Gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan
Interpellation 2024/25:359 av Katarina Luhr (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-24
- Överlämnad
- 2025-01-27
- Anmäld
- 2025-01-28
- Svarsdatum
- 2025-02-14
- Besvarad
- 2025-02-14
- Sista svarsdatum
- 2025-02-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan. Enligt Boverket svarade bygg- och fastighetssektorn år 2021 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 11,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade cirka 22 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 7,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021. De totala utsläppen av växthusgaser låg därmed på 18,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter det nämnda året.
I januari 2022 infördes lagkrav på att deklarera klimatpåverkan från byggande av nya flerbostadshus. Många byggföretag har angett att kraven på klimatdeklarationer i sig har lett till att man lyckats minska sin klimatpåverkan då deklarationen har identifierat områden som man direkt har kunnat påverka i sin organisation. Dock har några lagkrav på att minska klimatpåverkan i byggprocessen ännu inte införts.
När SCB rapporterade sin utsläppstatistik under 2024 hade byggbranschen i stället ökat sina utsläpp jämfört med året innan med 31 procent kvartal ett och 28 procent kvartal två, vilket dock inte direkt relateras till varken ökande byggtakt eller ökande BNP.
Då byggsektorn i dag står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan och i ljuset av det stora behovet av att snabbt minska klimatutsläppen behöver ett antal åtgärder vidtas för att vi samtidigt ska kunna skapa de bostäder som vi i dag så väl behöver.
Boverket fick i februari 2022 i uppdrag av regeringen att lämna förslag på hur man kan påskynda införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan och utvidga tillämpningen av klimatdeklarationer, något som redovisades i en rapport år 2023. Uppdraget gavs för att många remissinstanser till den tidigare utredningen pekat på vikten av att gränsvärden infördes snarast, och tidigare än det föreslagna årtalet 2027.
I Boverkets rapport från 2023 föreslogs därför ett införande av gränsvärden under sommaren 2025. När förslaget kom ut på remiss blev det kritiserat, inte främst på grund av införandet av gränsvärden, utan på grund av att många ansåg att gränsvärdena från början var alltför lågt satta och därför skulle ha lägre effekt på klimatutsläppen än vad som krävs. Dock är införandet av gränsvärden för klimatutsläpp vid byggande ett verktyg som en stor del av byggsektorn efterlyser, inte minst för att skapa tryck i omställningen och rättvisa villkor på marknaden.
Regeringen har ännu inte presenterat något nytt förslag efter remissrundan, och ärendet finns inte heller med på förteckningen över propositioner som regeringen ska lämna under våren, trots att det är mycket angelägen lagstiftning.
Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlson:
- Vad händer framöver med Boverkets rapport Gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration?
- När kommer gränsvärden införas för byggnaders klimatpåverkan, och anser statsrådet att Boverkets förslag på gränsvärden är rimliga?
- Anser statsrådet att det brådskar med att minska klimatutsläppen från byggsektorn?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:359
Webb-tv: Gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan
Dokument från debatten
- Fredag den 14 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:71
- Protokoll 2024/25:71 Fredagen den 14 februariProtokoll 2024/25:71 Svar på interpellation 2024/25:359 om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan
Protokoll från debatten
Anf. 42 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Katarina Luhr har frågat mig vad som händer framöver med Boverkets rapport Gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration och när gränsvärden kommer att införas för byggnaders klimatpåverkan. Katarina Luhr har också frågat mig om jag anser att Boverkets förslag på gränsvärden är rimliga och om jag anser att det brådskar att minska klimatutsläppen från byggsektorn.
Regeringens klimatpolitiska arbete utgår från att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
Fortsatta åtgärder för att minska utsläppen inom bygg- och fastighetssektorn är viktigt för att upprätthålla svensk konkurrenskraft och tillväxt. Bygg- och anläggningssektorns uppdaterade färdplan för fossilfri konkurrenskraft visar att branschen gör framsteg. Regeringen genomför flera åtgärder som bidrar till byggsektorns omställning till en fossilfri ekonomi. Bland annat genomförs åtgärder för att främja ett mer effektivt nyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet.
Det krav på klimatdeklaration vid uppförande av byggnader som infördes den 1 januari 2022 är ett viktigt informationsverktyg för att samla branschen för minskad klimatpåverkan ur ett värdekedjeperspektiv. Sett ur ett EU-perspektiv ligger Sverige och de nordiska länderna i framkant i arbetet med klimatdeklarationer.
