Full fart för självkörande bilar
Interpellation 2015/16:152 av Mathias Sundin (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-11-05
- Överlämnad
- 2015-11-06
- Anmäld
- 2015-11-10
- Sista svarsdatum
- 2015-11-20
- Svarsdatum
- 2015-12-11
- Besvarad
- 2015-12-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Bilar blir i snabb takt alltmer självkörande, och Sverige ligger i framkant av utvecklingen. Självkörande bilar kommer att förändra samhället på många sätt. Sannolikt kommer de att hamna i betydligt färre trafikolyckor och därmed rädda många människoliv. Världen över dör varje år 1 miljon människor i trafiken. Miljontals fler skadas.
Självkörande bilar kommer också att köra mer effektivt och minska utsläpp. Bilköerna kommer att bli färre, eftersom de ofta uppstår av människors ojämna körstil. En av de största förändringarna spås bli i städerna, där ytor som i dag tas upp av parkeringsplatser kan frigöras. Bilarna kan åka och parkera sig själva en bit ifrån där du är och behöver inte stå på gatan utanför. Kanske kommer de också att förändra sättet som vi äger bil på, med exempelvis prenumerationstjänster i stället för att varje person eller familj har en eller ett par egna bilar.
Ett flertal myndigheter har tillsammans med Göteborgs kommun, Chalmers och Volvo gått samman i Drive Me-projektet för att utveckla konceptet självkörande bilar. Målet är att ha 100 självkörande bilar ute hos vanliga kunder år 2017. På många sätt är detta en mycket positiv utveckling för samhället och också en möjlighet för Sverige som nation. Men lagar och regler kommer att behöva ändras för att göra det möjligt för dessa bilar att utvecklas och köras i trafiken.
Enligt en rapport från Transportsstyrelsen (2014) är Sveriges lagstiftning och regelverk ganska tillåtande, men en del ändringar behöver göras på kort och framför allt på lång sikt. Något som behöver åtgärdas på kort sikt är ansvaret vid olyckor. I dag kan en person bli åtalad vid en olycka om denne misstänks ha gjort något fel. Om en självkörande bil krockar ska rimligen inte en person som sitter i bilen bli åtalad, men så skulle fallet kunna bli utifrån nuvarande lagstiftning och praxis.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
Kommer statsrådet att initiera en förändring av lagstiftning och regelverk för att möta utvecklingen med självkörande bilar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:152
Webb-tv: Full fart för självkörande bilar
Dokument från debatten
- Fredag den 11 december 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:44
- Protokoll 2015/16:44 Fredagen den 11 decemberProtokoll 2015/16:44 Svar på interpellation 2015/16:152 om full fart för självkörande bilar
Protokoll från debatten
Anf. 88 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Mathias Sundin har frågat mig om jag kommer att initiera en förändring av lagstiftning och regelverk för att möta utvecklingen med självkörande bilar.
Användningen av smart mobilitet är på stark frammarsch över hela världen. Uppkopplade och helt eller delvis automatiska fordon är också enligt min mening viktiga för att nå våra högt ställda mål för miljö, trafiksäkerhet och framkomlighet. Det finns dock en risk för att en hög andel självkörande fordon i fordonsflottan kan leda till ökat bilresande. Detta kan delvis motverkas genom exempelvis användande av C-ITS, men det kan också behövas ekonomiska styrmedel. Den teknik som nu utvecklas kan revolutionera möjligheterna att kombinera transporter och att använda fordon på ett smart sätt. Jag följer därför utvecklingen med stort intresse, både inom och utom landet, när det gäller uppkopplade och självkörande fordon.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Såväl de övergripande reglerna inom FN och EU som svenska bestämmelser utgår från att det finns en fysisk förare som ansvarar för körningen. Ju mer avancerad tekniken blir, desto fler frågor uppstår kring regleringen av fordonsteknik, behörigheter, ansvar och trafik. Sverige arbetar inom FN:s arbetsgrupper och inom EU för att det ska tas fram regelverk som möjliggör autonom körning och avancerad förarstödjande teknik. När det gäller regelförändringar och ansvarsfrågor har vi ett nära samarbete med likasinnade länder inom EU. EU-kommissionen skapade också förra året en plattform för C-ITS. Sverige är, i samarbete med svensk industri, mycket aktivt i det arbetet, där kopplingen mellan autonoma fordon och samverkande ITS ingår som en del.
