Gymnasielagen och Migrationsverkets långa handläggningstider
Interpellation 2023/24:843 av Tony Haddou (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-08-22
- Överlämnad
- 2024-08-23
- Anmäld
- 2024-08-29
- Svarsdatum
- 2024-09-12
- Besvarad
- 2024-09-12
- Sista svarsdatum
- 2024-09-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Den så kallade gymnasielagen infördes för att ge de ensamkommande unga som drabbats av Migrationsverkets långa handläggningstider, ändrad lagstiftning och osäkra åldersbedömningar en andra chans att få stanna i Sverige.
Enligt lagen kunde ensamkommande som gick på gymnasiet ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd. Lagen var uppbyggd i tre huvudsakliga steg där det sista var att – om de tidigare stegen uppnåtts – ansöka om permanent uppehållstillstånd. Lagen har gett många ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige. Det gäller dock inte alla.
Enligt en granskning i Dagens ETC (juni 2024) har ett stort antal ensamkommande ungdomar fått avslag på sina ansökningar om permanent uppehållstillstånd – trots att de uppfyllt de krav som ställts på dem av lagstiftaren: De har genomgått gymnasiestudier och har fått fasta jobb. Dessa ungdomar har byggt upp sina liv i Sverige och bidragit till vårt samhälle. Nu riskerar de utvisning.
Anledningen till avslagen är att Migrationsverket inte har förlängt de tillfälliga uppehållstillstånden i tid. När de drabbade sedan ansökt om permanent uppehållstillstånd har de fått avslag med hänvisning till att de inte hade giltiga tillstånd när de påbörjade sina fasta anställningar, vilket krävs.
Återigen är det således Migrationsverkets långa handläggningstider som drabbar enskilda och omöjliggör deras möjligheter att få permanent uppehållstillstånd och därmed en trygg framtid i Sverige. Problemet tenderar att vara koncentrerat till Migrationsverket i Malmö, där en majoritet av de drabbade fått sina ärenden prövade.
För Vänsterpartiet är det fullständigt oacceptabelt och rättsosäkert att Migrationsverkets tillkortakommanden drabbar enskilda på detta sätt. De ungdomar som berörs har gjort allting rätt enligt lagstiftningen – ändå nekas de permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det är orimligt och rättsosäkert, och det underminerar förtroendet för asylprocessen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:
- Avser statsrådet att vidta några generella åtgärder för att säkerställa att de drabbade får de permanenta uppehållstillstånd som de har rätt till?
- Avser statsrådet att vidta några generella åtgärder för att säkerställa att andra asylsökande inte drabbas på liknande sätt av Migrationsverkets långa handläggningstider?
Debatt
(9 Anföranden)Interpellationsdebatt 2023/24:843
Webb-tv: Gymnasielagen och Migrationsverkets långa handläggningstider
Dokument från debatten
- Torsdag den 12 september 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:4
Protokoll från debatten
Anf. 19 Statsrådet Johan Forssell (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! har frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder för att säkerställa att de som tidigare haft tillfälliga uppehållstillstånd med stöd av lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå, den så kallade gymnasielagen, ska beviljas permanenta uppehållstillstånd, samt om jag avser att vidta några generella åtgärder för att säkerställa att andra asylsökande inte drabbas på liknande sätt av Migrationsverkets långa handläggningstider. Frågeställningen har sin bakgrund i en artikel om Migrationsverkets hantering av ärenden enligt gymnasielagen.
Inledningsvis vill jag säga att jag i egenskap av företrädare för regeringen är förhindrad att uttala mig om enskilda fall. Det är Migrationsverket och migrationsdomstolarna som ska ta ställning till de specifika omständigheterna i ärendena.
Migrationsöverdomstolen har slagit fast att villkoren för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen måste vara uppfyllda senast vid tidpunkten då det tidsbegränsade uppehållstillståndet löper ut. Domstolen menar att den tolkningen också har stöd i propositionen Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige samt i propositionen Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå. Den senare har Vänsterpartiet röstat för i riksdagen.
Gymnasielagen togs fram av den tidigare rödgröna regeringen med stöd av bland annat Vänsterpartiet som en del i en redan dysfunktionell migrationspolitik. Tyvärr kan vi konstatera att den kritik som riktades mot lagen var befogad.