Regeringen bedömer att klimatdeklarationerna bör utvidgas för att uppfylla de krav som följer av EU:s regelverk och för att omfatta fler byggnadsdelar och processer samtidigt som den administrativa bördan begränsas. Boverkets förslag om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan har remitterats och bereds fortsatt inom Regeringskansliet.
För regeringen är det viktigt att i sammanhanget uppmärksamma att artikel 7 i EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda innehåller bestämmelser om beräkning och redovisning av växthusgasutsläpp under byggnadens livscykel för nya byggnader. Dessutom ska medlemsländerna ta fram en nationell färdplan om införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Kommissionen ska senast den 31 december 2025 anta en delegerad akt som fastställer en unionsram för hur växthusgasutsläppen ska beräknas. Den delegerade akten kommer alltså att sätta ramarna för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationer för byggnader i Sverige. Regeringen följer kommissionens arbete med den delegerade akten.
I december 2024 gav regeringen Boverket i uppdrag att bland annat lämna förslag på genomförande av kraven på klimatberäkningar för nya byggnader. Boverket ska senast den 1 juni 2026 redovisa nödvändiga författningsförslag och senast den 1 oktober 2026 redovisa förslag till färdplan om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Regeringen vill inte föregripa myndighetens utredning om hur systemet med klimatdeklarationer och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kommer att utvecklas framöver.
Anf. 43 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
År 2024 var det första då jordens medeltemperatur nådde 1,5 graders höjning, och vi såg under året skrämmande bränder och stora översvämningar, med dödsoffer, runt om i världen. Anledningen till att jag skrev den här interpellationen är att jag vill få ett svar på frågan hur bostadsministern har tänkt agera för att klimatutsläppen från byggsektorn ska minska och för att de ska minska i den takt som klimatkrisen kräver. Vi har nämligen ett gemensamt ansvar för att klara klimatmålen, och vissa av oss har mer makt än andra just nu.
Klimatfrågan är akut brådskande, och alla delar av politiken behöver göra sin del för att vi ska kunna minska utsläppen så snabbt det bara går. Enbart bygg- och fastighetssektorn står för lite mer än 20 procent, alltså en femtedel, av Sveriges lokala klimatutsläpp. Utöver det står den för en inte obetydlig del utomlands, där byggmaterial och byggprodukter tillverkas och transporteras. Statsrådet har alltså bara inom sitt ansvar som bostadsminister minst 20 procent av Sveriges klimatutsläpp att jobba med.
Det man inte får glömma är att det är de totala utsläppen som räknas och att det därför blir svårare att nå målen ju längre man väntar. Om byggsektorn inte minskar sin del riskerar man att vältra över arbetet med att nå klimatmålen på någon annan sektor, som då behöver göra mycket mer. Som det ser ut med klimatarbetet i dag finns inte heller den tiden om vi ska klara några av våra klimatmål, utan alla behöver göra sin del nu. Därför infördes för några år sedan obligatoriska klimatdeklarationer för byggande.
Att våra byggregler behöver gå i takt med Parisavtalet och Europas och Sveriges klimatmål är absolut inga nyheter. Däremot är det kanske inte tydligt för många hur bråttom det är. Beräkningar av forskare vid Uppsala universitet och Tyndall Centre i Storbritannien visar att Sveriges utsläpp behöver minska med drygt 35 procent per år från 2024 för att vi ska klara 1,5-gradersmålet eller 13,5 procent per år för att vi inte ska överstiga 2 grader. Det här gäller alla sektorer i Sverige. Jämförelsevis har klimatutsläppen från bygg- och fastighetssektorn minskat med 12,3 procent mellan åren 2008 och 2022. Det är alltså mindre än 1 procent per år, att jämföra med de 13 procent vi pratar om.
Min fråga i dag handlar om nybyggnation och kraven på klimatutsläpp när man bygger nytt. Både byggmaterial i sig och transport av arbetsmaskiner skapar nämligen stora utsläpp. Tanken var ju att det i sommar skulle sättas lagstadgade gränsvärden för maxutsläpp när man bygger för att vi på sikt ska kunna skruva ned värdena till den nivå som vi på lång sikt behöver se.