Även om de svenska regelverken är relativt tillåtande vad gäller avancerat förarstöd måste vi ta höjd för den kommande utvecklingen av uppkopplade och förarlösa fordon. Regeringen har nu tillsatt en utredning som snabbt ska analysera möjligheterna till regeländringar för att underlätta för försök samt analysera behoven av att anpassa regelverken för en kommande introduktion av självkörande fordon.
Anf. 89 Mathias Sundin (L)
Fru talman! Jag har skrivit en interpellation med titeln Full fart för självkörande bilar. Det verkar som att man inte kan ha frågetecken i rubrikerna, men det ska egentligen vara det. Eller så hade den i dessa juletider kanske kunnat heta Vem är det som kör egentligen?
Fru talman! Visst vore det väldigt bra med en innovation som skulle kunna rädda över 1 miljon människoliv per år, kraftigt sänka miljöfarliga utsläpp, frigöra stora markytor i städerna, ta bort bilköer och spara många miljarder skattekronor. Den här innovationen finns redan och håller på att göra entré i våra liv, förmodligen tidigare än vad många tror. Det är naturligtvis självkörande bilar jag talar om.
Volvo har projektet Drive Me tillsammans med Göteborgs kommun och flera svenska myndigheter. Man har redan några bilar ute på vägarna i Göteborg, men målet är att ha 100 självkörande bilar ute hos vanliga kunder i Göteborg redan 2017, bara lite drygt ett år bort.
När dessa självkörande bilar blir vanligare i vårt samhälle tror jag att de kan få stor påverkan på många olika områden. Kanske den största effekten kommer att bli just på trafiksäkerhetsområdet.
Tanken på att sätta sig i en självkörande bil och låta datorn styra är kanske rätt läskig. Många har vittnat om att det var läskigt att åka med i en sådan bil för första gången. Men man vänjer sig snabbt, och de bilar som rullar hittills verkar vara avsevärt skickligare på att köra än vad människor är. Googles bilar har kört över 200 000 mil de senaste sex åren - det motsvarar ungefär 50 varv runt jorden - och inte orsakat en enda trafikolycka.
I Sverige dör strax under 300 personer per år i trafiken. Det har sjunkit under många år, men det är fortfarande en hög siffra. För hela världen är dock siffran extrem: Det är över 1 miljon människor per år som dör i trafikolyckor och miljontals som skadas. Som en jämförelse kan vi nämna att ungefär 170 000 människor dog i militära konflikter förra året.
I grunden är denna utveckling positiv om den fortsätter som hittills. Då är det himla viktigt att politiken inte sätter krokben för utvecklingen. När det gäller testverksamhet verkar Sverige ha ett väldigt tillåtande och liberalt regelverk. På sikt, när detta ska implementeras i större skala, kan många lagar och regler behöva ändras, men det ligger några år bort och är inget akut. Det som är mer akut är just ansvaret vid en olycka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I dag utgår vår praxis från att det finns en fysisk person att åtala i en trafikolycka om något inte har gått rätt till. Men vem är ansvarig om en självkörande bil krockar? Om det sitter en förare i bilen och har tryckt på knappen är det orimligt att den personen ska åtalas. Det tycker säkert alla.
Det är ganska bråttom om man ska kunna köra vidare med Drive Me-projektet, och det är väldigt positivt att regeringen är på bollen. Ministern nämnde en utredning här. Hur snabbt kommer den att vara klar?
Anf. 90 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Det är verkligen en spännande utveckling på det här området. Precis som Mathias Sundin säger ger det oanade möjligheter. Jag tror dock att man ska vara lite försiktig med att dra långtgående slutsatser om vad den här tekniken kommer att innebära. De riktigt stora effekterna i form av ökad kapacitetsanvändning, det vill säga att man kan ha kortare avstånd, smalare filer och så vidare, kan komma först då i princip alla bilar är självkörande.
