gymnasiets fjärde år

Interpellation 2002/03:293 av Darvik, Axel (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2003-04-16
Inlämnad: 2003-04-16
Besvarad: 2003-05-06
Sista svarsdatum: 2003-05-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 16 april
Interpellation 2002/03:293
av Axel Darvik (fp) till statsrådet Lena Hallengren om gymnasiets fjärde år

Gymnasieskolans betygssystem och antagningssystemet till högskolan har som bekant ett stort antal brister. Dessa brister har tagit sig uttryck i att alltfler elever som går ut från gymnasiet fortsätter till komvux för att komplettera sina betyg för att på så sätt kunna komma in på den högskoleutbildning de är intresserade av.

Ofta handlar det om att läsa upp A-kurser i ämnen där man fått ett bättre betyg i B-kursen. Till exempel om man fått VG i Matematik A och ett MVG i Matematik B så är det uppenbart att man i stort har de kunskaper som krävs för ett MVG också i Matematik A. Antagningssystemet till högskolan är tyvärr utformat så att det väger lika tungt hur man låg till i första ring på gymnasiet som när man lämnar gymnasieskolan. Det rimliga borde vara att enbart de kunskaper man har när man slutar gymnasiet ska ligga till grund för det jämförelsetal som används för att söka in på en högskoleutbildning.

Dagens system är orättvist och det känner naturligtvis eleverna av. De gör vad de kan för att få sina A-betyg uppvärderade eftersom dessa betyg inte talar om vilken kunskap de har. Följden blir att komvuxplatser upptas av elever som redan har tillgodogjort sig undervisningen. Dessa elever tar då platser från dem som egentligen skulle behöva utbildningen. Detta är ett enormt resursslöseri både med pengar och ungdomars tid. Få saker är så ostimulerande som att sitta och lära sig saker som man redan kan.

Mycket talar för att ett system med ämnesbetyg i stället vore att föredra framför dagens kursbetyg. I den gymnasieskola som Folkpartiet liberalerna vill ha skulle ämnesbetyg passa bra @ men det kanske inte är lika enkelt i den socialdemokratiska modellen. Vi liberaler skulle även vilja ändra antagningssystemet så att det blir mer rättvist.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stävja utvecklingen att alltfler ser sig tvugna att komplettera sina gymnasiebetyg inom komvux för att kunna bli antagna till högskolan?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:293

Webb-tv: gymnasiets fjärde år

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)

Anf. 14 Thomas Östros (S)