Här vill jag särskilt lyfta ett den förra regeringen från början hade tänkt att gränsvärdena skulle införas år 2027 men att man efter att ha läst remissvaren insåg att det var för sent. Därför fick man backa och göra ett omtag för att se hur gränsvärden skulle kunna införas så snabbt som möjligt, och då landade man i år 2025. Men vad jag förstår nu är det här något som den nuvarande regeringen har släppt. I stället väntar man in en ny utredning, som ska presenteras hösten 2026 och där inriktningen är att gränsvärden ska införas senast år 2030.
Problemet är att vår resterande utsläppsbudget riskerar att redan vara förbrukad då. Om vi ska följa koldioxidbudgeten från Tyndall behöver utsläppen ha minskat med cirka 70 procent år 2030. Då handlar det alltså inte om att klara 1,5-gradersmålet utan om att hålla oss under 2 grader. Om vi inte gör det har vi stora problem.
Fru talman! Jag vill därför fråga statsrådet om statsrådet också anser att det är bråttom att få åtgärder på plats nu för att minska klimatutsläppen från byggsektorn.
Anf. 44 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Ja, visst är det bråttom, och visst är det viktigt att vi får ett så stort genomslag som möjligt för att påverka inte bara Sveriges utan också Europas och EU:s utsläpp.
Som jag sa i mitt svar ligger de nordiska länderna i framkant i arbetet med klimatdeklarationer och i mycket av det vi i dag arbetar med kring energieffektivisering. Det är förstås förenat med höga kostnader om man inte energieffektiviserar i vår del av Europa, men det finns även ett stort värde för andra länder att ta del av svensk kunskap och svensk innovationskraft. Svenska företag kan arbeta både för att minska utsläppen och för att stärka jobb och tillväxt i Sverige.
Det är därför jag i mitt svar också pekar på konkurrenskraft och den färdplan som bygg- och anläggningssektorn själva har tagit fram och uppdaterat. De regler, beslut och regleringar som vi antar nationellt ska inte leda till en alltför stor administrativ börda som kan minska de svenska företagens konkurrenskraft på EU-nivå.
Vi arbetar också på nordisk nivå för att försöka se hur vi kan ensa regelverken och se hur vi kan få ut mer av nordiskt byggande, exempelvis vad gäller trähus och andra sätt att minska utsläppen. Därför är det viktigt, fru talman, att ta i beaktande det arbete som också sker på EU-nivå så att vårt arbete i möjligaste mån synkas med det - men förstås inte sinkas, eftersom det är viktigt att arbeta i ett högt tempo.
Som jag sa i mitt svar på ledamotens frågor ska kommissionen senast den 31 december i år ta fram en delegerad akt som slår fast hur växthusgasutsläpp ska beräknas inom en unionsram. Den akten kommer att sätta ramarna för det fortsatta arbetet och utvecklingen av klimatdeklarationen för byggnader samt gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Jag nämnde också det uppdrag som Boverket har att genomföra kravet på klimatberäkningar för nya byggnader och ta fram en färdplan för gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Det är alltså ett uppdrag som vi har gett till Boverket och ett arbete som pågår i kommissionen. Vi har förstås även genomfört flera olika åtgärder - det ska man inte glömma bort - och ligger långt fram, men det är viktigt att inte föregripa dels Boverkets utredning, dels den delegerade akt som alltså kommer att komma från EU under det här året.
Anf. 45 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Jag har stor respekt för att vi ska försöka synka vårt klimatarbete med hela EU, men det är också viktigt att vi ser till att faktiskt göra vår del - den som vi har fått oss tilldelad från EU - så att inte alla andra länder sitter med sina beting och vi inte gör någonting.
Jag sa i mitt första inlägg att Sveriges totala klimatutsläpp behöver minska med 13-14 procent per år för att vi ska kunna landa under 2 graders uppvärmning. För byggsektorn är ju detta en väldigt mycket snabbare reduktion än de tidigare föreslagna gränsvärdena för klimatdeklarationer, som enligt den tidigare planen skulle ha trätt i kraft i sommar.
Många remissinstanser underströk också detta när förslaget var ute på remiss. White Arkitekter, Sweden Green Building Council, WSP, Byggföretagen och många andra tryckte på att startnivåerna för gränsvärdena var för lågt satta och att takten för skärpningen av gränsvärdena var alltför låg för att vi ska klara vare sig de nationella eller de internationella klimatmålen. Flera tryckte även på att det redan i dag är möjligt att bygga till en mycket lägre nivå än de föreslagna gränsvärdena.
