Häktesorganisationen och rättskedjans effektivitet
Interpellation 2019/20:214 av Mikael Damsgaard (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-12-13
- Överlämnad
- 2019-12-16
- Anmäld
- 2019-12-17
- Sista svarsdatum
- 2020-01-16
- Svarsdatum
- 2020-01-31
- Besvarad
- 2020-01-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Västerås, som är Sveriges sjunde största kommun, har sedan fyra år inget häkte. Det betyder att polisen får lägga stora resurser på transporter till andra städer såsom Uppsala, Örebro och Karlstad.
Transporter av häktade tar stora polisresurser i anspråk. Mycket tid åtgår också till resor som utredare behöver göra i samband med förhör med den misstänkte eller då häktade med restriktioner ska träffa anhöriga. Därutöver tillkommer stora kostnader för att planera och administrera resorna.
Sammantaget innebär nuvarande situation att värdefulla polisiära resurser som borde användas för att bekämpa brott i stället används till transporter. I ett läge med polisbrist och där allvarlig och grov brottslighet breder ut sig måste polisens resurser användas bättre. Den rådande situationen är ohållbar, och en lösning behöver komma till stånd.
Polismyndigheten planerar för att ett nytt polishus i Västerås ska stå klart 2024. Det finns i samband med det möjlighet att skapa ett rättscentrum där polis, åklagare och häkte samlas i centrala Västerås i närheten av Västmanlands tingsrätt. Ett sådant rättscentrum skulle bidra till att rättskedjan hålls samman och att rättsväsendets samlade resurser kan användas mer effektivt.
Kriminalvården planerar emellertid att i stället inrätta ett nytt häkte på Salberga i Sala. Ett häkte i Sala med dess strategiska läge mellan Västerås, Uppsala, Gävle och Falun kan på många sätt vara ett komplement till de häkten som är lokaliserade i de större städerna. Men det är uppenbart att det ur polisiär synvinkel är bättre att ha häkten på stora orter där det finns många häktade och större polisresurser.
I svar på skriftliga frågor har statsrådet tidigare svarat att ansvaret för Kriminalvårdens lokalförsörjning ligger på myndigheten och att han i dagsläget inte har för avsikt att vidta några åtgärder.
Jag vill därför ställa följande frågor till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Vilka initiativ har ministern tagit för att Kriminalvården i sin lokalplanering inte bara ska ta hänsyn till vad som är effektivt i dess egen verksamhet utan också till vad som är effektivt för rättsväsendet i dess helhet?
- På vilket sätt följer ministern upp att Kriminalvårdens häktesorganisation är utformad på så sätt att den främjar ett effektivt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:214
Webb-tv: Häktesorganisationen och rättskedjans effektivitet
Dokument från debatten
- Fredag den 31 januari 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:67
- Protokoll 2019/20:67 Fredagen den 31 januariProtokoll 2019/20:67 Svar på interpellation 2019/20:214 om häktesorganisationen och rättskedjans effektivitet
Protokoll från debatten
Anf. 17 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Mikael Damsgaard har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att Kriminalvården i sin lokalplanering inte bara ska ta hänsyn till vad som är effektivt i dess egen verksamhet utan också till vad som är effektivt för rättsväsendet i dess helhet. Vidare har Mikael Damsgaard frågat på vilket sätt jag följer upp att Kriminalvårdens häktesorganisation är utformad på så sätt att den främjar ett effektivt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet.
Kriminalvården är en viktig del av rättskedjan, och det senaste årets kraftiga beläggningsökning i häkten och på anstalter har inneburit en stor utmaning för myndigheten. För att ge myndigheten förutsättningar att utöka antalet platser har regeringen därför föreslagit att Kriminalvårdens anslag tillförs betydande resurser de kommande åren. Redan 2019 fick myndigheten totalt 535 miljoner kronor i tillskott i vår- och höständringsbudgeten, och ytterligare 130 miljoner kronor tillskjuts i år. För 2021 och 2022 beräknas ytterligare tillskott på 569 respektive 729 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna fortsätta utbyggnaden och på så sätt möta behoven.