Fru talman! Axel Darvik har frågat statsrådet Le- na Hallengren vilka åtgärder hon avser att vidta för att stävja utvecklingen att så många kompletterar sina godkända gymnasiebetyg inom Komvux för att kunna bli antagna till högskolan. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpella- tionen. Inledningsvis vill jag framhålla att betygssystemet i gymnasieskolan och reglerna för antagning till hög- skolan påverkar varandra starkt. Många elever som planerar att söka eftertraktade högskoleutbildningar försöker i dag genom att utnyttja sina olika valmöj- ligheter få så höga betyg i så många kurser som möj- ligt. Detta har bland annat lett till att elever tenderar att välja bort kurser som de uppfattar som svåra att få höga betyg i. Vi ser dessutom att alltfler konkurrens- kompletterar sina betyg i komvux och att alltfler får högsta betyg i alltfler kurser. Dessa betyg tillgodo- räknas sedan vid antagning till högskolan. Detta är tydliga exempel på hur högskolans tillträdesregler får konsekvenser för elevernas studier i gymnasieskolan. Det är därför viktigt att utforma gymnasieskolan och tillträdesreglerna till högskolan på ett sådant sätt att eleverna stimuleras att skaffa sig relevant kunskap. Jag delar Axel Darviks uppfattning att det är orimligt att många elever med godkända betyg går ett extra år i komvux för att förbättra sina möjligheter att bli antagna till högskolan. Den omfattande konkur- renskompletteringen är på många sätt ett problem. Kostnaderna för såväl samhället som den enskilde ökar, starten i högskolan skjuts upp och nivån på antagningspoängen höjs. Detta motverkar regeringens mål att öka direktövergången från gymnasieskolan till högskolan. Därför är det angeläget att de framtida tillträdesreglerna minskar incitamenten till konkur- renskomplettering. Regeringen har bland annat mot den bakgrunden tillsatt en utredning som ska se över och föreslå änd- ringar i tillträdesreglerna till grundläggande högsko- leutbildning. (Dir 2003:38 Översyn av reglerna för tillträde till grundläggande högskoleutbildning, U 2003:04). Utgångspunkter för arbetet ska bland annat vara att öka direktövergången från gymnasieskolan till högskolan, att uppmuntra elevers prestationer i gymnasieskolan och att minska konkurrenskomplette- ringen. Uppdraget ska redovisas senast den 9 januari 2004. Axel Darvik tar också upp frågan om ämnesbetyg i stället för kursbetyg i gymnasieskolan. Det är en viktig uppgift att utforma ett system som stöder en hög ambitionsnivå i gymnasieskolan och minskar olika negativa konsekvenser i form av till exempel stress och taktikval. I uppdraget till Gymnasiekom- mittén 2000 ingick därför att utreda och föreslå om och hur ett system med ämnesbetyg skulle kunna införas i gymnasieskolan och komvux. Gymnasie- kommitténs betänkande (Åtta vägar till kunskap - En ny struktur för gymnasieskolan SOU 2002:120) redo- visades i januari i år och remissbehandlas för närva- rande. Jag ämnar återkomma i frågan i samband med propositionen om en ny gymnasieskola.

Axel Darvik (Fp)

Anf. 15 Axel Darvik (Fp)

Fru talman! Jag ska börja med att tacka för svaret från utbildningsministern, även om jag tycker att svaret snarare ställer upp fler frågetecken än det rätar ut de som jag förde fram. Dagens system för gymnasiet är i grunden fyllt med brister. Jag ser också med oro på framtiden. Den kommitté som regeringen har initierat för att reforme- ra gymnasieskolan, Gymnasiekommittén, tar fasta på många av de dåliga sidorna samtidigt som man plockar bort en del av det som faktiskt är bra i gym- nasieskolan i dag. Kritiken har varit hård från elever och lärare vad gäller kurssystemet och kursbetygen. Det är tydligt att det här också är ett uttryck för den socialdemokratis- ka synen på skolpolitiken, där alla elever ska stöpas i samma form, där utbildningsministern vet bäst vad eleverna bör läsa och där man hämmar det fria valet. Jag tror inte att det är en lyckad väg. Jag tror på indi- viden, och jag tror att eleverna själva vet bäst vad de ska välja, vilka program de ska läsa och vilka ämnen de ska ta del av. Avarterna i systemet blir tydliga. Eleverna tende- rar och tvingas in i att göra taktikval där framför allt ämnen som moderna språk väljs bort, eftersom de kräver större ambition än vad de ger tillbaka när man sedan räknar betygen. Även om man talar sig varm om hur många det är som går vidare från grundskolan in i gymnasieskolan kan vi se att efter fyra år har endast 60 % av de elever som börjar i gymnasiet slutfört sina studier. Detta gäller även om man har haft ett extra år för att ta igen något, läsa upp betyg, göra en paus om man behöver det eller för att vara ute och resa. Ändå är det bara 60 % som går igenom gymnasieskolan. Detta tycker jag är högst beklagligt. Många läser dessutom upp sina betyg på komvux efter att de har slutat på gymnasiet. Att på det här sättet läsa upp sina betyg är både tråkigt och ostimu- lerande och leder inte till att nya kunskaper ackumu- leras. En del ger till och med upp sina mål, till exem- pel att komma in på en attraktiv högskoleutbildning. Det här slår mycket olika. I till exempel Göteborg, där Socialdemokraterna och Vänstern har bolagiserat komvux och i princip avskaffat det, försvinner de möjligheter som tidigare fanns att korrigera de fel som finns i systemet. Det sker också när komvux är dålig, vilket den är i en del kommuner. Vår lösning är tydlig. Det gäller att man har äm- nen som är anpassade till de program som man läser och att man får längre tid på sig att slutföra ett ämne där man har fler moment med och där betyget också i slutändan blir betydligt rättvisare. Då har man inte samma stress. Ett enda prov kan ibland vara det som totalt avgör vad man får för betyg i kursen. Tidigare har utbildningsministern i uttalanden ut- tryckt en vilja att införa ämnesbetyg i stället. Därför skulle jag vilja veta hur ministern har tänkt att detta ska fungera i det nuvarande systemet.