Problemet är att regeringen nu skjuter upp åtgärder ytterligare till efter det kommande valet, vilket sätter den som ska städa upp i en väldigt dålig sits. Om vi inte minskar utsläppen i tillräcklig takt i dag måste takten skruvas upp ytterligare framöver.
Hur mycket minskade då utsläppen inom byggbranschen förra året? Jag vet inte om ministern kan gissa eller om jag ska berätta, men eftersom det är min talartid berättar jag. Enligt SCB ökade utsläppen i byggbranschen år 2024 med i genomsnitt 31 procent jämfört med året före. Jag vill understryka att jag inte sa fel, fru talman: Utsläppen minskade alltså inte, utan de ökade med över 30 procent.
I SCB:s kvartalsrapporter för 2024 kan man läsa att utsläppen från byggbranschen ökade med 31 procent under kvartal 1, framför allt på grund av ökad användning av fossil diesel. Under kvartal 2 var ökningen störst inom byggindustrin. Den var då 28 procent, framför allt på grund av ökad användning av fossil diesel. Kvartal 3 ökade utsläppen från byggbranschen med 35 procent, framför allt på grund av ökad användning av fossil diesel. Ministern kanske kommer ihåg att jag sa att alla utsläpp räknas. Detta ger oss självklart ännu mindre tid att klara klimatmålen till 2030.
Det här är ett gigantiskt problem. Jag undrar hur statsrådet har tänkt att vi kraftfullt ska kunna minska byggsektorns klimatpåverkan utan att införa några gränser för hur mycket man får släppa ut när man bygger. Vilka andra reformer tänker sig ministern kan komma på plats och bidra till att sektorns klimatpåverkan minskar? Det gäller dessutom att få den att minska ungefär tio gånger snabbare än vad den gjort under de senaste 17 åren. Eller är tanken att lämpa över utsläppsminskningarna på någon annan sektor och helt enkelt bara skjuta upp byggsektorns klimatansvar?
Jag vet att byggsektorn efterlyser ramar, mål och riktning. Hela näringslivet efterlyser långsiktighet. Alla förstår att vi behöver ställa om, också för ökad konkurrenskraft. Jag vill därför veta vilka åtgärder statsrådet Carlson tänker ska ersätta gränsvärden för minskade klimatutsläpp de närmaste två åren, då ministern fortsatt har ansvar för detta. Jag talar om åtgärder som kan göra att vi lever upp till att minska klimatutsläppen i den takt som skulle behövas.
Anf. 46 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Ledamoten talade om att inte göra någonting, men detta stämmer ju inte riktigt. Regeringen gör väldigt mycket för att minska utsläppen i bygg- och anläggningssektorn.
Ledamoten tog också upp att flera har lyft fram att det redan i dag finns möjligheter. Ja, det finns möjligheter. Man pekar också på att det många gånger även är förenat med sänkta kostnader. Näringslivet ser alltså att omställningen går hand i hand med jobb, tillväxt och stärkt konkurrenskraft. Detta är en väldigt stark drivkraft. Regeringen har i sitt arbete betonat att det är viktigt att detta synkas så att det går hand i hand med de olika insatser som görs för att stärka konkurrenskraften i byggsektorn. Det handlar inte bara om att minska utsläppen i vårt eget land utan även om att kunna exportera detta kunnande och påverka utsläppen också på EU-nivå och på global nivå.
En sak som regeringen har gjort är att förstärka det marknadsintroduktionsstöd som finns för anläggningsmaskiner som drivs med fossilfria drivmedel, till exempel elektrifierade grävmaskiner och lastbilar. De har ett högre inköpspris, och det är därför rimligt med ett marknadsintroduktionsstöd. Regeringen har alltså förstärkt och utökat detta i den senaste budgeten.
Här i Stockholmsområdet har man pekat på goda exempel vid byggandet av Slakthusområdet. De ökade kostnaderna för inköp av maskiner har lett till att man har kunnat planera och bygga på ett ännu effektivare sätt. De uppgifter jag har fått från parter som är verksamma i projektet tyder på att kostnaderna faktiskt inte blir högre utan att detta snarare stärker konkurrenskraften. Dessutom blir arbetsmiljön bättre.