Regeringen fortsätter arbetet med att bekämpa brotten och brottens orsaker. Straffrättsliga reformer och en förväntad ökad effektivitet i övriga rättskedjan kommer att påverka beläggningen och platsbehovet i Kriminalvården. Därför måste Kriminalvårdens kapacitet byggas ut. Detta ska ske snabbt, säkert, effektivt och med en hög grad av flexibilitet.
Av Kriminalvårdens instruktion framgår att häktesorganisationen ska vara utformad på så sätt att den främjar ett effektivt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet. Detta innebär bland annat att Kriminalvården måste ha kapacitet att ta emot häktade under en brottsutredning. Det kan innebära att Kriminalvården gör bedömningen att den snabbaste och mest effektiva lösningen är att utöka antalet platser vid en redan befintlig anläggning.
Kriminalvården bedriver verksamhet i hela landet, från Ystad i söder till Haparanda i norr. Jag vet att en viktig utgångpunkt för myndigheten är att häkten, anstalter och frivårdskontor finns där verksamheten behövs och där tillräckliga förutsättningar finns för att bedriva en verksamhet anpassad efter behoven.
Regeringen gav i oktober 2019 Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården i uppdrag att i samverkan och med stöd av Brottsförebyggande rådet bedöma framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan. Syftet med detta uppdrag är att myndigheterna ska ta fram ett så välgrundat underlag som möjligt för hur verksamhetsvolymerna i brottmålsprocessens centrala delar förväntas utvecklas och vad detta kan innebära för myndigheternas resursbehov. Uppdraget, som redovisas i samband med budgetunderlagen i början av mars, ska också bidra till en ökad förståelse för hur myndigheterna i rättskedjan utgör delar av en större helhet.
Det är Kriminalvården som ansvarar för sin lokalförsörjning inom de rättsliga och ekonomiska ramar som riksdag och regering bestämmer. Regeringen följer dock noga Kriminalvårdens beläggningsutveckling och hur myndigheten planerar för den framtida platsutbyggnaden. Myndigheten har därför fått i uppdrag att redovisa en plan för den långsiktiga platsutbyggnaden på anstalter och häkten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller Västerås har Kriminalvården bedömt att den snabbaste och mest kostnadseffektiva lösningen för att ersätta det stängda häktet är ett permanent häkte i anslutning till anstalten Salberga. Detta utesluter inte ett häkte i Västerås. Kriminalvården fortsätter utreda förutsättningarna för ett häkte i Västerås i samråd med Polismyndigheten.
Anf. 18 Mikael Damsgaard (M)
Herr talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret!
Vi tar nästan dagligen del av rapporter om skjutningar och sprängningar i svenska städer. Det som tidigare hade varit en huvudnyhet i flera dagar blir nu ofta bara en notis i tidningen. Det grova våldet har utvecklats till att bli ett nytt normalläge i Sverige. Dessa spektakulära dåd är emellertid bara toppen av isberget.
För att knäcka gängen tvingas polisen till tuffa prioriteringar. Samtidigt som polisen avsätter stora resurser inom exempelvis Operation Rimfrost råder det nämligen polisbrist i Sverige. Rikspolischefen har nyligen varnat för att polisens nödvändiga fokusering på att bryta våldsspiralen riskerar att försämra utredningsresultaten inom andra områden. I klartext innebär detta att anmälningar om personrån mot ungdomar, bostadsinbrott och mycket annat läggs på hög. Mot denna bakgrund är det helt avgörande att alla polisresurser kan användas på bästa sätt.
Riksrevisionen lämnade förra året en granskningsrapport om styrningen av rättskedjan. I rapporten konstaterar Riksrevisionen att styrningen av rättskedjan inte tar tillräcklig hänsyn till konsekvenser för och effektivitet i hela rättskedjan.