Thomas Östros (S)

Anf. 16 Thomas Östros (S)

Fru talman! När det gäller synen på konkurrens- kompletteringar verkar jag och Axel Darvik ha en ganska likartad uppfattning. Det var ju före vår tid som skolpolitiker som möjligheten till konkurrens- kompletteringar infördes, och det verkar som om den debatt som då pågick i riksdagen och i samhället i övrigt inte anade vad som komma skulle. Vi som har att ta ansvar för resultatet av detta måste naturligtvis agera när vi ser att en allt större andel av gymnasie- ungdomarna planerar, i sina studier på gymnasiesko- lan, att komplettera inom vuxenutbildningen. Då är det någonting som vi måste ingripa emot. Det är na- turligtvis inte en klok hållning från samhällets sida, och inte heller en klok utveckling för individerna att fördröja sina fortsatta studier genom att konkurrens- komplettera inom vuxenutbildningen. Dessutom har vuxenutbildningen så stora behov som man ska till- fredsställa i den befolkning som inte har tillräckligt med kunskaper, framför allt bland dem som är något äldre än de som nyss har lämnat gymnasieskolan. Här finns en första skiljelinje, efter att jag först har konstaterat att vi är överens i vissa delar. Skilje- linjen är den att Folkpartiet stadigt motarbetar all vuxenutbildning. Man har som ideologi att vuxenut- bildning är en lite onödig verksamhet i samhället och lägger stadigt fram förslag på besparingar och in- skränkningar. Jag menar att vuxenutbildning är en i högsta grad modern del av vår utbildningspolitik för människor som har varit ute några år i arbetslivet, upptäcker att deras kunskaper inte räcker till eller kanske råkar ut för arbetslöshet och behöver komp- lettera. Det är en enorm kraft i samhället. Det leder också till att människor senare i livet upptäcker möj- ligheten till vidare studier, högskolestudier, och vi därmed kan rekrytera många goda lärare, sjuksköter- skor och andra centrala yrkesgrupper. Där skiljer vi oss åt. Den andra punkten där vi skiljer oss åt gäller att Folkpartiet så envetet driver sänkta kunskapskrav i gymnasieskolan. För den som flyktigt följer med i skoldebatten kommer detta nog som en överraskning: Vad, kan det vara på det sättet att Folkpartiet driver sänkta kunskapskrav? Ja, och som enda riksdagsparti! I Gymnasiekommittén, där Folkpartiet inte deltog, är alla partier överens om att alla elever i gymnasie- skolan behöver goda kunskaper i kärnämnena - inte vilka ämnen som helst, utan kärnämnena, de ämnen vi tror att man behöver för att klara ett modernt sam- hällsliv. Det är sådant som matematik, svenska och språk, och jag vill dessutom - regeringen kommer att lägga fram förslag om detta - förstärka detta med historia. Det är någonting som alla behöver för att klara att vara en aktiv medborgare och få en stark ställning på arbetsmarknaden. Det enda partiet i Sve- riges riksdag som är emot detta är Folkpartiet. Man säger: Nej, för de elever som läser yrkesprogram ska vi inte ha så höga ambitioner att de ska behöva läsa några kärnämnen. Låt dem syssla med det de tycker är roligt! Det är den lite förnumstiga folkpartistiska hållningen. Det innebär att man kommer på tvärs med näringslivet som säger att yrkesprogrammen i framti- den måste ha höga kunskapskrav om man ska klara av de krav på kunskapsutveckling som finns inom industrin. Man kommer på tvärs med fackliga organi- sationer som säger: Våra medlemmar som går i yr- kesprogrammen måste ha goda kunskaper för att klara ett modernt arbetsliv. Man kommer också på tvärs med hela kammaren i övrigt. Jag vill ha höga kunskapskrav för alla elever, och därför kommer vi också att lägga fram förslag om att fortsätta ha krav på kärnämnen för dem som går i yrkesinriktade pro- gram. Jag får återkomma till frågan om ämnesbetyget, som var den sista frågan som Axel Darvik ställde, i nästa replik, för min tid är slut.

