Frivilligorganisationernas långsiktiga planerings- och finansieringsförutsättningar
Interpellation 2025/26:249 av Lena Johansson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-12-17
- Överlämnad
- 2025-12-18
- Anmäld
- 2026-01-13
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
- Svarsdatum
- 2026-01-23
- Besvarad
- 2026-01-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
I en skriftlig fråga (2024/25:895) ställde jag frågor till försvarsministern om de frivilliga försvarsorganisationernas planerings- och finansieringsförutsättningar. Bakgrunden är att de 18 frivilliga försvarsorganisationerna utgör en central del av Sveriges totalförsvar, inte minst inom utbildning, rekrytering, folkförankring och operativ förstärkning i kris och krig.
I sitt svar redogör försvarsministern för frivilligorganisationernas viktiga roll och för pågående arbete inom totalförsvaret. Däremot besvaras inte den centrala frågan om möjligheten att införa fleråriga avtal eller långsiktiga finansieringslösningar för att ge organisationerna bättre förutsättningar att planera, behålla kompetens och utveckla verksamheten över tid.
Om vi menar allvar med att stärka totalförsvarsförmågan kan inte de människor som frivilligt utbildar sig, övar och står redo att bidra behöva leva med tillfälliga lösningar och osäkra villkor. Långsiktighet är inte ett särintresse för organisationerna – det är en förutsättning för Sveriges beredskap.
Mot denna bakgrund vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson:
Avser ministern ta initiativ för att införa fleråriga avtal eller andra långsiktiga planerings- och finansieringsmodeller för de frivilliga försvarsorganisationerna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:249
Webb-tv: Frivilligorganisationernas långsiktiga planerings- och finansieringsförutsättningar
Dokument från debatten
- Fredag den 23 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:63
- Protokoll 2025/26:63 Fredagen den 23 januariProtokoll 2025/26:63 Svar på interpellation 2025/26:249 om frivilligorganisationernas långsiktiga planerings- och finansieringsförutsättningar
Protokoll från debatten
Anf. 22 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Lena Johansson har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att införa fleråriga avtal eller andra långsiktiga planerings- och finansieringsmodeller för de frivilliga försvarsorganisationerna.
De frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga för den samlade förmågan inom totalförsvaret och för folkförankringen. De utgör ett starkt bidrag till den svenska försvarsviljan. Utöver detta bidrar de till bemanning av totalförsvaret. Regeringen konstaterade i totalförsvarspropositionen (prop. 2024/25:34) att det är nödvändigt att dessa organisationer får tillräckliga ekonomiska medel både för att möta de ökande behoven inom totalförsvaret och för att skapa långsiktiga verksamhetsförutsättningar för organisationernas egen utveckling.
Regeringen har konsekvent ökat stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna. År 2021 uppgick det samlade stödet till omkring 250 miljoner kronor. För 2026 har stödet ökat till omkring 500 miljoner kronor, vilket innebär en fördubbling på fem år.
Stödet utdelas i form av uppdragsersättningar och organisationsstöd som fördelas av Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar. Organisationsstödet fördelas enligt en fördelningsmodell som myndigheterna har tagit fram tillsammans med de frivilliga försvarsorganisationerna. Modellen har nyligen reviderats, bland annat för att förbättra de långsiktiga verksamhetsförutsättningarna för organisationernas egen utveckling.
Den exakta utformningen av modellen är en fråga för myndigheterna, som ska ta hänsyn till organisationernas behov. Jag har förtroende för processen och har i nuläget inte för avsikt att ta några initiativ för att ändra ordningen. Jag följer dock frågan noga.
Anf. 23 Lena Johansson (S)
Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret, som var väldigt tydligt och bra.
Jag vill börja med att säga att jag delar försvarsministerns grundläggande syn på de frivilliga försvarsorganisationernas betydelse. De är en avgörande del av vårt totalförsvar – för bemanning, för utbildning och för den folkliga förankringen av försvarsviljan i landet.
Jag vill också vara tydlig med att det arbete som regeringen hittills har gjort är viktigt och har varit bra. Att stödet till frivilligorganisationerna har höjts och att en översyn av finansieringen har genomförts är nödvändiga steg i rätt riktning. Det är inget som man ska förringa.
Samtidigt befinner vi oss i ett läge där kraven på organisationerna ökar snabbare och deras möjligheter att planera långsiktigt ställs på prov. Sverige rustar nu totalförsvaret och integreras djupare i Nato. Frivilligorganisationerna förväntas vara snabba och flexibla, ställa om snabbt och leverera med hög operativ kvalitet. Det är i grunden positivt, och det visar vilket förtroende staten har för de frivilliga krafterna. Men det ställer också krav på stabilitet, framförhållning och ekonomisk uthållighet.