Herr talman! I Västerås stängdes häktet för fyra år sedan. Det innebär att häktade personer i stället behöver placeras i andra städer, såsom Uppsala, Örebro och ibland till och med Karlstad. Det är fyra år som har inneburit betydande ansträngningar för polisen i Västmanland eftersom transporter av häktade tar stora polisresurser i anspråk.
Mycket tid går också åt för resor som utredare behöver göra i samband med förhör eller för att övervaka besök till häktade med restriktioner. Därutöver tillkommer stora kostnader för att planera och administrera resorna. I praktiken innebär det att en utredare kan behöva avsätta en halv arbetsdag för att genomföra ett 30 minuter långt förhör. Detsamma gäller för de advokater som kan behöva närvara vid förhören.
Sammantaget innebär nuvarande situation att värdefulla polisiära resurser som borde användas för att bekämpa brott i stället används för resor och administration.
Ett sammanhållet rättscentrum i Västerås skulle bidra till att rättsväsendet bättre hålls samman och att de samlade resurserna används mer effektivt.
Polisen har växt ur polishuset i Västerås, och sedan flera år pågår planering för att ett nytt polishus ska stå klart senast 2024. Strax före jul stod det också klart var det nya polishuset i Västerås ska placeras. Fortfarande saknas dock ett beslut om att också inrätta ett häkte i Västerås. Möjligheten att skapa ett rättscentrum där polis, åklagare och häkte samlas i centrala Västerås nära Västmanlands tingsrätt riskerar att försenas på obestämd tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Den rådande situationen är ohållbar, och en lösning på häktesfrågan i Västerås behöver komma på plats. Det är regeringen som styr myndigheterna, och ytterst är det regeringens ansvar att hela rättsväsendet fungerar effektivt och att besluten i häktesfrågan i Västerås inte präglas av stuprörstänkande mellan myndigheter.
Min följdfråga är: På vilket sätt kan Morgan Johansson garantera att Kriminalvården har ett rättskedjeperspektiv när man fattar beslut om häktet i Västerås?
Anf. 19 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Kriminalvården har ett rättskedjeperspektiv i alla beslut man fattar. Men sedan handlar det om att använda resurserna på ett effektivt sätt.
Det grova våldet har ökat inom de kriminella kretsarna med skjutningar och sprängningar. Det har dock inte skett någon allmän ökning av våldet i Sverige. Risken att bli dödad i Sverige var faktiskt större för 30 år sedan än i dag.
Vi måste ta till alla medel för att stoppa det ökande grova våldet inom de kriminella kretsarna. Det handlar bland annat om polisutbildning, som Mikael Damsgaard berörde. Vi utbildar nu tre gånger så många poliser som Moderaterna gjorde, och vi sätter av mer resurser än någonsin till polisen. Just nu är det fler anställda i polisorganisationen än någonsin tidigare, en bra bit över 32 000.
År 2018 utdömdes det 9 600 fängelseår i Sverige, den så kallade samlade straffmassan. Det är den högsta på nästan tio år och en uppgång med 20 procent sedan 2015. Det är ett exempel på hur våra åtgärder har gett effekt. Det är en följd av höjda straff för våldsbrott, narkotikabrott, vapenbrott och en lång rad andra brott. Det handlar också om att satsningarna på polisen har gett ett effektivare polisväsen. Den nya organisationen är effektivare än den gamla, och mer resurser gör att man nu levererar fler färdiga utredningar till åklagare.
Detta får givetvis följdeffekter i hela rättsväsendet, och därför sätter vi av mer pengar till domstolarna.
Det får också följdeffekter för kriminalvården. Det är nästan hundraprocentig beläggning på anstalterna och ca 95 procents beläggning på häktena, och det sätts in våningssängar på Kumla för att klara beläggningen. Det är en positiv utveckling i den meningen att folk som tidigare sprang runt på stan med vapen nu sitter på anstalt.