Till skillnad från den förra regeringen har den här regeringen en konkret plan för att lösa ett brett spektrum av migrationsrelaterade samhällsproblem och minska invandringen till Sverige. Att fullborda Tidöavtalet är ett långsiktigt arbete, men redan nu, efter knappt två år, kan det konstateras att det paradigmskifte i migrationspolitiken som regeringen utlovat är under genomförande.
Arbetet har resulterat i att asylinvandringen till Sverige har minskat till historiskt låga nivåer, trots att ett stort antal asylsökande fortsätter att söka sig till EU. Den här regeringen har tagit kontroll över den svenska migrationspolitiken och säkerställer att den är ansvarsfull och restriktiv.
Anf. 20 Tony Haddou (V)
Fru talman! Vi fick höra ett synnerligen innehållslöst svar från ministern. Jag noterar dock slutklämmen, där ministern på ett innovativt sätt antyder att detta handlar om migrationspolitiken i stort och att regeringen är restriktiv. Ministern försöker sig på ett ideologiskt svar - med begränsad framgång, skulle jag säga, för det är inte riktigt detta som efterfrågas i denna debatt.
Jag tror att det är bättre att vi håller oss till fokus här, nämligen att de långa handläggningstiderna på Migrationsverket har orsakat att ett hundratal ungdomar som omfattas av gymnasielagen har fått avslag eller väntas få avslag på sina ansökningar om permanent uppehållstillstånd, trots att de har gjort allting rätt enligt lagen. De har genomgått sina utbildningar och fått fasta jobb och uppfyller alla de krav som ställts upp i lagstiftningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Dessa ungdomar har byggt upp sina liv i Sverige, bott här i nio tio år och bidragit till vårt samhälle. Nu riskerar de utvisning, helt i strid med lagens intentioner. Det enda problemet är att Migrationsverket inte har förlängt de tillfälliga uppehållstillstånden i tid utan har dragit ut på tiden med flera år. När de drabbade sedan ansökt om permanent uppehållstillstånd har de fått avslag med hänvisning till att de inte hade giltiga tillstånd när de påbörjade sina fasta anställningar.
Oavsett vad ministern anser om gymnasielagen har vi den fortfarande, och den ska ju följas. Det visar sig dock i över hundra fall att det inte har gjorts, med anledning av handläggningstider på flera år. Det är helt oacceptabelt och rättsosäkert och leder till att den som de facto har rätt till sitt permanenta uppehållstillstånd i stället ska utvisas efter snart tio år i Sverige med jobb, studier, hem och familj.
De har klarat exakt alla krav som riksdagen satte. De har kvalificerat sig till permanenta uppehållstillstånd men har inte fått det, av den enda anledningen att deras förlängningsansökningar har legat obehandlade på Migrationsverket i upp till tre år. Det är orimligt och rättsosäkert och underminerar hela förtroendet för asylprocessen.
I stället för ministerns svar, som över huvud taget inte berörde de långa handläggningstiderna och vad de har orsakat, skulle jag faktiskt vilja ha svar på vad ministern tänker göra för att de här personerna, som har gjort allt rätt och uppfyllt alla krav enligt lagen, får upprättelse.
Hur tänker migrationsministern säkerställa att man inte drabbas på detta rättsosäkra sätt? Det är inte bara så att denna hantering strider mot gymnasielagen och dess intentioner, utan det strider också mot principerna i förvaltningslagen att låta bli att handlägga ansökningar under så lång tid att de förlorar giltighet.
Vad avser alltså ministern att göra för att dessa personer som har gjort allting rätt och som uppfyller alla lagens krav ska få upprättelse, och vad avser ministern att göra åt handläggningstiderna överlag, även för andra asylsökande - den fråga som inte över huvud taget berördes i svaret.
Anf. 21 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Den situation som ett hundratal ungdomar i södra Sverige nu hamnat i måste upplevas som fullständigt Kafkalik. Ända sedan 2015 när de anlände till Sverige som barn har de kämpat för att inte utvisas, i många fall till ett av världens farligaste länder att leva i för alla som inte delar talibanernas värderingar, nämligen Afghanistan.