Det jag vill bidra med i den här debatten är därför inte kritik för kritikens skull utan ett resonemang om hur vi tillsammans kan säkerställa att de satsningar som görs får fullt genomslag i praktiken. Ytterst handlar det om att frivilligorganisationerna ska kunna göra det bästa – inte bara nästa år utan över tid.
Min fråga blir: På vilket sätt tror försvarsministern att de nuvarande förändringarna i stödsystemet, det vill säga allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilligorganisationer, bidrar till långsiktigheten?
Anf. 24 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! I mitt tal hos Folk och Försvar i Sälen för några veckor sedan lyfte jag vikten av de frivilliga försvarsorganisationerna för försvarsviljan och totalförsvarsupplysningen men också för att kunna uppnå förmågemålsättningen. Jag träffar dem återkommande; det skedde både i Sälen och ett par månader innan.
Vi har nu en stor tillväxt. Vi har många fler värnpliktiga än för några år sedan och bygger ut krigsförband. Det innebär att det börjar bli rätt så trångt på garnisonerna. Något som oroar mig lite grann är att de frivilliga försvarsorganisationerna inte ska få bra övningsmöjligheter; de kommer längre ned i prioriteringsordningen. Vi har fört en dialog med dem om vad vi skulle kunna göra – både för att de ska bedriva rätt verksamhet, vilket jag ska återkomma till, och för att de ska få rätt förutsättningar. Det handlar om huruvida man ska arbeta med simulatorer, få tillträde till nya övningsfält och så vidare.
Det är jätteviktigt att vi smider medan järnet är varmt. Vi har ju sett en ökning över tid till de allra flesta frivilligorganisationerna. Det skedde naturligtvis en ökning omedelbart efter den fullskaliga invasionen, och sedan har det gått upp och ned lite grann. Men de frivilliga försvarsorganisationerna växer på det stora hela, och de är viktiga för Försvarsmaktens inklusive hemvärnets verksamhet.
Till det vi har gjort för att skapa förutsättningar för dessa organisationer att växa hör som sagt att vi fördubblat anslaget på några år. Men vi har också styrt genom olika uppdrag. Ett uppdrag för 2023 handlade om fördelningen av medlen mellan de 18 organisationerna, som naturligtvis binds samman av en förordning men är rätt så olika till storlek och karaktär. Syftet var att det skulle bli en lite jämnare fördelning mellan de större och de små. Vi vidtog denna åtgärd för att alla skulle ha liknande tillträde till inte minst organisationsstödet. För att kunna driva sin verksamhet har man en bottenplatta som inte bygger på någon form av ideell verksamhet. Det var en åtgärd som vi vidtog för att skapa bättre förutsättningar.
Vid en längre sittning vi hade i höstas pekade organisationerna på problemet med administration gentemot både Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten. Därför har vi också gett ett uppdrag om hur man kan se över den administrativa bördan, som i dag inte är riktigt anpassad till det de behöver göra. I dag behöver de växa och få så goda förutsättningar som möjligt. Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar har fått i uppdrag att se om man kan hitta effektivare processer, så att dessa organisationer inte bara får bättre övningsverksamhet utan också kan lägga kraft på kärnverksamheten snarare än administration och förvaltning. Det är viktigt och angeläget.
Detta är några av de initiativ som vi har tagit vid sidan av att tillföra mer medel.
Om jag ska lyfta fram någon verksamhet som jag tycker är särskilt viktig vill jag naturligtvis nämna initiativet med GU-F:arna, de militära snabbutbildningarna. De är bra. Ibland har det tagit lite för lång tid från ansökan till att man blivit uttagen. Det har kunnat ta så mycket som ett par år. Jag vet att man jobbar på att korta ned den tiden. Man bedriver också en väldigt bra och fin ungdomsverksamhet i många av de frivilliga försvarsorganisationerna.
Något som jag tycker är inspirerande och som jag lyfte fram i mitt tal hos Folk och Försvar i Sälen är att Frivilliga Flygkåren nu utvecklar en drönarkår och anpassar sig till ny teknologi. Samtidigt har man kvar kärnverksamheten i de frivilliga försvarsorganisationerna. Jag tycker att det är ett typexempel på hur frivilliga försvarsorganisationer verkligen kan bidra – inte bara till folkförankring utan också till reell försvarsnytta.
Anf. 25 Lena Johansson (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, och i mångt och mycket håller jag med om det han säger. Jag träffar också frivilliga försvarsorganisationer runt om i landet. Det man företrädesvis tar upp med mig är långsiktigheten och stabiliteten – naturligtvis också finansieringen, men anslagen har höjts.
