Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Gränshinder i Öresundsregionen

Interpellation 2013/14:496 av Hillevi Larsson (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-05-27
Överlämnad
2014-05-27
Anmäld
2014-05-28
Besvarad
2014-06-11
Sista svarsdatum
2014-06-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Gränshinder i Öresundsregionen(pdf, 102 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Ewa Björling (M)

 

Sedan Öresundsbron öppnades 2000 har integrationen över Sundet tagit fart. I dag pendlar ca 20 000 personer över nationsgränsen. Öresundsregionen står för nära en tredjedel av Sveriges och Danmarks samlade bnp. I Skåne och Själland bor sammanlagt 3,8 miljoner människor, vilket gör regionen till Nordens mest tätbefolkade område.

Öresundsregionen har alla förutsättningar att vara en motor i svensk och dansk ekonomi, vilket skulle generera många arbetstillfällen och intäkter till både Sverige och Danmark. Men tyvärr hämmas utvecklingen av gränshinder mellan länderna. Problemen uppstår vid arbetspendling, studier, familjebildning och flytt över sundet.

Öresundskommittéen har kartlagt gränshindren i rapporten 33 gränshinder – utmaningar och möjligheter, som kom i juli 2010. Sedan rapporten kom har flera gränshinder lösts, men nya har tillkommit under tiden. Det visar behovet av att ständigt arbeta med att förebygga att gränshinder uppkommer och att riva befintliga gränshinder.

Många av gränshindren innebär betydande hinder för integrationen i Öresund:

  • Bosättning i Danmark och jobb i Sverige kan ge krångel med skatten vid extrajobb i Danmark.
  • Oklarhet råder om socialförsäkringstillhörighet vid start av företag som tar uppdrag på båda sidor Sundet.
  • Oklarhet råder om föräldraförsäkring och barnbidrag för den som arbetar i flera länder, vilket inte är ovanligt för kulturarbetare.
  • Pensioner i grannlandet kan gå förlorade om de inte bevakas, och det är dyrt och delvis omöjligt att flytta pensionskapital.
  • Det är omöjligt med arbetspraktik på andra sidan Sundet, vilket minskar jobbchanserna för arbetssökande på bägge sidor
  • Utbildningar/behörigheter/auktorisationer är inte lika mycket värda på båda sidorna av Sundet. Detta minskar jobbchanserna för arbetssökande och ökar risken för arbetskraftsbrist.
  • Avgifter på danska universitet för enstaka kurser minskar andelen svenska elever och hämmar integrationen.
  • Icke EU-medborgare som bor i Sverige eller Danmark kan inte ta ett arbete på andra sidan Sundet, även när de har en specialkompetens som efterfrågas.
  • Det är oklart vilken a-kassa som gäller för svenska gränspendlare.
  • Dubbelbeskattning tillämpas för kulturarbetare som bor i Danmark och säsongsarbetar i Sverige. Utöver svensk artistskatt tvingas de även betala dansk skatt, trots att inget arbete utförts i Danmark.
  • Dagliga tågförseningar och inställda tåg orsakar stor irritation och kostnader både för arbetsgivare och gränspendlare. Det minskar i förlängningen viljan att arbeta på andra sidan sundet.
  • Skatteavtalet mellan Danmark och Sverige är orättvist och behöver omförhandlas. Skatten betalas där man arbetar och inte där man bor, och detta har lett till inkomstbortfall för skånska kommuner som betalar välfärden för alla gränspendlare som bor på den skånska sidan. De skånska kommunerna har knappast fått någon kompenseration för bortfallet

Min fråga till statsrådet är:

Vad gör statsrådet för att riva gränshindren och förebygga att nya uppkommer?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2013/14:496, Gränshinder i Öresundsregionen

