Fritidspeng
Interpellation 2014/15:487 av Saila Quicklund (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-04-01
- Överlämnad
- 2015-04-08
- Anmäld
- 2015-04-09
- Sista svarsdatum
- 2015-04-22
- Svarsdatum
- 2015-05-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Systemet med fritidspeng för barn i familjer med försörjningsstöd infördes av alliansregeringen den 1 juli 2014. Fritidspengen är avsedd för de barn som lever i hushåll med knappa ekonomiska resurser under en längre tid. Den riktas till barn i familjer som har försörjningsstöd och som haft det i minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden.
Statistiska centralbyrån har i en rapport om barns fritid kommit fram till att barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll inte deltar i fritidsaktiviteter lika mycket som andra barn. Det var mot den bakgrunden som den förutvarande regeringen införde fritidspengen.
Under hösten 2014 föreslog regeringen i sin budgetproposition att systemet med fritidspeng skulle slopas och i stället skulle pengarna läggas på att marginellt höja försörjningsstödet för alla familjer med barn mellan 7 och 18 år. Detta kritiserades av Rädda Barnen eftersom staten har i enlighet med barnkonventionen ett särskilt ansvar att tillse att varje barn får sin rätt till aktiv fritid tillgodosedd.
Även Barnombudsmannen avstyrkte i sin remisspromemoria Avskaffande av bestämmelserna om fritidspeng och föreslog att målgruppen barn snarare borde utökas. Barnombudsmannen skrev vidare i sin remisspromemoria: Om fritidspengen för barn avskaffas vill Barnombudsmannen framhålla att det är oerhört angeläget att regeringen tar initiativ till andra åtgärder som innebär att barn i ekonomiskt utsatta familjer får möjlighet att ta del av fritidsaktiviteter. Det är viktigt att se barnet som en egen individ med egna behov och egna mänskliga rättigheter.
Jag vill därför fråga statsrådet Gabriel Wikström följande:
- Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att säkerställa att barn i ekonomiskt utsatta familjer ska få möjlighet att ta del av fritidsaktiviteter om fritidspengen avskaffas?
- Vad är statsrådets motiv bakom att förändra en så uppskattad satsning som fritidspengen?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:487
Webb-tv: Fritidspeng
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:99 Tisdagen den 19 majProtokoll 2014/15:99 Svar på interpellation 2014/15:487 om fritidspeng
Protokoll från debatten
Anf. 8 Statsrådet Åsa Regnér (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Saila Quicklund har frågat statsrådet Gabriel Wikström vilka initiativ han avser att ta för att säkerställa att barn i ekonomiskt utsatta familjer ska få möjlighet att ta del av fritidsaktiviteter om fritidspengen avskaffas samt vad hans motiv är bakom att förändra en så uppskattad satsning som fritidspengen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Den 7 maj svarade jag på interpellationer från Helena Bouveng och Sofia Fölster angående fritidspengen. Jag kommer därför i dag att upprepa mitt svar.
Regeringen anser att den utformning som fritidspengen har inte överensstämmer med intentionerna i socialtjänstlagen och dess principer om den enskildes självbestämmande och ansvar. Stödet till barn i ekonomiskt utsatta familjer bör i stället utformas så att det gör det möjligt för både flickor och pojkar att själva välja hur de ska spendera sin fritid.
Därför föreslog regeringen i sitt budgetförslag för 2015 att de medel som avsatts för fritidspengen i stället skulle användas för att finansiera en höjning av barndelen i riksnormen för barn i åldrarna 7-18 år.
Regeringen har i 2015 års vårproposition aviserat att bestämmelserna om fritidspeng upphör att gälla från och med den 1 januari 2016 och att medlen i stället avsätts till att höja riksnormen för barn. Därmed får även flickor och pojkar i familjer med tillfälligt behov av försörjningsstöd en ekonomisk förstärkning och möjlighet att fritt välja fritidsaktiviteter.