Dessa ungdomar drabbades av olagligt långa handläggningstider och rättsosäkra åldersuppskrivningar. Därför skapade den tidigare regeringen en möjlighet för dem att få permanent uppehållstillstånd, vilket de borde ha fått redan från början. Gymnasielagen var ett resultat av en mycket hård kamp i ett allt kallare politiskt klimat där vi i Miljöpartiet till slut lyckades få till att de som studerar, tar sin gymnasieexamen och sedan får jobb faktiskt ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
Det är extremt höga krav som de här ungdomarna har levt upp till. Att klara en gymnasieutbildning och dessutom få jobb inom sex månader är något som de har klarat av i en sådan utsträckning att det till och med slår svenska ungdomar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är ungdomar som har kämpat hårt och som just nu, när vi står här i kammaren, tar hand om våra äldre på äldreboenden och bygger ledningsrör för att Sverige ska funka bättre. Detta är ungdomar som arbetar som plattläggare och betongarbetare och ser till att gatorna blir snygga och som tar hand om barn med särskilda behov i våra skolor.
Nu efter snart tio år i Sverige rycks alltså mattan undan för dem, igen. Varför? Jo, på grund av att Migrationsverket av någon anledning valt att inte handlägga deras tidsbegränsade uppehållstillstånd på flera år. Under tiden har de varit kvar, fortsatt plugga, skaffat sig jobb och kämpat otroligt hårt för att bli en del av samhället och också få den trygghet som de i många fall inte har haft under hela sitt liv. Många har varit på flykt sedan de föddes.
Detta är en rättsosäkerhet som är stötande, och behandlingen av den här gruppen saknar motstycke i svensk historia. Om man har en ambition att de som faktiskt integreras i Sverige ska få det de har rätt till måste man tycka att detta är stötande. Jag tänker att regeringens tonläge vad gäller integration borde tala för att man också ser att det har gått riktigt fel här och att någonting behöver göras. Jag undrar om så är fallet.
Anf. 22 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Jag kan börja med att instämma i att handläggningstiderna ibland är långa, till och med för långa. I just det här fallet måste man dock ställa sig frågan vad som egentligen är grundproblemet i sammanhanget. Jag vill med kraft göra gällande att grundproblemet här egentligen inte är handläggningstiderna, utan de är snarare en följd av det som är grundproblemet, nämligen en rättsosäker lagstiftning redan från första början.
Här får man backa bandet några år för att minnas de olika gymnasielagarna. I grund och botten var det en grupp personer som kom till Sverige och som på ett rättssäkert sätt bedömdes inte ha skyddsskäl. Då är det så i vår migrationspolitik att ett ja ska vara ett ja men att ett nej också måste vara ett nej. Det är hela grundpremissen för en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Allt annat än detta skulle vara ohållbart.
Gymnasielagen var väldigt kritiserad redan från början. Lagrådet skrev i sitt remissvar eller sitt yttrande att gränsen hade nåtts för vad som var acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas. Tunga remissinstanser skrev att komplexiteten gjorde det svårt att tolka lagstiftningen och få överblick över den och att den också skulle kunna få svåra konsekvenser inte minst för enskilda.
Migrationsverket påpekade, liksom vi från mitt parti och flera andra partier, att lagstiftningens konstruktion var väldigt komplicerad och att detta skulle leda till just tillämpningssvårigheter men även påverka rättssäkerheten negativt. Migrationsverket pekade på att den nya lagstiftningen också riskerade att leda till just längre handläggningstider.
Lagrådet kunde inte tillstyrka att det remitterade förslaget ens skulle ligga till grund för lagstiftning. Ändå blev det lagstiftning av det oerhört kritiserade lagförslaget. Det blev en gymnasielag, och detta beklagar jag. Det var inte ett seriöst sätt att hantera migrationspolitiken på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker möjligen att det är en smula magstarkt att vi som faktiskt var emot gymnasielagen ska bära ansvaret för de problem som har uppstått. Vi varnade ju för precis de problemen tidigare. Någonstans måste man kunna ta ett ansvar för de egna beslut som man har fattat. Denna lagstiftning borde inte ha kommit på plats från första början. Den var rättsosäker redan då.