En stor och viktig uppgift denna mandatperiod är att fortsätta att bygga ut kriminalvården. Det behövs ca 500 fler häktesplatser och ca 800 fler anstaltsplatser till 2025.
Men vikten av detta verkar Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna inte ha förstått. När ni förra hösten fick möjlighet att trycka igenom er budget underfinansierade ni Kriminalvården. Kriminalvården hade begärt 395 miljoner kronor men fick 85 miljoner av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Det första jag fick göra i januari 2019 var att ordna fram nya pengar till Kriminalvården, sammanlagt över en halv miljard för 2019 i vårändringsbudgeten och i höständringsbudgeten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Mina frågor till Mikael Damsgaard är: Om Mikael Damsgaard vill ha ett häkte i Västerås, varför underfinansierade ni Kriminalvården när ni hade möjlighet att trycka igenom er budget? Om Mikael Damsgaard vill ha ett häkte i Västerås, varför nämns det inte med ett enda ord i Moderaternas budgetmotion?
Kan det vara så att när det kommer till kritan kommer Moderaterna att göra det Moderaterna alltid gör, nämligen låta skattesänkningar gå före nödvändiga investeringar på bland annat detta område?
Vi kommer att fortsätta planeringen för utbyggnad. Nu bygger vi ut Salberga för att det går fortast. Det behövs 50 nya platser där till 2022. Jag utesluter inte ett rättscentrum i Västerås, men det kommer att ta längre tid att få det på plats. Detta får vi dock föra en dialog med Kriminalvården om, och för att lösa det måste vi ha resurser till vårt förfogande.
Anf. 20 Mikael Damsgaard (M)
Herr talman! Det är väl känt att Moderaterna lägger betydligt större resurser på rättsväsendet än vad regeringen gör. I M-KD-budgeten för 2019 fick Kriminalvården 250 miljoner mer än i den övergångsbudget som annars hade trätt i kraft. I år lägger vi 150 miljoner mer på Kriminalvården än vad regeringen gör. Det är ett faktum.
Vad gäller häktet i Salberga är det nog riktigt att det i det korta perspektivet är den snabbaste lösningen för att komma till rätta med den akuta situationen. Jag har besökt Salbergaanstalten och förstår att man där bygger det nya häktet med flexibla kriminalvårdsplatser som kan anpassas efter olika behov.
Åter till styrningen av rättskedjan. Som jag nämnde i mitt förra inlägg lämnade Riksrevisionen förra året en granskningsrapport om styrningen av rättskedjan. Där konstaterar man att styrningen av rättskedjan inte tar tillräcklig hänsyn till konsekvenser för och effektivitet i hela rättskedjan.
Det handlar till exempel om att rättskedjeperspektivet inte är framträdande i regeringens styrning av myndigheterna och att det inte heller är framträdande i resursfördelningen mellan och inom myndigheterna.
I interpellationssvaret hänvisar statsrådet till Kriminalvårdens instruktion där det framgår att häktesorganisationen ska vara utformad på så sätt att den främjar ett effektivt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet. Av instruktionen framgår vidare, vilket inte står i svaret, att en lokalisering av häktena som underlättar detta samarbete ska eftersträvas.
Det är naturligtvis bra att denna instruktion finns, och beslut i denna del fattades av alliansregeringen strax före valet 2014.
I interpellationssvaret framgår det emellertid inte över huvud taget hur Morgan Johansson följer upp att Kriminalvården arbetar efter den instruktion som beslutades 2014.