Utöver rätten till försörjningsstöd finns dessutom en rätt till bistånd till livsföringen i övrigt vilket innebär att socialnämnden kan ge bistånd till skäliga kostnader för rekreation om det finns särskilda skäl. Möjlighet finns till exempel för den enskilde att ansöka om bistånd för att kunna betala en aktivitet i förskott som inte ryms inom en normal månadsbudget.
Det är också angeläget att göra satsningar på andra områden i samhället som underlättar för både flickor och pojkar att bedriva en aktiv fritid, och inte minst gäller det för barn i ekonomiskt och socialt utsatta livssituationer. Regeringens ambition är därför att barn och ungdomar ska få bättre möjligheter att delta i idrott, friluftsverksamhet och kulturskola.
Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Utredaren har bland annat i uppdrag att ta fram förslag på hur den kulturskolan kan göras mer tillgänglig och jämlik.
Vidare har regeringen föreslagit att medlen till idrottsrörelsen höjs med 32 miljoner kronor från halvårsskiftet i år och med 64 miljoner kronor årligen från och med 2016 för att stärka förutsättningarna för nyanlända barn och ungdomar och vuxna att delta i idrottsaktiviteter.
Anf. 9 Saila Quicklund (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Åsa Regnér för svaret, även om det lämnar flera frågetecken. Jag hoppas dock att vi ska kunna räta ut dessa under interpellationsdebatten.
SCB har i en rapport lyft fram att barn i ekonomiskt utsatta situationer deltar markant mindre i fritidsaktiviteter. Alliansregeringen införde därför fritidspengen den 1 juli 2014. Den har tyvärr inte utvärderats ännu. Regeringen väljer ändå att snabbt plocka bort reformen, och många gånger uttrycker man att det är av ideologiska skäl. Regeringen väljer också att höja försörjningsstödet marginellt för alla familjer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Borttagandet av fritidspengen kriserades hårt av Rädda Barnen eftersom staten i enlighet med barnkonventionen har ett särskilt ansvar för att tillgodose att varje barn får sin rätt till aktiv fritid tillgodosedd.
Även Barnombudsmannen kritiserar borttagandet och uttrycker att man i stället borde utöka fritidspengen och att det är viktigt att se barnet som en egen individ med egna behov och egna mänskliga rättigheter.
Min frågor till statsrådet är: Har dessa instanser, som arbetar med barns utsatthet varje dag, fel i det de uttrycker? Varför väljer regeringen att inte lyssna på instanserna?
Fru talman! Statsrådet anger att utformningen av fritidspengen inte överensstämmer med principerna för den enskildes självbestämmande och ansvar och att stödet i stället bör utformas så att barnen själva kan välja hur de ska spendera sin fritid och även fritt välja fritidsaktiviteter.
Det är svårt att förstå hur regeringen tänker och vad man syftar till med dessa uttalanden. Fritidspengens syfte har varit att just möjliggöra fritidsaktiviteter, och det egna valet av vilken aktivitet man vill delta i är ju en självklarhet i det sammanhanget.
Fritidspengen är utformad så att de 3 000 kronorna per år och barn i årskurs 4-9 är öronmärkta för idrott, friluftsliv, kulturverksamhet och folkbildning.
Barn är lojala med sin familj och tar ett stort ansvar. Fördelen med fritidspengen är att den valda fritidsaktiviteten i motsats till regeringens generella höjning av försörjningsstödet inte sätter press på barnet att behöva avstå från sin aktivitet för att den annars skulle belasta familjens generella ekonomi.
Många barn beskriver just detta scenario. Det lyssnade vi till i alliansregeringen, och därför blev utformningen som den blev. Varför ska jag spela fotboll när familjen har många andra behov och pengarna ska räcka till så många andra saker? Det är en av de synpunkter som barnen uttrycker. Många gånger avstår de därför i stället.
Regeringen utsätter nu barnen för det som alliansregeringen ville att barnen skulle slippa. Vi vet sedan tidigare att en generell höjning inte ökar deltagandet i fritidsaktiviteter. Detta har testats tidigare, och ändå väljer regeringen nu att köra på samma koncept.