Det tycker jag är ett väldigt bra exempel på att detta redan i dag är möjligt, precis som ledamoten sa. Det finns också en vinst med att ställa om, både för klimatet - förstås - och på sista raden när man räknar på kostnaderna i kronor och ören.
Att ta en del av kostnaderna för att köpa nya anläggningsmaskiner som drivs av el är ju ett mycket konkret sätt att underlätta för de företag som bygger, så att de kan minska utsläppen utan att det påverkar konkurrenskraften. Tvärtom blir det en grundläggande förutsättning för en fossilfri konkurrenskraft. Detta är precis vad bygg- och anläggningssektorn har tagit fram i sin färdplan, som pekar på flera stora framsteg.
Anf. 47 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Ministern tog upp väldigt viktiga exempel på hur vi i dag faktiskt har möjlighet att ställa om. Detta är utmanande. Det är punktexempel. Det är pilotprojekt och vissa projekt som pågår i städer som har höga miljö- och klimatmål, till exempel.
Ministern säger att man gör mycket. Utmaningen är ju att utsläppen ökar rejält när vi behöver få se en kraftig minskning från byggsektorn. Detta sker trots att vi vet att det går att göra rätt; det är inte tekniken som saknas.
All vår politik behöver styra mot minskade klimatutsläpp. Vi har inte mycket tid på oss för att klara av vår del i arbetet med att klara Parisavtalet. För att klara EU:s och våra egna klimatmål behöver vi göra ett rejält arbete långt före 2030. Klimatmålen är ju inte bara siffror på ett papper. Arbetet med att minska utsläppen handlar om hur världen kommer att vara att leva i för alla som lever här.
Jag kan inte riktigt se att ministern tar arbetet på allvar, vilket är extremt allvarligt med tanke på den makt som ministern ändå har. Han har ansvar både för byggande, som vi diskuterar här, och för infrastruktur, som vi inte ens har berört i denna debatt.
Det räcker inte med en handlingsplan från regeringen om det inte finns några åtgärder knutna till den. Åtgärderna behöver ske på plats och inte någon annanstans.
Byggsektorn står i dag för 20 procent av våra utsläpp. Jag skulle gärna vilja höra någonting från Andreas Carlson som kan ge mig lite lugn när det gäller att han ser utsläppen från byggsektorn som en viktig del att börja jobba med snabbt och i den takt som behövs fram till 2030.
Anf. 48 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag vill tacka Katarina Luhr för hennes engagemang i denna fråga. Jag delar det engagemanget. Det är väldigt viktigt att minska utsläppen och stärka konkurrenskraften samt att ta vara på den kraft som finns i det svenska samhället för att göra detta och för att kunna exportera de här produkterna.
När jag tog emot EU-ministrar i Stockholm på ett informellt transportministermöte visade jag, tillsammans med delar av det svenska näringslivet, upp vad som redan i dag finns på marknaden. Vi fick prova grävmaskiner som drivs på el och köra eldrivna lastbilar. En av kollegorna - jag ska inte berätta vilken nationalitet denna kollega hade, fru talman - hoppade ut och sa: Vilken bra prototyp! Vad spännande att prova! När kommer den ut på marknaden? Då sa jag att den finns på marknaden och att det säkert går att beställa hem den redan i dag.
Det är klart att den typen av exempel påverkar förhandlingsbordet på EU-nivå. Det är där vi behöver jobba tillsammans i Sverige, och jag tror att vi har en väldigt bred samsyn i detta. Det gäller ju att vi kan påverka på EU-nivå. Vi behöver förstås göra vår del för att minska utsläppen ytterligare, men vi ligger långt framme redan i dag och ska vara stolta över det.
Vi har mycket att lära våra bröder och systrar. Inte minst finns det ett väldigt stort intresse när det gäller återuppbyggnaden av Ukraina. Dagar som dessa kan det vara ännu viktigare att tala om detta, för det kommer även framöver att vara viktigt att ha ett brett sätt att se på hur vi ska minska utsläppen för att göra det så snabbt som möjligt och med så stor effekt som möjligt. Det är därför, fru talman, jag hänvisar till den delegerade akt som nu finns på EU-nivå.
Vi kommer att få återkomma till frågan, men arbetet pågår i mycket hög takt. Jag är glad för ledamotens engagemang, och jag delar det.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.