Interpellationsdebatt 2013/14:496

Webb-tv: Gränshinder i Öresundsregionen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ewa Björling (M)
Anf. 157 Statsrådet Ewa Björling (M)
Herr talman! Hillevi Larsson har frågat mig vad jag gör för att riva gränshinder och förebygga att nya uppkommer. Regeringen fäster stor vikt vid att bekämpa gränshinder, och jag ser detta som en av mina högst prioriterade arbetsuppgifter. Såväl på det nordiska planet, inom EU och bilateralt arbetar vi med att motverka och ta bort barriärer och hinder för dem som vill leva, bo och verka gränslöst. Detta yttrar sig på en rad olika sätt. En handlingsplan för att bekämpa gränshinder antogs av de nordiska samarbetsministrarna förra året, under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Det nya Gränshinderrådet är en viktig del i den handlingsplanen, och tillkännagavs av de nordiska statsministrarna i en deklaration i samband med Nordiska sessionen i höstas. Genom Gränshinderrådet effektiviseras och breddas det nordiska gränshinderarbetet. Från svensk sida har vi inom ramarna för Gränshinderrådet valt ut ett antal hinder som vi ger särskild prioritet. Ett exempel, som har särskild relevans för Öresundsregionen, är rätten till tjänstledighet för politiska uppdrag från arbete i annat nordiskt land. Som ansvarig minister för EU:s inre marknad arbetar jag ständigt för att värna och stärka den fria rörligheten inom EU. Ett exempel på en problematik som hanterats inom ramarna för EU-samarbetet är den som mött många människor som arbetat i två länder. I dag är det möjligt för den som är bosatt i Sverige och arbetar i Danmark att ha bisyssla i Sverige. Detta har tidigare varit ett av de största gränshindren i framför allt Öresundsregionen. Hillevi Larsson tar i sin interpellation upp Öresundskommitténs kartläggning av gränshinder. Av de 43 rapporterade gränshinder i Öresundskommitténs databas har 19 helt eller delvis hanterats. Nationella skillnader medför dock att det ibland kan vara mycket svårt och ta lång tid att lösa ut vissa hinder. Ett exempel på detta är det hinder som det utgör att vi har olika valutor i Sverige och Danmark. Sist i Öresundskommitténs förteckning över gränshinder uppmärksammas att danska fritidshusägare i Sverige inte kan få svenskt personnummer. Detta kan försvåra möjligheten att teckna till exempel mobil- eller internetabonnemang. I oktober förra året gav regeringen Skatteverket i uppdrag att påbörja arbetet med att hitta en lösning på problematiken genom att utreda möjligheterna för utländska fritidshusägare att tilldelas samordningsnummer. Uppdraget ska redovisas senast 1 september i år. Gränshinderarbetet är omfattande, och sträcker sig över en rad politikområden. Det jag nämnt här är bara ett axplock av de åtgärder och frågor som vi arbetar med, men låt mig inskärpa att jag delar Hillevi Larssons åsikt att vi ständigt måste arbeta både med att förebygga nya gränshinder och med att riva befintliga gränshinder. Detta är och kommer att fortsätta vara en högt prioriterad uppgift för regeringen.
Hillevi Larsson (S)
Anf. 158 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Nästan en tredjedel av Sveriges och Danmarks samlade bruttonationalprodukt produceras i Öresundsregionen. Man kan alltså säga att det inte är helt oviktigt för vare sig svensk ekonomi eller dansk ekonomi hur det går för Öresundsregionen. Här bor 3,8 miljoner människor, vilket gör det till det mest tätbefolkade området i vår del av Europa. Det är ungefär 20 000 arbetspendlare varje dag. Det har gått ned något - det går upp och ned beroende på konjunkturen. Man har löst en del gränshinder, vilket är jättepositivt, och det är ett intensivt arbete på riksnivå och framför allt på lokal och regional nivå. Trots det finns det många hinder kvar, och det tillkommer nya. Man räknar med att det i dag finns 24 gränshinder. Tyvärr tenderar det att komma till nya gränshinder i takt med att man löser gränshinder. Jag kan välja ett av dessa 24 gränshinder, det som handlar om dem som inte är EU-medborgare men som bor i Sverige och vill arbeta i Danmark eller som bor i Danmark och vill arbeta i Sverige. De kan inte göra det. Det är det som är problemet. Är man inte EU-medborgare kan man inte bli gränspendlare: bo på ena sidan och pendla över till den andra. När det gäller forskningsanläggningen ESS, som är på väg till Lund, räknar man med att detta kommer att bli ett jätteproblem. Nu har den danska regeringen börjat titta lite på frågan, just på grund av det här med ESS. Det handlar om att få tag i forskare med nyckelkompetens till den här jätteanläggningen. Då blir det problem om de inte är