Min fråga är: Vilken garanti har statsrådet för att barn får ta del av den önskade fritidsaktiviteten när pengarna inte är öronmärkta, och var är barnperspektivet i regeringens förslag?
Anf. 10 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Förslaget kan naturligtvis låta bra, men jag har talat med människor i ekonomisk utsatthet. Deras reaktion på fritidspengen, som vi har haft ett tag nu, är bara nej.
Forskning visar att det ofta är skammen som är jobbigast i fattiga familjer. Jag är den första att säga att det inte finns någonting att skämmas för, men det är lätt att säga när man själv inte är i den situationen.
Många lever i utsatthet, och både föräldrar och barn känner skam. De försöker till och med dölja sin fattigdom för omgivningen för att de skäms så mycket, trots att de inte har orsakat sin egen situation och trots att de har rätt till hjälp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att i det läget ha ett sådant förslag som innebär att man måste få underskrivet att man behöver detta stöd för att man bor i en fattig familj blir ett sätt att peka ut dessa barn. Det är klart att en och annan är beredd att svälja stoltheten och ändå göra detta. Men det är såklart många som inte kan tänka sig det.
Genom att i stället öka barndelen i försörjningsstödet kommer detta alla familjer till del, även de familjer som helt enkelt inte klarar av skammen att komma och få en underskrift på att de behöver detta stöd.
Man måste också visa föreningen att man behöver stödet, och det är nog många som drar sig för det.
Jag har talat med en del om hur det har gått till innan fritidspengen kom till. Då har det ofta varit så att man har löst det inom klubben, till exempel en fotbollsklubb. Klubben vet vilka barn det gäller. Även om man inte talar högt om det och inte vill peka ut barnet vet man vilka som har problem. Då löser man det inom klubben och ser helt enkelt till att vissa barn inte behöver betala. Men man talar inte öppet om det.
Då är det mycket bättre att vi förstärker fritidsverksamheten generellt och ser till att vi ger samhällsstöd till exempelvis kulturverksamhet och idrottsverksamhet för barn. Då har man också råd att lösa problemet när vissa barn känner att deras föräldrar inte har råd att låta dem vara med. Detta i kombination med att vi ökar barndelen i försörjningsstödet ger ett utrymme för att familjerna ska få det lite bättre och för att barnen ska kunna delta mer i fritidsaktiviteter.
I regeringens budgetförslag finns även gratis glasögon till barn med. Det kommer också att bli gratis mediciner och läkarbesök för alla barn. Detta är någonting mycket radikalt. Hittills har detta varit något som landstingen själva har beslutat om. Det är mycket positivt i de landsting där man har beslutat att det ska vara gratis för barn. Men det är värre i de landsting där det kostar. Det blir en tung utgift för dessa familjer. Där kan jag tycka att det i dessa fall är ett minst lika stort problem som detta med att barnen inte kan delta i fritidsaktiviteter, alltså att barnen inte kan få glasögon och att de inte får mediciner. Det är klart att familjen prioriterar mediciner och läkarbesök så långt det går. Men då får de dra in på något annat.
Det finns barn i dag som berättar att de är hungriga. Man kan se på skolorna att många barn äter extra mycket på måndagen efter helgen. Sedan äter de mycket på fredagen för att stå sig över helgen. Det finns alltså fattigdom i Sverige i dag, och det är många barn som är drabbade. Att i det läget förstärka barndelen i försörjningsstödet är en helt rätt satsning. Vi ska satsa på idrottslivet och kulturlivet så att det kommer de barn som lever i fattiga familjer till del. Det tror jag är en mycket bättre väg att gå än detta var.