Sedan finns det problem med handläggningstiderna, och det är naturligtvis alltid beklagligt när enskilda drabbas på ett negativt sätt. Ett av skälen till att regeringen har tillfört stora resurser till Migrationsverket är att de ska kunna behålla sin personalstyrka men också att tillståndsprövningens handlingstider varit alldeles för långa.
Vi har också i regleringsbrev gett Migrationsverket i uppdrag att korta kötiderna för öppna ärenden. Man kan även konstatera att trots alla de brister som finns har ändå cirka 70 procent av dem som har beviljats tillstånd enligt gymnasielagen fått permanent uppehållstillstånd.
Det är omöjligt för mig som minister att uttala mig om enskilda fall, i grund och botten därför att vi har en rättssäker ordning där det är Migrationsverket och migrationsdomstolarna som ska ta ställning till de specifika omständigheterna i de olika ärendena.
Vi genomför nu en omläggning av migrationspolitiken. Vi vill minska asylinvandringen till Sverige i grunden för att ha möjlighet att klara av de stora integrationsproblem som finns men också se till att de alltför långa handledningstiderna kortas. Därför tillskjuter vi ekonomiska medel för detta.
Anf. 23 Tony Haddou (V)
Fru talman! Något som chockade mig här och som ställer frågan på sin spets är det som migrationsministern avslutade med, att den här regeringen eller ministrarna aldrig kan uttala sig om enskilda fall men att de har väldigt lätt att i samma andetag säga att personerna inte hade skyddsskäl. Detta chockar mig något oerhört. Det är genomgripande hos den här regeringen. Man uttalar sig aldrig om enskilda fall, men man säger att exempelvis ensamkommande inte hade skyddsskäl.
När det gäller att inte ha skyddsskäl, som migrationsministern inledde med i replikskiftet: Säg det till de kvinnor och flickor som utvisades till Afghanistan under den period då man visste att talibanerna avancerade! Hela världen visste det, men Sverige gav fortfarande utvisningsbeslut till flickor, till Afghanistan. Säg till dem att de inte hade skyddsskäl! Det är beklämmande att höra detta från migrationsministern.
Många av flickorna har skrivits upp i ålder. Det finns ett fall där en 13årig flicka skrevs upp i ålder trots att de två handläggarna på Migrationsverket inte ens hade träffat henne. Det är en rättsosäkerhet som flickorna går igenom. Att säga att de inte har skyddsskäl är stötande.
Det är också genomgripande att regeringen säger att ett ja är ett ja, att ett nej är ett nej och så vidare. Men när det gäller de kvinnor som konsekvent fick ett nej sa ju Migrationsverket sedan att vi måste göra bedömningen att alla kvinnor från Afghanistan har skyddsskäl och måste få ett ja. Samtidigt sa regeringen att ett nej är ett nej. Över dagen vändes detta till ett ja, så den teori som regeringen sitter och mixtrar med stämmer inte. Det är lögn. Ett nej kan bli ett ja. Jag anser att alla från Afghanistan har skyddsskäl. Det är beklämmande att regeringen inte gör det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Gymnasielagen, som vi diskuterar i dag, kom till för att ge de ensamkommande unga som drabbats av Migrationsverkets långa handläggningstider, ändrad lagstiftning och osäkra åldersbedömningar en ärlig chans att få stanna i Sverige. Nu drabbas de återigen av långa handläggningstider - flera år långa - trots att hela lagstiftningen var till för att ta igen det som de drabbats av.
Det är systematiskt när det är över 100 personer. Då är det inte ett enskilt fall längre. Detta måste immigrationsministern förstå.
Den klara majoriteten av de ensamkommande som kom var runt tolv tretton år, och många kom från Afghanistan. Om de får avslag nu kan de inte återvända till Afghanistan. De har hela sina liv i Sverige, allt från studier och fasta jobb till hem och familjer.
Dessa felaktigt fattade beslut riskerar att leda till att dessa personer tvingas ut i papperslöshet. De kan inte återvända till talibanerna i Afghanistan, och tvångsutvisningar dit är omöjligt. Det enda som händer är att regeringen pressar ut människor i papperslöshet fast samtliga har arbeten - ordnade jobb och fasta anställningar. De går från vita jobb till svarta jobb för att kunna försörja sig. De är i dag inne i systemet men pressas ut från det. Detta kan ministern inte vara nöjd med.