Att helhetsperspektivet saknas i styrningen av rättskedjan blir också tydligt i Kriminalvårdens regleringsbrev för 2020. Under avsnittet om Kriminalvårdens platskapacitet står det att läsa att myndighetens platskapacitet ska planeras så att det finns en hög grad av flexibilitet som tar sin utgångspunkt i verksamhetens behov och med stort fokus på resurseffektivitet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Rättskedjeperspektivet nämns över huvud taget inte i regleringsbrevet, och fokus ligger helt och hållet på Kriminalvårdens inre effektivitet.
Det var bra att regeringen i oktober förra året gav i uppdrag till en rad myndigheter inom rättsväsendet att bedöma framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan. Det är dock anmärkningsvärt att ett sådant beslut kommer först efter att Riksrevisionen har konstaterat stora brister i rättskedjeperspektivet i styrningen av och resursfördelningen till myndigheterna.
Det är uppenbart att den bristande styrningen av rättskedjan riskerar att leda till att tillskapandet av ett rättscentrum i Västerås, där polis, åklagare och häkte samlas nära Västmanlands tingsrätt, riskerar att försenas på obestämd tid.
Anf. 21 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Bara för att vara tydlig: Den utbyggnad vi nu gör på Salberga för att klara de häktesplatser som vi behöver få fram utesluter inte en framtida investering i Västerås, men vi måste ha utbyggnaden i Salberga så att vi kan klara det kortsiktiga behov vi har fram till 2022.
När det gäller Västerås får vi se om vi kan ordna fram de resurser som behövs, men det är en investering som, om den ska göras, tar lite tid. Jag kan inte vänta på ett rättscentrum i Västerås, för jag måste ha platser så fort som möjligt. Dessa saker utesluter inte varandra.
Det jag påpekade var att Moderaterna har en svag position i denna debatt, Mikael Damsgaard. Varje gång ni får en möjlighet att påverka budgetarna underfinansierar ni Kriminalvården. Som sagt: Hösten 2018 var vi en övergångsregering, och jag kunde inte göra några satsningar. Det får nämligen inte en övergångsregering göra. Men ni hade kunnat göra vilka satsningar ni ville. Det fanns inga formella skäl att inte göra det. Ni visste att Kriminalvården stod inför stora resursbehov, med underskott som nästan översteg 10 procent av deras budget. Ni visste om att det fanns stora hål att fylla. Ni visste om att de hade äskat 395 miljoner kronor, men ni kom med 85 miljoner kronor. Detta är precis vad jag påpekar.
Det första jag fick göra när jag tillträdde var att försöka rätta till det bekymmer som ni hade satt oss i. Först fick vi gå in med 300 miljoner i vårändringsbudgeten och sedan med ytterligare 200 miljoner i höständringsbudgeten. Vi fyllde på sammanlagt en halv miljard så att Kriminalvården skulle kunna lösa sin uppgift.
Framför oss har vi stora investeringar. Det här blir som sagt en av de stora frågorna under mandatperioden. Kriminalvården bedömer att det behövs ungefär 1 300 fler platser på häkten och anstalter fram till 2025. Vi går in med mycket pengar de kommande åren: sammanlagt över 700 miljoner kronor. Vi kommer att få fortsätta att utveckla detta och se till att vi resurssätter Kriminalvården på ett sådant sätt att de kan sköta sin uppgift, självfallet i samarbete med polisen. Jag vet att det nu finns ett mycket bättre samarbete på högsta nivå mellan polis och kriminalvård än tidigare, och man försöker möta varandras behov.
När det gäller Kriminalvården handlar det inte bara om platsbrist, utan det handlar också om mycket stora underhållsbehov. Vi har fängelser från 1840-talet. De ser bättre ut nu än vad de gjorde då, men lokalerna är inte anpassade till modern kriminalvård. Vi har anstalter som har fått stänga av olika skäl. Ett sådant exempel är Västerås, som fick stänga av brandsäkerhetsskäl 2015. Om mina företrädare hade sett till att möta renoveringsbehoven och underhållet hade man kanske inte behövt stänga. Det var samma sak med ett häkte i Halmstad, där det var så undermåligt att folk kunde rymma genom fönstren. Därför fick de också stänga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är alltså inte bara platsbrist utan också stora renoveringsbehov.