Anf. 11 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Statsrådet och jag debatterade detta för några veckor sedan. Men jag var ändå tvungen att gå upp i denna debatt. Som jag sa redan då gjorde Riksidrottsförbundet ganska bra spaningar 2010, tror jag att det var, då vi ökade försörjningsstödet med över 1 000 kronor. Det gav inte en enda ny aktivitet för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Det hände ingenting.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådets kollega Hillevi Larsson säger att det är otroligt bra att man generellt höjer denna del. Men det funkade inte då vi höjde försörjningsstödet med 1 000 kronor. Det hände ingenting när det gällde utökade aktiviteter för barn, och jag tror inte att det kommer att funka nu heller. Vi kan nämligen klart se att barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer tar ett otroligt stort ansvar för hela familjens ekonomi. Vi kan se att inte minst det äldre syskonet, precis som min kollega Saila Quicklund sa tidigare, avstår från sin idrottsaktivitet eftersom det vet att det finns skriande behov. Då avstår barnen hellre från till exempel en organiserad idrottsträning så att mamman inte ska ha det jobbigt.
Det är nog här hela kärnan finns. Tanken med fritidspengen var just att barn som lever i dessa familjer inte ska känna skuld eller skam för att pengarna går till någonting annat, till exempel vinterjackan, i stället för en idrottsaktivitet. Därför säkrade vi upp denna fritidscheck för barnen, så att de inte ska behöva känna skuld och dåligt samvete.
Jag blir nästan lite beklämd. Vi vet nämligen att generella bidrag inte riktigt funkar. Nu säger ni att man kan få ansöka om utökat försörjningsstöd. Då ska man gå till socialtjänsten igen och ansöka hos den socialsekreterare som man kanske flera gånger inte har varit helt överens med. Snacka om att gå med mössan i handen! Är man inte i en otroligt utsatt situation om man ska ansöka om detta?
Då kan jag inte låta bli att ställa frågan igen om statsrådet tycker att det är klokt att åter låta dessa barn känna skuld eller ansvarstagande för familjen. Tror statsrådet att det blir fler eller färre barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer som kommer att delta i organiserade fritidsaktiviteter efter att fritidspengen avskaffas?
Anf. 12 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Fru talman! Jag tackar Saila Quicklund och övriga debattörer. Detta är en mycket viktig fråga.
De barnrättsorganisationer och Barnombudsmannen som nämndes i Saila Quicklunds inlägg sa inte bara det som Saila Quicklund nämnde. De sa också att man bör göra andra saker. Om man lämnar detta system bör man vidta andra åtgärder. Det har regeringen gjort med råge för att stärka barnfamiljers ekonomi. Det behövdes verkligen.
I vårändringsbudgeten föreslår vi 32 miljoner för 2015 till idrottsrörelsen för etableringsinsatser för nyanlända. Det handlar om 64 miljoner per år under kommande år av mandatperioden.
Vi har också bett om förslag på en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan och kommer att ta emot ett sådant förslag i september 2016. Vi vill också sänka taxor i kultur- och musikskolan.
Vi höjer också till exempel underhållsstödet till ensamstående föräldrar med 300 kronor per barn och månad. Detta stöd har varit orört under en lång rad av år. Denna höjning kommer att stärka ekonomiskt utsatta familjer väldigt mycket. Vi höjer ersättningen för sjukskrivna arbetslösa, och vi höjer även ersättningen inom sjuk- och aktivitetsersättningen. Den bortre gränsen för sjukförsäkringen tas bort. Hillevi Larsson nämnde gratis glasögon och gratis läkemedel till barn.
Dessa satsningar kommer att stärka barnfamiljers ekonomi och möjliggöra ett större ekonomiskt utrymme. Det är också det som barnrättsorganisationerna och Barnombudsmannen pekade på skulle behövas. Jag anser därför att vi har mött denna synpunkt med råge.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker också att det är viktigt att påpeka att en höjning av riksnormen gäller familjer med barn som är 7-18 år. Ert förslag gäller barn som är 10-15 år. Det är alltså en större åldersgrupp i vårt förslag.
De barn som enligt ert förslag ska kunna komma i åtnjutande av fritidspengen efter att de ansöker och efter att de blir bedömda och så vidare kan till exempel inte gå på bio med sina kompisar eller gå på en konsert - som min dotter tycker är roligt att göra med sina kompisar - eftersom det ska vara ledarledda aktiviteter. Dessa barn eller barnens föräldrar ska alltså inte kunna bestämma, utan det ska någon annan göra som vet bättre än dessa familjer.