EU-medborgare. Då kan de inte pendla över gränsen. Det här är alltså ett gigantiskt problem. Och vi har väldigt många arbetslösa som inte är medborgare. De utestängs helt från arbetsmarknaden på andra sidan sundet. Det man kan se i övrigt är att det stora problemet är om man bor på ena sidan och arbetar på den andra eller om man arbetar på båda sidor av sundet - det är nästan ännu mer problematiskt. Ett exempel är att det är oklart vilken a-kassa man har när man är svensk gränspendlare, alltså pendlar till Danmark för att jobba. Det finns en dubbelbeskattning när man bor på ena sidan och arbetar på den andra. Till exempel får kulturarbetare som bor i Danmark och säsongsarbetar i Sverige betala en dansk artistskatt trots att de över huvud taget inte arbetar i Danmark. Det är ett jätteproblem att det ser ut på det sättet och totalt onödigt. Sedan kan man se problem när man arbetar på båda sidor av sundet. Det är inte minst kulturarbetare som har en sådan situation. Och många företagare tar uppdrag på båda sidor av sundet. Det är fortfarande problem när det gäller skatten vid extrajobb på andra sidan, och det är problem om man har ett eget företag. Vilken socialförsäkringstillhörighet har man? Det är oklart. När det gäller föräldraförsäkring och barnbidrag finns det också oklarheter och problem. Ett jätteproblem är att det inte är möjligt med arbetspraktik på andra sidan sundet. Det skulle kunna vara en väldigt god möjlighet att få ett jobb. Det skulle gynna arbetsmarknaden på båda sidor av sundet. Man kan se att det finns utbildningar som inte godkänns på andra sidan sundet, trots att det egentligen är precis samma utbildningar och samma förutsättningar i yrket. Det leder till arbetslöshet men även arbetskraftsbrist. Det finns alltså fortfarande många frågor att lösa.
Ewa Björling (M)
Anf. 159 Statsrådet Ewa Björling (M)
Herr talman! Jag vill tacka Hillevi Larsson för att hon tar upp viktiga frågor som berör många människor. Det här handlar inte bara om Öresundsregionen, även om den är i fokus i interpellationen i dag. Det handlar också om människor som verkar vid gränsen mellan Sverige och Norge. Det handlar också om Sverige och Finland. Jag håller med om att arbetet med gränshinder har gått i alldeles för långsam takt. Det är just därför som jag har satt detta som en av våra högsta prioriteringar och därför som jag satte det högt upp på agendan under det svenska ordförandeskapet. Man kan titta lite grann i backspegeln på hur många gränshinder de olika länderna har löst. Det är faktiskt så att Sverige är det land som har löst flest gränshinder. Men för det kan jag inte säga att jag är nöjd, absolut inte, utan det gäller att hela tiden sträva vidare i de här frågorna. Det gäller inte minst de frågor som Hillevi Larsson räknar upp. Hur kan man arbeta och bo i två länder? Hur kan man ha ett extraarbete i annat land? Hur ska man underlätta för arbetslösa att få ett nytt jobb? Även det tittar vi på. Naturligtvis försvåras det här ibland av att en del av de nordiska länderna är EU-medlemmar och att andra inte är det. Det kan vara på två olika sätt. Norge är inte medlem i EU. Det försvårar på ett speciellt sätt. Danmark är medlem i EU, precis som vi. Det kan försvåra och försena på ett annat sätt, för då måste vi invänta en gemensam EU-lagstiftning. Det är prioriterade frågor. De är ibland inte helt enkla att lösa på ett klokt sätt för alla parter. Men jag är väldigt glad över att vår riksdag också uppmärksammar det här och inte minst parlamentarikerna i Nordiska rådet, som har stått, så att säga, som en enad svensk front för att verkligen driva de här frågorna. Under de år som jag har suttit som samordningsminister har jag upplevt att just gränshinderfrågorna, det vill säga de vardagsnära frågorna, har fått allt större betydelse. Jag är också väldigt glad över att vi nu har fått ett mer effektivt gränshinderråd. Det har varit många långa diskussioner om hur vi ska förändra den här konstruktionen, så att den blir så effektiv som möjligt. Tidigare har vi haft det här mer ute i landet, på distans och på ganska lång distans, ska jag säga, från respektive regering. Jag tror att det kommer att bli mer effektivt när det är tätare kontakt med beslutsfattare. Det spelar ingen roll hur många bra förslag som duktiga tjänstemän kommer med om de inte framförs till dem som fattar besluten. Icke desto mindre finns det många olika områden där vi har gränshinder. Jag tycker att alla gränshinder bör rivas i en mycket snabbare takt. Det handlar om att kunna arbeta i annat land, att kunna bo i annat land, att kunna studera i annat land, att vara pensionär i annat land och inte minst om att underlätta för företagande i annat land. Där har vi stora problem i dag. Samtidigt vill jag säga: Det sker framsteg. Ett exempel är nu att också arbetslösa faktiskt kan få bidrag för att söka arbete i annat land i Norden. Det är ett steg framåt. Vi ser också att vi löser problem med dubbelbeskattning tillsammans med Danmark.