Axel Darvik (Fp)

Anf. 17 Axel Darvik (Fp)

Fru talman! Jag håller med utbildningsministern om att konkurrenskomplettering är ett problem. An- ledningen till att man ser detta är inte det sätt på vil- ket det är inrättat, utan snarare är det väl så att den gymnasieskola som utbildningsministern och social- demokratin står för får uttryck i att så många elever i dag konkurrenskompletterar och läser upp sina betyg på komvux. Väldigt många elever upplever en orättvisa i sys- temet. Låt mig ta ett exempel. Vi kan se på matemati- ken, som i dag är uppdelad i fem kurser, förutom de eventuella extra kurser utöver Matematik A, B, C, D och E som en del har som lokala kurser. Om eleven nu har ett VG i kursen matematik A och sedan får ett bättre betyg i matematik B, MVG, känner eleven självklart att det är en orättvisa och menar att han är värd ett högre betyg även i den tidigare kursen. Då är det självklart att man också ser till att komplettera och läsa upp betyget på komvux. Det är där som systemet slår till och man ser avarterna. Det är också då man tar stora delar av de platser och resurser som skulle ha behövts för vuxenutbildningen. Vi i Folkpartiet ser att vuxenutbildningen är mycket viktig. Den är en del av det livslånga lärandet. Med vår gymnasieskola hade inte eleverna behövt läsa upp sina betyg efteråt utan de hade kunnat få rättvisa betyg från början, med ämnesbetyg. Då hade man inte behövt ha den här skillnaden. Socialdemokraterna är inte heller de som alltid värnar om vuxenutbildningen. Det ser jag tydligt i den kommun jag kommer från, Göteborg. Där har man tillsammans med Vänsterpartiet gått fram och slaktat det som var vuxenutbildningen. När vi sedan kommer in på kunskapskraven är det viktigt att man ser att grundskolan är den skola som lägger grunden. Där ska vi ha höga krav för eleverna. De yrkesutbildningar som vi i Folkpartiet vill inrätta ska hålla hög kvalitet och naturligtvis också nå upp till de krav som samhället i dag ställer. De ska vara inriktade på att ge kunskaper i engelska, matematik och så vidare, men de ska också vara anpassade till den yrkesutbildning man går. Det finns ingen anled- ning till att en person som helst av allt vill utbilda sig inom vård- och omsorgsyrken ska läsa samma typ av ämnen som de som vill utbilda sig inom mekanik och reparation. Det är ett feltänk att man ska läsa samma typ av ämnen som de som vill gå vidare på högskolan och läsa till läkare eller civilingenjörer. Det är inte heller rimligt att de ska läsa samma typ av språkkur- ser som de som vill gå vidare och läsa humanistiska utbildningar på högskolan. Det är viktigt att man trycker på att yrkesutbild- ningar ska vara av hög kvalitet. Ämnena ska också vara anpassade till de yrken man utbildar för, natur- ligtvis med höga krav och hög kvalitet.