Anf. 24 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Vi har alla i denna debatt talat om rättssäkerhet, något som dessa ungdomar inte har sett särskilt mycket av. Att ens beslut dröjer så länge att man förlorar de rättigheter man skulle haft om beslutet fattades i tid är inte rättssäkert.
Det har också konstaterats gång på gång att de åldersuppskrivningar som denna grupp drabbats av inte var rättssäkra. Tvärtom var de godtyckliga. Nu är det återigen olagligt långa handläggningstider som drabbar dessa ungdomar på ett helt oacceptabelt sätt. Om besluten hade fattats i tid skulle de ha fått permanenta uppehållstillstånd och kunnat fortsätta arbeta på sina fasta jobb i Sverige och fortsätta sina liv i trygghet. Men eftersom de inte fick rättssäkra beslut i tid hamnar de i stället i skuggsamhället - i limbo. Möjligen flyr några från Sverige till länder som faktiskt inte utvisar till Afghanistan, där många av de här ungdomarna har sitt ursprung.
Det här är en skam för Sverige. En regering som ändå talar om rättssäkerhet behöver agera för att de som har gjort allting rätt också ska få rätt.
Anf. 25 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Tony Haddou säger att de här personerna har skyddsskäl och kritiserar mig när jag säger motsatsen. Men det är ju inte jag som säger det, fru talman, utan det är Migrationsverket som gör bedömningarna. Det är också de domstolar vi har som har gjort de här bedömningarna.
Vi har en rättssäker ordning i Sverige där asylprövningsbeslut fattas av ansvarig myndighet och domstolar, inte av politiker i riksdagen. Det är inte någon i talarstolen här som ska bestämma vem som får stanna, vem som har skyddsskäl och vem som inte har det. Varför är det på det sättet? Jo, därför att vi har en rättssäker asylpolitik. Allt annat hade ju varit otroligt rättsosäkert.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är egentligen rätt häpnadsväckande att höra påståenden som de vi precis har hört här. Varför över huvud taget ha domstolar som man kan överklaga till i asylärenden om det ändå är politiker från Vänsterpartiet eller Miljöpartiet som ska stå i talarstolen här och avgöra vem som har skyddsskäl och inte? Det blir för mig obegripligt.
Jag tycker faktiskt också att det här föranleder ett antal frågor. Står Vänsterpartiet och Miljöpartiet ens bakom en reglerad invandring? Står Miljöpartiet och Vänsterpartiet bakom den ordning vi har med oberoende domstolar som fattar den här typen av beslut? Det har ju inte alltid varit så i svensk migrationspolitik, utan tidigare var det en annan ordning - som vi lämnade, av väldigt goda skäl. Jag trodde att den diskussionen var över, men uppenbarligen är den inte det.
Den här lagstiftningen var rättsosäker redan från början. Det var inte heller bara vi som sa det, utan det var en lång rad olika remissinstanser. Ansvarig myndighet, Lagrådet - alla pekade på hur bristfällig lagstiftningen var, på de svåröverblickbara konsekvenserna och på följderna av växande handläggningstider. Vi ser nu också resultatet av det.
Vi gör vårt bästa genom att till exempel tillskjuta resurser till Migrationsverket för att så gott det går ändå försöka hantera den här situationen. Men man kanske hade önskat lite mer självkritik, fru talman, av dem i den här kammaren som envisades med att rösta igenom den rättsosäkra lagstiftningen. Man kan ifrågasätta hur pass seriöst det egentligen är att nu lägga över ansvaret på oss att städa upp i oredan.
Vi tillskjuter nu ekonomiska medel för att just korta handläggningstiderna. Vi ger också Migrationsverket i uppdrag att genomföra det, och vi kommer att göra det, fru talman. Framför allt kommer vi aldrig att återvända till typ av väldigt kritiserade, rättsosäkra lagstiftningsexperiment som den tidigare regeringen ägnade sig åt. Vi lägger nu om migrationspolitiken så att den blir långsiktig. Vi behöver ett lägre asylmottagande i Sverige.