Hillevi Larsson (S)
Anf. 160 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Jag tror att det viktiga är att man lyfter upp det här som en nationell fråga och även en internationell fråga. Det här berör hela Norden. Ser man det som en lokal eller en regional fråga kommer man för det första inte att kunna lösa detta. För det andra blir det inte alls samma intensitet som om man lyfter upp det. Det finns andra frågor som kanske inte finns med på samma sätt när man talar om gränshinder men som ändå är avgörande. Det gäller till exempel tågförbindelsen. Vi har bara förbindelsen över bron, och det blir väldigt sårbart om tågtrafiken inte fungerar. Det är många försenade tåg och inställda tåg. Detta innebär enorma förluster ekonomiskt, både för gränspendlarna och för arbetsgivarna. Det innebär också andra problem. Det är många som bor på den svenska sidan och arbetar på den danska som har sina barn i förskolan på den svenska sidan. Då blir det väntetider. Om tåget tillbaka är försenat från Danmark kanske förskolan stänger på den svenska sidan. Det blir en massa följdproblem av det här. Det riskerar också att leda till att viljan att gränspendla minskar när det är så här mycket strul och krångel. Det gäller att vi får ordning på tågtrafik och underhåll av järnvägen. Hela tågtrafiken måste fungera mycket bättre. Det gäller även arbetsmiljön för personalen, eftersom det påverkar hela trafiken. Kopplat till dessa frågor skulle jag också vilja ta upp andra problem som drabbar skånska kommuner och hela Region Skåne, nämligen skatteavtalet. Avtalet innebär att man betalar skatt där man arbetar i stället för där man bor. Det är helt omvänt mot hur vi annars gör, där man betalar där man tar del av välfärden. Det finns en kompensation, men den fungerar inte. Sverige kompenseras bara delvis för bortfallet. I och med att gränspendlingen har varit så mycket större från den svenska sidan till den danska har vi påverkats mer av danskarna. Vi har betalat tillbaka mer sett till andelen av bortfallet. Där finns en skevhet. Av det som har betalats till svenska staten från Danmark på grund av skattebortfall får de skånska kommunerna tillbaka bara en bråkdel. Det är lite kompensation. Det är positivt för arbetsmarknaden och utvecklingen att pendlingen finns. Det leder till att många får jobb och att vi får hit arbetskraft till den svenska sidan där det kanske finns arbetskraftsbrist. Samtidigt betalar man för välfärden och kommunikationerna, och man får inte in skatteintäkterna. De inkommer på den danska sidan. Skatteavtalet behöver ändras i grunden. Vi måste komma åt skevheterna i systemet, som innebär att Sverige får tillbaka bara en liten del av det bortfall som faktiskt sker. Egentligen borde skatteavtalet omvandlas i grunden så att det blir principen att betala skatt där man bor och inte där man arbetar. Då skulle det bli lättare att klara välfärden, och det skulle uppfattas som mer positivt av kommunerna. Det behövs ytterligare förbindelser. Nu finns bara Öresundsbron. Man räknar med att det helt enkelt inte kommer att funka på längre sikt när trafiken ökar mer och mer. Det talas om en förbindelse Helsingborg-Helsingör. Det är den smalaste delen med ett litet avstånd. Vi ska satsa på den.
Ewa Björling (M)
Anf. 161 Statsrådet Ewa Björling (M)
Herr talman! Det är många olika frågor som Hillevi Larsson tar upp. Det är sant att det inte bara handlar om de hinder som beskrevs i interpellationen utan naturligtvis också om hela infrastrukturen. Det är tågförbindelser, flygförbindelser och vägar. Det handlar också om skatteavtal. Nu är det så ordnat i Nordiska ministerrådet att jag är samarbetsminister och jag har en övergripande roll. Samtidigt finns det flera olika fackministerier med sina respektive möten. Min roll är naturligtvis att pusha på de olika fackministrarna inom olika områden. Det är också något som jag försöker göra på ett tydligt sätt. Jag är därför glad att se att det har skett flera bra framsteg, att det pågår många diskussioner inom de områdena. Ett sådant exempel är infrastrukturministermöten. Vi från svensk sida har gjort, och gör, historiska satsningar på infrastrukturen. Vi bygger ut vägar och tågförbindelser för att det ska bli lättare att transportera i sidled. Vi är bra på norr till söder, men vi har inte