Vi tycker att det är mycket viktigt med generella system för fattigdomsbekämpning och jämlikhet. Vi är helt säkra på att dessa barn tillsammans med sina föräldrar kan komma fram till bra lösningar för barnen, precis som alla andra familjer.
Anf. 13 Saila Quicklund (M)
Fru talman! Statsrådet och även Hillevi Larsson lyfte fram regeringens satsningar på idrotten. Låt mig då påminna om hur Socialdemokraterna under valrörelsen ganska högljutt lovade hela 272 miljoner till idrottsrörelsen. Självklart var det en stor besvikelse just för idrottsrörelsen när utfallet inte alls blev som det hade utlovats. Det var ett stort löftesbrott.
Det andra löftesbrottet kom inte så långt efteråt när jag och andra besökte Riksidrottsforum i Gävle. Där var också idrottsminister Gabriel Wikström. Där lovade han på precis samma sätt att dessa 272 miljoner absolut och med säkerhet skulle komma under den här mandatperioden.
Utfallet har statsrådet alldeles nyss berättat om. Det blev alltså 32 miljoner kronor i år, mot de utlovade 272 miljonerna, och 64 miljoner fram till 2018. De 32 miljonerna i år är öronmärkta till att stärka förutsättningarna för nyanlända barn och ungdomar som har fått uppehållstillstånd att delta just i fritidsaktiviteter. Det är bra, men faktum kvarstår att vi har löftesbrott gånger flera från regeringen.
Jag upplever att regeringens politik slår väldigt hårt mot idrottsrörelsen. Det finns nämligen fler faktorer att nämna. Den aviserade höjningen av arbetsgivaravgiften för unga ökar kostnaden med hela 325 miljoner för idrottsrörelsen, och redan i dag är de ungefär 20 000 föreningar som finns i landet hårt ansträngda.
Lägg därtill - för det är ett stort sammanhang när vi diskuterar just idrottsfrågorna - att ni har aviserat bensinskattehöjningar. Jag som kommer från ett glesbygdslän vet att fem-tio mil för att ta sig till en träning inte alls är onormalt, och det slår även mot idrottsföreningarna som ska skjutsa sina aktiva på läger och tävlingar samt mot föräldrar som ska skjutsa sina barn till aktiviteter. Regeringens politik är ett hårt slag mot idrottsrörelsen.
Idrottens betydelse för folkhälsa, samhällsgemenskap, det värdegrundsarbete som görs, utveckling av människan på olika plan och inte minst integrationen är ovärderlig. Någonting jag reagerar på nu när statsrådet beskriver läget är att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen skulle underlätta för barn att komma till fritidsaktiviteter. Vi vet ju att de som nu sitter i regering förtidspensionerade 140 personer per dag under tidigare regeringsinnehav.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Många av de förtidspensionerade var unga människor, och de gömdes, glömdes och fick ingen rehabilitering. Alliansregeringen höjde till exempel rehabiliteringsinsatserna tiodubbelt. Jag förstår inte, och statsrådet får gärna förklara. Hur gynnar ett borttagande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ungdomars deltagande i fritidsaktiviteter - så mycket att man väljer att ange det som ett motiv till ökad fritidsaktivitet för barn och unga?
Jag måste säga att jag känner en stor oro inför regeringens insatser för idrotten. Jag ställer frågan igen: På vilket sätt stimuleras och gynnas idrottsrörelsen av höjda arbetsgivaravgifter och höjningar av bensinskatten?
Anf. 14 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Vi ska inte glömma att det inte bara är barn i familjer som har försörjningsstöd som lever i ekonomisk utsatthet, utan de finns även på andra håll.
Vi kan se att försämringarna i a-kassan och sjukförsäkringen har gjort att många barn i dessa familjer också lever i ekonomisk utsatthet. Så som a-kassan har urholkats - den har inte räknats upp när allt annat har gått upp - lever man på samma nivå med a-kassa som man gör med försörjningsstöd. Det kan till och med vara något lägre nivå i vissa kommuner, men det är ungefär samma nivå. Det innebär att även dessa familjer riskerar att ha svårt att få ekonomin att gå ihop. Har man då barn blir det naturligtvis ännu svårare.