Samtidigt utvecklar vi vår politik på andra områden, inte minst för att se till att minska utanförskapet. Fler människor som har kommit till Sverige ska få utbildning och arbete så att de kommer in i det svenska samhället. Men grunden för detta, fru talman, är att vi har en reglerad migrationspolitik där det är den som har skyddsskäl som får stanna och där asylprövningen sker i domstolar, inte av politiker här i riksdagen.
Anf. 26 Tony Haddou (V)
Fru talman! Jag sa i mitt inledande inlägg att ministern gärna kan undvika att flytta fokus från vad debatten handlar om, men nu gjorde ministern det i nästan fyra minuter. Han försökte flytta fokus.
Det handlar om att de här unga har gjort allt rätt och riktigt. Varför svarar inte ministern på det? De har gjort allt rätt enligt lagstiftningen. De har mött alla krav, de har fasta jobb eller studerar och så vidare. De har mött allt det som riksdagen beslutade om; det enda problemet är att handläggningstiderna drog ut på tiden i över tre år. Därför fick de inte sina permanenta uppehållstillstånd. Ändå står ministern på allvar här och säger att det är rättssäkert. Det är chockerande, måste jag säga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det sedan gäller frågan om Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en annan syn än bedömningarna och så vidare: Det jag sa är att bedömningar ändras. "Ett ja är ett ja, och ett nej är ett nej" - nej, det behöver inte vara så. Migrationsverket kan fatta ett beslut som kan överprövas till Migrationsdomstolen och så vidare. Ett nej kan bli ett ja. Det är inget nytt.
Vi står bakom det där, men det vi reagerar på är att ministern säger att de inte hade skyddsskäl. Det var svepande. Först säger man att man inte ska prata om enskilda fall, och i samma andetag går man över till att just prata om att de inte har skyddsskäl. Det är stötande.
Det är obegripligt att man väljer att rycka upp de här människorna från deras jobb, studier och bostäder och kasta ut dem ur systemet. De är inne i systemet, har bott här i nio tio år, arbetar och så vidare. Det enda problemet, som jag återkommer till, är handläggningstiderna. Av någon anledning har Migrationsverket låtit deras ärenden bara ligga i tre år i stället för att faktiskt se till att de får sina permanenta uppehållstillstånd.
Har man gjort rätt ska man få rätt. Det har inte skett här.
Anf. 27 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Jag tänker, ånyo, inte kommentera enskilda fall i detta, men grunden för hela den här lagstiftningen - grunden för den rättsosäkra situation vi har - är att gruppen inte bedömdes ha skyddsskäl. Det var så det var; jag var med i socialförsäkringsutskottet när lagstiftningen togs fram.
Jag minns också hur många vi var som varnade för konsekvenserna. Vi sa: Gör inte detta, Vänsterpartiet och Miljöpartiet! Det är en rättsosäker lagstiftning. Den kommer att vara väldigt svår att tolka, och den kommer att leda till en lång rad problem - bland annat växande handläggningstider. Människor kommer att hamna i kläm på grund av den här lagstiftningen.
Lagstiftningen är så dåligt genomförd och utarbetad att i princip alla remissinstanser avstyrkte. Migrationsverket varnade för att göra detta, och Lagrådet sa att gränsen hade nåtts för vad som ens är acceptabelt för en lagstiftning. Ändå envisades Vänsterpartiet med att driva igenom lagstiftningen, och resultatet har blivit just så illa för många enskilda som vi varnade för. Var finns självkritiken från Vänsterpartiet i detta?
Nu försöker vi städa upp i den oreda som partierna till vänster var med om att skapa. Vi gör det genom att tillskjuta resurser till Migrationsverket för att korta handläggningstiderna. Vi ger i uppdrag att genomföra det, och vi arbetar tillsammans med ansvarig myndighet för att se till att handläggningstiderna blir så korta som möjligt. Det ligger naturligtvis i allas intresse. Men det är ju inte enkelt när grunden är en mycket rättsosäker lagstiftning som aldrig ens borde ha kommit på plats och som vi var många som just varnade för.
Jag kan lova Tony Haddou att vi kommer att fortsätta att genomföra reformer för att korta väntetiderna och handläggningstiderna, fru talman, och att vi aldrig kommer att genomföra några liknande lagstiftningsexperiment igen. Tack för den här debatten, Tony Haddou!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.