Thomas Östros (S)

Anf. 18 Thomas Östros (S)

Fru talman! Det var vänligt av Axel Darvik att sä- ga att också de här programmen ska ha kvalitet och vara inriktade på att också ge eleverna kunskaper i engelska. Men man hör på ditt sätt att resonera att det är något helt annat än att ha höga kunskapskrav för alla elever. Det är inte så att ni vill ändra kurserna så att de blir mer anpassade till det yrke eleverna ska arbeta i utan att sänka kunskapskraven. Det är någon- ting som vi arbetar starkt med runtomkring i landets kommuner, att se till att man i engelskämnet på ett byggprogram kopplar engelskan till det yrke som man ska vara engagerad i under sitt yrkesliv, så att man får upp motivationen och engelskan får en ökad relevans. Det är ett jättebra arbetssätt. Det Folkpartiet vill göra är att sänka kunskapskra- ven: Man ska inte kunna så himla mycket engelska. Tanken är att det för Folkpartiets del inte är så noga med kärnämnena för dem som går på yrkesprogram- men, för de ska ju ut och jobba med händerna, som man ibland säger. Men alla vi som finns nära männi- skor i detta yrkesliv på olika sätt, om det är verkliga arbetare, företagare eller deras representanter, vet att de säger samma sak: Kraven på kunskaper ökar i näringslivet, i yrkeslivet. Alla kommer i ett framtida yrkesliv att ställas inför behovet av att lära på nytt och lära om. Om man inte har höga ambitioner för grundkun- skaperna i gymnasiet kommer man att få mycket svårt att hänga med i det yrkesliv som förändras mycket snabbt. Hur många av dem som nu utbildar sig till undersköterskor kommer inte att möta behovet av vidareutbildning i framtiden, också på högskolenivå? Kommunalarbetarförbundet sluter avtal med univer- sitet för att kunna bidra till vidareutveckling av sina medlemmar. Det är ett nytt yrkesliv som växer fram med ett starkt behov av kompetensutveckling hela yrkeslivet. Det är det som gör att samtliga partier i den här kammaren säger ja till kärnämnen för alla elever i gymnasieskolan och nej till att sänka kunskapskraven för dem som går på yrkesinriktade program - alla utom Folkpartiet. Det är inte heller så att man läser på precis samma sätt om man ska bli läkare, byggnadsarbetare eller forskare i teologi. Det handlar om hur djupt man går in i ett ämne. Kärnämnena är de första kurserna. Om du ska bli naturvetare läser du vidare i matematiken, allt djupare och alltmer avancerat. Det behöver man naturligtvis inte göra om man ska bli byggnadsarbeta- re. Men man behöver goda grundkunskaper. Folkpar- tiet är det parti som driver sänkta kunskapskrav i gymnasieskolan, i strid med näringslivet, med fackli- ga organisationer och samtliga partier i denna riks- dag. Jag tycker att det är i grunden mycket omodernt. Jag har lyft fram diskussionen om ämnesbetygen som en viktig fråga. Jag menar att den typ av betygs- system som vi i dag har i gymnasieskolan orsakar en väldig stress. Det är korta kurser som betygsätts och man vet att en kurs som betygsätts redan första året kan ha betydelse för antagningen till högskolan tre fyra år senare. Det är klart att det skapar en mycket dålig inlärningsmiljö. Nu har Gymnasiekommittén kommit med sitt för- slag. Den lägger ihop till större, bredare block. Det är ett bra första steg mot ämnesbetyg, det vill säga man får bort en del av de små kurserna och därmed en del av stressen. Vi kommer från regeringens sida att fortsätta titta om det går att spänna bågen ytterligare i arbetet med det nya gymnasieförslaget, för att se om det går att införa ännu mer av ämnesbetyg i den struktur som Gymnasiekommittén nu föreslår. Här bjuder jag in till ett samarbete och en diskussion med riksdagens par- tier, men inte sänkta kunskapskrav.