Om Moderaterna kan försöka komma ur den situation som de ibland hamnar i, det vill säga att skattesänkningar hela tiden går före investeringar, blir det lättare att driva politik framöver. Alla ska vara övertygade om att regeringen kommer att genomföra fortsatt stora satsningar på Kriminalvården. Detta kommer att märkas också i Västerås.
Anf. 22 Mikael Damsgaard (M)
Herr talman! Jag är helt överens med Morgan Johansson om behovet av att bygga i Salberga här och nu. Detta behov finns, och Salberga ligger strategiskt placerat mellan de större städerna i Mellansverige, som ett komplement till de häkten som finns i dessa städer. Men detta tar som sagt inte bort behovet av att åstadkomma ett häkte i Västerås.
Det har gått fyra år sedan häktet stängdes, vilket har inneburit stora konsekvenser för polisen i Västmanland. Det är åtskilliga årsarbetare som används bara för transporter och administration på grund av detta.
Som jag sa tidigare är konsekvensen av att det inte finns ett häkte i Västerås att ett förhör på 30 minuter kan ta en halv dag att genomföra för en utredare. Detta innebär att värdefulla polisiära resurser, som borde användas för att bekämpa brott, i stället används till resor och administration.
Vi har en ohållbar situation, och vi behöver få en lösning på häktesfrågan på plats. Det finns möjligheter att tillskapa ett sammanhållet rättscentrum i Västerås där polis, åklagare och häkte samlas nära tingsrätten i samband med att ett nytt polishus ska byggas, vilket ska stå klart 2024. Detta skulle innebära att rättsväsendet bättre hålls samman och att de samlade resurserna kan användas mer effektivt.
Men fortfarande saknas beslut om att inrätta ett häkte i Västerås, och det riskerar att skjutas upp på obestämd framtid. Jag hade hoppats kunna komma hem till Västerås till helgen med ett positivt besked om att det ska byggas ett häkte där. Vi väntar fortfarande, och vi hoppas att det kommer.
Jag vill ändå tacka för svaret så här långt, och jag hoppas att vi så småningom kan få ett beslut om ett häkte i Västerås.
Anf. 23 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Politik fungerar på det sättet att om man vill något måste man vara beredd att finansiera det. Det var detta jag pekade på, Mikael Damsgaard. Ni hade en chans i budgeten 2018 att finansiera Kriminalvården. Men det gjorde ni inte, utan ni underfinansierade Kriminalvården kraftigt.
Mikael Damsgaard hade haft en starkare position i denna debatt om han hade väckt en budgetmotion där det stod att Moderaterna vill ha ett häkte i Västerås, men det finns inte ett enda ord i Moderaternas budgetmotion om detta. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att Mikael Damsgaard inte har fått igenom detta krav i de interna förhandlingarna om budgetmotionen. Det hade naturligtvis varit lättare att klara debatten om alla visste att detta är något som Moderaterna driver, men så är det inte, i alla fall inte i budgetmotionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För att ge lite perspektiv kan jag säga att det är fyra mil mellan Salberga och Västerås. Skälet till att vi bygger ut i Salberga är att vi har en befintlig anläggning där. Man kan bygga innanför murarna eller på den mark som redan finns. Detta gör att det går mycket fortare, och det blir också billigare. Denna investering, som ska vara färdig 2022, utesluter inte att vi kan skapa ett rättscentrum också i Västerås, men det får bli en senare fråga och en dialog som vi får föra med Kriminalvården. En förutsättning är, återigen, att vi har de resurser som behövs framöver.
Vår ambition är att vi ska fortsätta att bygga ut kriminalvården, och det blir en av de stora uppgifterna framöver under denna mandatperiod. Detta kommer som sagt att märkas också i Västerås.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.