Den stora utmaningen när tekniken så småningom blir tillgänglig för vanliga konsumenter är att hitta hur dessa fordon ska interagera med vanliga förarstyrda fordon på ett tillfredsställande sätt.
Det projekt som nu förbereds i Göteborg, som faktiskt är det första i sitt slag i världen - det är oerhört roligt som svensk att ligga så långt i framkant - kräver också medverkan från myndigheter, vilket också sker. Utredningen i delen kommer att lämna sitt förslag den 1 april nästa år, det vill säga i god tid inför att försöksverksamheten ska starta 2017. I slutet av november 2017 ska sedan utredningen lämna sitt slutbetänkande i de övriga delarna.
Det finns många saker som behöver utredas i samband med att teknikutvecklingen går framåt. Det handlar om standardiseringsfrågor, så att man säkerställer att bilar från olika länder och olika tillverkare kan kommunicera med varandra och med den intelligenta infrastruktur som man kan anta kommer att utvecklas. Det handlar om ansvarsfrågor, som interpellanten redan har varit inne på.
Det handlar också om hur man bygger stadsmiljöer med de nya förutsättningarna och om mycket annat som kommer att kräva regelförändringar och också ställa krav på hur vi beter oss i trafiken.
Sammantaget är detta en spännande utveckling med stora och positiva möjligheter men också en hel del utmaningar på vägen. Den utredning som regeringen nu har tillsatt hoppas jag ska ge åtminstone en början när det gäller att förbättra regelverket eller att ta de första stegen till ett modernt regelverk. Det är också viktigt att framhålla att man på flera områden nu har ambitionen att de regler som finns ska vara mindre detaljerade i fråga om teknikkrav och mer ta sikte på vad man önskar uppnå med regelverken, det vill säga trafiksäkerhet, tydligare ansvar, fordonskrav eller vad det kan vara för något.
I ett sådant här arbete, där det handlar om en teknikutveckling som går oerhört fort och är svår att överblicka, tror jag att det är viktigt att man inte låser fast regelverken vid befintlig teknik utan att man har ett regelverk som är följsamt gentemot teknikutvecklingen men samtidigt väldigt tydligt inte gör avkall på krav på exempelvis säkra fordon, ansvar för fordonens utformning och trafiksäkerhet.
Anf. 91 Mathias Sundin (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Det var väldigt positiva besked, tycker jag.
Låt mig fråga lite mer om utredningen. Tittar ni bara på ansvarsfrågan kopplat till trafikolyckor, eller finns det mer i den utredning som kommer den 1 april? Jag tycker att det är en bra inriktning att försöka göra det så teknikneutralt som möjligt. Politiken rör sig i sitt tempo, och även när man håller hög fart är det mycket som ska tas med i olika utredningar. Man ska hinna svara på remisser och annat som behöver göras i en demokrati. Då kan det helt enkelt bli svårt att hinna följa med utvecklingen. Att man gör det så teknikneutralt som möjligt tror jag därför är väldigt bra.
Det kommer en hel del knixiga utmaningar framöver, framför allt när det gäller att synka det gamla och det nya systemet. Men det finns många stora fördelar med det. En som jag inte tog upp är att man kan se möjligheter för personer med funktionsnedsättning. En del personer med funktionsnedsättning kan i dag köra bil, men det är dyrt att anpassa bilarna. För dem som inte kan köra bil är det en begränsning i deras liv att inte kunna transportera sig på det sättet. Den här typen av bilar kan dock göra körandet tillgängligt för fler, vilket är en mycket positiv sak och en frihetsutveckling för de personerna.
Sedan har vi naturligtvis miljöaspekterna. Blir de här bilarna säkrare och inte krockar så ofta behöver man kanske inte heller göra så stora och tunga bilar som avger stora mängder miljöfarliga utsläpp. Det finns många positiva effekter som kan uppnås.