varit lika bra på att röra oss mellan Norge, Sverige och Finland. Då gäller det att de andra länderna gör parallella upprustningar i samma takt. Jag har blivit glad att se att när Sverige investerar stora resurser för att rusta upp tågbanorna i norr väljer Norge att lägga om sin infrastrukturplan för att göra motsvarande sak på den norska sidan - allt för att det ska fungera bättre. Samma mönster kan vi även se söder ut. Det handlar egentligen om att vi koordinerar oss bättre. Hillevi Larsson tog upp frågan om skatteavtalet mellan Sverige och Danmark. Jag vet att vår finansminister var på besök i Danmark i maj. Han tog då upp frågan med sin kollega. Jag vet också att Finansdepartementet ser över frågan just nu. Jag ska inte springa händelserna i förväg och kommentera den frågan mer detaljerat i dag, men jag vet att man uppmärksammar frågan. Arbetet är på gång. Vi har det alla gemensamt att vi vill underlätta för människor som bor i Norden att leva här och inte känna att det finns gränser.
Hillevi Larsson (S)
Anf. 162 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Vi måste tänka mer gränsöverskridande än vad vi har gjort hittills. Det går en tydlig gräns där landet slutar. Det handlar om ett kort geografiskt avstånd. Det tar 20 minuter att åka från Malmö till Kastrups flygplats och en halvtimma att åka till Köpenhamn. Det är inga långa avstånd. Vi kan se hur arbetsmarknaden och även andra delar av samhället har vuxit ihop med Öresundsintegrationen. Öresundsbron har varit avgörande i det sammanhanget. Vi måste tänka mer gränsöverskridande. Man talar mer om att planera infrastrukturen på ett internationellt plan, att helt enkelt slå ihop sig. Det blir då större kraft bakom satsningen och mer pengar kan investeras. Framför allt kan man se till att infrastrukturen passar ihop på båda sidor. Det behöver inte alltid vara en dragkamp. Förbindelsen Helsingborg-Helsingör kan ses som en konkurrent till Malmö-Köpenhamn. Men det behöver inte alls bli så om det byggs en förbindelse. Tvärtom kan det bli en avlastning. Persontrafiken kan öka, vilket gör det lättare för de människor som bor i den delen av Danmark och Skåne. Mer godstrafik kan transporteras den vägen, vilket avlastar bron och ger mer utrymme för snabbtåg och passagerartrafik. Vi behöver även en Öresundsmetro mellan Köpenhamn och Malmö. Det kan låta som högtflygande planer, men jag är helt övertygad om att när en tredjedel av hela Sveriges och Danmarks samlade bnp finns i Öresundsregionen är den typen av investeringar en ren vinst på både lång och kort sikt. Jag vill avslutningsvis tacka ministern, och jag hoppas att arbetet fortskrider. Det är otroligt viktigt för hela Sveriges utveckling och självklart för Öresundsregionen och Danmark.
Ewa Björling (M)
Anf. 163 Statsrådet Ewa Björling (M)
Herr talman! Jag ser mycket fram emot att få förslag på nya lösningar från nya Gränshinderrådet. Jag förväntar mig att det ska snabba på arbetet med att riva gränshinder. Det vi inte har talat om i dag är hur vi förebygger att nya gränshinder uppstår. Hillevi Larsson har här räknat upp 24 olika gränshinder i Öresundsregionen. Jag är övertygad om att den listan går att göra ännu längre. Men det är kanske för dessa 24 gränshinder som vi ser en möjlig lösning om vi alla anstränger oss. I min roll som nordisk samarbetsminister, men kanske ännu mer som handelsminister och ansvarig minister för EU:s inre marknad, anser jag att detta är något som vi ständigt måste arbeta med när vi tittar på ny EU-lagstiftning. Alla länder samlas i rådet för att ta fram en gemensam EU-lagstiftning. Allt görs för att underlätta så att det ska vara så enkelt som möjligt med fri rörlighet på EU:s inre marknad. Beslut sker i positiv anda. Sedan tar vi hem förslagen till respektive land och ska implementera dem i lagstiftningen. Det är då det kan uppstå nya gränshinder - bara därför att vi tolkar dessa förslag lite olika. Jag har flera gånger lyft upp denna fråga i vårt nordiska samarbete. Jag har sagt att innan vi beslutar oss för exakt hur vi vill utforma en ny lag ska vi också konsultera varandra för att se till att det inte uppstår nya hinder. Det finns en hel rad sådana exempel. Det är egentligen onödiga gränshinder. Vårt syfte var att få en öppnare marknad - inte tvärtom. Inte minst ska det vara en öppen marknad mellan våra närmaste grannar för alla som bor i Norden. Med detta vill jag tacka Hillevi Larsson för att hon har tagit upp en viktig fråga. Jag hoppas att vi kan fortsätta att på ett konstruktivt sätt lyfta fram nordiska frågor och inte minst riva fler gränshinder.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.