Därför är det viktigt för de barnen att vi förstärker våra socialförsäkringar, precis som ministern nämnde. Det ger nämligen en möjlighet även för de barnen. Det handlar inte bara om fritidsaktiviteter utan också om allt annat i livet. Det är nämligen självklart ett jättestort problem med barn som inte känner att de kan vara med i fritidsaktiviteter, men det är också ett stort problem när människor knappt har råd att äta sig mätta och när det hela tiden finns en ekonomisk stress i familjen.
Det finns rätt mycket mytbildningar om framför allt familjer med försörjningsstöd - ibland känns det i diskussionen lite som att man säger: "De här föräldrarna tar inte ansvar." När vi tittar på forskningen ser vi dock att föräldrarna många gånger snålar på sig själva. De äter mindre för att barnen ska få mer, så de kommer själva i sista hand. De föräldrarna sätter alltså sina barn främst, precis som alla andra föräldrar gör.
Därför tror jag mycket mer på generellt stöd och att helt enkelt förbättra ekonomin. Det är nämligen det som är grundproblemet, det vill säga att familjen har för lite pengar. Se till att de får mer så kommer det också barnen till del.
Anf. 15 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Jag tror att vi ska vara helt överens om att det kanske viktigaste för de här barnen är att deras föräldrar har ett jobb att gå till. Tyvärr har vi nu en regering som driver en sysselsättningsdämpande politik - det skriver man till och med i sin egen proposition - med högre skatter och avgifter, och vilka är det som kommer att drabbas mest? Jo, det är faktiskt de här barnens föräldrar, som får stå en ännu längre bit från arbetsmarknaden. Det kanske viktigaste är alltså egentligen att fler människor har ett jobb att gå till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är dock inte det vi ska tala om i dag, utan vi talar om fritidspengen. En vettig fritidsaktivitet innebär också en skyddsfaktor. Vi tog upp detta senast också. I stället för att gå och grusa på stan eller hålla på att strula är man med i en gemenskap, och jag tror att det är en otroligt viktig skyddsfaktor. Många av de killar jag har träffat på stan har valt idrotten i stället för att begå mer eller mindre grova brott.
Jag tror också att det är otroligt viktigt för de här föräldrarna att vara med i den gemenskap en organiserad fritid faktiskt innebär. Statsrådet sa att det var viktigt att gå på konsert eller bio, men jag tror att den organiserade fritidsaktiviteten är otroligt viktig. Du kommer nämligen med i en gemenskap där du kan träffa andra föräldrar och andra barn - där du är med i någonting. Jag tror alltså att det är viktigt att den är just organiserad, annars kan det gå till både det ena och det andra.
Jag hinner inte ta upp allting, men nu driver ni ju den här politiken som dämpar sysselsättningen. Det är svårt. Jag vill åter ställa frågan till statsrådet: Tror statsrådet att det blir fler eller färre barn i ekonomiskt utsatta familjer som får möjlighet att delta i organiserade fritidsaktiviteter?
Anf. 16 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Fru talman! Jag är ansvarig i regeringen för socialtjänsten och socialtjänstlagen. Jag har så gott som dagligen kontakt med fackliga organisationer, anställda inom socialtjänsten och barnrättsorganisationer som berättar hur överansträngd socialtjänsten är inte bara generellt sett utan framför allt i den del som har att göra med barns och ungdomars liv.
Det beror i stor utsträckning på hög arbetslöshet. Jag håller med om att jobb och arbetstillfällen är oerhört viktigt för att de här barnens föräldrar ska kunna försörja sig. Det är dock också oerhört viktigt att det finns socialförsäkringssystem och generella system som stöder människor tillfälligt när de behöver ställa om eller är sjuka och som gör att de kan leva på ett anständigt vis. Många av de människorna kan efter åtta år med en annan regering inte längre göra det, och bland annat därför är socialtjänsten väldigt överansträngd.