Jag har tittat på de allmänna villkoren. Om jag uppfattat det rätt har man skruvat lite på antalet ansökningstillfällen och lite annat smått och gott. Det kanske kan bidra till minskad administration och något bättre möjlighet till planering med redovisningsansvar och så vidare när det gäller medel som man får beviljade. Det handlar om de önskemål som Försvarsmakten har på frivilligorganisationerna och om att de ska kunna planera sin verksamhet på längre sikt. När Försvarsmakten växer behöver frivilligorganisationerna behålla viss kompetens, till exempel beträffande utbildning av dem som engagerar sig inom frivilligorganisationerna och införskaffande av den materiel som behövs. Mer långsiktiga investeringar tror jag skulle kunna vara en framkomlig väg. Man skulle kunna ha lite längre avtal i de delarna, till exempel treåriga avtal.
Min fråga blir: Ser ministern någon möjlighet att utveckla det?
Anf. 26 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Långsiktigheten i de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet präglas allra mest av tillväxten i totalförsvaret. Det är den som utgör grunden för efterfrågesignalen, för att uttrycka mig rakt på sak. Den är urstark. Det här är den största samhällsreform alla kategorier som Sverige har genomfört de senaste många årtiondena. Behovet ska de nog känna finns där.
Det andra som tyder på att det hittills har funkat med den modell vi har är att de här organisationerna har varit 17 eller 18 stycken under väldigt lång tid. Men jag vet att det i början och mitten av 00-talet var oerhört tuffa tider för flera av dem. Jag tycker faktiskt att Försvarsmakten hanterade dem rätt styvmoderligt på den tiden. Man försökte svälta ut dem. Så jobbar inte Försvarsmakten nu, men i mitt tal hos Folk och Försvar i Sälen uppmanade jag Försvarsmakten att använda frivilligorganisationerna ännu bättre. Jag var även med på hemvärnets ”riksdag”. Då diskuterade man hur hemvärnet för dialoger och hur man kan effektivisera processer.
Försvarsmakten har bedömt att man ska ha årliga avtal. Men om den översyn som sker, där man ska förenkla administrativa processer och rutiner, skulle peka på att det finns andra sätt att ordna relationen mellan Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar och de frivilliga försvarsorganisationerna och att det finns anledning att ha andra typer av avtalsförhållanden, kanske med längre avtal, kommer definitivt inte jag eller regeringen att stå i vägen för det. Från politikens sida har jag inte synpunkter på om det ska vara ett år eller tre år. Vårt uppdrag är framför allt att se till att det finns en balans mellan mål och medel. Det tycker jag att vi har arbetat rätt bra med i och med att vi ungefär fördubblat budgeten för de frivilliga försvarsorganisationerna.
Det är viktigt att vi gör det. Finns det en stark vilja att kunna bidra till försvaret, antingen genom att man gör värnplikt, är hemvärnssoldat eller är i de frivilliga försvarsorganisationerna, ska vi ta vara på det.
Det är en enorm styrka för Sverige att vi har en stark försvarsvilja. Mycket av sinnebilden för det kommer från de frivilliga försvarsorganisationerna.
Anf. 27 Lena Johansson (S)
Fru talman! Jag börjar där jag slutade i mitt förra inlägg. Det är i det gemensamma samtalet som mycket löser sig. Försvarsministern har i dag uttryckt en positiv inställning till långsiktighet när det gäller både finansiering och planering, och man är öppen för olika förslag som bidrar till just detta. Vi kan då i rask takt bygga ett starkt, uthålligt och robust totalförsvar på den tid vi har, det vill säga ingen.
Jag är glad över det svar jag har fått av försvarsministern. Jag ser fram emot förhoppningsvis treåriga avtal så småningom. Det är vad många försvarsorganisationer har framfört till mig att de vill ha. Jag tror att det är en bra och framkomlig väg för långsiktighet och planering.
Anf. 28 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Tack, Lena Johansson, för debatten!
Om Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar skulle identifiera ett behov av längre avtal är vi öppna för det. Det ligger på myndigheten. Den grundläggande principen är att det är Försvarsmaktens behov som måste styra formerna för det.
De långsiktiga verksamhetsförutsättningarna påverkas också av Försvarsmaktens budget, som har blivit väsentligt högre än vad den var för några år sedan. De frivilliga försvarsorganisationerna precis som andra delar av Försvarsmakten kommer att präglas av stor tillväxt under en lång tid framöver.
Vi ändrar och förenklar villkor, och vi förenklar också administration, så att de kan ha förutsättningar att lägga kraft på det som de gör allra bäst. Det är folkförankring och inte minst att utbilda olika typer av instruktörer. De gör ett mycket viktigt och fint arbete för försvaret av Sverige som jag är säker på att både Lena Johansson och jag är djupt tacksamma för.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.