Låt mig återkomma till mina frågor. Gäller den kommande utredningen mer än personansvaret? Hur uppfattar ministern att andra länder i EU och FN, där Sverige jobbar, ser på detta - finns det några tydliga motståndsfickor? Det är ju lätt att en sådan här debatt drar i väg åt fel håll, så att man får det att kännas som om de här bilarna är farliga, men så har debatten i Sverige hittills inte varit. Det är positivt. Men den kan ju ha blossat upp i andra länder. Hur ser debatten och arbetet ut i de andra EU-länderna?
Anf. 92 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Jag tror att man just ska framhålla möjligheterna med ny teknik. All ny teknik innebär både risker och möjligheter. Ett oklokt förhållningssätt är att försöka stoppa ny teknik medan ett klokt förhållningssätt är att se till att den nya tekniken just utvecklar de möjligheter som är förknippade med den och att man med regler, utformning och annat minimerar riskerna med den. Så förhåller vi oss även till den här teknikutvecklingen.
Man kan också tänka sig andra miljövinster. Det handlar om ecodriving, som en del av oss kanske är duktiga på men som ganska många har en viss utvecklingspotential inom. Det handlar om att välja tidpunkt för när en resa ska påbörjas, ruttoptimering, att välja bort väldigt hårt trafikerade avsnitt och så vidare. Det finns alltså stora möjligheter till effektivare transportsystem när man tänker sig att bilen inte bara kör sig själv utan också interagerar med sin omgivning. Det ger ytterligare möjligheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad gäller trafiksäkerhet i världen kan man nog inte vänta på att den här väldigt nykläckta - det får man ändå säga - och naturligtvis under överskådlig tid ganska dyra tekniken kommer att vara tillgänglig. Den största negativa utvecklingen i fråga om trafikolyckor och trafikosäkerhet sker ju i utvecklingsländerna, där inte minst ganska lätta fordon, som mopeder, är inblandade i en ganska stor andel av olyckorna med personskador. Där behöver man vidta andra typer av åtgärder parallellt. Det kommer att dröja lång tid innan den här tekniken löser de problemen för oss.
I utredningsuppdraget ingår ett antal olika frågeområden. Det handlar om fordon och fordonsteknik. Det handlar om infrastruktur. Det handlar om trafikbestämmelser. Det handlar om framförande av fordon och förarbehörighet. Det handlar om ansvar vid framförande av sådana fordon. Det handlar om frågor om integritet och datasäkerhet. Och på slutet kommer övriga frågor som utredningen identifierar som relevanta. Jag tror nämligen att det är ett sådant område där man faktiskt kan komma på saker under resans gång som man behöver belysa ytterligare.
Utredningsuppdraget vad gäller försöksverksamheten är inte specificerat i den delen, utan alla de här delarna ingår. Men uppdraget ska redovisas så tidigt att det där handlar om att avgränsa uppdraget till att identifiera de eventuella förändringar som krävs för att försöksverksamheten ska kunna bedrivas på ett bra och lagenligt sätt.
I det här läget finns det nog å ena sidan en risk att man har väldigt stora förhoppningar på att det här ska vara revolutionerande på väldigt kort sikt och å andra sidan en risk för att vi fördröjer de positiva effekter som utvecklingen kan ha. Jag tror att vi behöver ha en så snabb hantering att vi öppnar för att de här möjligheterna tas till vara så fort som möjligt och samtidigt en förståelse för att de förarstyrda fordonen kommer att vara dominerande i trafikbilden under överskådlig tid. Det behöver man i den här utvecklingen ta hänsyn till.
Anf. 93 Mathias Sundin (L)
Fru talman! Jag tackar infrastrukturministern så mycket för svaren, inte minst för innehållet i svaren. Jag tycker att det låter väldigt positivt. Vi har en samsyn om att det här är en bra utveckling, och regeringen är på bollen.
Då vill jag bara önska god jul och säga: Kör försiktigt hem!
Anf. 94 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Jag tackar för interpellationen och möjligheten att diskutera det här väldigt spännande, intressanta och verkligen framtidsinriktade ämnet.
Jag önskar ledamoten en god jul och ett gott nytt år. Jag tänker inte köra hem. Däremot tänker jag åka tåg väldigt säkert.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.