Axel Darvik (Fp)

Anf. 19 Axel Darvik (Fp)

Fru talman! En viktig fråga som man måste ställa sig i utbildningspolitiken, framför allt när det gäller gymnasieskolan, är vem som ska bestämma vad man ska lära sig. Är det utbildningsministern som ska diktera vad man ska lära sig eller är det faktiskt ele- verna själva som vet bäst vad de vill lära sig och ska kunna få välja det? Som liberal tror jag naturligtvis på att eleverna ska få välja. Vi har en grundskola som är obligatorisk där man också sätter upp en grund för vad våra svenska med- borgare ska ha när de lämnar den obligatoriska delen. Efter det bör vi öppna upp för betydligt mer av valfri- het och flexibilitet så att man kan tillfredsställa beho- vet av olika yrkeskategorier i vårt samhälle. Med det socialdemokratiska systemet finns det i dag stora brister. Vi vill till exempel införa en lär- lingsutbildning som är helt inriktad på att man ska lära sig ett hantverk. Det finns i dag stora behov i samhället av en sådan utbildning. Det handlar också om vem som egentligen sviker kunskapskraven. Med den politik som förs i dag läm- nar de facto 60 % av eleverna gymnasieskolan efter fyra år. Det är oerhört många som hoppar av. Det är, tycker jag, att svika de ideal om bildning som vi bor- de stå för och som vi i Folkpartiet står för. Vi vill att man ska ge rätt kunskaper för de yrken som finns, inget annat. När också utbildningsministern har insett att äm- nesbetyg är en mycket god idé och fört fram det skulle jag också vilja ha mer av de tankar som finns bakom. Jag tror att det är mer än bara ett ord för ut- bildningsministern.

Thomas Östros (S)

Anf. 20 Thomas Östros (S)

Fru talman! Jag ska inte vara elak mot Axel Dar- vik, men han säger att vi ska ge rätt kunskaper för de yrken som finns, inget annat. Det är det mest futtiga i bildningssyn som jag har stött på i en diskussion i den här kammaren - rätt kunskaper för de yrken som finns, inget annat. Det är klart att det ska vara en massa annat! Det finns inte ett sådant samhällsliv i dag så att man, när man är 15 år, kan få de handgrepp som krävs för de yrken som du ser framför dig, Axel Darvik, och sedan klara sig på detta. Det yrkeslivet finns icke kvar. I dag krävs det mycket mer än så. Jag måste säga att det är en tråkig utveckling av Folkpar- tiets syn på gymnasieskolan. Axel Darvik säger att det är i grundskolan man ska få sina grundläggande kunskaper, och efter det ska eleverna välja helt själva, och vet bäst själva. Jag skulle inte vilja säga så. Jag är inte alls säker på att en 15-åring är mogen att säga att "jag behöver inte matematik, engelska, historia och religionskunskap, för jag har en annan idé om vad jag ska göra". Vid 15 år är man fortfaran- de ganska ung. Jag tror att det finns en poäng i att också ha krav på 15-åringen. Man ska få välja, och vi ska ha en gymnasieskola där man har stort inflytande. Men vi ska från vuxenvärlden också ha vissa grund- läggande krav på vad vi förväntar oss att våra barn och ungdomar ska kunna. Jag trodde att det låg i Folkpartiets linje. Men vid den magiska 15-årsdagen försvinner alla krav, och då är det eleverna själva som vet bäst, och då ska man kraftigt sänka kunskapskraven för dem som inte vill gå teoretiska program. Det är en gammal syn på ar- betsmarknad och samhälle, och det tyder på att ni inte har sett vad som har hänt i vårt samhälle de senaste 20-30 åren.

Intressenter

gymnasiets fjärde år

Interpellationen är besvarad

Händelser

Interpellationer

Interpellationen

Debatt

Webb-tv: gymnasiets fjärde år

Protokoll från debatten

Anf. 14 Thomas Östros (S)

Anf. 15 Axel Darvik (Fp)

Anf. 16 Thomas Östros (S)

Anf. 17 Axel Darvik (Fp)

Anf. 18 Thomas Östros (S)

Anf. 19 Axel Darvik (Fp)

Anf. 20 Thomas Östros (S)

Intressenter

Frågeställare

Ställd till

Besvarad av

Interpellationer