Därför är det vårt förslag att ha generella system, och därför vill vi höja riksnormen för försörjningsstöd till barnfamiljer. Det omfattar alltså fler åldersgrupper och fler barn än det ni vill göra med fritidspengen. Det är också så att de åtgärder jag räknade upp sammantaget kommer att stödja familjer där ekonomiskt utsatta barn finns.
När det gäller den sänkta arbetsgivaravgiften var det en oerhört dyr reform som inte ledde till sänkt ungdomsarbetslöshet. Den är fortsatt hög, och det måste vi jobba med på andra sätt.
Argumentet att man nu måste gå med mössan i hand tycker jag är väldigt underligt, och det hade vi också uppe i den tidigare debatten. Hela ert system bygger ju på just det. De här familjerna - det är ju vuxna som ska gå och ansöka - ska ansöka och passa in i kriterier ni har satt upp.
Helena Bouveng sa att ja, det kanske är bra att gå på bio, men att hon tror att den organiserade idrotten är viktig eller bra. Just det, Helena Bouveng tror det, och då ska familjerna anpassa sig till det. Om barn vill gå på konsert, teater eller bio med sina kompisar så låt dem göra det om det är det som de anser är utvecklande just då. Det möjliggör vårt system. Det är viktigt med generella system, inte med utpekande.
Anf. 17 Saila Quicklund (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill avslutningsvis replikera på statsrådets kritik av fritidspengens utformning. Hon sa nämligen att man för att få in pengar ska komma med mössan i hand, att man ska passa in och att socialnämnden ska göra en bedömning, alltså att det är fråga om många kriterier.
Statsrådet själv säger att det finns ytterligare ett bidrag för rekreation, ett förslag från regeringen. Där sägs att socialnämnden kan ge bistånd till skäliga kostnader för rekreation om det finns särskilda skäl. Min fråga är vad som är skäliga kostnader. Det talas om kan, om och så vidare. Alltså finns det kriterier även här. Det är helt uppenbart. Statsrådet har själv räknat upp dem. Det sker faktiskt en bedömning från socialnämndens sida även i ert fall.
Det kritiseras kraftigt av statsrådet när det gäller fritidspengen, men precis samma syften och kriterier finns i regeringens förslag. Därför är det synnerligen osäkert om barnet får ett stöd till rekreation vad gäller dessa delar. Fritidspengen är betydligt lättare att få, och den är också mer träffsäker.
Jag ställer åter några av de frågor som jag inte tycker att jag fått svar på under den här interpellationsdebatten. Hur underlättas barns fritidsaktivitetsutövande med en generell höjning av försörjningsstödet? Det har ju prövats tidigare. Hur gynnas idrottsrörelsen och de barn som vill delta i idrotts- och kulturaktiviteter av höjda arbetsgivaravgifter och bensinskattehöjningar? Hur skapar ett borttagande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen - med ökade förtidspensioneringar, som vi har erfarenheter av - bättre villkor för barn som redan lever i utsatta familjer?
Anf. 18 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Fru talman! Tack, Saila Quicklund! Det vi föreslår är att riksnormen höjs, det vill säga det allmänna stöd som man får. Det är grunden. De andra höjningar och förändringar som jag har nämnt, och som det lades fram förslag om i vårpropositionen, är också allmänna höjningar. Det är utgångspunkten för vår politik. Vi tycker att det är viktigt.
När det gäller idrott gör vi en särskild satsning på idrott, speciellt för nyanlända. Vi satsar 32 miljoner i år och 64 miljoner under kommande år. Det är en mycket viktig satsning, och som nämnts är det ett bra sammanhang för många. Men det finns också många barn och deras föräldrar som tycker att andra aktiviteter är viktiga. Det kan vara kultur, musik, någonting annat. Jag är helt övertygad om att barn i ekonomiskt utsatta familjer och deras föräldrar är fullt kapabla att på ett bra sätt bestämma över det, precis som alla andra barn och deras föräldrar.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.