att den enskilt största reformen med koppling till Kansliet för hållbart arbetsliv handlar om att underlätta för fler att jobba längre och därmed få högre pension. Det beslutades här i riksdagen 2022, då det nya systemet med riktålder och följdändringar i kringliggande trygghetssystem också gjordes.
Om jag ska nämna några förslag som vi har gått vidare med och verkställt när det gäller utredningen kring rätt förutsättningar för sjukskrivning, som har tagits upp här i dag, handlade det bland annat om ett uppdrag om digital information och intyg. Det är ett uppdrag som har getts till E-hälsomyndigheten.
I budgetpropositionen för 2025 föreslog vi att möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska ses över. Det handlar också om nationell uppföljning av vårdens insatser i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det uppdraget har vi gett till Socialstyrelsen.
I oktober förra året gav regeringen ISF och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp lagen om koordineringsinsatser. Det är gjort.
I oktober förra året gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att stödja och utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivna i rehabilitering. Detta är svar på frågan om ett nationellt kompetenscenter som ställdes av en av ledamöterna. Så sent som förra veckan fattade regeringen beslut om att ge Karolinska institutet i uppdrag att förbereda inordnandet av uppgiften att följa och främja företagshälsovården avseende kompetensförsörjningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt oss gå vidare till Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen. Socialdepartementet har tillsatt en bokstavsutredning om en effektivare ordning för att bekämpa bidragsbrott som bland annat ska titta på förslag om administrativa sanktionsavgifter och en bidragsspärr. Den kommer snart. Genom att ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ett uppdrag att planera för administrativa sanktioner i socialförsäkringen har regeringen tagit nästa steg för administrativa sanktionsavgifter och bidragsspärr och har därmed förberett arbetet.
Lagstiftningsarbete pågår i Regeringskansliet för att ta fram en proposition som ska lämnas till riksdagen i maj 2025, och den handlar om ett bättre verktyg för kontroll i syfte att stärka uppgiftsinhämtning inom socialförsäkringen.
Jag kan gå vidare till utredningen om vab. Vi har fått möjlighet att använda inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationen för kontroll av bland annat tillfällig föräldrapenning. Regeringen har även i enlighet med utredningens förslag gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att revidera kunskapsöversikten. I budgetpropositionen för 2025 aviserar regeringen dessutom att den ska återkomma med förslag om en förkortad tid för ansökan om tillfällig föräldrapenning.
Det här var 15-20 förslag som jag hann redogöra för under bara denna korta tid. Jag skulle kunna stå ännu längre och ge bevis för regeringens handlingskraft.
(Applåder)
Anf. 58 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag får tillstå att det uppenbarligen händer en del i kanten. Statsrådet räknade upp en imponerande mängd åtgärder, men hon sa inte ett ord om Karensutredningen. När kommer dess förslag? Hon sa heller inte ett ord om när diabetesföräldrar och föräldrar till barn med psykisk ohälsa ska få bättre möjlighet att vabba. Hon sa inte ett ord till ledamoten Arber Gashi om ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida. När kommer det? Vi väntar fortfarande på de stora riktiga förändringarna. Statsrådet är svaret skyldig.
När tänker man satsa på detta? Det handlar ju om pengar. När tänker man satsa rejält med pengar för att förbättra villkoren för gravida, arbetande och sjukskrivna?
Vi vet att Sverige kan mycket bättre än så här. Det finns färdigutredda skarpa förslag, men nu behövs propositioner och pengar. Statsrådet stoltserar med 100 miljoner i sitt svar, men det är faktiskt ganska pinsamt. Det räcker ingenstans.
Vi vet vad som krävs för att skapa en sjukförsäkring som man kan lita på. Vi vet vad som krävs för att förebygga stressrelaterad ohälsa. Och vi vet vad som krävs för att få tillbaka sjukskrivna till arbete snabbare än i dag. Det åligger regeringen att genomföra de reformer och tillföra de medel som krävs för alla de människors skull som i dag lider för att Sverige inte har ett hållbart arbetsliv och en tillräckligt bra sjukförsäkring.
Anf. 59 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Jag hör vad statsrådet säger, men jag ser fortfarande ingen handlingskraft när det gäller arbetsskadeutredningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Till ledamoten Högström vill jag säga att Arbetsskadeutredningens betänkande kom i september 2023. Jag tror att det var då det lämnades på statsrådets bord. Moderaterna var som sagt positiva till förslagen när vi arbetade tillsammans i referensgruppen. Vad har hänt på vägen? Vad har förändrats? Har Moderaterna ändrat sig? Under tiden fortsätter människor att drabbas.
Fru talman! Att arbeta ska inte vara en risk; det ska vara en väg till trygghet och egen försörjning. Tack för debatten!
Anf. 60 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Stort tack till de ledamöter som har deltagit i debatten och lyft dessa viktiga frågor i kväll! Frågorna var något spretiga men nog så viktiga. Vi fick härigenom en möjlighet att diskutera vilka åtgärder regeringen vidtar för att öka arbetskraftsutbudet och hantera Arbetsskadeutredningens förslag.
Jag tycker också att det blev ett bra tillfälle att upplysa ledamöterna, kammaren och eventuella åhörare om många av de bra förslag från de avslutade utredningarna som regeringen i olika delar tar vidare. Det är viktigt att frågor utreds och sedan stöts och blöts för att vi ska få ett bättre och mer välfungerande system och komma till rätta med de orättvisor som eventuellt finns men också med sådant som är ineffektivt och inte träffsäkert. Det behövs inte minst för att kunna öka arbetskraftsutbudet.
Samtidigt tror jag att både ledamoten Åsa Eriksson och ledamoten Jessica Rodén är medvetna om att det inte alltid är fullt så enkelt som att bara ta en utredning och sedan genomföra den. Det tror jag att även Socialdemokraterna är högst medvetna om.
Som ledamoten Högström poängterade från talarstolen låg det 12 eller 15 öppna utredningar inom socialförsäkringsområdet på mitt bord när jag tillträdde. Dessa utredningar blev klara mellan 2015 och 2022, och de var inte färdigbehandlade. Det blev väldigt tydligt där och då vilken kraft och vilket reformtempo den här regeringen håller jämfört med den tidigare.
Till alla som delar min och ledamöternas stora engagemang för frågor om arbetskraftsutbudet och andra frågor inom socialförsäkringen borde det vara ett glädjande besked att så mycket sker på området. Dessutom, kära vänner, är mandatperioden långt ifrån slut. Vi kommer att kunna göra mycket, mycket mer, och det kommer också många förslag på området under våren. Stort tack för debatten!
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.